GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Filippinerna
20.1.2010
som ersätter resolutionsförslagen från grupperna:
ALDE (B7‑0043/2010)
EFD (B7‑0044/2010)
PPE, ECR (B7‑0046/2010)
S&D (B7‑0047/2010)
GUE/NGL (B7‑0049/2010)
Verts/ALE (B7‑0050/2010)
Martin Kastler, Mario Mauro, Cristian Dan Preda, Bernd Posselt, Monica Luisa Macovei, Eija-Riitta Korhola, Tunne Kelam, Jean-Pierre Audy för PPE-gruppen
Véronique De Keyser och Marc Tarabella för S&D-gruppen
Marielle De Sarnez för ALDE-gruppen
Barbara Lochbihler, Christian Engström, Emilie Turunen, Raül Romeva i Rueda, Gerald Häfner för Verts/ALE-gruppen
Charles Tannock, Adam Bielan, Ryszard Czarnecki, Tomasz Piotr Poręba, Ryszard Antoni Legutko för ECR-gruppen
Marie-Christine Vergiat, Rui Tavares för GUE/NGL-gruppen
Fiorello Provera, Rolandas Paksas, Juozas Imbrasas för EFD-gruppen
Europaparlamentets resolution om Filippinerna
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av ordförandeskapets uttalande av den 25 november 2009 om avrättningarna i Maguindanao-provinsen i Filippinerna och uttalandet av den 2 december 2009 av Philip Ashton, FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga avrättningar,
– med beaktande av FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och tilläggsprotokollet till detta, som Filippinerna har undertecknat,
– med beaktande av Europeiska kommissionens landstrategidokument för 2007–2013 för Filippinerna,
– med beaktande av finansieringsavtalet för EU–Filippinerna-programmet för stöd till rättsväsendet, som undertecknades i oktober 2009 och som avser att snabba upp domstolsförfarandena mot förövarna bakom utomrättsliga avrättningar,
– med beaktande av president-, parlaments- och lokalvalen som ska hållas i Filippinerna måndagen den 10 maj 2010,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Filippinerna,
– med beaktande av artikel 122.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Politiska avrättningar och försvinnanden, särskilt av medlemmar i oppositionella organisationer, journalister, människorättsaktivister och religiösa ledare, är fortfarande mycket vanligt i Filippinerna. Människorättsorganisationerna talar om fler än 1 000 politiskt motiverade avrättningar och försvinnanden det senaste decenniet.
B. De ostraffade förövarna och regeringens oförmåga att effektivt möta det politiskt motiverade våldet i landet gör det mycket svårt att ställa de ansvariga inför rätta, trots regeringens åtaganden under den universella periodiska översynen 2008.
C. Hundratusentals människor är fortfarande internt fördrivna i konflikten mellan regeringen och Moros islamiska befrielsefront och Nya folkarmén, som fortfarande är aktiva över hela landet, samt till följd av militära operationer mot kriminella grupper som Abu Sayyef‑gruppen på öprovinserna Sulu och Basilan i västra Mindanao.
D. 100 beväpnade män från lokal milis ledd av Amapatuan-familjen, inklusive företrädare för den lokala polisstyrkan, torterade och avrättade den 23 november 2009 brutalt 57 personer i en konvoj. I denna fanns kvinnliga släktingar till Esmail Mangudadatu, varav en del blev våldtagna, jurister och 30 journalister på väg att lämna in Mangudadatus kandidatur till provinsguvernörskapet i Mindanao.
E. Denna massaker, som skördade det hittills största antalet journalisters liv i världen vid ett tillslag, blottlade på det mest chockerande sätt hur lokala krigsherrar, korruption av ordningsstyrkorna och straffrihet för de mest fasansfulla brott har tagit över i Filippinerna.
F. Den första utredningen av det inträffade visade alla symptom på ett icke-fungerande rättssystem, med säkerhetsstyrkornas sena ankomst till brottsplatsen, försenade utredningar, ofullständig brottsplatsundersökning, ovilja att höra militär och polis misstänkt för inblandning, trakasserier av vittnen samt åtalet, vilket slutade med att den förste domaren i målet avgick den 16 december 2009.
G. Den 24 november 2009 införde den filippinska regeringen undantagstillstånd i de två berörda provinserna och satte därmed militären att ansvara för lag och ordning, den bjöd in internationella rättsmedicinska experter att bistå utredningen och, den 4 december 2009 införde den krigslagar i Maguindanao under en vecka, första gången ett sådant beslut tagits sedan 1972.
H. Denna åtgärd ledde till att de ledande företrädarna för Ampatuan-familjen greps och anklagades för flera mord samt till att en ofattbar mängd vapen och tusentals gömda valsedlar upptäcktes, vilket pekar på ett massivt valfusk till förmån för president Arroyos parti Lakas‑Kampi-CMD.
