Index 
 Anterior 
 Seguinte 
 Texto integral 
Relato integral dos debates
XML 53k
Quinta-feira, 13 de Fevereiro de 2020 - Estrasburgo Edição revista

12. Segurança rodoviária (debate)
Vídeo das intervenções
PV
MPphoto
 

  President. – The next item is the debate on the Commission statement on road safety (2020/2563(RSP)).

I remind you that it’s possible to request catch-the-eye and blue cards using both the standard registration and the electronic system. Instructions are available at the entrance to the Hemicycle.

 
  
MPphoto
 

  Adina-Ioana Vălean, Member of the Commission. – Madam President, thank you for putting on the agenda such an important topic for you and for myself as a Commissioner for Transport, especially because you are giving me the opportunity to share my thoughts with you before I travel to Stockholm on 19 February for the 3rd Global Ministerial Conference on Road Safety.

It is our duty to do everything needed to protect the lives and well-being of European citizens. 25 000 people who lose their lives on European roads and 135 000 suffering severe injuries, are numbers which are unacceptable for us and of course we need to do more in terms of action and support.

Road safety will therefore be a priority in my mandate and, with your help we can make it a priority for the whole Union.

Let’s not forget though that Europe has made enormous progress in road safety over the last decade. We are the safest region in the world and we have a lot of experience and good practice to share. This is an opportunity for true European leadership.

Globally 1.35 million people are dying on the roads every year. In fact, road crashes are the biggest killer of young people worldwide. The global target to reduce road fatalities by 50% - part of the Sustainable Development Goals - is expiring this year, and this target was not and will not be reached.

This must not mean that we are ready to reduce our ambition. Europe needs to be at the forefront of supporting a new ambitious global fatality reduction target and I intend to say this very clearly in Stockholm. The Swedish Minister for Infrastructure intends to present in Stockholm a so-called ‘Stockholm Declaration’, which calls for renewed efforts and a new global target.

I very much support this declaration and I hope that it will be adopted as it is planned. The next step will be a resolution at the UN General Assembly. The Commission will also very much support the process leading up to such a resolution, including through our offices in Geneva and in New York. Ultimately, what counts is results.

In Europe, we are implementing the safe system approach, which is a holistic system building cooperation, good governance and shared responsibility. It addresses all areas – infrastructure, vehicles, behaviour and post-crash care.

The Safe System accepts that human error will happen and compensates for it. Drivers and other road users will continue to make mistakes on the road as they do elsewhere, because to err is human and distractions, alcohol and drugs increase the risk of error, but no road user deserves to die because of a mistake.

As you know, the EU transport ministers have unanimously supported our new EU-wide targets to halve the number of fatalities and for the first time serious injuries by 2030, and the Commission has followed up with an ambitious action plan.

The first concrete actions have already been taken. Last year, thanks to strong support from the European Parliament, we strengthened the EU rules on both safe infrastructure management and vehicle safety. We’ll continue to promote ambitious legislation in this mandate and I look forward to discuss with you details in the future.

But in the meantime, let us work in partnership which is indeed the essence of the safe system approach to road safety. As legislators you are well equipped to push us all, the Commission, the Member States, industry, NGOs, to deliver on more ambitious targets and of course, to promote ambition in action in our constituencies.

Looking ahead, it is clear that mobility is going through profound change. Climate change demands that we reduce emissions, while digitalisation is opening up new opportunities for easier cleaner and safer mobility.

As society shifts, so will the focus of road safety. We need to look at new transport trends in towns and cities and what they mean for vulnerable road users, and we need to consider the implications of autonomous vehicles.

We need to drive the change and make sure change does not hamper our zero-victims vision.

I look forward to a good exchange with you this afternoon and I really appreciate the fact that you put this point on the agenda.

 
  
MPphoto
 

  Róża Thun und Hohenstein, on behalf of the PPE Group. – Madam President, I opened a newspaper today and this is what I read in bold: ‘In the first 40 days of this year, 100 pedestrians were killed by cars on Polish roads. Sixty percent of those mortal traffic accidents took place at pedestrian crossings’.

I’m also happy that we put this point during today’s session, because road safety is a matter of life and death in the most literal sense of the word, and the situation on our European roads is dramatic. So last year the European Union adopted the world’s most advanced mandatory vehicle-safety requirements, the General Safety Regulation. You will remember that it will become applicable in July 2022 and will reduce the number of deaths on the roads significantly.

But many say that even the best technical solutions will not improve the situation on the roads if the road users behave in an irresponsible way. I hear very often that the European Union must educate. But, unfortunately, the European institutions do not have competences in education, TV and radio programmes, the organisation of driving licence courses etc.

We must cooperate with our Member States much more closely in order to achieve a significant reduction in fatalities on the roads. Yes, Commissioner, it is our aim to achieve the vision zero goal and we should prepare a detailed roadmap of how to achieve this as soon as possible. We have positive examples from cities like London, Helsinki and Oslo. They have managed to reduce, or even eradicate, the number of fatalities in road accidents. Let us profit from those examples, and much success to all of us.

