GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Egypten
15.2.2011
som ersätter resolutionsförslagen från grupperna:
PPE (B7‑0120/2011)
ECR (B7‑0122/2011)
Verts/ALE (B7‑0123/2011)
S&D (B7‑0124/2011)
ALDE (B7‑0126/2011)
Ioannis Kasoulides, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Elmar Brok, Cristian Dan Preda, Monica Luisa Macovei, Tokia Saïfi, Mario Mauro, Simon Busuttil, Vito Bonsignore, Gunnar Hökmark, Michael Gahler, Alf Svensson, Elena Băsescu, Inese Vaidere, Filip Kaczmarek, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Hans-Gert Pöttering, Gabriele Albertini för PPE-gruppen
Adrian Severin, Hannes Swoboda, Kristian Vigenin, Kader Arif, Pino Arlacchi, Rosario Crocetta, Saïd El Khadraoui, Ana Gomes, Richard Howitt, Maria Eleni Koppa, Wolfgang Kreissl-Dörfler, María Muñiz De Urquiza, Raimon Obiols, Pier Antonio Panzeri, Vincent Peillon, Carmen Romero López, Boris Zala, Harlem Désir för S&D-gruppen
Marielle De Sarnez, Marietje Schaake, Luigi de Magistris, Kristiina Ojuland, Louis Michel, Graham Watson, Ramon Tremosa i Balcells, Edward McMillan-Scott, Niccolò Rinaldi, Jelko Kacin, Alexandra Thein, Norica Nicolai, Annemie Neyts-Uyttebroeck för ALDE-gruppen
Hélène Flautre, Franziska Katharina Brantner, Ulrike Lunacek, Frieda Brepoels, Raül Romeva i Rueda, Judith Sargentini, Indrek Tarand, Margrete Auken, Malika Benarab-Attou, Bart Staes, Barbara Lochbihler, Emilie Turunen, Catherine Grèze, Jan Philipp Albrecht, François Alfonsi, Karima Delli, Pascal Canfin, Michail Tremopoulos, Keith Taylor, Isabelle Durant, Heidi Hautala, Eva Joly, Rebecca Harms, Daniel Cohn‑Bendit för Verts/ALE-gruppen
Charles Tannock, Ryszard Antoni Legutko, Peter van Dalen, Adam Bielan, Michał Tomasz Kamiński, Tomasz Piotr Poręba för ECR-gruppen
Europaparlamentets resolution om situationen i Egypten
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Egypten,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966 som Egypten ratificerade 1982,
– med beaktande av Europeiska rådets uttalande av den 4 februari 2011 om Egypten och regionen,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 31 januari 2011 om Egypten,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 11 februari 2011 från Europeiska rådets ordförande Herman van Rompuy, Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso och vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton om de aktuella händelserna i Egypten,
– med beaktande av uttalandet av den 11 februari 2011 från Europaparlamentets talman Jerzy Buzek om president Hosni Mubaraks avgång,
– med beaktande av uttalandet av den 29 januari 2011 från Europeiska rådets ordförande Herman van Rompuy om situationen i Egypten,
– med beaktande av uttalandena från vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton av den 3 och 4 februari och den 27 och 28 januari 2011 om Egypten och av den 6 december 2010 om valet till Egyptens folkförsamling,
– med beaktande av det femte uttalandet av den 13 februari 2011 från de egyptiska väpnade styrkornas högsta råd,
– med beaktande av kommissionens meddelande om genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken 2009 och av framstegsrapporten om Egypten (KOM(2010)0207 – SEK(2010)0517),
– med beaktande av Egyptens och EU:s gemensamma beslut från april 2009 om att försöka förbättra sina förbindelser, såsom det föreslagits av Egypten 2008,
– med beaktande av 2004 års associeringsavtal mellan EU och Egypten och den handlingsplan som man kom överens om 2007,
– med beaktande av utvecklingen av den europeiska grannskapspolitiken sedan 2004, särskilt kommissionens framstegsrapporter om dess genomförande,
– med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare från 2004, som ändrades 2008,
– med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Vid den senaste tidens demonstrationer i flera arabstater i Nordafrika och Mellanöstern har det framförts krav på politiska, ekonomiska och sociala reformer. Demonstrationerna har också varit ett uttryck för folkets starka krav på frihet, verklig demokrati och bättre levnadsvillkor för medborgarna.
