Gemensamt förslag till resolution - RC-B6-0277/2008Gemensamt förslag till resolution
RC-B6-0277/2008

GEMENSAMT FÖRSLAG
TILL RESOLUTION

2.6.2008

i enlighet med artikel 103.4 i arbetsordningen från
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper: om det kommande toppmötet mellan EU och Förenta staterna den 10 juni 2008

Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
RC-B6-0277/2008

Europaparlamentets resolution om det kommande toppmötet mellan EU och Förenta staterna den 10 juni 2008

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om de transatlantiska förbindelserna, särskilt de två resolutionerna av den 1 juni 2006 om att förbättra förbindelserna mellan EU och Förenta staterna inom ramen för ett transatlantiskt partnerskapsavtal[1] och om transatlantiska ekonomiska förbindelser mellan EU och Förenta staterna[2] samt sin resolution av den 25 april 2007[3],

–  med beaktande av den transatlantiska förklaringen om förbindelserna mellan EU och Förenta staterna från 1990 och den nya transatlantiska agendan från 1995,

–  med beaktande av förklaringarna från EU och Förenta staterna om kampen mot terrorismen och om förstärkt ömsesidigt samarbete om icke-spridning och kamp mot terrorismen av den 26 juni 2004 och den 20 juni 2005,

–  med beaktande av det kommande toppmötet mellan EU och Förenta Staterna i Brdo den 10 juni 2008 och resultatet av toppmötet mellan EU och Förenta staterna i Washington D.C. den 30 april 2007,

–  med beaktande av de gemensamma förklaringarna från den 63:e transatlantiska lagstiftardialogen i oktober 2007 och den 64:e transatlantiska lagstiftardialogen i maj 2008,

–  med beaktande av resultatet av Nordatlantiska rådets möte i Bukarest den 3 april 2008,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 maj 2008[4] om det transatlantiska ekonomiska rådet,

–  med beaktande av dokumentet från den höge representanten och Europeiska kommissionen till Europeiska rådet om klimatförändringens konsekvenser för internationell säkerhet (14 mars 2008),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1803 (2008), 1696 (2006), 1737 (2006) och 1747 (2007) om det iranska kärnprogrammet,

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Bryssel den 16 och 17 december 2004, särskilt avsnitten ”En världsordning grundad på effektiv multilateralism” och ”Att arbeta med partner”,

–  med beaktande av sina resolutioner om klimatförändringar, särskilt resolutionerna av den 16 november 2005[5], den 26 oktober 2006[6] och den 14 februari 2007[7],

–  med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Partnerskapet mellan EU och Förenta staterna, en av hörnstenarna i unionens yttre verksamhet, grundar sig på de gemensamma värderingarna frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen samt på viljan att stöda hållbara ekonomier och hållbar utveckling.

B.  Europeiska unionen och Förenta staterna spelar en nyckelroll i världsekonomin och världspolitiken och har ett gemensamt ansvar för att främja fred, demokrati och stabilitet i världen samt för ta itu med globala ekonomiska utmaningar, särskilt kriserna på finansmarknaderna, obalanser inom handel och på valutaområdet samt skuldkriserna i vissa av de fattigaste länderna.

C.  Effekterna av klimatförändringen, som territoriella konflikter över resurser, stigande livsmedelspriser och migration är frågor som oroar EU:s folk och ledare i hög grad. Enligt Internationella energiorganet kommer den globala efterfrågan på energi att öka med mellan 50 och 60 procent till 2030.

D.  Både EU och Förenta staterna kan och bör spela en ledande roll på det internationella planet när det gäller att tackla klimatförändringarna.

E.  Efterfrågan på livsmedel i världen ökar snabbare än tillgången, vilket inte minst beror på ökande efterfrågan i framväxande ekonomier som till exempel Indien och Kina, särskilt på kött och mjölkprodukter, och därigenom också på foder. Enligt OECD har det nuvarande amerikanska stödet för omvandling av spannmål till etanol bidragit till den globala ökningen av livsmedelspriserna vilken kraftigast påverkar världens fattigaste länder.

F.  I de flesta utvecklingsländerna kommer huvuddelen av millennieutvecklingsmålen inte att uppnås när tidsfristen går ut 2015.

