Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2011/0117(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0054/2012

Ingivna texter :

A7-0054/2012

Debatter :

PV 11/06/2012 - 19
CRE 11/06/2012 - 19

Omröstningar :

PV 13/06/2012 - 7.3
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0241

Fullständigt förhandlingsreferat
Måndagen den 11 juni 2012 - Strasbourg

19. Allmänna preferenssystemet (debatt)
Anföranden på video
Protokoll
MPphoto
 

  Πρόεδρος. - Το επόμενο σημείο η έκθεση του Christofer Fjellner, εξ ονόματος της Επιτροπής Διεθνούς Εμπορίου, σχετικά με την πρόταση κανονισμού του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου και του Συμβουλίου για την εφαρμογή συστήματος γενικευμένων δασμολογικών προτιμήσεων (COM(2011)0241 – C7-0116/2011 – 2011/0117(COD))

 
  
MPphoto
 

  Christofer Fjellner, föredragande. − Herr talman! På onsdag ska vi då alltså rösta om det allmänna preferenssystemet (GSP) som vi brukar förkorta det. Som föredragande skulle jag vilja börja med att ta tillfället i akt att tacka kommissionen, det danska ordförandeskapet och inte minst alla de skuggföredraganden som jag har haft förmånen att arbeta med i det här ärendet. Vi har haft ett mycket gott samarbete och jag tror att det syns också när vi tittar på resultatet.

Det allmänna preferenssystemet är EU:s viktigaste handelspolitiska verktyg, framförallt när det gäller handel med utvecklingsländer, inget annat verktyg omfattar så många länder. Och med hjälp av just det allmänna preferenssystemet så kan vi hjälpa utvecklingsländer i deras arbete för att få grundläggande mänskliga rättigheter, för att minska fattigdomen samt för att få en hållbar utveckling i allmänhet. Och det här gör vi då genom att sänka eller helt ta bort tullar för deras varor.

Det här är första gången som Europaparlamentet har varit med och lagstiftat om det allmänna preferenssystemet trots att det existerat i mer än 40 år och jag skulle vilja börja med att säga att jag tycker att det faktum att vi kan stå här i plenum idag och diskutera ett förslag med en överenskommelse i bagaget ett år efter att förslaget presenterades är en framgång i sig.

Tidigt i det här arbetet mötte jag många som trodde att saker och ting skulle bli krångligare och svårare nu när Europaparlamentet kom med i beslutsfattandet och kanske har det blivit lite mer komplicerat, men ingen kan säga annat än att vi arbetar målmedvetet och effektivt. Vi har satt press på rådet att komma till beslut och i stället för att vi följer deras agerande så har de varit tvungna att ta ställning utifrån våra ställningstaganden.

Det nya förslaget och det som vi nu har förhandlat fram med det danska ordförandeskapet betyder att de länder som lyckats avancera ekonomiskt eller som har andra mer förmånliga avtal med EU inte längre inkluderas i det allmänna preferenssystemet och inte får ta del utav just det här systemet. Jag ska vara ärlig och säga att när jag började arbeta med den här frågan och såg några av de länder som betraktades som utvecklingsländer så hade jag själv svårt att förstå hur man kunde se en del av t.ex. Gulfstaterna som utvecklingsländer.

Vi är dock också väldigt tydliga med att vi värnar om och behåller den delen av det allmänna preferenssystemet som ser till att världens allra fattigaste länder inte behöver betala några tullar på några produkter, förutom vapen, till Europa. Det är nog den enskilda del i EU:s handelspolitik som jag tycker vi har mest anledning att vara stolt över.

Vårt arbete i Europaparlamentet har syftat till att göra det allmänna preferenssystemet transparent, förutsägbart och mer generöst för de som är kvar i systemet. Den viktigaste debatten och svåraste diskussionen tror jag vi hade kring kriterierna för urval. Vi visste att vi behövde stabila och internationellt erkända kriterier som kan stå sig även i en WTO-prövning och därför kom vi fram till att de 4 000 dollar som kommissionen ursprungligen föreslog troligtvis är det mest rimliga. Vi har dock gjort vissa justeringar vad gäller övergångsperioden.

För att göra systemet mer generöst för de som är kvar i det så har vi också inkluderat fler produkter som kan ha betydelse för fattiga länder och öka deras möjlighet att handla sig till välstånd. Vidare har vi stärkt kraven för att gå med i EU:s flaggskepp för mänskliga rättigheter: GSP+, samtidigt som vi har gjort det mer attraktivt att vara med där.

GSP+ vill jag bara nämna någonting om, för det är EU:s system för att ge ytterligare handelspreferenser i utbyte mot att länder åtar sig, förbinder sig att leva upp till 27 olika konventioner för mänskliga rättigheter och för hållbar utveckling.

Jag skulle vilja avsluta med att tacka er som varit involverade i det här arbetet och jag vill säga att nu kommer det att dröja många år, 10 år till, innan vi behöver diskutera den här frågan igen. Jag hoppas att vi om 10 år kommer att ha ännu färre länder med i det allmänna preferenssystemet – dels för att många har slutit ännu mera förmånliga avtal med EU, men framför allt för att vi har färre fattiga utvecklingsländer som en konsekvens och av den handel för utveckling vi gör här.

 
  
MPphoto
 

  Karel De Gucht, Member of the Commission. − Mr President, first of all I would like to thank Mr Fjellner for his report and for all the work he has put into it. As he just said, we will only have to discuss this again in 10 years, and by then Mr Fjellner’s hair will either have started to disappear or will be getting grey.

Just over a year ago, the Commission adopted a proposal to reform the EU Generalised System of Preferences (GSP). Few trade files under this mandate have been subject to more intense scrutiny, and I congratulate the rapporteur, the Committee on International Trade (INTA), and the Danish and Polish Presidencies, for bringing us to where we are today. I am happy to see that the compromise reached between INTA and the Council Presidency endorses the core areas of the Commission proposal.

This is not a coincidence. Our internal discussions in the Commission were as complex as yours, and our proposal was the result of very careful reflection and a detailed impact assessment. The outcome was a balanced proposal which tackles head-on the true problems we face in the GSP. It is balanced because it focuses preferences on those who need them the most while, at the same time, expanding opportunities for countries which embrace core international values or values in human rights, labour rights and the environment.

The Commission proposal confronts head-on the real issues behind GSP. The first one is that the poorest developing countries will never grow sufficiently if we do not give them the space they need to export. This space is currently taken up by countries which are economically much more advanced and no longer need our unilateral preferences. We must focus preferences on the countries most in need.

