GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om EU 2020
15.6.2010
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
S&D, Verts/ALE (B7‑0348/2010)
ALDE (B7‑0351/2010)
PPE (B7‑0353/2010)
Joseph Daul, Corien Wortmann-Kool för PPE-gruppen
Martin Schulz, Stephen Hughes för S&D-gruppen
Guy Verhofstadt, Lena Ek för ALDE-gruppen
Daniel Cohn-Bendit, Rebecca Harms, Philippe Lamberts för Verts/ALE-gruppen
Malcolm Harbour för ECR-gruppen
Europaparlamentets resolution om EU 2020
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Europeiska rådets informella möte den 11 februari 2010,
– med beaktande av det offentliga samrådet om EU 2020 som kommissionen anordnade samt resultatet av detta (SEK(2010)0116),
– med beaktande av kommissionens utvärdering av Lissabonstrategin (SEK(2010)0114),
– med beaktande av Europeiska rådets dokument ”Sju steg mot en framgångsrik europeisk strategi för tillväxt och sysselsättning”,
– med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2010 om EU 2020
– med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den pågående finansiella, ekonomiska och sociala krisen är fortfarande allvarlig och förväntningarna på att Europeiska rådet ska godkänna EU 2020-strategin i juni 2010 är mycket höga.
B. I många medlemsstater stiger fortfarande arbetslösheten och kan till slut komma att påverka så många som 28 miljoner människor i EU, vilket kan skapa stora sociala och mänskliga problem om inga lämpliga politiska åtgärder vidtas på medellång sikt. Krisen har utplånat miljontals arbetstillfällen och ökat antalet otrygga anställningsformer.
C. Ett mer hållbart produktions-, distributions- och konsumtionsmönster är ett grundläggande krav med tanke på klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och slöseriet med naturresurser.
D. Kommissionens meddelande och rådets uttalanden om innehållet i Europa 2020-strategin, till exempel de övergripande målen, huvudförslagen, flaskhalsarna och indikatorerna, har varit mycket allmänt hållna och kommissionen måste därför snarast lägga fram mer detaljerade planer för att förklara hur dessa program ska genomföras på ett framgångsrikt sätt, och presentera planerna för Europaparlamentet.
E. För att åstadkomma resultat måste Europas åligganden och skyldigheter på ett väl avstämt sätt delas mellan de europeiska, nationella, regionala och lokala nivåerna i den europeiska förvaltningen, som alla måste visa prov på högsta kvalitet och redovisningsskyldighet, och de verkliga förändringskrafterna – näringsliv och universitet i samarbete med lokala och regionala myndigheter och det civila samhället – bör spela nyckelroller i denna nya resultatmekanism.
F. Den demografiska krisen och dess konsekvenser måste beaktas och kommande generationer bör inte offras för att tidigare generationers etablerade förmåner ska kunna bevaras.
ALLMÄNNA SYNPUNKTER
1. Europaparlamentet uttrycker sin djupa besvikelse över huvudpunkterna i den nya EU 2020-strategi som Europeiska rådet antog den 26 mars 2010. Europeiska rådet uppmanas att dra lärdom av den nuvarande krisen och utarbeta en verkligt långsiktig, ambitiös och samordnad strategi.
2. Europaparlamentet begär därför att EU 2020-strategin ska ha ett bredare politiskt synsätt på framtiden med EU som en konkurrenskraftig, social och hållbar union som sätter människan och skyddet av miljön i centrum för politiken.
3. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör höja sin ekonomiska prestanda genom att inleda strukturella reformer för att optimera de offentliga utgifterna, minska byråkratin, höja medborgarnas egna ansvarstagande, främja företagsamhet och innovation, göra lagstiftningen mer gynnsam för små och medelstora företag och ge människor en chans att göra så mycket som möjligt av sin potential.
4. Europaparlamentet menar att för att förhindra att reaktionerna på eurokrisen resulterar i en lång period av ekonomisk stagnation, bör unionen samtidigt genomföra en strategi för att påskynda hållbar ekonomisk tillväxt tillsammans med reformer för att återuppbygga och förbättra konkurrenskraften.