 
  
MPphoto
 

  Johan Danielsson, för S&D-gruppen. – Fru talman! Kommissionär Vălean, tack för din inledning. 500 människor mister livet på europeiska vägar varje vecka. Det motsvarar att två passagerarplan skulle krascha i EU varje vecka, vilket naturligtvis hade varit helt oacceptabelt – och det är ju också siffrorna för våra vägar. Globalt sett är det ännu värre. 26 000 människor förlorar sina liv varje vecka, främst barn och unga, och främst också människor från låg- och medelinkomstländer. Trots att dödssiffrorna minskar och antalet skadade i trafiken minskar, är det fortfarande alldeles för höga siffror. Vi måste därför lyfta trafiksäkerhetsfrågan högre upp på dagordningen, både i Europa och globalt. Det är viktigt att vi i EU arbetar vidare med den nollvision som den tidigare kommissionen presenterat, och som kommissionär Vălean säger sig vilja fortsätta att prioritera.

Vi måste också bidra till att FN:s mål för hållbar utveckling nås, om än inte i tid, så senare – att vi får nya mål på plats, och att vi säkerställer att vi lyckas halvera antalet dödsolyckor och skadade i trafiken på global nivå. Därför gläder det mig att min partikamrat och vår svenska infrastrukturminister Tomas Eneroth står värd för den globala FN-konferensen för trafiksäkerhet nästa vecka.

Vi måste höja vägsäkerheten för allas vår skull: bilister, passagerare, motorcyklister, cyklister, fotgängare och inte minst vägarbetare. Majoriteten av trafikolyckorna går nämligen, precis som kommissionären sa, att förebygga. Vi måste också inkludera de oskyddade trafikanterna mer i vårt övergripande arbete, precis som vi hörde från en kollega tidigare under debatten. Alla ska kunna känna sig trygga när de går eller cyklar till och från arbetet eller till och från sin skola.

Med bättre infrastruktur, med analyser av hastighetsbegränsningar, blir vägarna säkrare, men det leder också till minskade utsläpp. På det sättet bidrar vägsäkerhetsarbetet också till att nå våra övergripande klimatmål.

EU-finansiering och infrastrukturinvesteringar måste därför alltid inkludera ett vägsäkerhetsperspektiv. Vi måste ha höga säkerhetskrav och genomföra anpassade tester och analyser på våra fordon. Det sistnämnda är extremt viktigt. Det är nämligen faktiskt så att, trots att hälften av världens befolkning är kvinnor, visar studier att kvinnor i dag löper över 70 procents större risk att förolyckas vid en bilolycka än män, på grund av att vi inte använder krocktestdockor som är anpassade för kvinnor. Sådana krockdockor finns nu äntligen, men vi måste också se till att de används. Låt oss nu därför säkerställa att vi tillsammans ser till att vi börjar använda de nya krockdockorna, så att det blir lika säkert att åka bil, oavsett om man är man eller kvinna. När det kommer till vägsäkerhet måste vi tänka på både jämställdhet och jämlikhet.

Jag hoppas att dagens debatt kan skicka en signal också till FN-konferensen nästa vecka om att vi måste arbeta tillsammans för att nå våra globala mål och för att rädda liv.

Avslutningsvis vill jag bara säga att under mitt anförande här i kammaren har nio personer mist sitt liv i trafiken. Det är alldeles för många. Så låt oss nu börja arbeta tillsammans för att få ett stopp på detta.

 
  
MPphoto
 

  Valter Flego, u ime kluba Renew. – Poštovana predsjedavajuća, poštovana povjerenice, svakog dana na europskim cestama pogine petstotinjak ljudi.

Vjerojatno je, nažalost, većina nas u jednom trenutku svog života izgubila nekog tko nam je bio blizak ili drag a zasigurno svatko od nas dnevno strahuje za sigurnost svoje djece i obitelji. U strahu smo jer smo svjesni opasnosti u prometu, ali svjesni smo i koliko su te smrti nepotrebne, svjesni smo da se one mogu i trebaju reducirati pa i u potpunosti iskorijeniti. Prema izvješću Svjetske zdravstvene organizacije godišnje pogine i do 1,35 milijuna ljudi na europskim cestama a još više zabrinjava podatak da su nesreće najčešći uzrok smrti mladih osoba od 5 do 29 godina. Samo u 2018. godini u Europi je bilo 25 000 poginulih na cestama i 135 000 teško ozlijeđenih. I to je nedopustiva i nepotrebna ljudska i društvena cijena mobilnosti. Činjenica je da trenutačno srednjoročni cilj Europe kroz viziju nula odnosno prepolovljavanje broja smrtnih slučajeva na cestama od 2010. do 2020. neće biti ostvaren. Ponovno smo si zadali preambiciozne ciljeve koji nisu dostižni. Naravno da se slažem da ciljevi trebaju biti motivirajući, ali isto tako oni moraju biti realni i ostvarivi a zemlje koje su, nažalost, najmanje sigurne kad govorimo o cestovnom prometu su Rumunjska, Bugarska i Hrvatska. To su ujedno i zemlje u kojima ima dvostruko više stradalih u prometu od europskog prosjeka a nije istina da ljudi u tim zemljama ne znaju voziti ili voze lošije nego vozači u Danskoj, Norveškoj ili Nizozemskoj. Istina je da ljudi u Rumunjskoj, Bugarskoj ili mojoj Hrvatskoj imaju puno lošiji vozni park, imaju starije i nesigurnije automobile, starije i nesigurnije ceste koje dovode, nažalost, do smrtnih posljedica.