Secondly, if we are serious about supporting sustainable development, we have to expand opportunities for those countries which are ready and willing to implement core international conventions. Thirdly, without sufficient predictability, EU importers will never make best use of the GSP and the GSP will never fulfil its potential in terms of exports and growth for the countries most in need.

The Commission proposal squares the circle by providing answers to these three challenges, while safeguarding the legitimate interests of EU industry and respecting WTO rules. While I would have preferred to do without some aspects of the compromise reached between INTA and the Council Presidency, I can and will support it because it strikes a realistic balance between the very many different views in this particularly complex dossier, and one that ultimately well reflects the policy priorities the Commission agreed on in the first place.

I therefore count on your help to support a compromise that is as realistic as it is politically important – a compromise whereby the EU will help those who need it most and those who embrace international values while respecting the interests of our industry and international law.

 
  
MPphoto
 

  Michèle Striffler, rapporteure pour avis de la commission du développement. − Monsieur le Président, Monsieur le Commissaire, chers collègues, le SPG est un instrument stratégique de la politique de développement de l'Union européenne, tout particulièrement pour réduire la pauvreté et garantir les droits de l'homme et la bonne gouvernance. La nouvelle proposition législative vise à cibler le régime préférentiel d'importation sur des pays en développement qui en ont le plus besoin, c'est-à-dire les pays à revenus moyens bas et très bas.

C'est pourquoi, même si ce rapport est un très bon compromis, je reste un peu sur ma faim car je crois que conditionner l'accès au SPG à l'unique critère du PIB par habitant pénalisera, ou du moins pourrait pénaliser, de petits pays pourtant confrontés à des niveaux de pauvreté élevés – je pense notamment aux pays d'Amérique latine ou à des pays africains comme le Gabon, par exemple. Pour la commission du développement, il est insuffisant de conditionner l'éligibilité au régime SPG à ce seul critère. C'est pourquoi nous avons proposé d'ajouter l'indice de développement humain. Je regrette vraiment que cette proposition n'ait pas été reprise par la commission INTA.

De plus, la bonne gouvernance et, notamment, une administration fiscale juste et transparente, de bonnes pratiques contre l'évasion fiscale ainsi que la lutte contre la fuite illicite de capitaux devraient constituer autant de nouveaux critères pour l'accès au SPG+.

 
  
MPphoto
 

  Daniel Caspary, im Namen der PPE-Fraktion. – Herr Präsident! Mein herzlicher Glückwunsch geht an den Berichterstatter Christofer Fjellner. Er hat es geschafft, auf der Basis eines bereits ordentlichen Kommissionsvorschlags gemeinsam mit vielen Kolleginnen und Kollegen eine gute Kompromissposition auszuarbeiten. Was ist die wesentliche Änderung? Die wesentliche Änderung ist, dass dieses allgemeine Präferenzsystem künftig deutlich zielgenauer sein wird als bisher. Im Moment sind es 176 Entwicklungsländer, die von diesem bevorzugten Marktzugang Vorteile haben, und in Zukunft werden es ungefähr 80 sein. Das heißt, wir sind zum einen zielgenauer, wir schließen also Länder aus, die sich langsam an ein höheres Einkommen herangearbeitet haben. Und auf der anderen Seite schaffen wir es dann, denen größere und zielgenauere Vorteile zu gewähren, die diese dringend nötig haben. Unser Ziel muss es sein, durch dieses Präferenzsystem in den nächsten Jahren möglichst mehr Länder aus der Armut herauszuholen.

Was gelingen kann und was gut ist: Es ist gut, dass wir mindestens zehn Jahre Planungssicherheit für die teilnehmenden Länder und auch die Unternehmen haben. Denn erst in zehn Jahren soll dieses neue Instrument einer Revision unterzogen werden. Das ist deutlich besser als die Situation in der Vergangenheit, wo man nie wusste, ob sich in naher Zukunft etwas am System ändert, ob man Produktion in ein Entwicklungsland verlagern kann, oder ob man damit rechnen muss, den ein oder anderen Vorteil in Kürze wieder zu verlieren. Allerdings haben wir auch die Bedingungen für APS+ verbessert. Das heißt, wir erwarten zwar einerseits mehr, sind andererseits aber auch bereit, mehr Vorteile dafür zu gewähren. Wir machen damit auf der einen Seite APS+ deutlich interessanter, das heißt wir setzen mehr Anreize, unsere Standards, die Dinge, die wir für richtig halten, in den Ländern einzuhalten. Aber auf der anderen Seite sind wir auch bereit, dafür Vorteile zu geben. Ich würde mich freuen, wenn möglichst viele Länder auf der Welt diese APS+-Kriterien in den nächsten Jahren anwenden könnten.

Zu guter Letzt: Wir haben für die Ärmsten auf der Welt nichts geändert, das heißt für die ärmsten Länder auf der Welt gilt nach wie vor: alles außer Waffen. Alles außer Waffen dürfen sie in die Länder der Europäischen Union exportieren. Ich würde mich freuen, wenn wirklich mehr der ärmsten Länder der Welt diese Möglichkeiten nutzen. Ich rufe die europäische Industrie auf, ich rufe Investoren auf: Bitte nutzt diese Gelegenheit! Auch das Thema „Alles außer Waffen“ wird in den nächsten Jahren stabil sein. Investiert endlich in diesen Ländern und bringt Wachstum, Arbeitsplätze und dadurch bessere Lebensbedingungen für die Menschen auch in die ärmsten Länder der Welt. Deswegen begrüße ich den erreichten Kompromiss außerordentlich. Ich bin allen Beteiligten für den raschen Kompromiss äußerst dankbar und bin vor allem dankbar, dass wir durch die schnelle Beratung und die schnelle Kompromissfindung auch zwischen den europäischen Institutionen jetzt Planungssicherheit für alle und somit Entwicklungsmöglichkeiten auch für die Ärmsten der Armen haben.

 
  
MPphoto
 

  Bernd Lange, im Namen der S&D-Fraktion. – Herr Präsident, Herr Kommissar, liebe Kolleginnen und Kollegen! Auch ich danke dem Berichterstatter, Herrn Fjellner, und auch dem Schattenberichterstatter, Herrn David Martin, sowie den anderen Schattenberichterstattern. Es ist wirklich gelungen, einen guten Kompromiss auszuhandeln. Und ich werbe auch dafür, dass wir diesen Kompromiss möglichst mit großer Mehrheit verabschieden, weil es wirklich gelungen ist, diese einseitigen Vorteile, die wir geben, zielgenauer zu geben.

Die Handelspolitik der EU wird ja oft gescholten. In diesem Bereich ist es aber klar, dass wir einseitige Vorteile für die ärmeren und die ärmsten Länder der Welt geben, damit diese ihre Entwicklung aufgrund dieser Vorteile stärken können. Wir werden das jetzt zielgenauer machen, und das ist genau der richtige Ansatz. Wir laden mit dem APS+ Länder ein, auf der Basis gemeinsamer Werte, was die Frage der Menschenrechte anbelangt, was die Frage der Nachhaltigkeit anbelangt, die Handelsbeziehungen mit uns noch weiter stärker zu intensivieren. Das trägt auch dazu bei, eine nachhaltige Entwicklung auf der globalen Ebene zu stärken. Also auch hier ein vernünftiger Ansatz.

Aber wir haben auch sichergestellt, dass es nicht plötzliche Verwerfungen in unseren industriellen Zusammenhängen gibt. Insofern haben wir gerade in den Bereichen, in denen eine Wettbewerbssituation zu unseren industriellen Produkten besteht, entsprechende Sicherheitsnetze eingezogen, damit wir sehr selbstbewusst sagen können „Wir geben einseitige Vorteile, wir gefährden damit aber keine Arbeitsplätze innerhalb der Europäischen Union“.

Für die Länder, die aus der APS-Regelung herausfallen, ist die Tür natürlich nicht geschlossen. Wir laden alle ein, hier auch intensiv – sei es über bilaterale Handelsverhandlungen, sei es über die WTO, oder sei es über die WPAs – mit uns intensive Handelsbeziehungen im Sinne einer nachhaltigen Entwicklung zu schließen.

 
  
MPphoto
 

  Niccolò Rinaldi, a nome del gruppo ALDE. – Signor Presidente, onorevoli colleghi, signor Commissario, sostegno pieno da parte dell'ALDE al nuovo schema di tariffe preferenziali generalizzate, che razionalizza il meccanismo e lo rende più consono ai suoi obiettivi costitutivi di sostegno ai paesi in via di sviluppo. Congratulazioni al relatore, on. Christofer Fjellner, che è riuscito a trovare un punto di equilibrio tra le varie opzioni possibili.

Ora sono due gli impegni da assumere da subito. Occorre coordinare l'applicazione dell'SPG con quella degli accordi di libero scambio bilaterali, soprattutto per non alterare la natura preferenziale dell'SPG per paesi in via di sviluppo che potrebbero anche trovarsi con condizioni di accesso penalizzate rispetto a quelle garantite ai beneficiari di un accordo bilaterale.

Ancora più importante è il monitoraggio dell'entrata in vigore, soprattutto dell'effettivo rispetto delle convenzioni internazionali sui diritti dell'uomo, i diritti sindacali, la protezione dell'ambiente e lo Stato di diritto. Qui abbiamo novità importanti: l'onere della prova è rovesciato, starà ai paesi potenzialmente non rispettosi di queste convenzioni dimostrare che dispongono dei criteri di buon governo e di rispetto dei diritti dell'uomo, in virtù dei quali godono di questo sistema di preferenze generalizzate.

Il fatto che le informazioni a questo proposito possano provenire non solo dalle organizzazioni internazionali stesse, fautrici di queste convenzioni, ma anche dal Parlamento, dal Consiglio e soprattutto dalla società civile, trasforma questo schema in un modo molto più partecipato e democratico. Parliamo di ben 27 convenzioni da rispettare, compresa quella delle Nazioni Unite per i cambiamenti climatici. Adesso occorre attuare pienamente questa parte dello schema senza il quale questo buon lavoro verrebbe in buona parte vanificato.

 
  
MPphoto
 

  Franziska Keller, im Namen der Verts/ALE-Fraktion. – Herr Präsident! Die Reform des allgemeinen Präferenzsystems war durchaus nötig. Es ist gut, dass es jetzt längere Laufzeiten und mehr Sicherheiten für Exporteure gibt.

Allerdings sind die Kriterien zu ungenau, wie auch schon der Entwicklungsausschuss gesagt hat. Die Kommission bezieht sich leider nur auf Weltbankeinstufung. Dabei hat sich das Parlament in der Vergangenheit und wiederholt sehr kritisch mit dem Bruttoinlandsprodukt als einzigem Kriterium auseinandergesetzt. Die Definition von Ländern mit gehobenem mittleren Einkommen kann sich auf Länder mit 4 000 Dollar oder aber bis zu 12 000 Dollar Bruttoinlandsprodukt beziehen. Das ist also eine riesige und viel zu große Spannbreite, und das wird den Realitäten vor Ort in keiner Weise gerecht. Dass Länder wie Saudi-Arabien und Kuwait rausfliegen, finden wir sicherlich nicht bedenklich. Die Reform dahingehend war also gut. Aber diese Länder sind sowieso Hocheinkommensländer. Russland und China sind dagegen Länder mit gehobenem mittleren Einkommen, über deren Herausfallen aus dem APS müssen wir uns ebenfalls sicherlich keine Sorgen machen.

Aber diese Kategorie von Ländern beinhaltet eben auch viel ärmere Länder, wie z. B. Namibia und Ecuador. Bisher hatte die Kommission zumindest auch noch das Verwundbarkeitskriterium mit herangezogen, also Länder, die wenig exportieren oder nur sehr wenige Güter exportieren. Damit ließ sich immerhin vermeiden, dass Länder, die vom Export weniger Produkte abhängig sind und so sehr verletzlich sind, zu hoch eingestuft wurden.

Warum hat dann die Kommission dieses Kriterium herausgestrichen? Länder wie beispielsweise die Dominikanische Republik, Fidschi-Inseln, Gabun und Botswana werden somit herausfallen, obwohl ihre Wirtschaft unter das Kriterium der Verwundbarkeit fällt. Warum hat die Kommission die alten Kriterien, die sowieso schon unzureichend waren, nicht beibehalten? Es drängt sich der Verdacht auf, dass die Kommission ärmere Länder in für sie ungünstigere Freihandelsabkommen zwingen will. Das Präferenzsystem ist jedoch ein Instrument zur Förderung von Entwicklung und kann nicht durch pure Handelsinstrumente ersetzt werden, in denen dann der Entwicklungsweg eines Landes oder einer Region überhaupt keine Rolle mehr spielt. Glücklicherweise wird es aber für die Kolleginnen und Kollegen im Plenum noch die Möglichkeit geben, unserem Änderungsantrag zuzustimmen, der die Verwundbarkeit als Kriterium aufnimmt.