B. Egyptens president Hosni Mubarak avgick den 11 februari 2011 och makten har lämnats över till de väpnade styrkornas högsta råd. Högsta rådet har begärt att den regering som nyligen tillsattes av president Hosni Mubarak ska sitta kvar tills det har bildats en ny regering, och har lovat att lämna över makten till en vald civil regering. Högsta rådet har dessutom fattat de viktiga beslut som tillkännagavs i det femte uttalandet av den 13 februari 2011.
C. För att man ska kunna tillmötesgå folkets krav på frihet, verklig demokrati och social rättvisa i Egypten krävs en omedelbar, seriös och öppen dialog där alla politiska krafter som respekterar demokratin, upprätthåller rättsstatsprincipen och respekterar de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna deltar. Dialogen bör utmynna i verkliga och avgörande reformer.
D. De fredliga demonstrationerna mot den egyptiska regimen möttes med våld av polisen, som använde tårgas, vattenkanoner, gummikulor och skarp ammunition. Dessutom gick beväpnade personer och regeringstrogna milisstyrkor till angrepp mot demonstranterna, vilket medförde att hundratals människor dödades. Hundratals människor har gripits och fängslats, däribland människorättsförsvarare, journalister och advokater.
E. Den egyptiska regeringen vidtog en åtgärd av aldrig tidigare skådat slag, nämligen att stänga Internet för att tysta ned demonstranterna och begränsa det egyptiska folkets yttrandefrihet. Militärpolisen stängde medier och rättscentrum som al-Jazira och Hisham Mubarak Law Centre.
F. Främjandet av respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter är grundläggande principer och mål för EU och utgör en gemensam grund för utvecklingen i Europa–Medelhavsområdet. Europa–Medelhavspartnerskapet var huvudsakligen inriktat på ekonomiska reformer och kunde inte få till stånd de nödvändiga politiska och institutionella reformerna. Unionen för Medelhavsområdet, som var avsedd att stärka EU:s politik i regionen, visade sig vara otillräcklig för att bemöta det växande misstroendet bland den berörda befolkningen och tillgodose dess behov.
G. Strävan efter stabilitet har ofta överskuggat värderingar som demokrati, social rättvisa och mänskliga rättigheter i EU:s och medlemsstaternas förbindelser med grannländerna i söder de senaste åren. Människorättsklausulerna i associeringsavtalen bör systematiskt stödjas av en mekanism för att genomföra dessa klausuler. I detta sammanhang ska hänsyn tas till den pågående och nödvändiga översynen av den europeiska grannskapspolitiken.
H. Europaparlamentet har vid flera tillfällen begärt att det undantagstillstånd som har varit ikraft sedan 1981 ska hävas, att demokratin ska stärkas och att de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ska respekteras i Egypten.
I. Egypten är en av EU:s viktigaste partner i Mellanöstern. EU bör bidra till att få till stånd ett demokratiskt, välmående och stabilt Egypten genom att uppmuntra och stödja förnyelsen av landet.
J. Egypten spelar en aktiv och central roll när det gäller att stödja fredsprocessen i Mellanöstern och den interna palestinska försoningsprocessen. De väpnade styrkornas högsta råd har bekräftat Egyptens åtagande att genomföra alla internationella fördrag och konventioner som landet har undertecknat.
1. Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med det egyptiska folket och berömmer deras mod och beslutsamhet, särskilt den unga generationens. Parlamentet stöder helhjärtat deras legitima strävan efter demokrati.
2. Europaparlamentet fördömer skarpt våldshandlingarna och det övervåld som har använts mot demonstranterna och beklagar djupt att så många människor har dödats eller sårats. Parlamentet uttrycker sitt deltagande med offrens familjer och efterlyser en oberoende utredning av de händelser som har lett till att människor dödats, sårats eller fängslats. Parlamentet begär också att de ansvariga ställs inför rätta.