Poštovana povjerenice, nema revolucije u segmentu sigurnosti u prometu bez novih revolucionarnih iskoraka u tehnologijama koje će se koristiti u prometu i bez ulaganja u cestovnu infrastrukturu. A tehnologija postoji, tehnologija se svakodnevno usavršava i o svima nama ovisi koliko brzo će nam trebati da tu dostupnu tehnologiju i počnemo koristiti. Nove tehnologije poput ekonomije dijeljenja i autonomne vožnje već su itekako u upotrebi i siguran sam da su one odlično rješenje za opterećene europske sredine koje su pogođene i raznim bolestima zbog emisije ispušnih plinova s kojima se borimo mi ovdje u različitim europskim gradovima. Nove tehnologije robotika i automatizacija u prometu mogu drastično reducirati faktor ljudske greške koji je uzročnik preko 90 % svih nesreća u prometu i ukoliko ćemo zaista ostvariti viziju nula poginulih u razdoblju 2021. – 2030. moramo nastaviti s izgradnjom sigurnog sustava na razini država članica. Uz projektiranje i održavanje infrastrukture, „ceste koje opraštaju greške” su ključne kako bismo znatno smanjili težinu nesreće ukoliko do nje dođe, ali isto tako moramo poticati obnovu voznog parka, smanjiti trošarine i poreze na automobile s Euro NCAP pet zvjezdica jer je tu rizik od ozljeda najmanji.

Za kraj, ali ne manje važno, educirajmo naše građane. Imam dojam da svi zaboravljamo na taj iznimno bitan dio borbe za veću sigurnost u prometu. Možda to ne zvuči toliko atraktivno kao izgradnja infrastrukture ili primjena novih tehnologija, ali jako je važno jer je većina mladih danas u prometu opasnost iz razloga jer nisu svjesni koliko je važno biti educiran.

Poštovana povjerenice, danas više ne prihvaćamo nijednog mrtvog u zrakoplovnim nesrećama, molim Vas da Vam to bude prioritet i u Vašem mandatu i da isto bude i u automobilskom, u kamionskom prometu odnosno u prometu na cestama.

 
  
MPphoto
 

  Tilly Metz, im Namen der Verts/ALE-Fraktion. – Frau Präsidentin, sehr geehrte Frau Kommissarin! In der EU sterben jede Woche rund 500 Menschen auf unseren Straßen. Das sind zwei volle Flugzeuge, die abstürzen. Wir würden niemals so viele Todesfälle in der Luftfahrt akzeptieren. Wieso akzeptieren wir sie im Straßenverkehr? Jährlich kosten Verkehrsunfälle geschätzte 280 Milliarden Euro. Hinzu kommen die menschlichen und sozialen Tragödien. Ich begrüße deswegen die Zusagen der Europäischen Kommission, im Rahmen der nächsten EU-Verkehrssicherheitspolitik insbesondere die Zahl der Verkehrstoten in jenem Zeitraum zu halbieren. Dieses mittelfristige Ziel wird der Schlüssel sein, um die vision zero – also null Todesfälle – für 2050 zu erreichen. Mithilfe von technologischem Fortschritt und künstlicher Intelligenz könnte sich die Verkehrssicherheit erheblich verbessern, da bei 94 % der Unfälle menschliches Versagen eine Rolle spielt.

Ein automatisierter Straßensektor birgt jedoch neue Risiken und Herausforderungen, die angegangen werden müssen, wie zum Beispiel neue Infrastrukturen für fahrerlose Fahrzeuge, ethische Fragen zu Haftpflicht und Datenschutz sowie Umwelt- und Gesundheitsprobleme. Während bei Fußgängern und Radfahrern bei weitem die geringste Wahrscheinlichkeit besteht, anderen Verkehrsteilnehmern und Verkehrsteilnehmerinnen Schaden zuzufügen, sind sie die am stärksten gefährdeten Verkehrsteilnehmer und machen fast ein Drittel aller Todesfälle aus.

Um die Verkehrssicherheit zu erhöhen und die Zahl der Todesfälle zu verringern, benötigen wir eine neue Stadtplanung, bei der Fußgänger, Radfahrer und öffentliche Verkehrsmittel Vorrang haben. Wir brauchen eine EU-Strategie für eine sichere und nachhaltige Mobilität. Wie Sie selbst sagten, Frau Kommissarin, und das freut mich, haben Sie eine Strategie. Und mit Strategien gehen Maßnahmen einher. Ich hoffe, dass Sie Ihren Worten treu bleiben werden und dass Verkehrssicherheit in den kommenden Jahren eine wichtige Priorität für Sie sein wird.

 
  
MPphoto
 

  Kosma Złotowski, w imieniu grupy ECR. – Pani Przewodnicząca! Podniesienie poziomu bezpieczeństwa uczestników ruchu drogowego, a więc kierowców, pieszych czy rowerzystów, to ogromne wyzwanie zarówno dla państw członkowskich, jak i Komisji Europejskiej. Patrząc na statystyki, łatwo dostrzec, że liczba śmiertelnych wypadków drogowych jest ściśle powiązana z geografią, a regiony najsłabiej rozwinięte wypadają w tym zestawieniu najgorzej. Blisko 55% wypadków drogowych, w których giną ludzie, ma miejsce na drogach wiejskich. Nie ma chyba lepszego uzasadnienia dla kontynuacji ambitnej polityki spójności, która pozwala lokalnym samorządom inwestować w bezpieczną infrastrukturę i transport publiczny.

Ogromnym wsparciem dla kierowców jest także technologia i zaawansowane systemy bezpieczeństwa w pojazdach. Kolejnym krokiem będą z pewnością pojazdy w pełni autonomiczne, to jednak przyszłość. A już dzisiaj musimy zachęcać kierowców, zwłaszcza młodych, do odpowiedzialnej jazdy. Warto zaangażować w te działania na przykład firmy ubezpieczeniowe, które mają narzędzia, aby skutecznie premiować bezpieczną jazdę. Jestem przekonany, że we wszystkich działaniach podejmowanych na rzecz bezpieczeństwa drogowego i realizacji strategii eliminacji wypadków śmiertelnych do 2050 roku Komisja Europejska może na nas liczyć.

 
  
MPphoto
 

  Έλενα Κουντουρά, εξ ονόματος της ομάδας GUE/NGL. – Κυρία Πρόεδρε, βρισκόμαστε σε κατάσταση έκτακτης ανάγκης και το οφείλουμε στα θύματα να σχεδιάσουμε φιλόδοξες πολιτικές και να υπενθυμίζουμε σε κάθε ευκαιρία ότι για το Ευρωπαϊκό Κοινοβούλιο η οδική ασφάλεια είναι μέγιστη προτεραιότητα.

Στην Ευρώπη σήμερα, έχουμε 500 νεκρούς στην εβδομάδα, παρόλο που οι δρόμοι μας είναι οι ασφαλέστεροι στον κόσμο. Ο αριθμός αυτός αντιστοιχεί σε δύο αεροπορικά δυστυχήματα την εβδομάδα στην Ευρώπη ή στον αφανισμό μιας μικρής πόλης 26.000 κατοίκων τον χρόνο. Δυστυχώς όμως, τα θύματα στους αυτοκινητόδρομους δεν ενεργοποιούν ανάλογα τα αντανακλαστικά ούτε των μέσων μαζικής ενημέρωσης ούτε της κοινωνίας μας και των πολιτικών μας. Η κατάσταση αυτή πρέπει να ανατραπεί. Ακόμα και αν δεχτούμε ότι τα ανθρώπινα λάθη δεν θα εκλείψουν ποτέ, οραματιζόμαστε τη μείωση των ατυχημάτων και —κυρίως— μηδενικές απώλειες σε ανθρώπινες ζωές. Το κλειδί είναι να περάσουμε από τα λόγια στην πράξη. Ακούσαμε και από τις άλλες πολιτικές ομάδες ότι θέλουν και αυτές φιλόδοξες πολιτικές, αλλά αναρωτιέμαι: αν οι προθέσεις τους είναι ειλικρινείς, γιατί δεν στήριξαν το αίτημά μας για τη σύνταξη ενός ψηφίσματος για την οδική ασφάλεια; Θα ήταν μια εξαιρετική ευκαιρία να τοποθετηθεί το νέο Κοινοβούλιο για ένα τόσο σημαντικό ζήτημα και να το φέρει στην επικαιρότητα, ενόψει μάλιστα της τρίτης παγκόσμιας υπουργικής διάσκεψης στη Στοκχόλμη.

