Larm om Xylella fastidiosa

15.4.2015

Fråga för muntligt besvarande O-000038/2015
till kommissionen
Artikel 128 i arbetsordningen
Czesław Adam Siekierski, för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

Den fytosanitära nödsituation som har drabbat olivodlingar i södra Europa (i synnerhet regionen Apulien i södra Italien) och som utgör ett potentiellt hot mot andra grödor och regioner, har antagit allvarliga och oväntade proportioner, vilket har fått dramatiska ekonomiska, miljömässiga och sociala följder. Utbrottet av karantänpatogenen Xylella fastidiosa ses som den främsta orsaken till den rådande situationen. Detta är tyvärr inte den första patogenen som har importerats till EU (Pacua, en underart till Xylella, kom till Europa via importerade prydnadsväxter) och den förstör lokala grödor, vilket får förödande ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Andra patogener såsom svartfläckssjukan, som har hittats i importerad citrusfrukt från Sydafrika, utgör även de ett allvarligt hot mot EU:s produktion.

Den utrotningsmetod som kommissionen inför i syfte att stoppa spridningen av infektionen bör vara väl avvägd för att främja sund agronomisk förvaltning och växthälsa, även vid valet av den lämpligaste metoden för skadedjursbekämpning. Ett välbalanserat jordbruksekosystem med stor biologisk mångfald, som är mer motståndskraftigt mot skadedjursangrepp, är ett sätt att förebygga sårbarheten för och spridningen av växtsjukdomar. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har efter en grundlig genomgång av befintlig litteratur i ämnet konstaterat att förstörande av träd inte är någon lyckad lösning när sjukdomen väl har fått fäste i ett område. Detta gäller även i förhållande till infektioner hos andra arter. Denna metod bortser dessutom från vissa växters höga ålder i specifika områden och de enorma kostnaderna för att ta bort träden. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet framhåller att man bör prioritera förebyggande åtgärder som riktar in sig på importerna, eftersom det är svårt att stoppa spridningen av Xylella när ett produktionsområde väl är drabbat. EU måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra spridningen av sjukdomen. Vilka forskningsinsatser genomför kommissionen för att hitta en slutlig lösning på problemet och förhindra en eventuell spridning till andra EU-regioner?

Hur ska kommissionen – mot bakgrund av de enorma förluster som odlarna hittills har drabbats av – kompensera för ytterligare kostnader som kommer att uppstå om trädförstörelse används som en metod för att utrota denna sjukdom?

Detta kastar återigen ljus på behovet av fytosanitära kontroller av importerna till EU för att förhindra att material som smittats av Xylella eller andra farliga organismer, till exempel svartfläckssjukan, kommer in i EU.

Är kommissionen beredd att vidta de åtgärder som fordras för att förhindra importen av smittat material till EU genom att fastställa villkor för importer från tredjeländer och vid behov begränsa importerna till EU till växter som har sitt ursprung i övervakade och kontrollerade produktionsställen som är fria från växtskadegörare?