3. Europaparlamentet kräver att alla fredliga demonstranter, åsiktsfångar och egyptiska och internationella människorättsförsvarare, journalister och advokater omedelbart och villkorslöst ska släppas på fri fot. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang med kraft Egyptens myndigheter att omedelbart tala om var alla frihetsberövade hålls förvarade och se till att skydda dem från alla former av tortyr eller annan misshandel.
4. Europaparlamentet anser att president Hosni Mubaraks avgång har inlett ett nytt skede i den politiska övergångsprocessen i Egypten. Parlamentet anser att man omedelbart bör inleda en verklig och öppen nationell politisk dialog där alla viktiga politiska aktörer och aktörer i det civila samhället deltar. Syftet ska vara att bereda väg för ett upphävande av undantagstillståndet, en översyn av författningen och vallagen, fria och rättvisa val, en demokratiskt vald civil regering och verklig demokrati i Egypten.
5. Europaparlamentet uppmanar de väpnade styrkorna att på ett konstruktivt sätt försöka undvika ytterligare våld och underlätta den politiska processen. Parlamentet har tagit del av besluten av de väpnade styrkornas högsta råd att upphäva författningen, upplösa parlamentet, tillsätta en kommitté som ska bestå av oberoende ledamöter, ändra artiklarna i författningen, hålla en folkomröstning om dessa ändringsförslag och hålla parlaments- och presidentsval. Parlamentet efterlyser på nytt en demokratisk process där alla politiska och civila aktörer har möjlighet att delta så att man kan nå ett nationellt samförstånd.
6. Europaparlamentet betonar vikten av att omedelbart återställa alla kommunikationsnät, bland annat Internet, och fullt ut respektera informations-, yttrande- och föreningsfriheten i Egypten.
7. Europaparlamentet ger sitt helhjärtade stöd till reformer i riktning mot demokrati, rättssäkerhet och social rättvisa i Egypten och upprepar sitt krav på att undantagstillståndet ska hävas. Parlamentet upprepar hur viktigt det är med goda styrelseformer, korruptionsbekämpning och respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna i Egypten, särskilt samvets-, religions- och tankefrihet, yttrandefrihet, press- och mediefrihet, föreningsfrihet, kvinnors rättigheter och jämställdhet, skydd av minoriteter samt bekämpning av diskriminering på grund av sexuell läggning.
8. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att kraftigt påskynda de ekonomiska och sociala reformerna i Egypten, eftersom frihet, ekonomisk utveckling och högre levnadsstandard är grundförutsättningar för politisk och social stabilitet i landet.
9. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt stödja en snabb övergång till ett fredligt, pluralistiskt och rättvist Egypten. Parlamentet stöder, i ett bredare sammanhang, Europeiska rådets uppfattning att EU bör ge sitt fulla stöd till övergångsprocesserna i regionen för att få till stånd ett demokratiskt styre, mångfald, bättre möjligheter till ekonomiskt välstånd och social integration samt ökad stabilitet i regionen.
10. Europaparlamentet uppmanar EU, medlemsstaterna, de politiska partierna och stiftelserna att hjälpa de demokratiska politiska krafterna och det civila samhällets organisationer i Egypten att organisera sig, så att de fullt ut kan delta i övergången till demokrati. De egyptiska myndigheterna uppmanas att se till att de koptiska kristnas samfund inte blir offer för de pågående händelserna och att alla trossamfund kan leva i fred och fritt utöva sin tro i hela landet.
11. Europaparlamentet uppmanar unionens höga representant att verka för att det inrättas en arbetsgrupp där parlamentet ingår. Arbetsgruppen ska kunna ge det demokratiseringsstöd som har efterlysts av aktörerna för demokratisk förändring, särskilt när det gäller fria och demokratiska val och institutionsuppbyggnad, bland annat uppbyggnad av ett oberoende rättsväsende. Unionens höga representant uppmanas att stödja den demokratiska omvandlingen genom att sända ut ett valobservatörsuppdrag till de kommande valen.