Πρέπει το Ευρωπαϊκό Κοινοβούλιο να είναι πρωτοπόρο στην οδική ασφάλεια στην πράξη και σας καλώ, ως πρώτο βήμα, να αναθεωρήσετε τη στάση σας και να στηρίξετε συγκεκριμένες προτάσεις. Για παράδειγμα, να επαναλάβουμε τη δέσμευσή μας στον ευρωπαϊκό στόχο για τη μείωση στο 1/2 του αριθμού θανάτων και σοβαρών τραυματισμών από το 2020 έως το 2030 και για τον μηδενισμό των θανάτων έως το 2050. Να δημιουργήσουμε ευρωπαϊκά προγράμματα στο επόμενο δημοσιονομικό πλαίσιο, με στόχο την προώθηση πολιτικών που αποδεδειγμένα έχουν θετικά αποτελέσματα, και ειδικά προγράμματα που στοχεύουν στη μείωση των μεγάλων ανισοτήτων ανάμεσα στα κράτη μέλη σε επιδόσεις οδικής ασφάλειας, εκεί δηλαδή που υπάρχει μεγάλο περιθώριο βελτίωσης. Να αξιοποιήσουμε τις τελευταίες καινοτομίες της αυτοκινητοβιομηχανίας σε συστήματα ασφαλείας σε νέα αλλά και παλαιά οχήματα, όπου αυτό είναι δυνατό. Να θέσουμε στόχους για τη μείωση των θανάτων ευάλωτων χρηστών του δικτύου στο πλαίσιο της αστικής κινητικότητας. Να θεσπίσουμε ένα ρυθμιστικό πλαίσιο για τα οχήματα με αυτοματοποιημένα συστήματα οδήγησης. Να ενισχύσουμε την εφαρμογή των κανόνων οδικής κυκλοφορίας τόσο σε εθνικό επίπεδο όσο και διασυνοριακά.

Η Επίτροπος Vălean έχει εκφράσει ήδη δύο φορές στην Επιτροπή Μεταφορών —όπως και σήμερα, εδώ στο Κοινοβούλιο— τη δέσμευσή της να εργαστεί ενεργά για πιο ασφαλείς δρόμους στην Ευρώπη και την ευχαριστώ μέσα από την καρδιά μου γι’ αυτό. Πρέπει και εμείς, λοιπόν, στο Κοινοβούλιο να ξεκαθαρίσουμε τις προτεραιότητές μας και να συνεργαστούμε με την Επιτροπή και τα κράτη μέλη ώστε τα επόμενα χρόνια να μπουν τα θεμέλια για μια επιτυχημένη στρατηγική και ένα φιλόδοξο νομοθετικό πλαίσιο, που θα μας επιτρέψει να πετύχουμε τον στόχο μείωσης κατά το ήμισυ των θανάτων και σοβαρών τραυματισμών το 2030.

 
  
MPphoto
 

  Benoît Lutgen (PPE). – Madame la Présidente, Madame la Commissaire, merci pour votre déclaration. La stratégie adoptée en juin dernier vise à diviser par deux le nombre de morts et de blessés graves sur nos routes, en Europe. C’est un magnifique objectif humain, nous connaissons tous effectivement autour de nous des cas malheureux de familles qui ont été détruites par la réalité de la sécurité routière et de la route.

Pour atteindre cet objectif, je pense qu’on doit prendre toute une série d’options. La Commission européenne avait envisagé, notamment, et je le souhaite, une révision de la réalité du permis de conduire; une révision aussi, sans doute, de la coopération transfrontalière, notamment en cas de retrait de permis de conduire; une révision des recommandations, aussi, en matière de limitation de l’alcool, de la drogue ou même de la vitesse au volant. Voilà au moins trois pistes qui me semblent importantes et sur lesquelles j’espère que vous allez travailler pour apporter, au-delà d’un objectif, des mesures concrètes pour améliorer la situation globale de la sécurité routière en Europe.

Si l’on regarde bien, ces dernières années, on constate une forme de stagnation des chiffres en matière de sécurité routière, et on peut le regretter. Après une amélioration qui a eu lieu pendant de nombreuses années, cette stagnation ne peut pas se poursuivre. Elle ne peut pas se poursuivre, d’ailleurs, puisqu’on a un objectif très fort en matière de réduction du nombre de morts et de blessés.

Puis-je vous demander aussi qu’on aille plus loin, notamment dans les corrélations des bonnes pratiques par État membre. On doit pouvoir, ensemble, se poser les bonnes questions. Bien sûr, les infrastructures et les véhicules ne sont pas les mêmes partout dans les États membres, mais reconnaissons qu’on doit aussi mettre en œuvre, dans certains États membres, certaines mesures pour améliorer la réalité de la sécurité routière et des chiffres en la matière. Il y a trop d’écarts, et des écarts qui sont très importants, en matière de sécurité routière entre les différents États membres. Je souhaite vivement, Madame la Commissaire, qu’on puisse travailler davantage sur ces chiffres et aussi que vous puissiez, que nous puissions ensemble faire des recommandations, État membre par État membre, pour que les bonnes pratiques soient diffusées partout et qu’on puisse améliorer le sort de la sécurité routière partout en Europe.

