GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION

24.1.2005

i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från

• –Hans-Gert Poettering, Ewa Klamt, Timothy Kirkhope och Patrick Gaubert för PPE-DE-gruppen
• –Martin Schulz, Glyn Ford och Martine Roure för PSE-gruppen
• –Sarah Ludford, Graham Watson och Alexander Nuno Alvaro för ALDE‑gruppen
• –Daniel Marc Cohn-Bendit och Monica Frassoni för Verts/ALE-gruppen
• –Francis Wurtz, Miguel Portas, Dimitrios Papadimoulis, André Brie, Marco Rizzo och Helmuth Markov för GUE/NGL-gruppen
• –Brian Crowley för UEN-gruppen

som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:

• –PSE (B6‑0069/2005)
• –Verts/ALE (B6‑0070/2005)
• –ALDE (B6‑0073/2005)
• –GUE/NGL (B6‑0074/2005)
• –PPE-DE (B6‑0076/2005)
• –UEN (B6‑0077/2005)

om minnet av förintelsen och om antisemitism och rasism

Europaparlamentets resolution om minnet av förintelsen och om antisemitism och rasism

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artiklarna 2, 6, 7 och 29 i EU-fördraget och artikel 13 i EG-fördraget, som förpliktar medlemsstaterna att upprätthålla högsta möjliga nivå i fråga om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering samt av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

– med beaktande av sina tidigare resolutioner om rasism, främlingsfientlighet och antisemitism av den 27 oktober 1994, 27 april 1995, 26 oktober 1995, 30 januari 1997 och 16 mars 2000 och rapporten från undersökningskommittén om rasism och främlingsfientlighet från 1990 samt Europaparlamentets skriftliga förklaring från juni 2000 om minnet av förintelsen,

– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1035/97 om inrättande av ett europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (EUMC), och med beaktande av centrumets olika rapporter om rasismen i EU, bl.a. ”Manifestations of Anti-Semitism in the EU 2002–2003” och ”Perceptions of anti-Semitism in the European Union”, båda offentliggjorda i mars 2004,

– med beaktande av Berlindeklarationen, som antogs vid OSSE:s andra konferens om antisemitism i Berlin den 28–29 april 2004, och av den utnämning som nyligen skett av en särskild representant för kampen mot antisemitism,

– med beaktande av deklarationen från Stockholms internationella forum om förintelsen som hölls den 26–28 januari 2000, där ökad utbildning om förintelsen efterlystes,

– med beaktande av att flera EU-medlemsstater har utsett den 27 januari som minnesdag för förintelsen,

– med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Den 27 januari 2005 är det 60 år sedan befrielsen av Hitlers dödsläger Auschwitz-Birkenau, där hundratusentals judar, romer, homosexuella, polacker och andra fångar av olika nationalitet mördades. Det är ett tillfälle för de europeiska medborgarna att inte bara minnas och fördöma den fasansfulla och tragiska förintelsen, utan även försöka stävja den oroväckande ökningen av antisemitism och inte minst av antisemitiska incidenter i Europa. Dessutom bör vi återigen påminna oss om riskerna med att diskriminera människor på grundval av ras, etniskt ursprung, religion, politisk åskådning eller sexuell läggning.

B. Europa får inte glömma bort sin historia. Koncentrations- och förintelselägren, som byggdes av de tyska nazisterna, hör till de skamligaste och smärtsammaste inslagen i vår kontinents historia. De brott som begicks i Auschwitz måste leva vidare i minnet hos kommande generationer som en varning om denna typ av folkmord, som grundar sig på förakt för andra människor, hat, antisemitism, rasism och totalitarism.

C. Diskriminering på grund av religion och etniskt ursprung förekommer fortfarande på olika plan, trots de viktiga åtgärder som EU vidtagit i enlighet med artikel 13 i EG-fördraget.

D. Judarna i Europa känner sig alltmer otrygga på grund av den antisemitism som sprids på Internet och som kommer i uttryck i att synagogor, begravningsplatser och andra religiösa platser har skändas och att judiska skolor och kulturcentrum har utsätts för skadegörelse. Dessutom har många judar i Europa skadats i samband med överfall.

E. Förintelsen har etsat sig fast i européernas medvetande, inte minst på grund av det mordiska hat som visades mot judar och romer på grund av deras etniska eller religiösa tillhörighet. Ändå utgör antisemitismen, liksom alla rasistiska och religiösa fördomar, fortfarande ett mycket allvarligt hot, inte bara mot de uppenbara måltavlorna utan även mot europeiska och internationella värden såsom demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. Detta innebär att även den allmänna säkerheten i Europa och världen är hotad.

F. En ständig dialog måste föras med medierna om hur deras rapportering och kommentarer både positivt och negativt kan påverka allmänhetens uppfattning om och förståelse för religions-, etnicitets- och rasfrågor samt framställningen av historiska sanningar.

1. Europaparlamentet hedrar alla nazismens offer och är övertygat om att varaktig fred i Europa måste grundas på minnet av dess historia. Parlamentet avvisar och fördömer historierevisionistiska åsikter och förnekanden av förintelsen, och anser att de är skamliga och strider mot den historiska sanningen. Dessutom uttrycker parlamentet sin oro över de högerextrema och främlingsfientliga partiernas uppsving och det växande stödet för deras åsikter.

2. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna, medlemsstaterna och alla Europas demokratiska politiska partier att

• –fördöma alla handlingar som uttrycker intolerans och anstiftan till rashat samt alla trakasserier och rasbaserat våld,
• –utan förbehåll särskilt fördöma alla antisemitiska handlingar och uttryck av antisemitism hur än de yttrar sig,
• –särskilt fördöma alla former av våld på grund av religiöst hat, rashat eller intolerans, inbegripet attacker mot religiösa platser, områden och helgedomar som tillhör judar, muslimer och andra religiösa grupper samt mot minoriteter som exempelvis romer.

3. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaternas lokala, regionala och nationella myndigheter att samordna sina insatser för att bekämpa antisemitism och angrepp på minoritetsgrupper såsom romer och tredjelandsmedborgare i medlemsstaterna. Syftet bör vara att slå vakt om principerna om tolerans och icke-diskriminering och att främja en social, ekonomisk och politisk integration.

4. Europaparlamentet anser att man som ett led i dessa ansträngningar även måste främja dialog och samarbete mellan olika grupper inom samhället på såväl lokal som nationell nivå, inbegripet mellan kulturellt, etniskt och religiöst skilda befolkningsgrupper.

5. Europaparlamentet vidhåller att hågkomst och utbildning är av avgörande betydelse i arbetet för att förhindra intolerans, diskriminering och rasism i framtiden. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att stärka kampen mot antisemitism och rasism genom att öka medvetenheten, särskilt bland ungdomar, om förintelsen och om de lärdomar som kan dras av den genom att

• –främja åtgärder som syftar till att bevara minnet av förintelsen, bl.a. genom att göra den 27 januari till en europeisk minnesdag för förintelsen i hela EU,
• –förbättra undervisningen om förintelsen genom att utnyttja alla institutioner för åminnelse av förintelsen, särskilt Auschwitz-Birkenau-museet och Berlins informationscentrum om förintelsen (Stiftung Denkmal fur die ermordeten Juden Europas) som europeisk resurser, att göra undervisningen om förintelsen och det europeiska medborgarskapet till ett standardinslag i skolornas läroplaner i hela EU samt att ställer dagens kamp mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism i relation till shoa (förintelsen),
• –säkerställa att man i skolorna i de 25 EU-länderna fäster mycket stor vikt vid en korrekt historiebeskrivning i samband med undervisningen om andra världskriget och utnyttja de medel som parlamentet i budgeten för 2005 har avsatt för skolor i EU som vill adoptera krigsgravar och krigsmonument.

6. Europaparlamentet välkomnar att det luxemburgiska ordförandeskapet förklarat att man vill återuppta de strandade diskussionerna om förslaget till rambeslut om rasism och främlingsfientlighet och uppmanar rådet att enas om att förbjuda uppvigling till rashat och religiöst hat i hela EU, utan att kringskära yttrandefriheten.

7. Europaparlamentet begär att kommissionen inleder en översyn av genomförandet av direktiv 2000/43/EG om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung för att stärka EU:s antidiskrimineringsåtgärder samt att anordna en stor konferens för samtliga berörda parter, i synnerhet politiska företrädare, offentliga institutioner på nationell, regional och lokal nivå samt frivilligorganisationer och sammanslutningar som är verksamma på området.

8. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament.