Insyn i tillämpningen av stabilitets- och tillväxtpakten

17.6.2015

Fråga för muntligt besvarande O-000076/2015
till kommissionen
Artikel 128 i arbetsordningen
Marisa Matias, Rina Ronja Kari, Fabio De Masi, Dimitrios Papadimoulis, Paloma López Bermejo, Miguel Urbán Crespo, Martina Michels, Lola Sánchez Caldentey, Stelios Kouloglou, Curzio Maltese, Kostas Chrysogonos, Matt Carthy, Patrick Le Hyaric, Takis Hadjigeorgiou, för GUE/NGL-gruppen

1. Kan kommissionen ange varje steg i den metod den använder för de ekonomiska bedömningar den gör inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten? Vilka kriterier använder kommissionen för analysen? Har man dragit några lärdomar eller finns det några konkreta planer för att reformera denna metod?

2. Kan kommissionen ange i vilken utsträckning dess bedömningar och rekommendationer är resultatet av en inkluderande process och en genuin dialog med alla berörda parter, inbegripet de nationella parlamenten, Europaparlamenten och de sociala aktörerna? Finns det några konkreta planer på att reformera stabilitets- och tillväxtpakten i denna riktning? När det gäller kommissionens meddelande COM(2015)0012, har kommissionen genomfört nästa steg för att garantera en närmare samordning och ett närmare samarbete med aktörer på alla nivåer, i enlighet med vad som anges i meddelandets slutsatser?

3. Kommer kommissionen att skifta fokus från mikroekonomisk övervakning till de totala skulderna inom alla sektorer (staten, privat hushåll, företag) utan att tillämpa åtstramningsåtgärder, med tanke på att eurokrisen i länder såsom Spanien och Irland i första hand avsåg privata skulder, och att statsskulden också helt enkelt kan återspegla ett alltför stort privat sparande eller, i händelse av skuldsättning i övriga sektorer, en hög total skuld, såsom utländska skulder, som är resultatet av ohållbara bytesobalanser? Kommer kommissionen att reformera stabilitets- och tillväxtpakten så att man även övervakar bytesbalansöverskottet, med tanke på att förfarandet vid makroekonomiska obalanser inte har lyckats korrigera överskottet i länder såsom Tyskland?

4. Överväger kommissionen en reform av stabilitets- och tillväxtpakten som skiftar fokus från underskottskriteriet på 3 procent, med tanke på att åtstramning som svar på statsskuldskrisen i Grekland har visat att en aggressiv minskning av det offentliga underskottet kan leda till en skuldparadox, där betydande underskottsminskningar leder till en högre statsskuld i förhållande till BNP när alla ekonomiska sektorer samtidigt försöker att minska skuldsättningen? Anser kommissionen att antagandena när det gäller kriteriet på 3 procent (5 procent för nominell tillväxt och 2 procent för inflation) är motiverade?

5. Varför har kommissionen inte undantagit offentliga investeringar från stabilitets- och tillväxtpaktens regler, eftersom investeringar skapar tillgångar?