5. Europaparlamentet beklagar att Europeiska rådets slutsatser inte beaktar att den bräckliga återhämtningsprocess som nu är igång helt måste återspeglas i en ny 2020-strategi genom att formulera en sammanhängande politisk dagordning som till fullo integrerar den makroekonomiska politiken i denna strategi på ett sätt som säkerställer att den nödvändiga budgetkonsolideringen inte underminerar strategin.
6. Europaparlamentet beklagar att parlamentet i egenskap av den institution som företräder medborgarna i Europa inte hörs om de indikatorer som ligger till grund för de nationella reformprogrammen i EU 2020. Parlamentet uppmanar rådet att vid sitt sammanträde i juni ge sitt stöd till nyckelfaktorerna i EU 2020-strategin, men betonar att rådet inte ska fatta slutliga beslut om de viktigaste instrumenten, målen och indikatorerna i strategin utan att så snabbt som möjligt ha hört parlamentet på ett korrekt sätt. I samma anda bör regioner, kommuner, arbetsmarknadens parter och frivilligorganisationer aktivt medverka i fastställandet och genomförandet av strategin.
FLASKHALSAR OCH ÖVERGRIPANDE MÅL
7. Europaparlamentet noterar de fem överordnade mål som Europeiska rådet fastställt om sysselsättningsgrad, forskning och utveckling, minskning av utsläppen av växthusgaser, utbildningsnivå och främjande av social integration. Parlamentet betonar att dessa mål bör fastställas inom ramen för en konsekvent och sammanhållen strategi för hållbar utveckling som förenar de ekonomiska, sociala och miljömässiga politiska dagordningarna.
Nystart för den inre marknaden
8. Europaparlamentet betonar att den inre marknaden är en av de främsta drivkrafterna för europeisk tillväxt och att den ännu inte fullständigt genomförts. Parlamentet påpekar att vissa hinder kvarstår för den fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital, och att det därför krävs ytterligare ansträngningar av samtliga EU-institutioner för att skapa en rättvis, bättre, mer konkurrenskraftig och mer effektiv inre marknad.
9. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att behålla frihandel och tillträde till den globala marknaden i centrum för politiken och undvika alla former av protektionistiska åtgärder, så att nyskapande entreprenörer och företag kan blomstra på en fri och global marknad.
10. Europaparlamentet betonar att det behövs djärvare initiativ för att fullborda den inre marknaden och göra den mer accepterad bland allmänheten. Parlamentet välkomnar därför Mario Montis förslag till betänkande, som liksom parlamentets resolution av den 20 maj 2010 innehåller intressanta förslag om hur man kan bygga samförstånd och skapa en starkare inre marknad.
11. Europaparlamentet anser att kommissionen, för att åstadkomma en effektiv inre marknad, måste ta fram tydliga politiska prioriteringar genom att anta en ”inremarknadslag” som bör omfatta både lagstiftningsinitiativ och andra initiativ som syftar till att skapa en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft.
Små och medelstora företag i en social marknadsekonomi
12. Europaparlamentet betonar att EU måste stimulera och uppmuntra små och medelstora företag och företagande, som är av avgörande betydelse för att behålla och skapa arbetstillfällen. EU bör minska de administrativa och regleringsinriktade bördorna och förenkla bestämmelserna så att de små och medelstora företagen kan växa snabbare och fritt kunna saluföra sina produkter och tjänster till de 500 miljoner konsumenter som utgör EU:s inre marknad. Byråkratin måste minskas ytterligare. Parlamentet betonar även vikten av att man genom politiska ansträngningar på alla nivåer genomför Small Business Act fullt ut.