Die neue Regelung führt aber auch dazu, dass Handelsregionen auseinandergerissen werden. Nachbarländer in Zollunionen werden demnächst beim Export in die EU unterschiedlichen Regeln folgen müssen. Das hat nichts mit unserem Ziel der regionalen Integration zu tun. Die Kommission sollte statt einzelner Länder verstärkt Entwicklungsregionen berücksichtigen. Auch hier haben wir Grüne einen Änderungsantrag eingebracht, der hoffentlich viel Zustimmung finden wird. Es ist ebenfalls problematisch, wenn Länder, die gestern noch vom APS profitiert haben, von heute auf morgen aus dem Programm fallen sollen. Übergangszeiten müssen sein, und dass lediglich ein paar Monate zur Wirtschaftsentwicklung nicht reichen, sehen wir in unseren eigenen Ländern.

Schlussendlich müssen wir Abgeordnete uns auch überlegen, ob wir bei allen Gesetzesvorhaben nur auf die Schnelligkeit setzen und mit windschiefen Kompromissen arbeiten wollen, oder ob wir nicht lieber das gesamte Plenum einbinden wollen. Ich finde, für Gesetzgebung ist das ganze Parlament wichtig, für Demokratie auch, und nicht Zeit und Schnelligkeit sind wichtig, sondern es braucht eben Zeit, um Demokratie durchzusetzen und Gesetze ordentlich zu verabschieden.

 
  
MPphoto
 

  Robert Sturdy, on behalf of the ECR Group. – Mr President, congratulations to Mr Fjellner who has done an outstanding job.

For once in my life, I am going to actually congratulate the Commission and the Council because it was one of the few trialogues that I have been on – and I have been in this Parliament a long time – where we have actually been able to work as a unit on what I consider to be an excellent proposal.

We in the ECR Group thoroughly recommend and welcome the deal. We hope that the new regime will not only provide stability and predictability, but will also lead to the promotion of trade focused on development. The Asian lesson shows that trade is key to development, and we must do all we can to assist countries to trade their way out of poverty.

However, we as a group are a little bit disappointed that the terms of the deal were not more generous from the EU side. We cannot on the one hand say that we want to do all we can to help developing countries, only to back down when we think it seems to hit our bottom line. One of the ladies who have just spoken mentioned those countries which are moving out of GSP, and I believe there should be some sort of assistance or transitional period to help them move on.

The other thing that I am always concerned about is that, whenever we discuss trade negotiations within the European Union and redo trade agreements, we tend to become rather protectionist. I know that Christopher and I believe that protectionism is not only not good for those countries but also destroys us if we are not careful. Therefore, it is good to have the proposals that are there.

Daniel mentioned EBA (Everything But Arms). We have a saying in certain areas of trade policy that it is not just EBA, it is EBA and sugar, but this is a classic example of how, sometimes, we get tied up in protecting our own systems, and that I would not like to see. However, I think it is a win/win situation. It has been an excellent negotiation and I hope the Commission will pass my thanks on to Peter Thomsen who was one of the negotiators present.

 
  
MPphoto
 

  John Stuart Agnew, on behalf of the EFD Group. – Mr President, you will be pleased to know that I will probably not speak for two minutes, so you will save some time for a change.

The EU GSP+ scheme allows preferential access to third countries but, in order to qualify for this, a country must sign and ratify 27 international treaties, some of which have far-reaching domestic consequences and some of which do not even have an exit clause. This could be described as colonialism by another name. Perversely, many EU states themselves have not even signed the treaties or agreements that they are insisting these lesser developed countries must sign.

The agreements have been attacked as being illegal under both UN and WTO law. Furthermore, some countries are so fed up with EU meddling that they are increasingly looking to autocratic China as a preferred trading partner instead. Because China does not make these political or legal demands on other trading partners, it is likely to pick this trade up for itself. I am worried about this, I am worried about the upcoming Mercosur Agreement, and I do wish the EU would stop meddling.

 
  
MPphoto
 

  Helmut Scholz, im Namen der GUE/NGL-Fraktion. – Herr Präsident, Herr Kommisssar! Die Kommission und der Berichterstatter, Christofer Fjellner, verlangen mit dem Kompromiss die Zustimmung des Parlaments zu einer Reform, mit der die Handelspräferenzen der Europäischen Union für etliche arme Länder abgeschafft würden. Das verbirgt sich hinter der Debatte um die Kriterien, in die wir schon eingestiegen sind – auch heute. Es wird ein völlig willkürlicher Grenzwert eines Durchschnittseinkommens pro Kopf gesetzt, das gerade einmal 4 000 Dollar pro Jahr übersteigt. Dieser Wert sagt jedoch nichts über die reale Einkommensverteilung in vielen Ländern aus. Insbesondere die Entwicklungsprozesse dort werden nicht in ihrer Widersprüchlichkeit erfasst.

Erinnern Sie sich an den Vertrag von Lissabon? Die Beseitigung der Armut ist kohärentes Ziel der externen Politiken der Europäischen Union. Ihre Reform wird in Ländern wie Ecuador hunderttausende von Arbeitsplätzen vernichten und dadurch überwiegend Frauen erneut in Armut stürzen. Die Motivation ist meines Erachtens durchsichtig und wurde auch vom Berichterstatter bereits öffentlich eingeräumt. Ich möchte an dieser Stelle ausdrücklich Herrn Fjellner danken für die Offenheit und den gegenseitigen achtungsvollen Umgang bei der Debatte darüber.

Länder wie Ecuador sollen gezwungen werden, ein direktes Freihandelsabkommen mit der Europäischen Union abzuschließen. Das Argument, mit der Reform den am wenigsten entwickelten Ländern helfen zu wollen, ist nur vorgeschoben. Das wissen Sie selbst, denn die Handelspotenziale werden sich nicht zu den Schwachen verlagern, sondern zu den Starken. Alle großen Entwicklungsorganisationen, der Entwicklungsausschuss dieses Parlaments und auch der Europäische Gewerkschaftsbund und zahlreiche nationale Gewerkschaften, Herr Lange, haben die Änderungsanträge und die Tendenz unterstützt, mit der wir den Entwurf der Verordnung korrigieren wollen. Wir werden diese Anträge wiederum mit Abgeordneten zum Plenum einbringen, und ich werbe eindrücklich dafür, diesen Anträgen zuzustimmen und damit einen Beitrag dafür zu leisten, dass sich die Europäische Union nicht aus der globalen Aufgabe der Armutsbekämpfung zurückzieht.

