GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION
10 mars 2003
- –Bartho Pronk och Regina Bastos för PPE-DE-gruppen
- –Carlos Lage, Manuel António dos Santos och Stephen Hughes för PSE‑gruppen
- –Jean Lambert och Elisabeth Schroedter för Verts/ALE-gruppen
- –Ilda Figueiredo, Sylviane H. Ainardi, Gérard Caudron och Laura González Álvarez för GUE/NGL-gruppen
- –José Ribeiro e Castro och Luís Queiró för UEN-gruppen
- –PSE (B5‑0160/2003),
- –PPE-DE (B5‑0165/2003),
- –GUE/NGL (B5‑0166/2003),
- –UEN (B5‑0168/2003),
- –Verts/ALE (B5‑0169/2003),
Europaparlamentets resolution om nedläggning av företag som beviljats ekonomiskt stöd av Europeiska unionen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
- med beaktande av 1989 års stadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter och tillhörande handlingsplan,
- med beaktande av direktiv 98/59/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar,
- med beaktande av direktiv 94/45/EG[1] om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare,
- med beaktande av direktiv 2002/14/EG om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen,
- med beaktande av sina tidigare resolutioner om omstruktureringar, fusioner, omlokaliseringar och nedläggningar av företag i EU,
- med beaktande av de ibland illojala handelsmetoder som används i länder utanför EU inom denna sektor,
- med beaktande av de många protesterna från berörda arbetstagare, deras fackföreningar, organisationer och lokala myndigheter, för att försvara jobben och företagens överlevnad,
- med beaktande av att den traditionella läder- och garveriindustrin för närvarande genomgår en omstruktureringsprocess, och av följande skäl:
A. Just nu pågår en omlokaliseringsvåg i olika länder i Europa, där fabriker flyttas i kortsiktigt spekulationssyfte, vilket leder till arbetslöshet och äventyrar den sociala stabiliteten i den region som överges.
B. Omstruktureringar och omlokaliseringar berör inte endast “traditionella”, det vill säga arbetsintensiva företag, såsom textil- och skoproducenter eller leksakstillverkare, utan även kapitalintensiva företag, till exempel företag inom branscherna för stål, skeppsbyggnad, verktygsmaskiner, flygplan och elektronisk utrustning. Dessutom påverkas även viktiga delar av tjänstesektorn, till exempel programutvecklingssektorn och sektorn för finansiella tjänster, informationstjänster och logistiska tjänster.
C. Att problemet med omlokaliseringar främst drabbar länder med låg ekonomisk utveckling framgår av genomförda eller planerade omlokaliseringar av olika företag eller företagssektorer (bl.a. C&J Clark, Gerry Weber, Bagir, Sasimac, Schuh-Union, Scottwool, Ecco'let, Bawo, Rohde, Philips, Yasaki Saltano, Efacec, Eres, Alcoa, Delphy och Alcatel), vilket kommer att ge upphov till tusentals arbetslösa och äventyra den ekonomiska och sociala sammanhållningen.
D. C&J Clark ansökte till exempel om statligt stöd på nästan 1,7 miljoner euro för fabriken i Castelo de Paiva i regionen Aveiro (Portugal), och som ett resultat av den genomförda omstruktureringen har 1 056 arbetare blivit arbetslösa under de senaste två åren vid de båda fabrikerna i Arouca och Castelo de Paiva i samma region. Företaget har också lagt ned många fabriker på andra håll i EU. Dessutom hade företaget ett avtal med de lokala myndigheterna om att behålla tillverkningen i fabriken i Castelo de Paiva åtminstone till 2007.
1. Europaparlamentet anser att statligt stöd endast bör beviljas företag vars ledning ingår långtidsavtal rörande sysselsättning och lokal utveckling.
2. Europaparlamentet uppmanar därmed kommissionen att inte bevilja stöd via gemenskapsprogrammen till företag som inte uppfyller dessa åtaganden, som använder investeringsstöden på ett dåligt sätt, och som direkt eller indirekt understödjer omlokaliseringar inom unionen. Det är särskilt viktigt att man inte beviljar stöd till företag som först tar emot stöd i en medlemsstat och sedan flyttar sina fabriker till ett annat land, utan att helt ha fullgjort de avtal som ingåtts med medlemsstaten.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en uppförandekodex för att undvika att företag som subventioneras omlokaliserar sin verksamhet inom EU eller flyttar den från EU till kandidatländerna enbart i syfte att få ekonomiskt stöd från EU och dra nytta av den billigare arbetskraften i dessa länder.
4. Europaparlamentet anser att kommissionen, då den beviljar ekonomiskt stöd från strukturfonderna, måste se till att långsiktig sysselsättning garanteras.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett register över olika åtgärder som skadar konkurrensen eller innebär att avtal bryts och som vidtagits i samband med omstruktureringar inom eller utanför unionen, av företag som direkt eller indirekt erhållit offentligt stöd. Registret skall hållas aktuellt och tillgängligt, och syftet skall vara att avgöra om företagens åtgärder är godtagbara och att besluta om eventuell tillämpning av sanktioner.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att be det europeiska centret för övervakning av industriförändringar (EMCC) att ägna särskild uppmärksamhet åt omlokaliseringarna, för att slå fast vilken politik som bör bedrivas om man vill neutralisera deras negativa effekter.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant följa upp de pågående nedläggnings- och utlokaliseringsprocesserna och att brådskande anta konkreta stödåtgärder till förmån för arbetstagarna och ekonomisk återhämtning i de drabbade regionerna.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att dra tillbaka sina bidrag till stödprogrammen och kräva att pengarna betalas tillbaka av de företag som inte uppfyller sina åtaganden.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om företagen C&J Clark, Gerry Weber, Bagir, Sasimac, Schuh-Union, Scottwool, Ecco'let, Bawo, Rohde, Philips, Yasaki Saltano, Efacec, Eres, Alcoa, Delphy och Alcatel uppfyller bestämmelserna i direktiv 94/45/EG och i direktiv 98/59/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar.
10. Europaparlamentet erinrar om tidigare fall då kollektiva uppsägningar framstått som den enda lösningen på en företagskris, men då man med hjälp av förhandlingar med de anställda kunnat utveckla alternativa program för att rädda arbetstillfällen.
11. Europaparlamentet rekommenderar därför ledningen i de berörda företagen att tillsammans med företrädare för arbetstagarnas organisationer och de lokala myndigheterna försöka finna alternativ som räddar arbetstillfällena, och kommissionen uppmanas att i samarbete med berörda lokala myndigheter undersöka om Europeiska socialfonden kan användas för effektiv och målinriktad yrkesutbildning och omskolning av de berörda arbetstagarna.
12. Europaparlamentet anser att företag inom sektorer som hotas av internationell konkurrens måste samarbeta, med stöd från medlemsstaterna och kommissionen, för att utveckla teknik som utgör exempel på bästa praxis på världsnivå i syfte att reducera kostnaderna och ge kunderna mer för pengarna.
13. Europaparlamentet betonar att investeringar i forskning och utveckling med hjälp av EU‑medel från det sjätte ramprogrammet kan användas för utveckling av nya material, ny design och nya processer som kan innebära en förnyelse av de traditionella industrisektorerna.
14. Europaparlamentet solidariserar sig med alla arbetstagare som direkt eller indirekt drabbas av företagens nedläggningar, i synnerhet då verksamheten omlokaliseras.
15. Europaparlamentet uppmanar sina behöriga utskott att noggrant utvärdera kommissionens uppföljning av denna resolution.
16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till arbetsmarknadens parter, främst dem som har anknytning till företagen C&J Clark, Gerry Weber, Bagir, Sasimac, Schuh-Union, Scottwool, Ecco'let, Bawo, Rohde, Philips, Yasaki Saltano, Efacec, Eres, Alcoa, Delphy och Alcatel.
- [1] EGT L 254, 30.9.1994. s. 64.