Parlamentsfråga - E-001278/2025(ASW)Parlamentsfråga
E-001278/2025(ASW)

Svar från den höga representanten/vice ordföranden Kaja Kallas på Europeiska kommissionens vägnar

Som en del av EU:s sanktioner mot Ryssland som svar på landets anfallskrig mot Ukraina är de tillgångar som Rysslands centralbank har i värdepapperscentraler i EU frysta sedan februari 2022[1].

Rådet beslutade i maj 2024 att lägga undan exceptionella (oförutsedda) vinster som härrör från Rysslands frysta statliga tillgångar och använda dessa till förmån för Ukraina[2].

I juli 2024 mottogs ett första ekonomiskt bidrag på 1,5 miljarder euro i exceptionella vinster från värdepapperscentraler, som uppkommit sedan februari 2024. Detta betalades ut för att hjälpa Ukraina. I april 2025 gjordes en andra överföring på 2,1 miljarder euro i exceptionella vinster som uppkommit under den andra hälften av 2024, i syfte att användas till stöd för Ukraina. Efter det att ledarna i G7-gruppen utfäst att de ska tillhandahålla cirka 50 miljarder US-dollar (45 miljarder euro) i lån senast i slutet av 2024 genom att utnyttja de extraordinära intäkterna från frysta ryska statliga tillgångar antog EU ett nytt paket för ekonomiskt stöd till Ukraina[3]. Det består av ett exceptionellt makroekonomiskt stöd i form av lån på ungefär 18 miljarder euro och en samarbetsmekanism för lån som ska hjälpa Ukraina att betala tillbaka lån från EU och G7-partner med upp till 45 miljarder euro. Samarbetsmekanismen för lån ska finansieras med extraordinära intäkter från frysta ryska tillgångar.

Alla rättsligt och ekonomiskt säkra alternativ är aktuella för att fortsatt pressa Ryssland till att upphöra med sitt anfallskrig mot Ukraina. Eventuella framtida åtgärder vad gäller ryska frysta tillgångar bestäms av rådet.

Senaste uppdatering: 25 juni 2025
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy