Spanska regeringens förbud mot internationella flygningar till Barcelona för att därigenom stärka monopolställningen för Madrids flygplats – ett klart brott mot principen om rättvis konkurrens
12.1.2010
SKRIFTLIG FRÅGA E-0103/10
från Ramon Tremosa i Balcells (ALDE)
till kommissionen
Barcelonas internationella flygplats, El Prat, som är Spaniens näst största, kan inte bedriva flygtrafik till och från 23 länder, eftersom flera internationella bilaterala avtal som skrivits under av Spaniens regeringen förbjuder detta. Avtalen, som gynnar flygplatsen Madrid-Barajas, berör ett europeiskt land, sex latinamerikanska länder, elva afrikanska länder och ett land i Oceanien. Information om detta har sammanställts av Barcelonas handelskammare i en rapport där man analyserat 80 bilaterala avtal som för närvarande gäller i Spanien. Trots att 42 av dessa inkluderar Barcelona och 15 kan komma att inkludera flygplatsen om ett flygbolag visar intresse, avslöjar rapporten att 23 avtal uttryckligen exkluderar Barcelona. I 20 av dessa nämns Madrid-Barajas som den flygplats som ska användas och i 13 anges att endast Madrid-Barajas ska användas för flygtrafik till och från de berörda länderna.
Men denna rättsfråga är inte det enda och inte ens det huvudsakliga hindret för Barcelonas flygplats tillväxt. Att flygbolaget Iberia burit Spaniens färger och haft monopol på reguljära flygningar under 40 år väger fortfarande tungt, särskilt i förhållande till AENA, det statliga bolag som med monopolställning driver Spaniens flygplatser, flygfält och helikopterflygplatser. Detta bolag lyder under spanska ministeriet för offentliga arbeten och transport och hanterar inte bara administrationen av civilt transitflyg, tilldelning av slots samt flygtrafikledning utan också kommersiell verksamhet som inkluderar samtliga flygplatsområden, kontor, parkeringar, butiker, barer, restauranger osv.
Den spanska regeringen säger att den överväger att omförhandla de äldre avtalen för att undanröja de rättsliga hindren för vissa spanska flygplatser, ”även om detta inte är någon enkel process” enligt ministeriets biträdande direktör för flygtransportavdelningen. Det är alltså tydligt att dessa hinder existerar och att till och med den biträdande direktören medger att om en flygplats inte ingår i regeringens bilaterala avtal kan den inte öppna flygförbindelser med länderna i fråga. Det är svårt att inte dra slutsatsen att spanska regeringar har haft och har en tydlig tendens att favorisera Madrid framför Barcelona, antingen direkt och uttryckligen (via internationella avtal) eller indirekt (genom AENA).
Anser inte kommissionen att den situation som beskrivs ovan är ett brott mot principen om rättvis konkurrens och mot bestämmelserna om den inre marknaden och därför till nackdel för EU-medborgarna?
Kommer kommissionen att be den spanska regeringen om en förklaring?
EGT C 138 E, 07/05/2011