Gemensamt förslag till resolution - RC-B7-0090/2009Gemensamt förslag till resolution
RC-B7-0090/2009

    GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om informationsfrihet i Italien och Europeiska unionen

    19.10.2009

    i enlighet med artikel 110.4 i arbetsordningen
    som ersätter resolutionsförslagen från grupperna:
    Verts/ALE (B7‑0090/2009)
    GUE/NGL (B7‑0092/2009)
    S&D (B7‑0093/2009)
    ALDE (B7‑0094/2009)

    Monika Flašíková Beňová, Claude Moraes, David-Maria Sassoli för S&D-gruppen
    Niccolò Rinaldi, Sonia Alfano, Luigi de Magistris, Sophia in 't Veld, Jeanine Hennis-Plasschaert, Sarah Ludford, Sylvie Goulard, Renate Weber, Ivo Vajgl, Louis Michel, Olle Schmidt, Johannes Cornelis van Baalen, Giommaria Uggias, Gianni Vattimo, Vincenzo Iovine, Pino Arlacchi för ALDE-gruppen
    Daniel Cohn-Bendit, Judith Sargentini, Raül Romeva i Rueda, Rebecca Harms för Verts/ALE-gruppen
    Lothar Bisky, Rui Tavares, Patrick Le Hyaric, Willy Meyer, Cornelis de Jong, Eva-Britt Svensson, Nikolaos Chountis för GUE/NGL-gruppen


    Förfarande : 2009/2688(RSP)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    RC-B7-0090/2009
    Ingivna texter :
    RC-B7-0090/2009
    Debatter :
    Antagna texter :

    Europaparlamentets resolution om informationsfrihet i Italien och Europeiska unionen

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    –   med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt dess artiklar om respekt, främjande och skydd av grundläggande rättigheter, samt artiklarna 6, 22, 43, 49, 83, 87, 95 och 151 i EG-fördraget,

    –   med beaktande av artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt artikel 10 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, om yttrande- och informationsfrihet samt rätten till mångfald i medierna,

    –   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/65/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television,

    –   med beaktande av kommissionens arbetsdokument om mångfald i medierna i EU‑medlemsstaterna (SEK(2007)0032),

    –   med beaktande av den trestegsstrategi för mångfald i medierna som kommissionen fastställt och den oberoende studie som Katholieke Universiteit Leuven – ICRI, Central European University – CMCS och Internationella handelshögskolan i Jönköping – MMTC genomfört tillsammans med en konsultfirma, Ernst & Young Belgium, för kommissionens räkning och som slutförts 2009,

    –   med beaktande av sin resolution av den 25 september 2008 om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen[1],

    –   med beaktande av sin resolution av den 22 april 2004 om risken för kränkning av yttrande- och informationsfriheterna i EU och särskilt i Italien[2],

    –   med beaktande av kommissionens uttalanden och debatten i Europaparlamentet den 8 oktober 2009,

    –   med beaktande av artikel 110 i arbetsordningen, och av följande skäl:

    A. Europeiska unionen garanterar och främjar yttrande- och informationsfriheten i enlighet med artikel 11 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 10 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Frihet och mångfald i medierna är en avgörande förutsättning för yttrande- och informationsfriheten. De grundläggande rättigheterna innefattar åsiktsfrihet samt friheten att ta emot och sprida uppgifter utan inblandning eller påtryckningar av myndigheter.

    B.  Trots att Europaparlamentet upprepade gånger har efterfrågat ett direktiv om mediekoncentration och mångfald i informationsutbudet tog kommissionen inte dessa frågor i beaktande vid översynen av direktivet ”Television utan gränser”, utan åtog sig i stället att ta fram en särskild färdplan i tre steg för dessa frågor, vilken inbegriper utarbetandet av ett arbetsdokument (framlagt 2007), framtagandet av indikatorer för mångfaldsnivån (återfinns i en oberoende studie som slutfördes i juli 2009) och ett förslag till meddelande om dessa indikatorer (planeras först till 2010).

    C. Europaparlamentet har upprepade gånger uppmanat kommissionen, i flera resolutioner, att främja insatser som garanterar mångfald och behandla problemet med mediernas koncentration, att lägga fram ett brådskande meddelande om skyddet av mångfald i medier och mediernas koncentration i medlemsstaterna samt att snarast komplettera regelverket med ett förslag till direktiv om dessa frågor baserat på den rättsliga grund som fördragen tydligt fastställer.

