Gemensamt förslag till resolution - RC-B7-0151/2010Gemensamt förslag till resolution
RC-B7-0151/2010

    GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om EU 2020

    9.3.2010

    i enlighet med artikel 110.4 i arbetsordningen
    som ersätter resolutionsförslagen från grupperna:
    S&D (B7‑0151/2010)
    PPE (B7‑0153/2010)
    ALDE (B7‑0160/2010)

    Joseph Daul, Corien Wortmann-Kool för PPE-gruppen
    Martin Schulz, Stephen Hughes för S&D-gruppen
    Guy Verhofstadt, Lena Ek, Sylvie Goulard för ALDE-gruppen


    Förfarande : 2010/2543(RSP)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    RC-B7-0151/2010
    Ingivna texter :
    RC-B7-0151/2010
    Debatter :
    Antagna texter :

    Europaparlamentets resolution om EU 2020

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    –   med beaktande av Europeiska rådets informella möte den 11 februari 2010,

    −   med beaktande av det offentliga samrådet om EU 2020 som kommissionen anordnade och resultatet av detta (SEK(2010)0116),

    –   med beaktande av kommissionens utvärdering av Lissabonstrategin (SEK(2010)0114),

    −   med beaktande av Europeiska rådets dokument ”Sju steg mot en framgångsrik europeisk strategi för tillväxt och sysselsättning”,

    −   med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

    A. EU 2020-strategin bör tjäna ekonomisk tillväxt och sysselsättning, eftersom det att BNP sjönk med 4 procent, att industriproduktionen går tillbaka och att mer än 23 miljoner kvinnor och män går arbetslösa är en mänsklig och ekonomisk katastrof.

    B.  Lissabonstrategin fungerade inte så bra som den hade kunnat göra. Orsakerna till detta var att styrningsstrukturen är svag och resultatredovisningsskyldighet saknas, att det mål man strävade efter var alltför komplicerat, med alltför många delmål och att det saknades klarhet, tyngdpunktsområden och insyn. Parlamentet välkomnar därför kommissionens förslag till EU 2020-strategin med dess mål och ramar.

    Allmänna iakttagelser

     

    1.  Europaparlamentet anser att EU 2020-strategin måste tillhandahålla ett effektivt bemötande av den ekonomiska och finansiella krisen och förse EU:s återhämtningsprocess med nya ambitioner och konsekvens på europeisk nivå genom att mobilisera och samordna nationella och europeiska instrument.

    2.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut att fastställa färre, tydligare och mera realistiska mål, eftersom alltför många europeiska mål i den tidigare Lissabonstrategin inte uppnåtts.

    En social marknadsekonomi

     

    3.  Europaparlamentet anser att full sysselsättning med miljöriktiga arbeten av hög kvalitet för både män och kvinnor inom EU är ett eftersträvansvärt mål som kan uppnås endast om de europeiska institutionerna och medlemsstaterna genomför de reformer som behövs.

    4.  Europaparlamentet noterar att arbetslösheten är en kärnfråga i den nuvarande diskussionen i samband med krisen. Parlamentet anser att EU, för att till fullo ta itu med en hög och växande arbetslöshet, måste genomföra en ambitiös social agenda, som inbegriper främjande av längre och hälsosammare liv, bekämpning av fattigdom och socialt utanförskap, bättre möjligheter för arbetstagare att kombinera anställning med omsorgsansvar, minska tendensen att elever slutar skolan i förtid, främjande av livslångt lärande, bekämpning av diskriminering, främjande av integrering av jämställdhetsperspektivet och jämställdhet mellan kvinnor och män samt arbetstagares rättigheter och goda arbetsförhållanden. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att åtgärda arbetslösheten genom att skapa ökade möjligheter för ungdomar att få utbildning och delta i praktik och samtidigt skydda dem mot oseriösa anställningsmetoder.

    5.  Europaparlamentet betonar att EU, för att ta itu med en hög och växande arbetslöshet, måste genomföra en ambitiös social agenda tillsammans med en stark jämställdhetsstrategi och integrationspolitik.

    6.  Europaparlamentet anser att EU måste skapa konkurrenskraftiga arbetsmarknader som är tillgängliga för alla genom en omläggning av de sociala trygghetssystemen och ökad flexibilitet för arbetsgivarna, tillsammans med lämpliga arbetslöshetsunderstöd under kortare perioder samt stöd till att arbetslösa kan få anställning på nytt.