G.  Det finns ett samförstånd inom EU om att återuppliva och stärka icke-spridningsavtalet under den period som leder fram till den kommande konferensen för översyn av avtalet 2010.

H.  Israeliska och palestinska ledare kom i Annapolis överens om att inleda nya förhandlingar i syfte att sluta ett avtal före utgången av 2008. Ansträngningarna för att skapa stabilitet i Mellanöstern genom att främja fred, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna kräver ett omfattande samarbete mellan EU och Förenta staterna, även inom ramen för kvartetten, samt med Arabförbundet.

I.  Ett nära samarbete mellan EU och Förenta staterna i Kosovo är avgörande för stabiliteten och utvecklingen på västra Balkan. Förenta staterna har i princip lovat att medverka i detta centrala rättsstatsuppdrag inom den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken i Kosovo med cirka 80 poliser, 2 domare och 4–6 åklagare.

J.  I kampen mot internationell terrorism är det nödvändigt att betona vikten av att internationell rätt och internationella fördrag om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter respekteras till fullo.

K.  Vid en historisk omröstning antog FN:s generalförsamling vid sitt sammanträde den 18 december 2007 en resolution som stöddes av en allians av flera regioner, inbegripet EU, om ett moratorium för dödsstraffet. Det är djupt beklagligt att dödsstraffet fortfarande existerar i många amerikanska delstater.

L.  En samarbetsinriktad transatlantisk ekonomisk förbindelse ligger i både EU:s och Förenta staternas intresse, och det behövs konsekvent politiskt ledarskap för att stärka den transatlantiska marknaden. Parlamentet stöder det arbete som pågår inom transatlantiska ekonomiska rådet och hoppas att detta kommer att bli en av hörnstenarna i förbindelserna mellan EU och Förenta staterna.

M.  Det är nödvändigt att sprida frihet och demokrati i världen och att handskas med de utmaningar som de innebär, t.ex. internationell säkerhet, utrotande av fattigdom, främjande av utveckling, behovet av nedrustningsåtgärder i hela världen, skydd av mänskliga rättigheter, konfrontation med globala hälsorisker, miljöfrågor, trygg energiförsörjning, kamp mot internationell terrorism och organiserad brottslighet samt icke-spridning av massförstörelsevapen. Av den europeiska säkerhetsstrategin framgår klart att det transatlantiska partnerskapet och Nato är mycket viktiga med tanke på den kollektiva säkerheten.

N.  Det ligger i båda parters intresse att tillsammans konfrontera gemensamma hot och utmaningar, baserat på gällande internationella avtal och de internationella institutionernas effektiva arbete, särskilt FN:s arbete enligt FN-stadgan.

O.  Flera överenskommelser som Förenta staterna drivit igenom under de senaste åren och som godkänts utan parlamentets involvering, särskilt PNR-avtalet (om passageraruppgifter), SWIFT-avtalet och förekomsten av det amerikanska profileringssystemet Automated Targeting System (ATS), har lett till en situation av rättslig osäkerhet angående de nödvändiga transatlantiska garantierna för uppgiftsskydd vid utbyte och överföring av uppgifter mellan EU och Förenta staterna i syfte att bekämpa terrorism.

Allmänt

1.  Europaparlamentet ser, mot bakgrund av det kommande presidentvalet i Förenta staterna, fram emot att arbeta med den nya amerikanska presidenten och hoppas att Förenta staterna stärker sitt åtagande för multilateralism samt för fred och demokrati över hela världen. Parlamentet anser att partnerskapet mellan EU och Förenta staterna behöver förstärkas när det gäller vissa känsliga frågor som de globala utmaningarna i form av fattigdom och klimatförändringar. Parlamentet är dock medvetet om att EU och Förenta staterna i vissa frågor, t.ex. Internationella brottmålsdomstolen och Kyotoprotokollet om klimatförändringar, fortfarande har olika uppfattningar. Parlamentet hoppas att Förenta staternas nästa president kommer att uppmana sin regering att lösa dessa problem.