    D. Det finns tecken på att mediernas mångfald är under attack i flera medlemsstater. Freedom House har placerat Italien på 73:e plats och nämner i sin årliga pressfrihetsrapport även den kritiska situation som råder i Rumänien och Bulgarien. Även OSSE:s representant för frihet i medierna uttryckte oro för situationen i Italien i en skrivelse till de italienska myndigheterna och den italienska tidningsorganisationen av den 20 september.

    E.  Oron över situationen i Italien har tilltagit under de senaste månaderna på grund av den långvariga intressekonflikten mellan premiärministerns medieägande och politiska kontroll av både privata och offentliga medier, inklusive kontroll över hur reklamintäkter fördelas. Regeringen har dessutom i stor omfattning ingripit i de offentligfinansierade TV-bolagens verksamhet, särskilt i fråga om programurval och tillsättandet av regissörer, redaktörer och journalister. Detta har påverkat mångfalden i medierna enligt Italiens största medieövervakningsinstitut, övervakningscentrumet i Pavia. Italiens premiärminister har dessutom dragit italienska och europeiska tidningar inför rätta och nyligen krävt att Europeiska kommissionens talesmän inte ska lämna ut någon information.

    1.  Europaparlamentet hyser övertygelsen att såväl mediernas mångfald som friheten att ta emot och sprida uppgifter utan inblandning eller påtryckningar av myndigheter är grundläggande principer som Europeiska unionen bygger på och är centrala för demokratin. Dessa båda principer slås fast i artikel 11 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet upprepar att Europeiska unionen har en politisk och rättslig skyldighet gentemot sina medborgare att – inom ramen för sin behörighet – säkerställa respekten för dessa rättigheter.

    2.  Europaparlamentet anser att man måste komma till rätta med den anomali som intressekonflikterna mellan den politiska och ekonomiska makten och makten över medierna samt koncentrationen av direkt eller indirekt kontroll över offentlig- och privatfinansierade medier utgör. Det är enligt parlamentets mening nödvändigt att i samtliga medlemsstater säkerställa att public service-sektorn är oberoende och inte utsätts för ingripanden från myndigheterna.

    3.  Europaparlamentet är särskilt oroat över situationen i Italien och anser att denna kan få effekter för Europa som helhet och att en brist på åtgärder från EU:s sida skulle försämra EU:s trovärdighet som en ledare inom grundläggande rättigheter i både utrikespolitiken och anslutningsprocessen.

    4.  Europaparlamentet beklagar påtryckningarna och rättsprocesserna mot italienska och europeiska dagstidningar från italienska myndigheters sida och ställer sig bakom OSSE-representantens uppmaning till de italienska myndigheterna att upphöra med dess påtryckningar. Parlamentet menar även att alla myndigheters ingripanden mot informationsfriheten som sker i syfte att kontrollera de offentligfinansierade tv-bolagens verksamhet är otillbörliga.

    5.  Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang återigen att EU-lagstiftningen om mångfalden i medierna och mediekoncentrationen fortfarande är otillräcklig och att Europeiska unionen därför snarast måste utnyttja sin behörighet på områdena för den inre marknaden, audiovisuell politik, konkurrens, telekommunikationer, statsstöd, skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster samt medborgarnas grundläggande rättigheter för att utarbeta fundamentala bindande minimikrav för alla medlemsstater vad gäller tryggandet och främjandet av informationsfriheten och en lämplig nivå av mångfald i medierna. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att utreda om det finns en risk för mediekarteller och mediekoncentration i EU.

    6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram ett förslag till direktiv om mediekoncentration och skydd av mångfalden, med fullt deltagande av den kommissionsledamot som kommer att ansvara för grundläggande rättigheter, men att dessförinnan lägga fram ett meddelande där man definierar lämpliga indikatorer för att mäta nivåer av informationsmångfald och public service-medias oberoende. Detta har redan upprepade gånger begärts av parlamentet och aviserats av kommissionen själv.

    7.  Europaparlamentet uppdrar åt det ansvariga utskottet och Byrån för grundläggande rättigheter att följa upp ärendet och rapportera till kammaren om informationsfrihet, mångfalden i medierna och mediekoncentrationen i EU.

    8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europarådet, medlemsstaternas regeringar och parlament, Byrån för grundläggande rättigheter och OSSE.