13. Europaparlamentet understryker att de små och medelstora företagen är ryggraden i vår sociala marknadsekonomi, att de skapar arbetstillfällen och spelar en nyckelroll i arbetet med att få ny fart på den ekonomiska och hållbara tillväxten. Därför bör man prioritera ytterligare reformer, såsom att införa en lagstiftning som är till gagn för de små och medelstora företagen, skapa en dynamisk omgivning för företagsgrundande, uppmuntra till företagande och göra finansieringen mera lättåtkomlig. Parlamentet anser dessutom att EU 20-strategin bör omfatta mål och initiativ för att uppmuntra ökade nivåer avseende aktie- och riskkapital i företagen.
14. Europaparlamentet påpekar att mikroföretag ofta kan hjälpa till när det gäller att bekämpa arbetslösheten, och att starta ett företag är ofta ett sätt att lyckas trots social tröghet. Den första förutsättningen för att de små och medelstora företagen ska utvecklas är deras förmåga att få ihop tillräckligt med pengar för verksamheten. Att bibehålla garantimekanismer för små och medelstora företag och att det finns dynamiska andramarknader och en banksektor som främjar ekonomisk verksamhet i Europa är därför villkor för de små och medelstora företagens utveckling.
Sysselsättningsmål
15. Europaparlamentet upprepar att sysselsättning av bra kvalitet bör högprioriteras inom EU 2020-strategin och att en starkare inriktning på välfungerande arbetsmarknader och på sociala villkor är absolut nödvändig för att resultaten på sysselsättningens område ska bli bättre. Parlamentet efterlyser därför en ny agenda för att främja arbete under anständiga villkor, garantera arbetstagares rättigheter runt om i Europa och förbättra arbetsförhållanden.
16. Europaparlamentet menar att den nya strategin i högre grad måste betona anständiga arbetstillfällen och bekämpande av svartjobb, och försöka se till att människor som i dagsläget är utestängda från arbetsmarknaden kan komma in på den.
17. Europaparlamentet anser att den nya strategin bör uppmuntra arbetsmarknader som förbättrar incitamenten och villkoren för dem som arbetar, samtidigt som de ökar incitamenten för arbetsgivarna att rekrytera och behålla personal.
Forskningsmål
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ha kvar det övergripande målet att 3 % av BNP ska gå till forskning och utveckling. Medlemsstaterna uppmanas att bättre utnyttja möjligheterna till samverkansvinster mellan anslagen till sammanhållningspolitiken och anslagen till forskning och utveckling och att se till att dessa instrument tar sig konkreta uttryck i form av nyskapande som ger verkliga fördelar till samhället.
19. Europaparlamentet betonar att det krävs ett solitt, trovärdigt och hållbart ekonomiskt stöd till större forsknings- och utvecklingsprojekt, avgörande infrastrukturinvesteringar i energisektorn, EU:s nya ansvarsområden inom rymdpolitiken samt EU:s innovationspolitik, om unionens centrala mål för 2020 ska kunna uppfyllas.
20. Europaparlamentet påpekar att EU måste stärka sin potential i fråga om utbildad arbetskraft, vetenskap, forskning och teknik, och därmed sin förmåga att vara innovativ, som nyckelaspekter för konkurrenskraften, och att kunskapstriangeln måste förbli ett centralt begrepp inom EU 2020-strategin.
21. Europaparlamentet anser att nuvarande strukturer ofrånkomligen måste göras smidigare för att forskningen i Europa ska bli mer effektiv, och man måste få till stånd ett mera forsknings- och innovationsvänligt investeringsklimat i både den offentliga och den privata sektorn. Kommissionen uppmanas att föreslå praktiska åtgärder för att finansieringen ska bli mer lättillgänglig, framför allt i form av bättre tillgång till riskkapital.