    7.  Europaparlamentet uppmanar EU att underlätta den fria rörligheten för alla medborgare, alltså för arbetstagare, fria yrkesutövare, affärsmän, forskare, studerande och pensionärer.

    8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att kartlägga europeiska program för att möjliggöra kunskapsmigrering, förhindra en europeisk ”kompetensflykt” och främja spetskompetens, samt ett nätverk med ledande universitet på internationell nivå. Inrättandet av ”den femte friheten”, alltså friheten för kunskap, bör bidra till detta.

    9.  Europaparlamentet beklagar att jordbrukssektorn inte nämnts i de ursprungliga förslagen till EU:s 2020-strategi, trots jordbrukssektorns potential att aktivt bidra till att möta de huvudsakliga utmaningar vi står inför. Parlamentet är övertygat om att jord- och skogsbruket, om bara den politiska ramen är riktig och adekvata budgetresurser finns att tillgå, kan spela en viktig roll i den övergripande europeiska strategin för tryggandet av den ekonomiska återhämtningen och uppnåendet av klimatmålen och samtidigt bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen både i EU och ute i världen, samt till tillväxten och sysselsättningsskapandet.

    En stark europeisk styrning till förmån för en lyckad 2020-strategi

     

    10. Europaparlamentet anser att EU 2020-strategin bör innefatta ett ambitiöst, mer konsekvent och mer målinriktat grepp på den ekonomiska krisen och skapa ökad konsekvens mellan strategier som överlappar varandra, såsom strategin för en hållbar utveckling och stabilitets- och tillväxtpakten, för att bidra till att bygga ett rättvist, hållbart och välmående Europa.

    11. Europaparlamentet anser att Lissabonstrategin misslyckades på grund av medlemsstaternas bristande engagemang och ansvar att genomföra överenskomna handlingsplaner och avsaknaden av effektiva incitament och bindande instrument på EU-nivå.

    12. Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska rådet att överge den ”öppna samordningsmetoden” som bygger på ”utbyte av bästa metoder” och ”påtryckningar från partner” när det gäller den ekonomiska politiken. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att tillämpa alla artiklar som är tillgängliga i Lissabonfördraget, såsom artiklarna 121, 122, 136, 172, 173 och 194, för att samordna medlemsstaternas ekonomiska reformer och handlingsplaner.

    13. Europaparlamentet betonar att kommissionen bör sammanställa en exakt förteckning över hindren och föreslå åtgärder mot de huvudsakliga stötestenarna för att fullborda den inre marknaden.

    14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med samtidig respekt för subsidiaritetsprincipen, ta fram nya åtgärder såsom förordningar och direktiv och eventuella sanktioner för medlemsstater som inte genomför EU 2020-strategin samt incitament för de medlemsstater som gör det.

    15. Europaparlamentet erinrar om att kommissionen och Europeiska rådet har understrukit att Europaparlamentet spelar en nyckelroll i EU 2020-strategin och därför bör respektera parlamentets företrädesrättigheter genom att lägga fram de årliga politiska rekommendationerna innan beslutsfattandet sker i Europeiska rådet. Parlamentet uppmanar med kraft rådet och kommissionen att erkänna parlamentets nyckelroll i genomförandet av EU 2020-strategin. Det behövs ett interinstitutionellt avtal om fastställandet och formaliseringen av demokratiska och effektiva framtida åtgärder, som bör omfatta ett åtagande från rådets sida att under kommande år inte komma överens om ändringar i strategin utan att först formellt rådfråga parlamentet.

    16. Europaparlamentet betonar behovet av bättre samarbete med de nationella parlamenten och det civila samhället. Genom att fler aktörer görs delaktiga kommer pressen på de nationella förvaltningarna att åstadkomma ökade resultat.

    17. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna i nära samarbete med kommissionen bör utarbeta nationella handlingsplaner med maximi- och minimivärden för vissa makroekonomiska aspekter av deras ekonomier.

    18. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten kritiserat kommissionens och medlemsstaternas genomförande av EU:s budget. Eftersom medlemsstaterna själva har hand om 80 procent av den europeiska budgeten bör kommissionen sätta större press på medlemsstaterna att ta ansvar för att EU‑medlen används korrekt och överväga ekonomiska sanktioner om medlemsstater vägrar att samarbeta.

    19. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör ange hur de använt EU-medlen för att uppnå de olika målen för EU 2020 och att gemenskapsstödet bör ha som villkor att det uppnås resultat och att stödet används på ett sätt som är förenligt med målen för EU 2020‑strategin.

    Skydda eurons styrka genom att stärka den finansiella tillsynen

     

    20. Europaparlamentet betonar att budgetkonsolideringen och den ekonomiska politiken måste nära samordnas för att skapa ökad tillväxt och sysselsättning och trygga en stabil euro i framtiden. Medlemsstaterna måste rätta sig efter kriterierna i den europeiska stabilitets- och tillväxtpakten och samtidigt nå en balans mellan å ena sidan en minskning av de nationella underskotten och å andra sidan investeringar och sociala behov.

    21. Europaparlamentet anser att det behövs en förstärkt ekonomisk samordning mellan länderna inom EMU eftersom flera medlemsstater i euroområdet misslyckats med att följa stabilitets- och tillväxtpakten. Parlamentet anser att problemen i euroområdet kräver en europeisk lösning och beklagar att det saknas mekanismer för vaktslåendet om eurons stabilitet.

    22. Europaparlamentet konstaterar att spekulativa angrepp på länder med ekonomiska svårigheter ytterligare förvärrar deras ekonomiska problem och gör det mycket dyrt för dem att låna pengar.

    23. Europaparlamentet betonar behovet av en europeisk tillsynsmyndighet för att vi ska få en effektiv mikro- och makrotillsyn och framtida kriser förhindras. Parlamentet betonar att vi måste få ett effektivt europeiskt banksystem som kan finansiera den reala ekonomin och se till att Europa förblir ett av de ledande finanscentrumen och en av de ledande finansekonomierna i världen. Parlamentet understryker att tillsynen inte kan förbli en fullkomligt nationell fråga eftersom marknaderna är internationella och de finansiella institutionerna bedriver verksamhet över gränserna.

    Frigöra potentialen hos EU:s inre marknad

     

    24. Europaparlamentet konstaterar att den inre marknaden i hög grad bidrar till Europas välstånd och välkomnar att Mario Monti fått i uppdrag att föreslå nya och väl avvägda idéer till hur man ska dra i gång Europas gemensamma marknad. Eftersom den inre marknaden är ett nyckelområde inom EU 2020-strategin bör rådet och kommissionen ta fram förslag om hur man ska fullborda den inre marknaden.

    25. Europaparlamentet konstaterar att vissa regeringar bedriver ekonomisk protektionism som hotar att rasera 50 års arbete med att skapa ekonomisk integration och solidaritet.

    26. Europaparlamentet erinrar medlemsstaterna om att de kan använda metoden för förstärkt samarbete på områden där förhandlingarna strandat.

    27. Europaparlamentet anser att den inre marknaden för energi måste fullbordas för att man ska kunna säkerställa ekonomisk tillväxt tillsammans med integrationen av förnybar energi och trygga energiförsörjningen. Hållbara bränslen med lågt kolinnehåll bör spela en viktig roll inom EU:s energiförsörjning.

    28. Europaparlamentet anser att kommissionen bör lägga fram förslag om att införa tidsfristklausuler som innebär att lagstiftningen för EU:s inre marknad automatiskt börjar gälla vid en särskild tidpunkt om medlemsstaterna inte har införlivat dem i tid.

    29. Europaparlamentet anser att EU bör dra nytta av sin ledande ställning inom områdena hållbar ekonomi och teknik för miljöriktig rörlighet genom att göra bruk av sin exportpotential. Detta skulle samtidigt minska resursberoendet och göra det lättare att rätta sig efter de nödvändiga klimatmålen 20-20-20. Parlamentet betonar dock att EU:s näringsliv måste få tillräckligt med högteknikråvaror för att nå detta mål.

    Att främja små och medelstora företag samt arbetstillfällen

     

    30. Europaparlamentet anser att kommissionen borde ha vinnlagt sig mera om att främja och stödja små och medelstora företag eftersom de flesta arbetstillfällena skapas inom denna sektor och den innovation och de tekniska framsteg som utspelar sig där är oerhört viktiga för att gjuta nytt liv i vår ekonomi. Det behövs flera förslag om hur man ska minska byråkratin och främja innovativt tänkande, till exempel i form av ett ”test för små och medelstora företag” i nationell lagstiftning.

    31. Europaparlamentet understryker att Small Business Act är ett första steg, som dock bör fortsättas med större ambition. Därför bör man prioritera en lagstiftning som är till gagn för de små och medelstora företagen, tillsammans med att uppmuntra företagandet och förbättra tillgången till finansiering.

    32. Europaparlamentet understryker att en framgångsrik 2020-strategi inte bör inrikta sig enbart på att uppmuntra små och medelstora företag och sysselsättningsskapande inom handel och tjänster, utan också inom industrin och inom jordbruket, i och med att de här sektorerna är livsviktiga för vår framtida ekonomi.

    33. Europaparlamentet anser att den stigande genomsnittsåldern bland Europas befolkning ställer krav på en politik för livslångt lärande och en mera flexibel pensionsålder (när de anställda själva vill ha det så) för att det ska finnas tillräckligt med yrkesaktiva kvar på arbetsmarknaden och deras sociala integrering förbättras. Anställningspotentialen hos äldre människor och funktionshindrade arbetstagare försummas ofta och parlamentet ser fram emot förslag som ska förbättra deras potential. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft kommissionen att ta fram en strategi mot ungdomsarbetslösheten.

    En budget med en smart, inkluderande och hållbar tillväxt som prioritering för 2000-talet

     

    34. Europaparlamentet anser att den nuvarande budgeten inte i tillräcklig utsträckning speglar de finansiella behoven för att möta 2000-talets utmaningar och uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram ett ambitiöst förslag för hur EU 2020-strategin ska bli en framgång.

    35. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att låta Lissabonstrategins mål med 3 procent av BIP till forskning och utveckling stå kvar i den nya strategin både för EU:s budget och de nationella budgetarna. Parlamentet ber kommissionen komma med ett förslag för att effektivera forskningen i Europa genom att göra nuvarande strukturer smidigare, minska byråkratin och få till stånd ett mera forsknings- och innovationsvänligt investeringsklimat i både den offentliga och den privata sektorn. För att vi ska få en välfungerande kunskapstriangel måste utbildningen förbättras, systemen för innovationer bli mera strukturerade och effektiva och viktiga former av ny teknik som möjliggör nya lösningar samtidigt stödjas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre utnyttja möjligheterna till samverkansvinster mellan anslagen till sammanhållningspolitiken och anslagen till forskning och utveckling.

    36. Europaparlamentet anser att Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling bör spela en viktigare roll till stöd för investeringar i infrastruktur, miljöriktig (”grön”) teknik, innovation och små och medelstora företag.

    37. Europaparlamentet betonar att innovationerna börjar med bättre utbildning och uppmanar med kraft kommissionen att uppmuntra till nya partnerskap mellan företagen, näringslivet och den akademiska forskningen.

    38. Europaparlamentet efterlyser en helhetssyn på EU:s framtida innovationspolitik. Viktiga former av ny teknik som möjliggör nya lösningar bör få adekvata anslag så att Europa blir en global ledare på dessa områden.

    39. Europaparlamentet erinrar om att ekonomisk, social och territoriell sammanhållning är en hörnsten i det europeiska projekt som just nu hotas av effekterna av den ekonomiska krisen. Parlamentet anser att EU 2020-strategin är en historisk möjlighet att bevara och stärka europeisk sammanhållning, huvudsakligen genom en öppen, förenklad och genomtänkt sammanhållningspolitik som skyddas från varje försök till åternationalisering, tillsammans med en långsiktig och hållbar finansieringsplan för transeuropeiska nät, energi samt fri och rättvis tillgång till informations- och kommunikationsteknik och bredband för att ge människor, särskilt ungdomar, ökad egenmakt att enkelt och självkritiskt använda modern kommunikationsteknik.

    40. Europaparlamentet anser att industripolitiken är mycket viktig för att underlätta övergången till en hållbar ekonomi. EU bör främja innovation för att utveckla ekologiska produktionsmetoder och, vid behov, bevilja tidsbestämd ersättning för att mot bakgrunden av de globala marknaderna göra Europas näringsliv mera miljöriktigt.

    41. Europaparlamentet anser att EU bör satsa på viktiga ekonomiska EU-projekt, som att anlägga ett verkligt europeiskt energinät, slutföra Galileo-projektet, utnyttja grön teknik mer, inklusive systematisk renovering av EU:s byggnadsbestånd, e-hälsa samt förbättrad och uppdaterad IKT-infrastruktur.

    42. Europaparlamentet betonar att det ser denna resolution som ett första steg och, i god tid inför toppmötet i juni, kommer att lägga fram en mera ingående resolution om flaskhalsar, problem och symboliskt viktiga projekt.

    43. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet och kommissionen.