Syrien
22.5.2002
SKRIFTLIG FRÅGA E-1565/02
från Maurizio Turco (NI)
till kommissionen
I sitt svar på frågan för skriftligt besvarande P-0634/02[1] om Syrien säger kommissionsledamot Chris Patten bland annat att kommissionen är övertygad om att dialogen om de mänskliga rättigheterna skulle bli mer effektiv om den fördes inom ramen för ett bindande associationsavtal. Han hävdar att respekten för de mänskliga rättigheterna kommer att spela en betydande roll för relationerna mellan EU och Syrien i händelse av ett framtida associationsavtal, vars syfte skulle vara att främja de gemensamma mål som fastställdes i Barcelona-deklarationen[2], som till exempel gynnandet av rättssäkerhet och demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna, en fri marknad och en hållbar utveckling. Han säger också att kommissionen i samband med samarbetsprojektet Meda kommer att fortsätta att framhärda vikten av reformer på dessa områden.
Tror kommissionen att den kan fortsätta att ha samma positiva inställning vad gäller den nödvändiga demokratiseringsprocessen i Syrien, mot bakgrund av det nära militära och tekniska samarbetet mellan Syriens och Iraks regeringar i syfte att tillverka missiler med en skottvidd på över 500 km, ett samarbete som ledde till händelserna i Homs den 24 mars i år?
Anser inte kommissionen att det är oroande att ett land som blivit medlem i FN:s säkerhetsråd på detta uppenbara sätt bryter mot FN:s resolutioner mot Irak, även med tanke på att detta medlemskap erhållits mycket tack vare EU:s och dess medlemsstaters stöd?
Kan kommissionen slutligen meddela hur länge man tänker fortsätta föra denna optimistiska och ”positiva” politik gentemot regimer som inte bara är totalitära och som brukar våld mot underkastade folkgrupper, utan som dessutom utgör ett så uppenbart hot mot stabiliteten och säkerheten i världen att de skulle kunna ingå i alla internationella organisationers svarta listor?
EGT C 52 E, 06/03/2003