 
  
MPphoto
 

  Adriana Maldonado López (S&D). – Señora presidenta, gracias, señora comisaria, por traer a esta Cámara un debate que me parece fundamental. Y es verdad que muchas veces hablamos de muchísimos temas y hablamos de temas, como la seguridad vial, ahora mismo, que es un tema fundamental en el día a día de la Unión Europea y en el día a día también de nuestros conciudadanos.

Como bien indicaba la señora comisaria, más de 25 500 personas fallecen en las carreteras europeas cada año. En España, por ejemplo, en torno al 71 % o el 91 % de los accidentes se debe a causas humanas. Y es ahí donde yo creo que tenemos que focalizar todos nuestros esfuerzos como Parlamento Europeo, como Comisión Europea y también como Consejo Europeo. Tenemos que unir todas nuestras fuerzas desde las instituciones europeas y también desde los Estados.

Y yo creo que las nuevas tecnologías aquí van a jugar un papel fundamental; un papel clave, porque tenemos que tener en cuenta que se están creando ya nuevos modelos de coches autónomos. Estamos viendo cómo ese riesgo humano es el factor clave en los accidentes de tráfico y, por lo tanto, tenemos que intentar reducirlo en la medida de lo posible.

Y tenemos que ser inteligentes y utilizar, desde mi punto de vista, las nuevas tecnologías, como, por ejemplo, puede ser la inteligencia artificial, para que ese riesgo humano sea el menor posible en los accidentes de tráfico. Porque, en definitiva, estamos hablando de la vida de muchas personas. Y creo que tenemos que utilizar también la digitalización para ser capaces de reducir esa gran mortalidad.

También es verdad que creo que es un auténtico reto para el mercado interior. Creo que tenemos que ser capaces, por ejemplo, de crear y garantizar la seguridad jurídica, de fomentar las inversiones en las tecnologías correspondientes y también proteger a los ciudadanos y a los consumidores frente a los nuevos retos que tenemos en todo lo relacionado con la seguridad vial. Por lo tanto, yo creo que la digitalización es una buena oportunidad para que la seguridad vial sea también un nuevo reto a abordar en la Comisión Europea.

 
  
MPphoto
 

  Ангел Джамбазки (ECR). – Г-жо Председател, в днешния ден в залата има доста повече хора отколкото миналия четвъртък и това е стъпка в добра посока, за която мога да Ви поздравя.

Уважаема г-жо Комисар, мога да говоря по тази тема от първо лице, като човек, който съвсем наскоро е имал отношение към пътната безопасност. За много хора тази тема звучи странно и далече от тях, обаче пътната безопасност не е само слагането на колани и неговоренето по телефона докато шофираш. Пътната безопасност е система от законодателни, образователни, правоприлагащи и най-вече превантивни мерки. Пътната безопасност е отговорност на водача на превозните средства и на всички преки и косвени участници в движението.

В моята родина България за 2018 г. са загинали повече от 682 човека при пътнотранспортни произшествия. До края на октомври 2019 г. са 511. Смея да твърдя, че тези цифри са доста занижени, за съжаление. Тук влизат само преките жертви на пътнотранспортни произшествия, а не хората, които са получили травматизъм при произшествието и вследствие на него след това са загубили живота си. Моята държава губи за една година повече свои граждани в пътнотранспортни произшествия отколкото държави, на територията на които се водят и бойни действия. Това е, меко казано, недопустимо.

Затова пътната безопасност е много по-важна от редица теми, които обсъждаме в Европейския съюз, като тези за кривите краставици или какво трябва да има в соса на дюнера.

Намаляването или достигането на 0 показателя в пътния травматизъм иска конкретни мерки. Например, уеднаквяване на пътната маркировка, знаците, които се поставят в цяла Европа, така че това трябва да бъде преследвано.

Уважаема г-жо Вълян, очаква ни много работа. Трябва да обърнем внимание на другите инициативи и документи, за които Вие като комисар също отговаряте. Трябва да обърнем внимание на това противоречащо на всякаква логика връщане на празните камиони, защото това дори противоречи на идеята за зелени мерки в Европейския съюз и Парламент. Преди малко дори чух коментари за това, че не били съобразени тестовете за жени. Не мисля, че полът има някакво отношение към това дали можеш да караш или да не караш автомобил. Не мисля, че жените са по-добри или по-лоши шофьори, трябва просто да има строги правила за всички.

(Ораторът приема да отговори на въпрос „синя карта“ (член 171, параграф 8 от Правилника за дейността))

 
  
MPphoto
 

  Róża Thun und Hohenstein (PPE), blue-card question. – Excuse me, I just wanted to ask, when did you last discuss the curving of the cucumber and such issues in the European Parliament, because I have been here for the last almost 11 years and I never encountered such a discussion.

So I wonder is this an ECR speciality or whether you discuss those?

