Ett förstärkt säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (IPR) genom Acta-avtalet kommer inte att sätta stopp för piratkopierade mediaprodukter

22.3.2011

Frågor för skriftligt besvarande E-003101/2011
till kommissionen
Artikel 117 i arbetsordningen
Marietje Schaake (ALDE) , Lena Ek (ALDE) , Jan Philipp Albrecht (Verts/ALE) , Zuzana Roithová (PPE) , Petra Kammerevert (S&D) , Christian Engström (Verts/ALE) och Niccolò Rinaldi (ALDE)

Den aktuella rapporten ”Media Piracy in Emerging Economies”[1] förklarar att ett förstärkt säkerställande av skydd inte är nyckeln till att bekämpa piratkopiering i utvecklingsländer. En av slutsatserna i rapporten är att piratkopiering uppstår när konsumenternas efterfrågan inte uppfylls. Acta‑avtalet skulle kunna kriminalisera konsumenter som bara hittat ett sätt att få tillgång till kulturprodukter som inte är tillgängliga för dem på grund av hinder som skapats av onödiga affärsmodeller. I rapporten konstateras också: ”[...] När man inte ställer sig bredare frågor om de strukturella faktorerna bakom piratkopieringen och vilket större syfte ett säkerställande av skyddet ska uppfylla leder det till immateriella, politiska och, i slutändan, sociala kostnader. Vi vill hävda att dessa kostnader är särskilt höga mot bakgrund av de nya förslagen till nationellt och internationellt säkerställande av skydd – framför allt Acta‑avtalet.”

1. Instämmer kommissionen i att Acta‑avtalet inte kommer att uppfylla målet att stoppa piratkopieringen i utvecklingsländerna – mot bakgrund av det som konstateras i den här rapporten? Om inte, varför?

2. Har kommissionen en strategi för att hantera en eventuell framtida utvärdering som skulle komma fram till att Acta‑avtalet inte lyckats uppnå målen och/eller är kontraproduktivt? Om inte, varför?

3. Instämmer kommissionen i att Europa bör ha en ledande roll i att reformera immaterialrätten – t.ex. upphovsrätten – på global nivå, så att den stämmer bättre överens med den digitala tidsåldern, erbjuder nya affärsmodeller en möjlighet att blomstra och ger konstnärer en rimlig chans att tillhandahålla sina verk globalt, istället för att försöka – men konsekvent och grundligen misslyckas – att bevara status quo genom att ytterligare säkerställa skyddet? Om inte, varför?

4. Instämmer kommissionen i att man riskerar att alienera potentiella konsumenter av mediaprodukter genom att förstärka säkerställandet av skyddet av lagar som är föråldrade och inte kan säkerställas i den digitala miljön utan att samtidigt kränka en del av konsumenternas grundläggande rättigheter? Om inte, varför?

• [1] Rapporten finns på http://piracy.ssrc.org/

EGT C 309 E, 21/10/2011