2.  Europaparlamentet uppmanar enträget EU och Förenta staterna att bedriva ett närmare samarbete när det gäller en rad gemensamma politiska utmaningar, särskilt Mellanöstern, Iran, Irak, Kosovo och västra Balkan, Afghanistan och Afrika, och att arbeta tillsammans för att skapa en internationell omgivning som leder till att säkerheten och situationen för de mänskliga rättigheterna förbättras på platser som Burma och Zimbabwe, genom att hålla uppmärksamheten riktad på dessa frågor i alla relevanta forum, inbegripet FN:s säkerhetsråd. Parlamentet uppmanar också till ett gemensamt synsätt när det gäller förbindelserna med andra viktiga geopolitiska aktörer

Klimatförändringar

3.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen båda parter att enas om en gemensam strategi för att begränsa klimatförändringarna till en temperaturökning på högst 2°C jämfört med nivåerna före industrialiseringen. Detta bör ske genom att industriländer och utvecklingsländer bidrar rättvist till ansträngningarna att minska utsläppen av växthusgaser enligt deras olika ansvar respektive förmåga. Parlamentet framhåller att industriländerna har ett särskilt ansvar och bör gå i spetsen. Parlamentet välkomnar de huvudsakliga presidentkandidaternas åtaganden att ta itu med utsläppen av växthusgaser och att uppnå internationell enighet senast 2009 för att förhindra hotande klimatförändringar.

4.  Europaparlamentet uppmanar Förenta staterna att göra sitt yttersta för att slutföra arbetet med sin inhemska klimatlagstiftning senast i december 2009 vid FN-konferensen i Köpenhamn. Förenta staterna uppmanas vidare att fortsätta sina ansträngningar att upprätta ett system för handel med koldioxidutsläpp som i framtiden skulle kunna knytas samman med EU:s system för handel med utsläppsrätter eftersom det bästa sättet att tjäna både miljön och industrin i allmänhet vore att se till att de framväxande koldioxidmarknadsmekanismerna världen över blev kompatibla och sammankopplade Parlamentet välkomnar därför bestämmelsen i utkastet till förslagen till EU:s system för handel med utsläppsrätter om att möjliggöra uppkoppling till andra obligatoriska så kallade cap and trade-system, inklusive subnationella system. Parlamentet ser med tillförsikt på framväxten av regionala system för handel med växthusgaser i Förenta staterna.

5.  Europaparlamentet välkomnar rapporten från den höge representanten och Europeiska kommissionen om klimatförändringens konsekvenser för säkerheten. Denna fråga måste prioriteras vid toppmötet mellan EU och Förenta staterna och då bygga på den framgångsrika Balikonferensen i december 2007. EU och Förenta staterna uppmanas arbeta tillsammans för att uppnå en ambitiös överenskommelse 2009 om perioden efter 2012, som innehåller både minsknings- och anpassningsåtgärder på internationell nivå. Parlamentet noterar också med intresse de förslag som diskuteras i Förenta staternas kongress om att inrätta en internationell fond för ren teknik och uppmanar kommissionen att inleda en dialog med den amerikanska regeringen i denna fråga.

Terrorism och mänskliga rättigheter

6.  Europaparlamentet ser med oro på det faktum att existensen av fånglägret Guantánamo i sig, liksom bruket med extraordinära gripanden och överlämnanden, fortsätter att sända ut negativa signaler om på vilket sätt kampen mot terrorism förs. Parlamentet vädjar till rådet att uppmana Förenta staternas regering att införa en mekanism för att underlätta åtal eller frigivande och flyttning av fångar i enlighet med internationell rätt.

7.  Europaparlamentet uppmanar rådet och den amerikanska regeringen att utfärda en kraftfull och tydligt formulerad gemensam förklaring om att godtyckliga gripanden och extraordinära överlämnanden måste stoppas. Parlamentet anmodar den amerikanska regeringen att antingen ställa de återstående fångarna inför rätta eller frige dem i enlighet med internationell rätt och internationella normer och lämna klargöranden om förekomsten av hemliga fängelser utanför Förenta staternas territorium.

8.  Europaparlamentet uppmanar Förenta staterna att upphäva visumsystemet och behandla alla medborgare från EU:s medlemsstater lika, grundat på full ömsesidighet. I detta sammanhang välkomnar parlamentet inledningen av samtalen mellan EU och Förenta staterna om de nya amerikanska säkerhetskraven för att upprätta ett visumfritt system. Parlamentet anser att dessa förhandlingar bör vara öppna för insyn, bygga på principen om ömsesidighet och respektera EU:s bestämmelser om uppgiftsskydd,

9.  Europaparlamentet välkomnar Förenta staternas erkännande av Europeiska gemenskapens behörighet att förhandla fram ett sådant avtal och noterar att frågor som faller inom EU:s ansvarsområde, som säkerhetsrelaterade frågor (inklusive utbyte av passageraruppgifter (PNR), utlämning och ömsesidigt rättsligt bistånd) bör förhandlas fram med rådet, och med medlemsstaterna enbart i den mån de hänför sig till deras egna medborgare.

10.  Europaparlamentet understryker att samutnyttjande av uppgifter och information kan vara ett värdefullt redskap i den internationella kampen mot terrorism och därtill relaterad brottslighet, men betonar också att den gemensamma tillgången till personuppgifter måste regleras inom en ordentlig rättslig ram som fastställer tydliga regler och villkor, garanterar ett ordentligt skydd för privatlivet och enskilda personers medborgerliga friheter samt ger möjlighet till överklagande om så behövs. Parlamentet anser att samutnyttjande av uppgifter av det här slaget under alla omständigheter bör baseras på en bindande internationell överenskommelse i vilken parlamentet och kongressen involveras fullt ut. Parlamentet betonar att det nödvändiga informationsutbytet måste ske i enlighet med den gällande överenskommelsen mellan EU och Förenta staterna om ömsesidigt rättsligt bistånd och utlämning, och i enlighet med EG- och EU-lagstiftning rörande uppgiftsskydd och ska åtföljas av samordning mellan underrättelsetjänster och brottsbekämpande myndigheter, vid behov även på operativ nivå, samt av rättsligt samarbete genom avtalet mellan EU och Förenta staterna om ömsesidigt rättsligt bistånd och utlämning.

11.  Europaparlamentet betonar vikten av respekt för de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet och ber enträget kommissionen att informera Europaparlamentet om de framsteg som görs i förhandlingarna om en europeisk-atlantisk samarbetsram, särskilt när det gäller skydd av personuppgifter och privatlivet. Parlamentet efterlyser att globala standarder för personuppgifter snarast utarbetas inom ramarna för det transatlantiska ekonomiska rådet, detta för att garantera en hög skyddsnivå när det gäller personuppgifter och rättssäkerhet för företag.

Kärnvapenspridning, robotförsvar, vapenkontroll och Nato

12.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för FN:s säkerhetsråds resolutioner om Iran som antogs enligt artikel 41 i kapitel VII i FN-stadgan och uppmanar EU och Förenta staterna att komma överens om en gemensam strategi som skulle förmå Teheran att foga sig efter säkerhetsrådets resolutioner.

13.  Europaparlamentet välkomnar det nära samarbetet mellan EU och Förenta staterna vad gäller den iranska kärnenergifrågan, som ledde till att FN:s säkerhetsråd den 3 mars 2008 antog resolution 1803 vilken inför nya sanktioner mot Iran. Parlamentet uppmanar Förenta staterna att, efter sina diplomatiska framgångar i förhandlingarna med Nordkorea, medverka i direkta förhandlingar med Iran tillsammans med EU, eftersom Förenta staterna är i stånd att erbjuda extra säkerhetsgarantier som tar hänsyn till Irans säkerhetsaspekter. Parlamentet betonar vikten av samarbete med Förenta staterna, Ryssland, Kina och alliansfria länder för att överväga kompletterande koncept i syfte att uppnå ett allomfattande avtal med Iran om landets kärnenergianläggningar och användningen av dem.

14.  Europaparlamentet välkomnar det initiativ som medlemsländerna i FN:s säkerhetsråd och Tyskland (”P5+1”) nyligen tog i form av ett nytt åtgärdspaket för Iran som syftar till att med hjälp av olika incitament få landet att avsluta sitt urananrikningsprogram. Förenta staterna uppmanas, för att man ska kunna finna en lösning, att fullt ut stödja förhandlingarna med Iran inom ramen för de begränsningar som bestämmelserna och skyldigheterna i icke‑spridningsavtalet medför.

15.  Europaparlamentet förespråkar en förstärkning av det internationella systemet med fördrag och överenskommelser mot spridning av massförstörelsevapen. Parlamentet betonar att EU och Förenta staterna måste samarbeta närmare i kampen mot terrorism och mot spridning av massförstörelsevapen, i enlighet med internationell lagstiftning, och att bägge parter måste stödja FN i dess roll på dessa områden. Parlamentet uppmanar rådet att diskutera med sina amerikanska motparter hur de ska ta steg i rätt riktning med tanke på förberedande kommittémöten inför konferensen för översyn av icke-spridningsavtalet, som en första möjlighet att stärka det globala systemet för icke-spridning av kärnvapen inför konferensen för översyn av icke-spridningsavtalet 2010. Parlamentet betonar behovet att vid toppmötet diskutera ett antal kärnvapennedrustningsinitiativ som grundar sig på de ”13 praktiska stegen” vilka man enhälligt kom överens om vid konferensen för översyn av icke‑spridningsavtalet 2000. Parlamentet hoppas att Förenta staternas regering vid detta toppmöte kommer att visa sig vara villiga att tillsammans med EU anta en gemensam strategi som syftar till att åstadkomma framsteg på nedrustningsområdet vad avser såväl massförstörelsevapen som konventionella vapen. EU och Förenta staterna uppmanas att undvika ett potentiellt vakuum under perioden 2009-2010 när de mer betydande nedrustningsavtalen ska förnyas. Parlamentet hoppas att de mycket viktiga avtal som ingicks med Ryssland 1999, 2000 och 2001 kommer att bibehållas. Parlamentet uppmanar Förenta staterna att ratificera fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (provstoppsavtalet) såsom ett meningsfullt steg mot att minska den operativa betydelsen av kärnvapen.

16.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och Förenta staterna att arbeta tillsammans med nya fräscha idéer för att lansera ett omdefinierat och starkare partnerskap mellan EU och Nato som går längre än Berlin-Plus, med tanke på behovet av mer samarbete i Afghanistan. Parlamentet anser att ansträngningarna att anpassa och finslipa den europeiska säkerhetsstrategin bör knytas till den tidiga fasen av diskussionerna om ett nytt strategiskt Natokoncept. Europaparlamentet understryker hur viktigt Nato är, och att organisationen fortfarande är det viktigaste forumet för säkerhetsöverläggningar mellan Europa och Förenta staterna, samt hur viktig GUSP är för att stärka vår förmåga att möta nuvarande och kommande hot på 2000-talet. Parlamentet välkomnar det amerikanska erkännandet vid toppmötet i Bukarest att byggandet av en stark Natoallians kräver en ordentlig försvarskapacitet i Europa och rekommenderar därför att nuvarande förbindelser mellan Nato och EU avseende säkerhetsfrågor ska utvecklas, med fortsatt respekt för båda organisationernas oberoende natur

17.  Europaparlamentet ser fram emot en omprövning av säkerhetsdimensionen i förbindelserna mellan EU och Förenta staterna mot bakgrund av resultatet av Natos strategiska översikt, uppdateringen av den europeiska säkerhetsstrategin och tillsättningen av en ny amerikansk regering efter valet.

Utvecklingssamarbete och livsmedelspriser

18.  Europaparlamentet uppmanar till ett utökat katastrofbistånd för att ta itu med det omedelbara hotet mot världens fattigaste människor som de stigande livsmedelspriserna innebär. Pengar är dock inte tillräckligt och parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen samt Förenta staternas kongress och regering att ta itu med strukturella problem, som otillräckliga investeringar inom jordbruket, och uppmanar till ett samordnat globalt tillvägagångssätt från EU:s, Förenta staternas och multilaterala organisationers sida, vilket bör inbegripa rättvisare handelsregler och större investeringar i jordbruket i utvecklingsländerna som inriktas mot småskaliga producenter och kvinnor. Givarna uppmanas att ge stöd och hjälpa till att finansiera säkerhetsnät för de mest sårbara människorna. Parlamentet uppmanar EU:s och Förenta staternas ledare att aktivt stödja och delta i FN:s arbetsgrupp om den globala livsmedelskrisen som inrättats under ledning av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.

19.  Europaparlamentet välkomnar den amerikanska regeringens initiativ att göra livsmedelsbiståndet obundet, och ser detta som ett första viktigt steg mot en reform av hela livsmedelsbiståndet som fullt ut beaktar behovet av att aktivt öka den regionala och lokala livsmedelsförsörjningen, vilket ofta tidigare inte varit möjligt på grund av att det amerikanska livsmedelsbiståndet varit bundet.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen ta upp behovet av att avsätta en stor del av EU:s/Förenta staternas budget för utvecklingsstöd för jordbruksforskning och utbildning på jordbruksområdet samt utbyte av bästa metoder för jordbrukare för att ytterligare utveckla effektiva och hållbara odlingssystem, såsom växtföljd och blandad odling, samt lokalt anpassade icke-genmodifierade växter och lokalt anpassad djurhållning för att skapa stabilitet i den lokala livsmedelsförsörjningen och sunda jordbrukssystem med låg energiförbrukning på lång sikt.

21.  Europaparlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att låta millennieutvecklingsmålen utgöra centrumet i den internationella utvecklingspolitiken. Rådet, kommissionen, medlemsstaterna och Förenta staterna uppmanas att öka sitt stöd till utvecklingsländerna för att deras löften om ökad hjälp ska fortsätta att vara trovärdiga. Parlamentet noterar Förenta staternas ökade engagemang för utvecklingsbistånd i allmänhet och bistånd till Afrika i synnerhet. Förenta staternas president bör använda sitt sista år i ämbetet för att försöka uppnå ambitiösare resultat vid G8-mötet i Japan och vid FN:s toppmöte om millennieutvecklingsmålen i september i New York. EU uppmanas att behålla millennieutvecklingsmålen och årliga tidtabeller för att uppnå 0,7 procent i offentligt utvecklingsbistånd som en central punkt på dagordningen för Europeiska rådet den 19‑20 juni.

Internationella förbindelser

22.  Europaparlamentet understryker att en lösning av konflikten mellan Israel och Palestina är avgörande för att säkra fred och stabilitet i Mellanöstern. Parlamentet påminner parterna om det löfte de gav i Annapolis om att hålla förtroendefulla förhandlingar i syfte att ingå ett fredsavtal senast vid utgången av 2008 och att lösa alla återstående frågor. Parlamentet betonar åter betydelsen av det arabiska fredsinitiativet och uppmanar EU och Förenta staterna att tillse att de arabiska partnerna kan medverka på ett konstruktivt sätt. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Israel att upphöra med all ny bosättning, inbegripet naturlig tillväxt, och att utrymma utposter som upprättades i mars 2001. Parlamentet upprepar sin djupa oro över den humanitära och politiska krisen på Gazaremsan och dess eventuella allvarliga konsekvenser. Parlamentet efterlyser ett omedelbart stopp för avskjutningen av raketer från palestinsk milis sida från Gazaremsan in på israeliskt territorium. Parlamentet stöder till fullo Egyptens ansträngningar att få slut på våldet och att få till stånd en lösning som skulle möjliggöra ett öppnande av samtliga gränsövergångar.

23.  Europaparlamentet välkomnar Syriens och Israels meddelande om att de har upptagit indirekta fredsförhandlingar under ledning av Turkiet.

24.  Europaparlamentet välkomnar valet av Michel Suleiman till Libanons president. Libanons stabilitet, suveränitet, oberoende och territoriella integritet är mycket viktig. Parterna uppmanas att till fullo genomföra Dohaöverenskommelsen och uppmanar EU och Förenta staterna att stödja alla ansträngningar i detta hänseende.

25.  Europaparlamentet understryker att den euroatlantiska säkerheten och den vidare internationella säkerheten är nära knuten till Afghanistans framtid som en fredlig, demokratisk stat som respekterar mänskliga rättigheter och där det inte förekommer några hot om terrorism. Därför välkomnar parlamentet Natos stabila och långsiktiga åtagande gentemot Afghanistan, vilket understryks i ISAF:s (internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan) ”nya strategiska vision” samt i det internationella samfundets samlande angreppssätt genom vilket civila och militära ansträngningar sammanlänkas, inklusive EU:s polisuppdrag, som är en del av EU:s totala åtagande gentemot Afghanistan, en samordnad EU-insats som inbegriper politiska råd från EU:s särskilde representant och en återuppbyggnadsinsats som sköts bl.a. av kommissionen. EU och Förenta staterna uppmanas att vidta brådskande åtgärder för att öka, förbättra och bättre samordna sitt utvecklingsbistånd till Afghanistan, bland annat genom att kanalisera så mycket pengar som möjligt till afghanska institutioner och erfarna icke-statliga organisationer.

26.  Europaparlamentet, som delar EU:s uppfattning om sin strategiska roll i Irak, uppmanar rådet att inleda en dialog med Förenta staterna om Irak och att fortsätta att stödja en förstärkt multilateralisering av den roll som spelas av det internationella samfundet i Irak, genom att till fullo utnyttja FN:s utvidgade roll enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1770.

27.  Europaparlamentet understryker det alltjämt gällande gemensamma engagemanget för säkerhet och stabilitet på hela Balkan. Parlamentet lovordar Natos Kosovostyrka, Kfors, snabba, opartiska och effektiva uppträdande vid det nyligen uppblossande våldet i Kosovo och understryker att Kfor behöver stanna i Kosovo, i enlighet med resolution 1244 från FN:s säkerhetsråd, för att garantera en trygg och säker miljö, inklusive rörelsefrihet för alla människor och alla internationella representanter i Kosovo. I detta sammanhang understryker parlamentet att EU spelar en viktig roll i Kosovo och det välkomnar starten av EU:s rättstatsuppdrag i Kosovo samt insisterar på att Eulex ska finnas närvarande i hela Kosovo.

28.  Europaparlamentet anser att EU och Förenta staterna snarast måste ta itu med de kortsiktiga säkerhetsproblemen och Kosovos långsiktiga utvecklingsproblem i syfte att uppnå ett gemensamt mål: en funktionell stat, ett multietniskt samhälle med starka fungerande institutioner och respekt för rättsstatsprincipen. Parlamentet välkomnar det faktum att rättsstats- och polisuppdraget i Kosovo, inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, för första gången också ska inkludera amerikanska polistjänstemän. Förenta staternas regering kommer att avdela ett antal anställda från utrikesdepartementet och entreprenörer till insatsen i Kosovo och kommer att täcka 25 procent av driftskostnaderna för det internationella civilkontoret medan återstoden kommer från bidrag från Europeiska kommissionen och från andra stater.

29.  Europaparlamentet uppmanar till samordnade aktioner gentemot Kina, särskilt när det gäller att snabbt finna vägar att främja demokratin i detta land, lösa upp de spända relationerna till Taiwan och underlätta dialogen mellan myndigheterna i Peking och Dalai lama för att kunna göra konkreta framsteg i Tibetfrågan.

30.  Europaparlamentet uppmanar rådet att med Förenta staterna på nytt ta upp frågan om Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som en grundläggande komponent på området för internationell rätt. Parlamentet förväntar sig att den kommande amerikanska regeringen intar en mer konstruktiv hållning vad avser ratificeringen av Internationella brottmålsdomstolens stadga och att den uppvisar ett aktivt engagemang när det gäller att få till stånd en överenskommelse om en – fortfarande icke existerande – definition av aggressionsbrott, i enlighet med artikel 5.2 i Romstadgan, inför konferensen 2009 för översyn av Internationella brottmålsdomstolen.

31.  Europaparlamentet fördömer på nytt dödsstraffet. Parlamentet uppmanar Förenta staternas regering och alla amerikanska delstater att avskaffa det. Parlamentet beklagar det nyligen avkunnade utslaget i Förenta staternas högsta domstol om att tillåta dödliga injektioner, vilket öppnar vägen för återupptagna avrättningar.

32.  Europaparlamentet rekommenderar att man går in för att stärka de transatlantiska förbindelserna med Förenta staterna via ett nytt transatlantiskt partnerskapsavtal som ersätter nuvarande ”nya transatlantiska agendan”. Parlamentet föreslår i det här sammanhanget att man inrättar en regelbunden översynsmekanism för ett sådant transatlantiskt partnerskapsavtal, med vars hjälp sakkunniga från EU och Förenta staterna kontinuerligt skulle arbeta för att förbättra det transatlantiska partnerskapet så att dess potential kan utnyttjas till fullo. Parlamentet understryker att förutsättningen för en verklig förbättring av hela processen är att kongressen, Europaparlamentet och de nationella parlamenten involveras på alla nivåer, och att det nuvarande interparlamentariska utbytet gradvis går över i en faktisk ”transatlantisk församling”.

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament och Förenta staternas president och kongress.