 
  
MPphoto
 

  Ангел Джамбазки (ECR), отговор на въпрос, зададен чрез вдигане на синя карта. – Уважаема колега, напомням Ви в миналия мандат, в тази зала, ние гласувахме и обсъждахме какво да има в соса на дюнера, помните ли това? Аз не мисля, че това е съществена тема. Темата, която обсъждаме в момента, е много по-съществена и по-важна. Мога да опресня Вашата памет и по отношение на кривите краставици, и по отношение на дюнера, явно сте ги забравили, 10 години са много време. Сигурно сте ги пропуснала? Но това няма отношение към днешната дискусия.

 
  
MPphoto
 

  Elżbieta Katarzyna Łukacijewska (PPE). – Pani Przewodnicząca! Niewątpliwie bezpieczeństwo na drogach jest ważnym tematem społecznym. 200 milionów Europejczyków posiada prawo jazdy i prawie każdy mieszkaniec korzysta z transportu drogowego. W ostatnich trzech dekadach trzykrotnie wzrosło natężenie ruchu na europejskich drogach, wzrosły też nakłady na infrastrukturę, a mimo to zbyt wiele jest ofiar i ludzkich tragedii. I myślę, że nie sposób wyliczyć kosztów finansowych i społecznych, jakie ponosi cała Unia Europejska.

Dlatego też cieszę się bardzo, że bezpieczeństwo na drogach jest jednym z priorytetów Komisji Europejskiej. Bardzo liczę na duże zaangażowanie Pani Komisarz, w które absolutnie nie wątpię. Cieszę się bardzo, że w procesie tym zostaną wykorzystane nowe technologie, bo myślę, że ich wpływ może być taki, jaki kiedyś osiągnęliśmy dzięki pasom bezpieczeństwa. Należy też zauważyć dysproporcje w liczbie ofiar w poszczególnych państwach Unii Europejskiej. Wiele osób zwracało uwagę, że w biedniejszych krajach z mniej rozbudowaną infrastrukturą jest więcej ofiar. Mam też nadzieję, że ten temat zostanie uwzględniony w wieloletnich ramach finansowych.

I oczywiście, jak ktoś powiedział, „Edukacja, głupcze!”. Bez edukacji, bez wskazywania, że nie ma naszej zgody na to, aby ktoś po narkotykach czy po alkoholu wsiadał do samochodu, nawet najlepsze rezolucje nie pomogą nam zwalczyć tej plagi, ograniczyć tych tragedii. Przed nami zatem ciężka praca i mam nadzieję, że jako Parlament Europejski wykonamy ją bardzo dobrze, czego nam wszystkim, Europejczykom, życzę.

 
  
 

Catch-the-eye procedure

 
  
MPphoto
 

  Bogdan Rzońca (ECR). – Pani Przewodnicząca! To bardzo ważna debata. Akurat Unia Europejska zdaniem wielu osób ma tu bardzo wiele do zrobienia. Bezpieczeństwo na drogach, ofiary śmiertelne, długoletnie skutki wypadków drogowych, odszkodowania, renty, koszty leczenia to po prostu bardzo wstydliwa strona funkcjonowania Unii Europejskiej. Chociaż są postępy, to jednak mamy bardzo wiele do zrobienia.

Oczekiwałbym, Pani Komisarz, rzetelnego sprawozdania, które pozwoliłoby porównać sytuację w różnych krajach. Nie jest tajemnicą, że najwięcej wypadków ma miejsce w krajach postkomunistycznych, gdzie infrastruktura drogowa jest najgorsza. Dlatego też bardzo proszę Panią Komisarz o dopilnowanie, żeby nie było tu oszczędności, żeby państwa miały do dyspozycji środki na obwodnice, na drogi szybkiego ruchu, na Via Carpathia, która biegnie przez Rumunię. Trzeba także udostępniać środki samorządom, które świetnie potrafią wykorzystać pieniądze na te drogi, gdzie jest najwięcej wypadków. Życzę Pani powodzenia w tej trudnej misji!

 
  
 

(End of catch-the-eye procedure)

 
  
MPphoto
 

  Adina-Ioana Vălean, Member of the Commission. – Madam President, honourable Members of the House, I appreciate very much your comments and your interest for this subject.

As I said from the beginning, only working together and putting enough pressure on all the stakeholders on which depends the safety on the roads, will we achieve results.

You were mentioning, for example the targets. We have the targets which are expiring as I said, this year, and maybe one would ask why we would have targets if we cannot achieve them? But I do believe that having a target is an important instrument, an important tool, to design policies and enter into dialogue with the stakeholders in order to have a concrete vision for the future from various areas. So I myself I’m favouring keeping a clear target which can guide our action, and we can remember and recall all the time.

We don’t need .... all of you mentioned the numbers, and I mentioned the numbers at the beginning, and I said and I want to repeat that actually any number is not acceptable. And that it was said it is also not acceptable that we get used to hearing about this and numbers of deaths on the roads. So that’s why clear action is absolutely needed, and we need to be committed to that.

Several have mentioned the vulnerability of pedestrians or other categories involved in traffic. So when we talk about the safety of course the citizens have to be at the core of our action, and we have several categories of vulnerable road users.

So we have also the pedestrians as were mentioned, but the cyclists, the motorcyclists are most at risk, especially in urban areas, and we are also looking into the urban mobility package to see ways in which we can improve the safety inside the city.

The problem is, and we all know that where all the categories are meeting together, and now the evolution of the technology we see and the introduction of new ways of mobility in cities, I think these kind of risks are higher. So we have to work very early on devising a policy to accommodate all these categories which would meet in the same space.

But since we are talking about that, let me refer also to a topic many of you raised. That technology and digitalisation can help us to improve road safety. Many mentioned the fact that we are looking at autonomous vehicles in the future, artificial intelligence - but this comes also with lots of challenges because we have to admit that at the beginning, all these vehicles, well slowly with the introduction of the infrastructure, will need to co-habit with the traditional ones. And this is also something we have to imagine from the very beginning as being a new risk for the safety on the roads. So this is another angle we are looking at.

I’m very much favouring the Safe System as a system approach because it looks at all the elements which are making road safety challenging.

Many of you mentioned driving licensing. We are looking into this and I think in 2022 we will come up with a proposal, somewhere mentioning the speed. Of course, speed is one of the most important elements, and we have also, let me give you another figure, an estimation from the EDFC, that only one kilometre per year reduction in average speed in the EU would already reduce the deaths by 2000 a year. So this shows that speed is a very important factor. We are also looking and analysing to see how we can convince and cooperate with the Member States in order to act in this respect.

We know that in 2017 there was the Valetta Declaration on Road Safety and the transport ministers committed to engage on the possibility of reducing speed limits. So let’s see where we are after this with each Member State.

Personalised analysis for Member States is done, and I encourage you to follow, and I’m sure you’re not already, but maybe we will have another chance to discuss the subject after the annual report and statistics, which is going to be published in April. And also I would like to commit with you that after the Stockholm Conference, I would have probably the next day I am in the TRAN Committee, and I can already report back to you on what was committed to in Stockholm and which are the next steps to be taken together with you in the future to increase road safety in Europe - and why not to the leadership for other continents, because we know and we have instruments and programmes for Asia and for Africa and would like to lead there, so that globally we can contribute to the reduction of deaths and serious injuries on the roads.

Thank you very much for this debate and I’m as always at your disposal for this topic or others for discussion in the future.

 
  
MPphoto
 

  President. – The debate is closed.

Written statements (Rule 171)

 
  
MPphoto
 
 

  Andor Deli (PPE), írásban. – A közlekedés biztonsága egy olyan téma, amit állandó jelleggel napirenden kell tartani. A közlekedési baleseteknek számos negatív, sokszor tragikus következményei vannak az egyének, családok és az egész nemzetgazdaság számára. Tény hogy ez elmúlt évtizedekben sikerült csökkenteni a közlekedési balesetek számát, viszont addig nem lehetünk elégedettek, amíg ezek száma nem csökken tovább. Legtöbb esetben sajnos még mindig az emberi tényező, ittas vezetés és gyorshajtás a hibásak a balesetekért, ezért még nagyobb hangsúlyt kell fektetni az edukációra és a megelőzésre.

Európai szintű kampányokra van szükség, amelyek felhívják az emberek figyelmét a közlekedés biztonság fontosságára. A gépjárművek műszaki állapota szintén fontos befolyásoló tényező. Szerencsére mára olyan technológiák kerülnek beszerelésre az új gépjárművekbe, amelyek jelentősen hozzájárulnak a biztonságukhoz és csökkentik a balesetek számát. Pár évtized múlva talán az önvezető autók realitássá válnak, és akkor az emberi tényező minimalizálódik, a műszaki biztonság pedig maxilmalizálódik. De addig is mindent meg kell tennünk, hogy a közlekedést az európai utakon biztonságosabbá tegyük, mivel minden emberi élet számít.

 
  
MPphoto
 
 

  Victor Negrescu (S&D), în scris. – Siguranța rutieră trebuie să devină o prioritate! Acest lucru presupune, în primul rând, să oferim un spațiu mai larg pentru acest subiect la nivel european, pentru că este vorba de salvarea de vieți omenești și despre acțiuni care pot și trebuie să fie realizate împreună. Sunt îngrijorat de situația României în Europa în materie de siguranță rutieră. Șoselele din România sunt poate cele mai periculoase din Europa. Cu aproape 100 de decese la milionul de locuitori și aproape 2 000 de persoane decedate anual din cauza accidentelor rutiere, România din păcate nu reușește să facă nimic concret în acest sens. Practic 5 persoane mor zilnic în accidente rutiere în România. O catastrofă! Invit Comisia Europeană să acționeze în acest sens pentru dezvoltarea unei strategii în materie și să supravegheze în timp real eforturile realizate de statele membre, pentru că drumuri mai sigure înseamnă o viață mai sigură pentru cetățenii europeni!

 
Última actualização: 2 de Junho de 2020Aviso legal - Política de privacidade