 
  
MPphoto
 

  David Martin (S&D). - Mr President, I would like to thank the rapporteur, Christopher Fjellner, for his hard work and good cooperation.

I quite often agree with Mr Scholz on trade policy, but I fundamentally disagree with him on this matter. We are right to try and focus on the poorest countries in the world.

My group did try to include a vulnerability criteria so that some of the vulnerable upper-middle income countries could have been included in this scheme, but that was not carried, and we as a group will support the compromise agreed in the trialogue.

It is worth recalling, when we talk about GSP reform, that we still have the most generous scheme in the world for the poorest countries in the world. The Everything But Arms initiative is unparalleled, and we should be proud of that and proud that it has not been touched in this scheme.

I agree with Mr Rinaldi about the GSP+. He is right to point to the shift in the burden of proof. The weakness in GSP+ up until now has not been the criteria we have set. We have been right to insist on strong human rights and environmental and labour standards, but we have been unable to enforce these so far. This reversal in the burden of proof will make a significant difference, and I welcome it.

In terms of where we go from here, I think it is right that the scheme lasts for ten years. I know the Commission would have liked an open-ended agreement, but I thought that was too long, and ten years is a reasonable period.

What we have made clear in the trialogue is that it is not ten years from now – not ten years from the date of the agreement – but ten years from the date of implementation of the agreement, so this gives importers inside the European Union a period of stability and it gives our exporting partners ten years in which to take advantage of the situation. Built into this scheme as well there is the flexibility for countries to join if they become poorer countries, and to enter into the scheme at a later stage.

All in all, the Socialist Group would have nuanced the package differently, but we welcome this agreement and as a group we will support it.

 
  
MPphoto
 

  Метин Казак (ALDE). - Бих искал също да поздравя докладчика Christofer FJELLNER и останалите докладчици в сянка за успешния резултат от триалога с Комисията и Съвета.

За мен са важни няколко неща от този регламент. На първо място, че отсега нататък тази система ще се прилага най-вече за онези страни, които имат най-голяма нужда и по този начин тя ще стане по-ефикасна.

На второ място, че държавите, които са сключили споразумение за свободна търговия с Европейския съюз, ще бъдат изключени. Но тук все пак трябва да се направи уговорката, че в двугодишен период тези, които са започнали преговори, но все още не са ги сключили, ще бъдат изключени и по този начин ще ги насърчим да водят такива преговори с Европейския съюз.

На трето място, че този регламент е обвързан с много строги изисквания, свързани с условия за постигането на международни стандарти за правата на човека и за устойчиво развитие.

Не на последно място, бих искал да изразя своето задоволство от постигнатия компромис, свързан със запазването на ролята на Парламента в използването на процедурата за делегирани актове, като по този начин ние ще имаме възможност да кажем своята решителна дума при вземането на най-важните решения. Надявам се същият дух на компромис да бъде проявен от Комисията и от Съвета и при обсъждането на проекторегламента за макрофинансова помощ за трети страни, което предстои да водим.

 
  
MPphoto
 

  Sajjad Karim (ECR). - Mr President, may I firstly welcome the deal that has been struck between the Council and Parliament, which should allow for transparency and predictability both for the EU’s trading partners in the developing world, and for EU importers. The GSP is, of course, an important tool for development, and the new regime should – and hopefully will – seek to concentrate the benefits of trade on those that need them most. ‘Trade, not only aid’ is a slogan I hear often from them.

May I congratulate my colleague Mr Fjellner and all the shadow rapporteurs for the work that they have done on this. I welcome raising the 1 % total trade threshold in the GSP+ to 2 %. Back in 2005, myself and my colleague David Martin moved an amendment to this effect which was approved by this Parliament but was defeated through non-application by the then Commissioner for Trade, using the pretence of WTO non-compliance. Now, of course, in a post-Lisbon era, I hope we will be able to make the most of the opportunity and deliver the advantages of this system to those countries that will qualify, and ensure that they are able to use this to promote human rights, democracy and freedom of speech in the developing world.

There are, of course, some disappointments, but I will reserve those for another day.

 
  
MPphoto
 

  Jaroslav Paška (EFD) - Systém všeobecných colných preferencií je jedným z najdôležitejších nástrojov vykonávania politiky Európskej únie voči rozvojovým krajinám.

V súčasnosti platné pravidlá boli stanovené nariadením Rady ešte v roku 2008 a vzhľadom na značnú dynamiku spoločenského a hospodárskeho rozvoja je pochopiteľne potrebné tieto pravidlá aktualizovať. V súvislosti s uplatnením nových mechanizmov legislatívneho postupu podľa Lisabonskej zmluvy musí toto nariadenie podliehať riadnemu postupu aj v Európskom parlamente. Aj keď Komisiou predložený návrh nariadenia vychádza z osvedčenej štruktúry uplatňujúcej tri samostatné preferenčné režimy – 1) štandardný systém všeobecných colných preferencií, 2) osobitné stimulačné opatrenia pre trvalo udržateľný rozvoj a dobrú správu vecí verejných, známe ako systém všeobecných colných preferencií PLUS, a 3) opatrenie Všetko okrem zbraní, menia sa pravidlá a kritériá priznávania preferencií, čo sa premieta aj do inej štruktúry zvýhodňovaných krajín. Zoznam zvýhodnených krajín sa tak redukuje a) o krajiny s inou dohodou o preferenčných podmienkach, ako sú napríklad dohody o voľnom obchode, b) o zámorské krajiny a územia Európskej únie, Spojených štátov amerických a Austrálie, a c) o krajiny, ktoré boli Svetovou bankou počas troch po sebe nasledujúcich rokoch klasifikované ako krajiny s vyššími príjmami, ako sú napríklad Kuvajt, Katar, Saudská Arábia, ale aj Brazília či Rusko.

Popri nich by však nová klasifikácia navrhovaná Komisiou do systému všeobecných colných preferencií vylúčila aj väčšinu karibských ostrovov, väčšinu krajín Latinskej Ameriky ale aj Namíbiu, Gabon či Alžírsko. Súčasne by pri takýchto pravidlách v systéme všeobecných colných preferencií dočasne ostali také bohaté krajiny, ako je Čína, Indonézia či Thajsko.

Preto považujem za správny a zmysluplný návrh Výboru pre medzinárodný obchod, ktorý odporúča zaviesť transparentný systém kombinácie viacerých ukazovateľov objektívne zdôvodňujúci poskytnutie výhod systému všeobecných colných preferencií vybratým krajinám.