Klimat- och energimål
22. Europaparlamentet beklagar att Europeiska rådets övergripande mål om växthusgasutsläpp, förnybar energi och energieffektivitet saknar ambitioner och i det hänseendet inte är anpassade för ledarskap i en värld som står inför klimatförändringar och där naturresurserna håller på att sina och de globala ekosystemen är på randen till kollaps. Parlamentet önskar därför att man omedelbart och samtidigt ska anta följande bindande mål för EU:
a) Ett inhemskt mål om att minska växthusgaserna med 30 % senast 2020 och göra ytterligare minskningar på lång sikt under förutsättning att även andra länder är beredda att utfästa sig att vidta de åtgärder som behövs.
b) Ett mål om förbättrad resurseffektivitet.
c) Ett mål om minskad energikonsumtion med åtminstone 20 % och ökad andel förnybar energi till åtminstone 25 % senast 2020, samtidigt som man tar bort tekniska och andra hinder för ytterligare utveckling av hållbar förnybar energi, som ett första steg mot att senast 2050 ha skapat en högeffektiv ekonomi utan koldioxidutsläpp som till största delen bygger på förnybara energikällor.
d) Mätbara mål som inriktas mot att hejda förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster och att om möjligt ha återställt dem senast 2020.
Utbildningsmål
23. Europaparlamentet noterar det övergripande målet om att förbättra utbildningen. Det är beklagligt att det saknas målsättningar i siffror, och parlamentet uppmanar Europeiska rådet att sätta upp ett 100-procentsmål för gymnasieutbildningen samt tydliga kvalitetsmål och indikatorer för grundskole- och gymnasieutbildningen.
24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att godkänna de ambitiösa mål som fastställs i kommissionens meddelande om “EU 2020”, det vill säga att andelen elever per åldersgrupp som avbryter sin skolgång bör utgöra mindre än 10 % och att minst 40 % av befolkningen bör ha slutfört högre utbildning eller motsvarande.
25. Europaparlamentet betonar behovet av en politik för livslångt lärande som uppmuntrar utbildningsmöjligheter och som finns tillgänglig för enskilda personer genom hela deras yrkesliv. Antalet yrkesaktiva på arbetsmarknaden måste finnas kvar och den sociala integrationen måste stärkas.
Fattigdomsmål
26. Europaparlamentet insisterar på att ett mål om att minska fattigdomen i EU med hälften införs i EU 2020-strategin. En majoritet av de EU-invånare som för närvarande är fattiga eller löper risken att bli det är kvinnor, särskilt äldre kvinnor, invandrade kvinnor, ensamstående mödrar och anhörigvårdare.
27. Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets förslag om social integration, särskilt och som en prioritet genom fattigdomsminskning, och betonar behovet av tydliga mål och initiativ. Parlamentet anser att detta är ett av huvudmålen i en EU 2020-strategi och efterlyser en ambitiös långsiktig strategi mot fattigdomen med vittgående mål för fattigdomsminskning, social integration – även avseende kvinnor, barn och gamla – och för bekämpande av fattigdom bland arbetande. Parlamentet betonar att man måste ha som mål att minska antalet hushåll där ingen förvärvsarbetar.
Jämställdhet
28. Europaparlamentet beklagar att jämställdhet inte finns med bland de övergripande mål som Europeiska rådet fastställt. Parlamentet efterlyser ett program för jämställdhet för att undanröja de befintliga löneklyftorna mellan kvinnor och män och för att garantera kvinnors möjlighet att fullt ut delta på arbetsmarknaden och samtidigt främja deras karriärmöjligheter. Parlamentet betonar att det behövs bättre förutsättningar att förena familjeliv med arbetsliv.
HUVUDINITIATIV
Huvudinitiativet ”Innovationsunionen”
29. Europaparlamentet anser att ett framgångsrikt genomförande av det nya huvudinitiativet ”Innovationsunionen” är av avgörande betydelse för att ge den kunskapsbaserade ekonomin ett uppsving. Parlamentet uppmanar kommissionen att höja det totala rambeloppet avsett för forskning och innovation i gemenskapens budget.
30. Europaparlamentet betonar vikten av att förenkla finansieringen av forskning och utveckling och minska byråkratin, så att den kunskapsbaserade affärsverksamheten kan bli så effektiv som möjligt och nya arbetstillfällen uppmuntras.
31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra villkoren för nyskapande, t.ex. genom att införa det särskilda EU-patentet. Parlamentet anser att välmenande program som syftar till att främja konkurrensen och skapa en hållbar ekonomi inte fungerar ordentligt, och parlamentet tror att små och medelstora företag, universitet och multinationella företag bör uppmuntras att delta i europeiska program.
32. Europaparlamentet anser att uttryckliga målsättningar bör fastställas för att finansieringsinstrumenten för små och medelstora företag ska garantera digital driftskompabilitet och tillgänglighet, och de ska uttryckligen omfatta EU-mål för miljöinnovationer.
33. Europaparlamentet anser att värdet av offentliga upphandlingar när det gäller att främja innovationer har stor outnyttjad potential. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför med kraft att betona vikten av innovativa offentliga upphandlingar för att hjälpa till att klara mål för forskning och utveckling liksom upphandlingarnas roll för att stimulera forskningsbaserade små och medelstora företag och deras potential för att leverera offentliga tjänster av hög kvalitet och klara klimatförändringsmålen.
Huvudinitiativet ”Unga på väg”
34. I detta sammanhang betonar Europaparlamentet att det har fastställt ungdomar som en av sina huvudprioriteringar för 2011 års budget och klart uttryckt sin avsikt att ge ytterligare stöd åt alla större program på det området genom ekonomiska bidrag.
35. Europaparlamentet understryker att man, för att tackla den stora ungdomsarbetslösheten bör fästa större vikt vid att garantera att varje ung person erbjuds utbildning eller ett arbete, göra det lättare för ungdomar att få tillträde till en första anställning och inrätta EU-program som främjar företagsamhet bland unga människor på alla utbildningsnivåer.
36. Europaparlamentet anser att högra utbildning är en viktig faktor för ekonomisk och social utveckling, innovation och tillväxt, och att större vikt därför måste läggas vid att följa upp Bolognaprocessen och medlemsstaternas genomförande av de principer som man kommit överens om inom Europeiska området för högre utbildning.
Huvudinitiativet ”En digital agenda for Europa”
37. Europaparlamentet välkomnar kommissionen senaste ambitiösa förslag om den digitala agendan och uppmanar medlemsstaterna att genomföra dessa initiativ fullt ut.
38. Europaparlamentet betonar den enorma sysselsättningspotentialen inom IKT-sektorn och dess viktiga roll för att göra Europa till en mer resurseffektiv och energieffektiv ekonomi. Parlamentet påpekar att konkurrensen inom sektorn främjar innovation och betonar behovet av konkurrenskraftiga marknader, som är öppna för nya aktörer, för att främja utvecklingen av ny, innovativ teknik. Parlamentet betonar vikten av fortsatta insatser för att erbjuda alla medborgare och konsumenter höghastighetsanslutning till Internet genom fast och mobil bredbandsanslutning på rättvisa villkor och till konkurrenskraftiga priser överallt, oberoende av ort. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja alla tillgängliga politiska instrument för att kunna erbjuda alla europeiska medborgare bredband, uppnå de nationella målen för utbredningen av bredbands- och höghastighetsinternet och genomföra specifika program för att öka barnens datakunskaper genom användning av datorer i skolorna.
39. Europaparlamentet konstaterar att Europas digitala agenda kommer att ha en väsentlig inverkan på kulturens, mediernas och utbildningens område. Detta ställer krav på ett integrerat synsätt, snarare än ett synsätt som utgår från indelning i kategorier. Det är av avgörande betydelse att man uppmärksammar nya mediers inflytande, som i åtagandet om att främja e-färdigheter, liksom online-innehåll, samtidigt som man beaktar faktorer i samband med den inre marknaden, ekonomi och teknik i alla politiska initiativ som hänför sig till den digitala agendan.
40. Europaparlamentet noterar dock att den fria rörligheten för digitala tjänster i dagsläget hindras av oenhetliga bestämmelser på nationell nivå.
41. Europaparlamentet anser att den kreativa industrin också spelar en viktig roll inom den digitala miljön för att främja kulturell mångfald i EU.
Huvudinitiativet ”Ett resurseffektivt EU”
42. Europaparlamentet anser att miljöaspekterna i EU 2020-strategin allmänt sett är för vaga och behöver förstärkas. Tydliga och mätbara miljömål bör byggas in i strategins huvudmål, med tonvikt på att hejda förlusten av biologisk mångfald.