I. Filippinska val har tidigare om åren störts av ofta förekommande utomrättsliga avrättningar av politiska motståndare utförda av privata arméer och milis, många av dem beväpnade med statligt utfärdade vapen, anställda av politiskt inflytelserika familjer.
J. Att bortåt 60 kandidater avrättades under 2007 års valkampanj och 41 stycken 2004 stärker farhågorna för att mord på politiska aktivister kommer att öka i upptakten till valen i maj 2010.
K. De brutala avrättningarna i Maguindanao utgör ett rejält bakslag för fred och demokrati i Filippinerna och kommer att försvåra fredssamtalen mellan den filippinska regeringen och Moros islamiska befrielsefront som återupptogs den 8 december 2009 i Kuala Lumpur tack vare benäget bistånd från den malaysiska regeringen.
1. Europaparlamentet fördömer kraftfullt massakern i Maguindanao den 23 november 2009 och uttrycker sitt deltagande med de mördades familjer.
2. Europaparlamentet välkomnar den filippinska regeringens svar på massakern, samtidigt som det beklagar förseningarna i början, samt understryker att polisutredningen måste bedrivas konsekvent och självständigt och följas av verkningsfulla åtal, inklusive av företrädare för de säkerhetsstyrkor som misstänks vara inblandade.
3. Europaparlamentet är djupt oroat över att de personliga band som medlemmar av administrationen upprätthåller med Ampatuan-familjen snarare kan bli till hinder än till hjälp för en opartisk utredning av avrättningarna och uppmanar till att Ampatuan-familjen hörs av Centralkriminalpolisen.
4. Europaparlamentet uppmanar till att omedelbart vidta åtgärder för att skydda alla vittnen, domare, jurister och åklagare som är inblandade i utredningen och åtalen.
5. Europaparlamentet uppmanar givarländerna att erbjuda rättsmedicinsk, utredningsmässig och juridisk hjälp och stöd till Filippinernas justitiedepartement.
6. Europaparlamentet uppmanar den filippinska regeringen att vidta bestämda åtgärder för att de utomrättsliga avrättningarna och försvinnandena ska upphöra, att frige alla försvunna personer som fortfarande befinner sig i fångenskap samt att kasta ljus över alla andra olösta fall, däribland Jonas Burgos försvinnande i april 2007. Parlamentet riktar en stark uppmaning till den filippinska regeringen att ratificera FN:s konvention om olagliga frihetsberövanden.
7. Europaparlamentet uppmanar den filippinska regeringen att vidta beslutsamma åtgärder för att omedelbart sätta stopp för all privat och lokal finansiering av separata grupper av polis och militär och att upplösa paramilitära styrkor och lokala milisförband. Parlamentet välkomnar president Arroyos uttalande av den 9 december 2009 i denna ärende och uppmanar henne att återkalla dekret 546.
8. Europaparlamentet välkomnar i samband med detta det pistolförbud som nyligen utfärdades av valmyndigheten inför valen den 10 maj 2010.
9. Europaparlamentet välkomnar undertecknandet i oktober 2009 av finansieringsavtalet för EU–Filippinerna-programmet för stöd till rättsväsendet (EPJUST), som avsätter 3,9 miljoner euro för stöd, hjälp och undervisning i syfte att stärka det straffrättsliga systemet och främja kommissionens arbete med mänskliga rättigheter och grupper från civilsamhället. Parlamentet ser fram emot rapporterna om arbetet med det övervakningssystem som ska inrättas inom EPJUST och som ska granska de framsteg som görs i landet för att bekämpa utomrättsliga avrättningar och liknande brott.
10. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att presidentens införande av undantagstillstånd, kombinerat med de större befogenheter som överförts till de väpnade styrkorna, vilka tidigare varit inblandade i ett flertal utomrättsliga avrättningar, inte kommer att kunna förhindra eller stoppa våldet i samband med valen i Mindanao-provinsen.
11. Europaparlamentet uppmanar den filippinska regeringen att öka insatserna för att det politiska våldet ska upphöra i syfte att säkra den filippinska demokratin framgent. Parlamentet uppmanar särskilt myndigheterna att inrätta en expertgrupp på hög nivå med brett politiskt stöd för att omedelbart vidta åtgärder för att förhindra våld under de kommande månader som återstår till valen i maj samt att vidta åtgärder avsedda att skydda medier och yttrandefriheten i stort.
12. Europaparlamentet välkomnar beslutet från högsta domstolen att låta Ang Ladlad delta i maj månads val, ett beslut som kullkastar valmyndighetens ursprungliga avslag av ”moraliska skäl”.
13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Filippinernas president och regering, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt regeringarna i Aseans medlemsstater.