 
  
MPphoto
 

  Younous Omarjee (GUE/NGL). - Monsieur le Président, Monsieur le Commissaire, cette réforme comporte quelques bonnes dispositions. Je pense à la sortie du système des puissances commerciales émergentes, qui avaient capté, il faut bien le dire, les avantages du dispositif existant au détriment des pays les plus vulnérables. Recentrer le bénéfice du système sur les pays les plus pauvres est donc une bonne chose.

Cependant, à vouloir corriger les dérives d'un système, n'aboutit-on pas à créer des injustices puisque l'application du seul critère du revenu par habitant ferait que nombre de pays qui ne sont ni PMA ni à faible revenu, mais qui sont fragiles, risquent de se retrouver pénalisés? Je pense, en particulier, aux petits États insulaires en développement, dont la vulnérabilité aurait justifié qu'ils bénéficient d'un statut spécial.

Au fond, n'y-a-t-il pas d'autres objectifs, un peu moins explicites, plus inavoués, qui seraient visés, à savoir contraindre les pays qui sortiraient des SPG à la signature des accords de libre-échange et des APE, qui – c'est le moins que l'on puisse dire – ne sont pas favorables à ces pays et ne font pas l'unanimité?

 
  
MPphoto
 

  Vital Moreira (S&D). - O Parlamento é chamado a debater e votar esta iniciativa legislativa da Comissão, já na base de um acordo alcançado com o Conselho e com a Comissão. Por mim, como presidente da INTA, teria preferido o contrário, ou seja, negociar com as outras instituições apenas depois do debate e do voto no plenário. Seja como for, porém, o acordo que o Parlamento debate hoje e vai votar na próxima quarta-feira é um acordo equilibrado e positivo. Respeitando os objetivos da Comissão, melhora alguns aspetos menos positivos como a cláusula de salvaguarda especial para os têxteis.

Acontece com todos os compromissos como este, não serem nunca cem por cento satisfatórios para toda a gente. No meu caso, continuo a objetar ao alargamento do critério de acesso ao GSP Plus, que vai permitir a grandes economias como o Paquistão e as Filipinas, muito competitivos em alguns setores, ter acesso a esse esquema muito vantajoso à custa das economias mais pobres e também à custa dos países mais vulneráveis da própria União Europeia.

Para terminar, permitam-me que, enquanto presidente da INTA, felicite o nosso relator, Christofer Fjellner, pelo excelente trabalho realizado, a Presidência dinamarquesa, através do Embaixador Kelstrup, e a Comissão Europeia, representada por Peter Thomson, pela sua capacidade negocial na obtenção deste compromisso que favorece os objetivos da União Europeia nesta matéria.

 
  
  

PRÉSIDENCE DE MME ISABELLE DURANT
Vice-présidente

 
  
MPphoto
 

  Maria Badia i Cutchet (S&D). - Señora Presidenta, Señor Comisario. En primer lugar me gustaría reforzar la idea de que el sistema de preferencias generalizadas debe ser, ante todo, un instrumento que permita a los países que se benefician del mismo su inserción en el comercio internacional y que les brinde la oportunidad de desarrollar su economía y sus recursos. Por este motivo, las normas para aplicarlo deben apoyarse en criterios que garanticen al máximo una aplicación justa y equilibrada a aquellos países que más lo necesitan. Pero la actual propuesta de reforma del SPG que votaremos el miércoles trata por igual a países muy integrados en el comercio internacional, con rentas per cápita de hasta 12 000 dólares, y a países vulnerables que apenas superan los 4 000 dólares. A modo de ejemplo, la medida deja fuera a países como Libia, Namibia, Botsuana y a buena parte de países de América Latina con economías con muy poco peso en el comercio internacional, fragilizando los vínculos estratégicos y de solidaridad de la Unión Europea con esta región. Por estos motivos apoyo las enmiendas que permiten mantenerse en el marco del SPG a algunos de estos países vulnerables o que, al menos, les proporcionan algún tiempo para adaptarse a la nueva situación y, si lo desean, negociar un acuerdo con la Unión Europea.

La votación del miércoles será la última oportunidad para tratar de modificar este Acuerdo para que ningún país se vea forzado a negociar un acuerdo comercial con la Unión al quedar excluido del SPG. Confío en que el Pleno tome en consideración estas propuestas, ya que permitirían que esta reforma fuera más inclusiva, equilibrada, y que la política comercial de la Unión Europea contribuyera a generar un comercio internacional justo y beneficioso para todos nosotros.

 
  
MPphoto
 

  Gianluca Susta (S&D). - Signora Presidente, onorevoli colleghi, signor Commissario, non si può non prendere atto degli elementi positivi contenuti nella proposta della Commissione che, migliorata anche dal lavoro della commissione INTA, ci verrà sottoposta al voto.

Tuttavia, sul piano metodologico sinceramente non ho condiviso l'idea di chiudere in prima lettura una pratica che avrà efficacia dal 2014 e che sottrae all'Aula il potere di esplicare appieno le sue potenzialità in una materia così importante.

Nel merito ritengo che gli elementi positivi del nuovo regolamento non siano del tutto compensati dal permanere di aspetti negativi che toccano da vicino gli interessi di settori industriali già provati in Europa da una globalizzazione non governata da nuove regole multilaterali e all'insegna della reciprocità. Positiva è tuttavia la nuova copertura geografica all'insegna del principio di differenziazione che privilegia i paesi più bisognosi. Buono il cosiddetto SPG+ legato all'attuazione delle principali convenzioni internazionali sui diritti sociali, umani e ambientali. Positiva anche la clausola di salvaguardia per l'intero settore tessile e abbigliamento e quella in generale.

Tuttavia, l'indebolimento dei criteri economici per i beneficiari del regime SPG+ e l'esclusione dal meccanismo della graduazione dei paesi che sono sotto questo regime in realtà aprono la porta a concorrenze sleali verso settori già colpiti, come ho detto, e privilegia paesi come il Pakistan di cui non dobbiamo approvare oltre le violazioni nel campo dei diritti umani.

Insomma, sicuramente è un regolamento positivo, ma queste questioni mettono in cattiva luce altri aspetti che noi abbiamo voluto considerare.