43. Europaparlamentet anser att EU 2020-strategin bör inriktas på att EU:s långsiktiga mål att minska växthusgasutsläppen med 80 procent före 2050 ska uppnås, särskilt genom ökad energieffektivitet och minskade avfallsmängder i syfte att stärka EU:s konkurrenskraft och reducera kostnader.
44. Europaparlamentet anser att ökad resurseffektivitet genomgående bör prioriteras i EU 2020-strategin. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid konsekvenserna av de hela tiden stigande oljepriserna och den begränsade tillgången till ädelmetaller som är nödvändiga för elektronik i allmänhet och för tillverkning av batterier till elbilar i synnerhet.
45. Europaparlamentet framhåller att innovationerna måste drivas framåt för att uppnå de mål som gäller miljöförbättring, resursanvändningseffektivitet och kostnadsminskningar, och att de mest effektiva sätten att främja innovation av det här slaget är att man ställer upp mål i lagstiftningen och inför regleringsåtgärder.
46. Europaparlamentet anser att reglerna för hur medlen i EU:s strukturfonder fördelas bör anpassas så att de beaktar behovet av att främja innovation som minskar kostnader och förbättrar resursanvändningen.
Huvudinitiativet ”Ren och effektiv energi”
47. Europaparlamentet understryker att hållbara produktionsprocesser, tillsammans med en effektiv resursanvändning och en integrerad energipolitik, samt vidareutveckling av förnybara energikällor kommer att ge EU möjlighet att uppfylla sina klimat- och energimål men också att ha kvar en stark bas för industrin i Europa och att öka konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen.
48. Europaparlamentet beklagar bristen på ambitioner i EU 2020-strategin när det gäller att utveckla en verkligt gemensam europeisk energipolitik. En fungerande inre marknad är visserligen ett viktigt mål för EU, och det tredje energipaketet bör genomföras snarast, men en överbetoning av denna del av EU:s energipolitik skulle ske på bekostnad av de två andra målen om en hållbar utveckling och en tryggad energiförsörjning. Parlamentet påminner om att den inre marknaden inte kan hanteras separat från den externa dimensionen och att Europa behöver en gemensam europeisk energipolitik för att mer effektivt kunna påverka försörjningstryggheten för energi, klimatförändringarna och energi till rimliga priser.
49. Europaparlamentet betonar att energieffektivitet inte bara är det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen av växthusgaser och trygga energiförsörjningen, utan det skulle också kunna skapa ett stort antal arbetstillfällen fram till 2020. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att sätta energieffektiviteten högst på EU:s dagordning, även i fråga om EU-budgeten. Närmare bestämt vill parlamentet se ett snabbare genomförande av den befintliga lagstiftningen, liksom ett lämpligt och långtgående förslag till EU:s nya handlingsplan för energieffektivitet, som omfattar en översyn av direktivet om energitjänster och införandet av ett bindande energieffektivitetsmål.
50. Europaparlamentet noterar att det kommer att behövas avsevärda investeringar i energiinfrastruktur fram till 2020 och även efteråt om man ska kunna anta klimatutmaningen, liksom investeringar för moderniseringen av Europas energinät, ett verkligt europeiskt supernät och intelligent nät för energi, gröna korridorer, sammankopplingar, ett slutförande av Galileo-projektet, grön teknik, e-hälsa, programmet för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) samt fri och rättvis tillgång till informations- och kommunikationsteknik och bredband. Parlamentet påpekar vidare att det är viktigt att fullborda den inre marknaden för energi och att uppmuntra medlemsstaterna att snabbt genomföra det tredje energipaketet i syfte att stimulera ekonomisk tillväxt, öppnandet av marknaderna och en förstärkning av konsumenternas rättigheter och att öka EU:s energiförsörkjningstrygghet. Parlamentet anser att det är viktigt att fullfölja dessa initiativ i syfte att stimulera den inre marknaden för energi och integrera en ökande andel av förnybara energikällor, liksom för vidareutvecklingen av större infrastrukturprojekt i tredjeländer, särskilt i Medelhavsområdet och i den eurasiska regionen. Parlamentet noterar att förnybara energikällor är de bästa inhemska energiresurserna i Europa, och efterlyser därför ett målmedvetet genomförande av medlemsstaternas skyldigheter när det gäller förnybar energi.