12. Europaparlamentet välkomnar rådets genomförandebeslut 2011/79/Gusp och rådets förordning (EU) nr 101/2011 av den 4 februari 2011 om frysning av tillgångar som ägs eller kontrolleras av vissa personer, samt personer med anknytning till dem, som ansetts vara ansvariga för förskingring av den tunisiska statens medel,[1] och uppmanar rådet att anta samma åtgärder gentemot alla ansvariga personer i Egypten.
13. Europaparlamentet betonar att händelseutvecklingen i Egypten och i andra länder i regionen återigen belyser att det är hög tid att ta fram ambitiösare och effektivare åtgärder och instrument och stärka budgeten för dessa för att uppmuntra och stödja politiska, ekonomiska och sociala reformer i EU:s grannländer i söder. Parlamentet poängterar att den pågående strategiska översynen av den europeiska grannskapspolitiken måste avspegla den aktuella utvecklingen i regionen och innehålla förslag om hur man på ett nytt och bättre sätt kan uppfylla folkens behov och förväntningar. Parlamentet efterlyser en bättre samordning med EU:s övriga politik gentemot dessa länder.
14. Europaparlamentet uppmanar än en gång EU att se över sin politik till stöd för demokrati och mänskliga rättigheter och inrätta en mekanism för genomförande av människorättsklausulen i samtliga avtal med tredjeländer. Parlamentet insisterar på att man i översynen av grannskapspolitiken måste prioritera kriterierna för rättsväsendets oberoende, respekt för de grundläggande friheterna, mångfald inom pressen, pressfrihet och bekämpning av korruption. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att det behövs en genomgripande översyn av de nuvarande handlingsplanerna, där det ges klara prioriteringar och incitament till politiska reformer. Rådet uppmanas att fastställa ett antal politiska kriterier som måste uppfyllas av de länder som medverkar i den europeiska grannskapspolitiken för att de ska kunna få en ”framskjuten ställning”.
15. Europaparlamentet anser att EU:s finansieringsinstrument för yttre åtgärder i regionen kan spela en avgörande roll i detta sammanhang, framför allt det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI), det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR) och stabilitetsinstrumentet. De bör stärkas för att kunna användas effektivt och konsekvent under dessa exceptionella förhållanden. Unionens höga representant uppmanas att till fullo utnyttja EU:s finansieringsinstrument för yttre åtgärder, inklusive EIDHR. Parlamentet understryker att Europaparlamentets demokratiska kontroll över dessa finansieringsinstrument måste säkerställas. Parlamentet betonar också vikten av att så snart som möjligt ta itu med frågan om stigande livsmedelspriser och frågan om en tryggad livsmedelsförsörjning och utveckling av landsbygden i största allmänhet.
16. Europaparlamentet uppmanar unionen för Medelhavsområdet att snarast reflektera över den senaste tidens händelseutveckling och reagera på den genom att lägga fram förslag om hur man på bästa sätt kan främja demokrati och mänskliga rättigheter i unionens medlemsstater och i regionen och om vilka reformer som kan genomföras för att unionens egen roll ska bli starkare och effektivare. Anna Lindhs Europa-Medelhavsstiftelse uppmanas att spela en viktig och aktiv roll i att mobilisera det civila samhället i Europa–Medelhavsområdet för att främja medborgarskap och delaktighet.
17. Europaparlamentet är medvetet om att Egypten har en central roll i arabvärlden och i fredsprocessen i Mellanöstern och att fredsavtalet med Israel är viktigt. Egypten uppmanas att stå fast vid sin ambition att spela en aktiv och konstruktiv roll i arbetet med att uppnå en varaktig fred i Mellanöstern, särskilt när det gäller konflikten mellan israeler och palestinier och den interna palestinska försoningsprocessen. Parlamentet begär att fredsfördraget mellan Egypten och Israel ska upprätthållas. Parlamentet gläder sig över att de väpnade styrkornas högsta råd har bekräftat Egyptens åtagande att genomföra alla internationella fördrag och konventioner som landet har undertecknat.
18. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament och till de egyptiska myndigheterna.
- [1] EUT L 31, 5.2.2011, s. 40 och 1.