Bodil Valero, för Verts/ALE-gruppen. – Fru talman! I dag är temat för vår debatt antisemitismen. Jag håller mig därför till att prata om de hatbrott och trakasserier mot den judiska befolkningen i Europa som aldrig har upphört helt utan snarare varit konstanta, blossat upp då och då eller legat och pyrt, men som ökat under senare år.
Särskilt har situationen förvärrats under de olika Gaza-krigen, då många i våra länder inte skiljer på staten Israel och den judiska befolkningen. Det har lett till att det inte längre bara är de med nazistiska sympatier som trakasserar, utan gruppen förövare har blivit så många fler.
Det gör också problemet så mycket svårare att hantera. Det är också därför mycket viktigt att vi gör en klar skillnad mellan berättigad kritik mot vad staten Israel gör – precis som vi kritiserar andra länder och även våra egna då det behövs – och hat och trakasserier mot judar. Det måste vara tillåtet att kritisera den israeliska statens agerande, bosättningspolitiken etc., utan att för den skull betraktas som antisemit.
I dag tar vi ställning till en definition av antisemitism som flera redan har tagit upp här. Det råder inte konsensus bland de judiska organisationerna om definitionen. De judiska fredsorganisationerna till exempel är klart emot, eftersom de anser att den riskerar att inskränka den fria debatten om politiken i Israel.
Den dag de olika judiska organisationerna kan enas kring en gemensam definition av antisemitism, så kommer jag med glädje att stödja den. Jag kommer däremot inte att ställa mig bakom den definition som det hänvisas till i dagens resolution. Det innebär inte att jag inte står bakom det nödvändiga arbetet mot antisemitismen och det mesta i övrigt i resolutionen.
Det måste råda nolltolerans mot alla former av rasism, mot andra folkgrupper, religiösa yttringar, etniska grupper. Detta måste vara och är målet för oss alla.