Klargörande av svaret på skriftlig fråga P-2104/02 om kränkning av rättsstatsprincipen och demokratin i Italien samt artiklarna 6 och 7 i EU-fördraget
22.8.2002
SKRIFTLIG FRÅGA P-2457/02
från Maurizio Turco (NI)
till kommissionen
I fördraget om Europeiska unionen fastställs det att rådet på förslag från kommissionen får “slå fast att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter principer som anges i artikel 6.1”. Kommissionen är således inte skyldig att göra detta.
Den italienska författningsdomstolen har arbetat utan det plenum med 15 ledamöter som fastställs i författningen. Domstolen sammanträdde och fattade beslut med 13 ledamöter från den 21 november 2000 till den 24 april 2002, vilket uppenbart är en betydande tidsperiod.
Den överenskommelse som kommissionen anger i svaret på skriftlig fråga P-2104/02[1] är visserligen politiskt legitim, men den går stick i stäv mot författningen, eftersom det uttryckligen fastställs i författningen att deputeradekammaren skall bestå av 630 ledamöter, medan det i “överenskommelsen” anges att deputeradekammaren under denna valperiod består av 617 ledamöter.
Kan kommissionen besvara följande frågor:
- Har kommissionen haft möjlighet att behandla situationen i Italien, i synnerhet den allvarliga och ihållande kränkning av den italienska författningen som uppstår i och med de beskrivna åtgärderna, i syfte att fatta beslut om huruvida den skall föreslå att rådet skall fastställa om “en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter principer som anges i artikel 6.1”? Om så är fallet: av vilka skäl har kommissionen beslutat att inte föreslå detta för rådet? Om så inte är fallet: hävdar kommissionen att kränkningar av detta slag inte hör till dess befogenheter enligt EU-fördraget?
- Vilken ståndpunkt intar kommissionen till fastställandet av dessa kränkningar? Kan den besvara den fråga som redan ingivits, nämligen följande: “Har kommissionen övervakat, eller ämnar den övervaka, efterlevnaden av principerna i artikel 6 i EU-fördraget?”
- [1] EGT C.
EGT C 192 E, 14/08/2003