Krympande utrymme för det civila samhället

15.6.2017

Fråga för muntligt besvarande O-000056/2017
till kommissionen
Artikel 128 i arbetsordningen
Judith Sargentini, Ulrike Lunacek, Josep-Maria Terricabras, Bodil Valero, Benedek Jávor, Molly Scott Cato, Yannick Jadot, José Bové, Pascal Durand, Davor Škrlec, Jordi Solé, Helga Trüpel, för Verts/ALE-gruppen

Ett aktivt och välutvecklat civilt samhälle är en förutsättning för en hälsosam demokrati och en mycket viktig del av systemet med kontroller och motvikter. EU strävar efter att främja det civila samhället såväl i som utanför EU. Det civila samhällets betydelse framhävs genom den särskilda artikeln i fördragen om en regelbunden dialog mellan EU:s institutioner och det civila samhället. Dessutom prioriteras i EU:s externa politik stödet till det civila samhället och människorättsförsvarare, och avsevärda medel finns tillgängliga till stöd för det civila samhället.

Utrymmet för det civila samhället krymper dock inom EU i och med att regeringar gör det svårt för icke-statliga organisationer – särskilt sådana som är regeringskritiska – att bedriva verksamhet i deras länder. Åtgärder som budgetnedskärningar, lagstiftning som riktar sig mot utlandsfinansierade organisationer, strängare regler för att registrera icke-statliga organisationer och inskränkningar i mötes- och yttrandefriheten har resulterat i ett krympande utrymme för det civila samhället i vissa medlemsstater. Detta undergräver demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna i EU som helhet. Eftersom medlemsstaterna utgör en väsentlig del av strukturerna för EU:s beslutsfattande är det mycket viktigt att de till fullo uppfyller EU:s standarder för demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter, så att EU som helhet uppfyller dem.

Yttrande-, informations-, mötes- och föreningsfriheterna, som är förankrade i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, har hamnat under tryck i vissa delar av Europeiska unionen.

1. Är kommissionen medveten om det krympande utrymmet för det civila samhället i medlemsstaterna?

2. Håller kommissionen med om att detta påverkar demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen som helhet?

3. Håller kommissionen med om att EU:s externa och interna politik på detta område måste vara samstämd och enhetlig för att EU ska vara trovärdigt?

4. Vilka initiativ kommer kommissionen att ta för att åtgärda situationen? Har kommissionen för avsikt att öka det direkta ekonomiska stödet till icke-statliga organisationer runt om i EU?