51. Europaparlamentet påpekar att EU måste göra mer effektiva investeringar i befintlig infrastruktur på transportområdet, som exempelvis TEN-T, för att skapa arbetstillfällen, förbättra den sociala och territoriella sammanhållningen och inrätta ett hållbart och driftskompatibelt transportsystem. Parlamentet manar till interaktion mellan olika transportslag och ett smart logistikutnyttjande, eftersom det kommer att krävas nya uppfinningar, ny teknologi och ekonomiska resurser om det ska bli möjligt att minska koldioxidutsläppen och öka hållbarheten på transportområdet.
Huvudinitiativet ”En industripolitik för en globaliserad tid”
52. Europaparlamentet stöder kraftfullt en industripolitik som syftar till att skapa de bästa förutsättningarna för att upprätthålla och utveckla en stark, konkurrenskraftig och mångfaldig industribas i Europa. Parlamentet välkomnar och understryker det faktum att en sådan politik omfattar hela industrisektorn och att dess främsta mål är att skapa lämpliga ramvillkor.
53. Europaparlamentet efterlyser en omställning av Europas industri med hjälp av en europeisk hållbar industripolitik som är inriktad på att skapa varaktiga jobb och förbättra resurseffektiviteten och resursanvändningen. Parlamentet tror att det behövs en intensiv dialog med tjänstemän och arbetare om man ska kunna uppnå en hållbar utveckling för Europas industrier. Parlamentet upprepar att denna omställning också kommer att kräva åtgärder för att främja arbetstagarnas övergång till en ny miljömössigt hållbar ekonomi.
54. Europaparlamentet anser att man inom EU 2020-strategin bör ange kostnaderna och fördelarna med omställningen till en hållbar, energieffektiv ekonomi, och noterar att underlättandet av industrianpassningen till de strukturella förändringarna är ett mål för EU och medlemsstaterna.
55. Europaparlamentet påminner om sin begäran om garantier för en tillräcklig finansiering av främjandet av ren, hållbar och effektiv energiteknik med låga koldioxidutsläpp. Finansieringen ska totalt uppgå till minst 2 miljarder euro årligen av EU:s budget och anslås utöver medlen från det sjunde ramprogrammet och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation från och med 2010. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och medlemsstaterna att snarast upprätta en tidsplan för finansiering av de resurser som de kommer att avsätta för att medlen ska kunna börja användas från 2010 för de olika initiativen inom den strategiska EU-planen för energiteknik, liksom för kompletterande initiativ.
Huvudinitiativet ”En agenda för nya färdigheter och arbetstillfällen”
56. Europaparlamentet anser att det är viktigt att man ser på Europas minskande konkurrenskraft ur ett globalt perspektiv och att det, med tanke på den arbetskraftsbrist som förutses på längre sikt, också är viktigt att man ser bortom krisen och undersöker möjliga EU-program för att underlätta invandring av högkvalificerad arbetskraft och avvärja en kompetensflykt från Europa.
57. Europaparlamentet anser att bekämpningen av ungdomsarbetslösheten och en effektiv matchning av kompetens och arbetsmarknadens behov bör stå i fokus. Vi måste därför underlätta studerandes och forskares rörlighet över gränserna inom utbyten och främja praktikprogram för att öka attraktionskraften för EU:s högskolor och universitet på ett internationellt plan. EU:s engagemang för utbildning bör konkretiseras i EU 2020-strategin och välkomnar kommissionens initiativ att ange målsättningar i siffror på utbildningsområdet i strategin.
58. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, rådet, kommissionen och parlamentet att senast vid utgången av året anta en ambitiös strategi för miljövänliga arbetstillfällen och uppställa villkor för hur man kan dra nytta av sysselsättningspotentialen inom en mer hållbar ekonomi som bygger på färdigheter och innovationer, samt se till att omställningen till en sådan ekonomi stöds av utbildning, livslångt lärande och social trygghet för alla.
Huvudinitiativet ”Europeisk plattform mot fattigdom”
59. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om en plattform mot fattigdom, men understryker att kampen mot fattigdom måste trappas upp. Parlamentet anser i detta avseende att EU 2020-strategin uttryckligen bör omfatta högt satta mål om att minska ojämlikheter, närmare bestämt klyftan mellan rika och fattiga. Parlamentet anser att fattigdomen därför måste mätas som ”relativ fattigdom” för att hjälpa till att identifiera de människor som riskerar utslagning.
60. Europaparlamentet tror att valet av indikatorer för fattigdom och social integration bör spegla behovet av att minska fattigdomen genom att integrera människor, särskilt kvinnor, på arbetsmarknaden. Parlamentet kräver därför att nya instrument utvecklas för att mäta kopplingen mellan utestängning från arbetsmarknaden och fattigdom på individnivå. Parlamentet betonar att sociala tjänster är av största vikt för fullföljandet av den sociala integrationen.
Sammanhållningspolitiken
61. Europaparlamentet anser att en stark och välfinansierad sammanhållningspolitik, som omfattar alla Europas regioner, bör vara helt i linje med EU 2020-strategin, och att en sådan politik med sitt övergripande synsätt är en förutsättning för att uppfylla EU 2020‑målen och för att uppnå social, ekonomisk och territoriell sammanhållning. Parlamentet kräver därför att bestämmelserna för genomförandet av sammanhållningspolitiken ytterligare förenklas för att främja användarvänlighet, ansvarighet och en mer aktiv strategi inför framtida utmaningar och risken för ekonomiska kriser.
62. Europaparlamentet anser att den globala krisen bör utnyttjas för att omdana vår europeiska sociala marknadsekonomi till en samhällsmodell grundad på hållbarhet, solidaritet, kunskap, en avsevärd minskning av fattigdomen och skapande av sysselsättning, och att EU 2020-strategin bör utveckla sysselsättningspotentialen i samband med övergången till en hållbar ekonomi.
Den gemensamma jordbrukspolitiken
63. Europaparlamentet påpekar att reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och en hållbar skogsbruksstrategi bör beaktas inom ramen för EU 2020-strategin. Parlamentet är övertygat om att jord- och skogsbruket, med de rätta politiska ramarna och adekvata budgetresurser, kan spela en viktig roll i en övergripande europeisk strategi för att säkra den ekonomiska återhämtningen och samtidigt bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen både i EU och ute i världen, bevara landsbygden som utgör 90 procent av EU:s territorium, säkra skyddet av sysselsättningen på landsbygden, säkra miljömässiga fördelar och ge ett viktigt bidrag till sökandet efter alternativa energikällor.
Europeiska unionens yttre åtgärder
64. Europaparlamentet betonar att större uppmärksamhet bör riktas mot de externa aspekterna av EU 2020-strategin. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anlägga ett bredare och mer övergripande synsätt i sina yttre åtgärder, i överensstämmelse med EU:s tanke om konsekvens i utvecklingspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sin handelsstrategi för EU 2020 för att främja unionens kärnvärden, såsom främjandet av de mänskliga rättigheterna, demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande friheterna samt miljöskyddet.
65. Europaparlamentet betonar att kommissionen bör utforma sin ”handelsstrategi för Europa 2020” för att omvandla EU:s handelspolitik till ett verkligt redskap för jobbskapande och en hållbar utveckling i hela världen, och att kommissionen på ett tidigt stadium bör planera för en öppen dialog med Europaparlamentet och det civila samhället om EU:s prioriteringar för tiden efter Doha-avtalet, i synnerhet när det gäller standarder på det sociala området och miljöområdet samt WTO-reformer.
66. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet och kommissionen.