Den 13 juli och den 10 augusti 2021 antog det litauiska parlamentet lagändringar som innebar att Litauen kunde vägra att godta asylansökningar under exceptionella omständigheter vid gränsen mellan Belarus och Litauen.

Den 10 augusti 2021 utlyste Lettland undantagstillstånd i gränsregionen med Belarus i tre månader, som redan har förlängts en gång. Medan undantagstillståndet gäller godtas inte asylansökningar i de belarusiska gränsregionerna i Lettland.

Den 14 oktober 2021 antog det polska parlamentet en lag som innebär att gränskontrolltjänstemän kan avslå en asylansökan utan individuell prövning av ärendet.

Detta är en uppenbar kränkning av artikel 33 i FN:s flyktingkonvention från 1951 och artikel 18 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och strider därmed mot folkrätten och EU-rätten.

Även om ett land utlyser undantagstillstånd måste landet respektera vår gemensamt överenskomna rättsliga grund som utgörs av folkrätten och EU-rätten. Att agera inom ramen för ”nationell suveränitet” innebär inte att länder olagligt kan begränsa tillträdet till asylförfaranden och bryta mot principen om non-refoulement. Genom alla dessa lagändringar infördes de facto avvisningsmetoder utan individuella prövningar av situationen.

När kommer kommissionen att inleda överträdelseförfaranden mot Lettland, Litauen och Polen och vidta ytterligare åtgärder mot dessa länder?