 
  
MPphoto
 

  George Sabin Cutaş (S&D). - Ca şi colegii antevorbitori, îmi exprim susţinerea pentru compromisul care s-a degajat din negocierile cu Consiliul şi Comisia Europeană, în ceea ce priveşte revizuirea sistemului generalizat de preferinţe comerciale. Redefinirea acestui sistem era o necesitate, în contextul în care anumite state, precum Coreea de Sud, atinseseră un nivel înalt de dezvoltare, care nu mai permitea acordarea unui tratament preferenţial, fără ca acest lucru să însemne, în acelaşi timp, dezavantajarea industriilor europene şi a celorlalte state mai puţin dezvoltate care beneficiau de acelaşi sistem.

Noile reguli vor proteja locurile de muncă din Uniunea Europeană, în special în sectoare sensibile, precum cel al textilelor. Totodată, îmi exprim speranţa că vom reuşi să găsim o soluţie pentru statele în curs de dezvoltare, care se confruntă în continuare cu dificultăţi economice importante, precum Namibia, şi care vor fi excluse la intrarea în vigoare a noilor reguli în domeniu.

 
  
MPphoto
 

  Josefa Andrés Barea (S&D). - Señora Presidenta, señor Comisario, agradezco a la Comisión de Comercio Internacional, a los ponentes y a los ponentes alternativos, el trabajo realizado. En líneas generales estamos ante un buen Reglamento sobre el SPG+, necesario, en concreto, por lo que respecta a algunas actuaciones relativas al control de las normas de importación de productos textiles que podrían perjudicar la producción de la Unión Europea. Pero nos preocupa la exclusión a partir de 2014 del SPG de determinados países que están clasificados como rentas medias-altas, países, por ejemplo, de América Latina.

Porque ¿qué pasa con estos países de renta media que tienen exportaciones poco diversificadas? ¿Por qué no introducir un criterio de diversificación a la exportación? Porque en esto se podrían producir dos velocidades: países como Costa Rica, Cuba y Ecuador se beneficiarían de ello, diferenciándose de países potencialmente desarrollados como China y Brasil.

Por lo tanto, creo que debemos apoyar un periodo de transición, y que se van a presentar enmiendas en este periodo de transición para adaptarse a esta situación, a estos países, y dar la posibilidad de abrir con ellos negociaciones y acuerdos comerciales para que se beneficien de ello.

 
  
MPphoto
 

  Patrice Tirolien (S&D). - Madame la Présidente, chers collègues, face aux profondes mutations auxquelles notre monde est sujet aujourd'hui, l'Union européenne se doit de réformer son système de préférences généralisées.

Comme tout compromis, celui-ci ne déroge pas à la règle. S'il est satisfaisant d'un point de vue strictement commercial, il est loin d'être parfait, car nous devons garder à l'esprit que ce règlement s'adresse aux pays en développement.

En développant son nouveau paradigme de la différenciation, la Commission dit vouloir recentrer son action en faveur des pays les plus pauvres. Cela nous semble tout à fait soutenable à première vue.

Pour ce faire, la Commission a néanmoins développé une vision strictement comptable basée sur le seul critère du PIB par habitant. On voit bien la limite de cette approche. Quid des nombreux pays en développement à revenus moyens dont les économies sont peu diversifiées et qui sont vulnérables aux aléas climatiques?

Le compromis trouvé avec le Conseil ne répond pas à cette question et c'est pour cela que j'appelle les collègues à voter en faveur des trois amendements qui seront déposés sur ce texte.

 
  
 

Interventions à la demande

 
  
MPphoto
 

  Carl Schlyter (Verts/ALE). - Fru talman! Jag är mer oroad för dem som inte har råd att köpa några kläder än vad jag är för Europas textilindustri, och med tanke på att dessa länder bara svarar för 4 procent av vår import så tycker jag att generösast möjliga villkor ska gälla. Därför oroar jag mig över att vi tar bort de sårbarhetskriterier som har funnits tidigare. Om ett land inte har någon diversifierad industri så är det väl ett bra sätt att försöka hjälpa till att skapa det genom att se till att de kan exportera hit utan tariffer.

Jag oroar mig också för att vi skapar artificiella gränser inom regionala frihandelsområden eller samarbetsområden där majoriteten av länderna är fattiga. De borde vi också fortsätta att kunna behandla som GSP+ länder. Jag tror att det här avtalet inte hjälper de här länderna tillräckligt och det är en nackdel när man går för fort fram i förstabehandlingsuppgörelserna. Många av dessa länder har inte hunnit göra sin röst hörd på ett bra sätt och många som drabbas av det här har inte fått göra sin röst hörd. Vi gör för många förstabehandlingsuppgörelser, och det här är ytterligare ett exempel på det.

 
  
MPphoto
 

  João Ferreira (GUE/NGL). - A alteração profunda do sistema de preferências pautais generalizadas agora proposta deve ser analisada no contexto da defesa fundamentalista do livre comércio que orienta a política comercial da União Europeia.

Os novos critérios reduzem os países beneficiários do SPG para menos de metade, excluindo do sistema países cujos índices de desenvolvimento não são ainda inteiramente condizentes com a evolução recente do respetivo PIB per capita. Em muitos casos, o levantamento dos benefícios está associado a uma inaceitável pressão e chantagem para forçar a aceitação de Acordos de Livre Comércio, o que veementemente rejeitamos. Ao mesmo tempo, alargam-se os benefícios concedidos a outros países de uma forma que é suscetível de provocar impactos negativos em países como Portugal, com peso importante em setores sensíveis como o têxtil e o vestuário.

Uma última nota para lamentar a forma como decorreu todo o processo de discussão deste dossiê. Lamentar que, antes mesmo do debate e votação aqui em plenário, tudo esteja previamente combinado e concertado entre os maiores grupos políticos, a Comissão e o Conselho. Será caso para perguntar, o que estamos aqui a fazer?

 
  
MPphoto
 

  Andrew Henry William Brons (NI). - Madam President, this debate is about the 2008 scheme currently being reviewed. Some of the proposed changes are self-evidently beneficial, such as the removal of preferences for high-income or upper-middle income countries. However, it appears that powerful exporters such as China, India, Indonesia and Thailand, will continue to be part of the scheme, at least for the time being. The changes to the safeguard clauses allowing EU producers the legal right to seek action if they face serious disturbances to their business, or a deterioration of the financial situation, are clearly beneficial. Under the graduation process, whereby a country lost its preference if its exports of a product exceeded 15 % of the GSP total, this figure will now, unfortunately, be raised to 17.5 %. In my view, individual states should have the authority of a last word over the withholding of preferences, based on the impact of imports on that state, and not on the exporter’s percentage of the GSP total.

 
  
 

(Fin des interventions à la demande)

 
  
MPphoto
 

  Karel De Gucht, Member of the Commission. − Madam President, one of the amendments put forward raises the problem that if one country in a customs union is a GSP country, and the others are not, this would create imbalances.

I can hardly imagine the opposite being the case: would you, for example, agree to China obtaining ‘Everything But Arms’ status as soon as it entered into an agreement with, say, Laos or Cambodia, to set up a customs union by a later date, for example within 25 years? It would be very difficult to imagine that being the right answer to the question. You could say the same of India, Pakistan, Thailand or Malaysia, which do the same with LDCs. Needless to say, this would accelerate preference erosion, with a significant drop in LDC exports. They would be squeezed completely out of the market with such a system.

Several Members have asked why we did not include other criteria. We have given a lot of thought to this issue, but our conclusion is that we have to ensure WTO compatibility, and the use of a single indicator which is internationally recognised is, we think, the best solution. It would be a disservice to developing countries, and to the credentials of the EU as a serious partner, if we added more criteria and, as a result, lost yet another WTO case on GSP. This would lead to a full redesign of the new scheme just after it entered into force. Therefore, we should stick to an internationally recognised, objective way to differentiate among countries.

Another question that has been raised a couple of times relates to using the Human Development Index as an indicator. Again, we looked into the possibility of using the Human Development Index in GSP, but this index is not well suited to this exercise. Human Development Index data are not complete in terms of time or countries covered; also, Human Development Index categories are relative and fixed. This means that countries may develop significantly, and the development needs which the GSP should address may change, but they will remain in the same category. For example, no mater how much China grows it is likely to stay in the same ‘medium’ category and thus, basically, keep GSP preferences forever.

These problems are acknowledged by the United Nations itself. They would render the Human Development Index inadequate for the GSP and enhance the risk of WTO challenge. The Human Development Index is a good index to establish a long-term picture of social development, but it is ill-suited to the short-term analysis of export needs which the GSP requires.

Finally, as regards transition periods, I would like to say that these were the subject of negotiations between Council, Parliament and the Commission up to a few weeks ago, and I am satisfied with the compromise achieved. A number of countries no longer receiving GSP benefits are in free trade negotiations with us. We look forward to their conclusion and recall the EU commitment to assist, pending WTO membership, and to support development as per EU development policy – a debate we will come to later on. Finally, I would like to thank all colleagues for their comments and I look forward to the vote on the GSP tomorrow.

 
  
MPphoto
 

  Christofer Fjellner, föredragande. − Fru talman! Några snabba kommentarer, bara. Jag är inte förvånad att det finns vissa kollegor som tycker att saker har gått snabbt. Jag tar dock inte det till intäkt för att resultatet har blivit dåligt. Tvärtom! Vi har en väldigt bred majoritet för den här kompromissen här i Europaparlamentet och vi har diskuterat den här frågan i flera år.

Bara för att man inte håller med om allting innebär inte det att man ska kunna förskjuta processen och säga att vi ska förhandla till dess att varenda ledamot av detta parlament ställer upp på kompromissen. Vi har en bra kompromiss och den tycker jag att vi ska slå vakt om. Den stora frågan som har diskuterats mest här idag har givetvis varit vilket kriterium som ska gälla för att ett land ska få vara med i det allmänna preferenssystemet eller inte.

Vi ville inte ha en situation där alla väljer ett kriterium som passar just deras favoritland. Det är lätt att man sitter i ett land och säger att just det här landet vill jag ska vara med och därför väljer jag det här kriteriet. Vi har i stället försökt hitta något som är tydligt, rättvist och framför allt överlever en prövning i WTO. Och det har vi gjort.

Den del som jag tycker de flesta ledamöter här faktiskt ska vara väldigt stolta över är frågan om "allt utom vapen" som ger världens fattiga länder fri tillgång till EU:s marknad. Jag har diskuterat detta med amerikanska företrädare och de säger det är en strålande idé och att de också vill ha "allt utom vapen"... och socker och kakao och kaffe och bomull och bananer.

Det här är någonting som Europa gör och som visar på ledarskap, och det tycker jag att vi ska fortsätta att försöka få resten av världen att ställa upp på. Jag är stolt över överenskommelsen. Den ger ett effektivt, förutsägbart och transparent handelssystem. Vi tog inte kristiderna till intäkt för att vara mindre, generös utan snarare mer generös gentemot världens fattigaste. Det är resultatet av den här överenskommelsen.

 
  
MPphoto
 

  La Présidente. - Le débat est clos.

Le vote aura lieu mercredi 13 juin 2012.

Déclarations écrites (article 149)

 
  
MPphoto
 
 

  Béla Glattfelder (PPE), írásban. – Az általános vámpreferencia rendszer célja, hogy az arra leginkább rászoruló, fejlődő országok számára kedvezményes vámok alkalmazásával hozzáférést biztosítson az EU piacához. A jelenlegi rendelet azonban a fejlett, OECD tagországokon kívül gyakorlatilag az összes Európán kívüli országra kiterjed. Ezek között számos olyan is van, amely az EU-nál versenyképesebb gazdasággal rendelkezik, vagy a WTO szabályaival ellentétesen támogatást nyújt az exportáló vállalkozásainak. Sok esetben a versenyelőnyt az energiaárak támogatása okozza, amely nagyobb CO2-kibocsátást ösztönöz. Eközben az EU jelentős többletköltségeket terhel a vállalatokra a klímavédelmi célkitűzések elérése érdekében. Ezek az indokolatlan kedvezmények nemcsak az európai munkavállalók és az európai ipar érdekeit sértik, hanem a valóban rászoruló államokét is, hiszen kevésbé versenyképes termékeiket kiszorítják a piacról. Az új rendszernek köszönhetőn egyes rendkívül versenyképes ázsiai gazdaságoknak, mint pl. Kína és Thaiföld egy átmeneti időszakot követően megszűnik a kedvezményes elbánása. Ezt korábban több ízben is követeltem. Üdvözlöm a Bizottság azon javaslatát, hogy a kedvezményes vámpreferenciában ne részesülhessenek olyan versenyképesebb, ill. gazdagabb országok, mint pl. Szaúd-Arábia, Kuvait, Oroszország, Brazília. Az új rendszerben a kedvezményes elbánásban részesülő országok száma több mint felére, 176-ról kb. 80-ra fog csökkenni. Ezzel jobban biztosítható lesz, hogy valóban az arra rászoruló, fejlődő országok élvezhessék a kedvezményes piacra jutási lehetőségeket.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy