GEMENSAMT FÖRSLAG
TILL RESOLUTION

11.3.2009

i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen från

• –Charles Tannock, José Ribeiro e Castro, Jürgen Schröder, Laima Liucija Andrikienė, Colm Burke, Filip Kaczmarek, Bernd Posselt, Tunne Kelam, Eija-Riitta Korhola och Mario Mauro, för PPE-DE-gruppen
• –Pasqualina Napoletano, Alain Hutchinson och Josep Borrell Fontelles, för PSE-gruppen
• –Thierry Cornillet, Marco Cappato, Marios Matsakis och Frédérique Ries, för ALDE-gruppen
• –Eoin Ryan, Adam Bielan, Mieczysław Edmund Janowski, Ewa Tomaszewska, Hanna Foltyn-Kubicka, Konrad Szymański, Dariusz Maciej Grabowski och Inese Vaidere, för UEN-gruppen
• –Margrete Auken och Frithjof Schmidt, för Verts/ALE-gruppen

som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:

• –PPE-DE (B6‑0127/2009)
• –PSE (B6‑0128/2009)
• –ALDE (B6‑0130/2009)
• –UEN (B6‑0131/2009)
• –Verts/ALE (B6‑0132/2009)

om utvisningen av frivilligorganisationer i Darfur

European Parliament resolution om utvisningen av frivilligorganisationer i Darfur

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det uttalande som ordförandeskapet gjorde den 6 mars 2009 på Europeiska unionens vägnar till följd av Internationella brottmålsdomstolens beslut att utfärda en arresteringsorder mot Sudans president Omar Hassan Al- Bashir,

–  med beaktande av kommissionsledamot Louis Michels uttalande av den 5 mars om utvisningen av humanitära frivilligorganisationer från Sudan,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Sudan/Darfur, i vilka parlamentet framför allt uttryckte sitt fortsatta stöd till Internationella brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och dess ikraftträdande den 1 juli 2002,

–  med beaktande av antagandet den 31 mars 2005 av FN:s säkerhetsråds resolution 1593 genom vilken situationen i Darfur hänsköts till Internationella brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen och av följande skäl:

A.  Internationella brottmålsdomstolens förundersökningskammare utfärdade den 4 mars 2009 en arresteringsorder gentemot Sudans president Omar Hassan Al- Bashir för misstänkta brott mot mänskligheten och krigsbrott i Sudans konfliktdrabbade provins Darfur.

B.  Till följd av ICC:s beslut bestämde den sudanesiska regeringen sig för att utvisa 13 ledande frivilligorganisationer från Darfur.

C.  Biståndsorganisationerna i Darfur ansvarar för de mest omfattande humanitära insatserna i världen. Enligt FN:s rapporter är upp till 4,7 miljoner människor, inklusive 2,7 miljoner internflyktingar, i behov av hjälp.

D.  Utvisningen av biståndsorganisationerna kan leda till ökad mortalitet och morbiditet, eftersom alla hälso- och sjukvårdstjänster avbryts och infektionssjukdomar såsom diarré och luftvägsinfektioner bryter ut. Konsekvenserna av utvisningen kan bland annat bli en försvagning av immunitetsskyddet och en ökning av dödligheten bland barn om de inte får tillgång till vård vid näringskliniker och näringsinriktad hjälp.

E.  Organisationerna har utvisats vid en tidpunkt då deras tjänster i allra högsta grad är nödvändiga, särskilt med hänsyn till att en epidemi av hjärnhinneinflammation för närvarande härjar i västra Darfur. Utvisningen kommer att lämna sjuka människor i en situation med extremt begränsad tillgång, eller ingen tillgång alls, till sjukvårdsbehandling.

F.  FN:s doktrin om skyldigheten att skydda innebär att det i situationer där de nationella myndigheterna är uppenbart oförmögna att skydda sin befolkning är andra aktörers ansvar att tillhandahålla det skydd som krävs.

G.  Sudans regering är som FN-medlem skyldig att samarbeta med ICC i kraft av resolution 1593 (2005), som säkerhetsrådet antog med stöd av sina befogenheter enligt kapitel 7.

H.  Det är beklämmande att den sudanesiska regeringen sedan arresteringsordern utfärdades vid upprepade tillfällen har vägrat att samarbeta med ICC och på olika sätt trotsat domstolen och det internationella samfundet.

1.  Europaparlamentet fördömer bestämt utvisningen av 13 humanitära biståndsorganisationer från Khartoum till följd av den internationella arresteringsorder som ICC utfärdade den 4 mars 2009 mot Sudans president Omar Al-Bashir.

2.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd och sin respekt för ICC och dess viktiga roll för att främja internationell rättvisa genom att sätta stopp för straffriheten i samband med brott mot mänskligheten och krigsbrott och främja respekt för internationell humanitär rätt, även i ljuset av dess beslut att utfärda en arresteringsorder mot Sudans president Omar Hassan Al‑Bashir för misstänkta brott mot mänskligheten och krigsbrott i Darfur.

3.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över utvisningarnas omedelbara konsekvenser för tillhandahållandet av humanitärt bistånd, som är av vital betydelse för hundratusentals människor.

4.  Europaparlamentet kräver att Sudans regering omedelbart drar tillbaka sitt beslut att utvisa 13 biståndsorganisationer och låter dem fortsätta sitt mycket viktiga arbete för att säkra överlevnaden för Darfurs sårbara befolkningar. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att utöka insatserna för att få Afrikanska unionen, Arabförbundet och Kina att försöka påverka Sudan i denna riktning.

5.  Europaparlamentet uppmanar FN:s människorättskontor och ICC att, om Sudan inte drar tillbaka beslutet att utvisa biståndsorganisationerna, undersöka om detta beslut kränker grundläggande mänskliga rättigheter och kan utgöra ett krigsbrott.

6.  Europaparlamentet uppmanar åklagaren vid ICC att klart och tydligt förklara att om våld utövas mot fredsaktivister, humanitära biståndsorganisationer eller lägren i Darfur, kommer ICC att utreda vem som bär ansvaret, och de ansvariga riskerar precis som Al-Bashir att åtalas för krigsbrott.

7.  Europaparlamentet uppmanar Sudans regering att vidta positiva åtgärder för att garantera att människorättsaktivister i Sudan inte förföljs om de uttalar sig positivt om ICC:s beslut, och att avstå från alla trakasserier och hotelser gentemot människorättsaktivister.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EU:s särskilda representant för Sudan, regeringen i Sudan, medlemsstaternas regeringar och medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, Afrikanska unionens institutioner, Arabförbundets institutioner och åklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen.