Förfarande : 2013/2562(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B7-0147/2013

Ingivna texter :

RC-B7-0147/2013

Debatter :

PV 14/03/2013 - 13.2
CRE 14/03/2013 - 13.2

Omröstningar :

PV 14/03/2013 - 14.2

Antagna texter :

P7_TA(2013)0101

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 137kWORD 64k
13.3.2013
PE507.400v01-00}
PE507.401v01-00}
PE507.402v01-00}
PE507.403v01-00}
PE507.404v01-00} RC1
 
B7-0147/2013}
B7-0148/2013}
B7-0149/2013}
B7-0150/2013}
B7-0151/2013} RC1

i enlighet med artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen

som ersätter resolutionsförslagen från grupperna:

PPE (B7‑0147/2013)

S&D (B7‑0148/2013)

Verts/ALE (B7‑0149/2013)

ECR (B7‑0150/2013)

ALDE (B7‑0151/2013)


om Irak: den svåra situationen för minoritetsgrupper, däribland irakiska turkmener (2013/2562(RSP))


José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Krzysztof Lisek, Elmar Brok, Mario Mauro, Esther de Lange, Cristian Dan Preda, Bernd Posselt, Tunne Kelam, Roberta Angelilli, Filip Kaczmarek, Eija-Riitta Korhola, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Giovanni La Via, Monica Luisa Macovei, Sari Essayah, Philippe Boulland, Jean Roatta, Elena Băsescu, Petri Sarvamaa, Eduard Kukan, Zuzana Roithová, Bogusław Sonik för PPE-gruppen
Véronique De Keyser, Silvia Costa, Maria Eleni Koppa, Liisa Jaakonsaari, Pino Arlacchi, Mitro Repo för S&D-gruppen
Metin Kazak, Marietje Schaake, Alexander Graf Lambsdorff, Norica Nicolai, Leonidas Donskis, Louis Michel, Marielle de Sarnez. Ramon Tremosa i Balcells, Alexandra Thein, Robert Rochefort, Phil Bennion, Izaskun Bilbao Barandica, Sarah Ludford, Edward McMillan-Scott, Kristiina Ojuland för ALDE-gruppen
Barbara Lochbihler, Tarja Cronberg, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda för Verts/ALE-gruppen
Charles Tannock, Struan Stevenson, Ryszard Antoni Legutko, Geoffrey Van Orden, Tomasz Piotr Poręba, Ryszard Czarnecki, Adam Bielan, Valdemar Tomaševski för ECR-gruppen
Jaroslav Paška
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om Irak: den svåra situationen för minoritetsgrupper, däribland irakiska turkmener (2013/2562(RSP))  

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Irak, särskilt resolutionerna av den 6 april 2006 om det assyriska samfundet(1) och av den 25 november 2010 om attackerna mot kristna samfund(2),

–   med beaktande av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan, och med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2013 om avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Irak(3),

–   med beaktande av kommissionens gemensamma strategidokumentet om Irak (2011‑2013),

–   med beaktande av uttalandet av den 25 januari 2013 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, om den senaste vågen av terroristattacker i Irak,

–   med beaktande av uttalandet från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, om morden i samband med en begravning i Tuz Khurmatu,

–   med beaktande av den internationella överenskommelsen med Irak, som lanserades 2007 av FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon och Iraks premiärminister Nouri al-Maliki, där landet förpliktar sig att skydda fattiga och utsatta grupper mot svält och misär,

–   med beaktande av rapporten om mänskliga rättigheter i Irak: januari–juni 2012, som gemensamt lades fram av FN:s biståndsmission i Irak (Unami) och kommissionen den 19 december 2012,

–   med beaktande av det tillhörande pressmeddelandet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, om att antalet avrättningar hittills under 2012, och det sätt på vilket de har genomförts gruppvis, är oerhört farligt och kan inte rättfärdigas samt riskerar att allvarligt underminera de försiktiga framsteg som delvis har gjorts när det gäller rättsstatsprincipen i Irak,

–   med beaktandet av uttalandet av den 25 januari 2013 från FN:s generalsekreterare Ban Ki‑Moon, där han starkt fördömde den senaste vågen av terroristattacker över hela Irak, i vilka hundratals människor har dödats och ännu fler skadats,

–   med beaktande av FN:s förklaring från 1981 om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering på grund av religion eller trosuppfattning,

–   med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Irak har anslutit sig till,

–   med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Irak fortsätter att stå inför allvarliga politiska, säkerhetsrelaterade och socioekonomiska utmaningar. Den politiska situationen i landet är extremt splittrad och våldspräglad, vilket allvarligt skadar det irakiska folkets legitima strävan efter fred, välstånd och en verklig övergång till demokrati.

B.  Den irakiska konstitutionen garanterar likhet inför lagen för alla sina medborgare och särskilt i artikel 125, de administrativa, politiska och kulturella rättigheterna och rätten till utbildning för de olika nationaliteterna såsom turkmener, kaldéer, assyrier och alla andra nationaliteter. Artikel 31 i konstitutionen för regionen Kurdistan som trädde i kraft 2009 garanterar nationell, kulturell och administrativ självständighet för turkmener, araber, kaldéer, assyrier, syrianer, armenier och andra medborgare i Kurdistan om dessa utgör majoriteten av befolkningen.

C. Den 9 april 2012 godkände det irakiska parlamentet ett högkommissariat för mänskliga rättigheter, vilket, trots att dess verksamhet inte fullt ut har kommit i gång, är det första oberoende människorättskommissariatet i landets historia.

D. I den politiska dialogen med sina irakiska samtalspartner fokuserar parlamentet på människorättssituationen i Irak, som fortsätter att vara mycket oroväckande med tanke på den otillfredsställande situationen för utsatta grupper, inklusive minoriteter.

E.  I avtalet mellan EU och Irak, särskilt i klausulen om mänskliga rättigheter, understryks det att den politiska dialogen mellan EU och Irak bör fokusera på mänskliga rättigheter och på förstärkning av de demokratiska institutionerna.

F.  Irak har länge befolkats av en mängd olika etniska och religiösa minoriteter, däribland turkmener, kristna, kurder, shabaker, mandéer, armenier, jezidier, bahaier, svarta irakier, assyrier, judar, palestinier och andra grupper.

G. Minoriteterna i Irak har blivit föremål för assimileringsåtgärder och är underrepresenterade i den irakiska regeringen och tillhörande organ. Som en konsekvens av detta har de olika minoritetsbefolkningarna minskat dramatiskt i Irak på senare år, eftersom många har flytt landet medan andra har tvingats flytta till andra delar av landet.

H. Turkmenerna uppges utgöra den tredje största etniska folkgruppen i Irak. Det pågår en konflikt mellan turkmener och kurder om Kirkuk, en region rik på olja och andra naturresurser, och turkmener har utsatts för attacker och kidnappningar av såväl kurdiska styrkor som arabiska extremistgrupper. Både sunni- och shiamuslimska turkmener har blivit måltavlor på sekteristiska grunder.

I.   Den pågående konflikten mellan Iraks centralregering och den regionala regeringen i Kurdistan har nyligen trappats upp, vilket har påverkat säkerheten i regionen negativt och äventyrar den fredliga samexistensen mellan olika etniska grupper, särskilt kurder, araber och turkmener.

J.   Utöver de territoriella spänningarna är norra Irak också måltavla för till synes sekteristiska attacker där den shiamuslimska befolkningen upprepade gånger har utsatts för attacker från sunnimuslimska grupper. Den 31 december dödades 39 pilgrimer under den shiamuslimska festivalen arbaeen. Den 23 januari 2013 skedde en attack mot en shiamuslimsk moské i Tuz Khurmatu – en stad i Ninevehprovinsen i norra Irak, ett territorium som den irakiska regeringen och den regionala regeringen i Kurdistan strider om och som har en betydande turkmensk befolkning – där minst 42 personer dödades och 117 skadades.

K. Trots att säkerhetssituationen har förbättrats avsevärt utsätts den irakiska befolkningen alltjämt för oacceptabelt mycket våld. Det rapporteras dagligen om bombattacker och skottlossningar. De fortsatta spänningarna och våldet har gjort att de flesta irakier känner sig osäkra om framtiden och gör att det är omöjligt att arbeta för ekonomisk och social integration av den irakiska befolkningen i stort.

1.  Europaparlamentet är djupt oroat över att alltfler våldshandlingar begås mot civilbefolkningen i Irak, i synnerhet mellan sunniter och shiiter men också i attacker mot särskilt utsatta grupper såsom religiösa, etniska och kulturella minoriteter, och uppmanar de irakiska myndigheterna att förbättra säkerheten och den allmänna ordningen samt att bekämpa terrorism och sekteristiskt våld i hela landet.

2.  Europaparlamentet fördömer attacken den 23 januari 2013 mot den turkmenska begravningen i Tuz Khurmatu av en statlig tjänsteman som mördats dagen före, då minst 42 människor dödades och ytterligare 117 skadades, självmordsattacken den 3 februari 2013 utanför en polisstation i Kirkuk då 30 människor dödades och 70 skadades samt attacken den 16 december 2012 då två turkmenska lärare fördes bort, torterades och brändes levande.

3.  Europaparlamentet fördömer i kraftiga ordalag alla terroristattacker och uttrycker sitt deltagande i sorgen med de dödade och sårade personernas familjer och vänner.

4.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över att den nya vågen av instabilitet och sekteristiskt våld i Irak skulle kunna äventyra de stundande provinsvalen den 20 april 2013. Om dessa val ställs in äventyras möjligheterna att få till stånd en mer demokratisk ledningsstruktur som är öppen för olika parter.

5.  Europaparlamentet beklagar att turkmener och andra minoriteter, trots att deras rättigheter nämns i konstitutionen, fortsatt utsätts för våld och diskriminering med etniska och sekteristiska förtecken.

6.  Europaparlamentet uppmanar både Iraks regering och Kurdistans regionala regering att fördöma attackerna och att snabbt utreda alla omständigheter kring de senaste terroristattackerna i området, inklusive den bombning av en shiamuslimsk moské i Tuz Khurmatu som skördat flest dödsoffer under senare tid, och att ställa de ansvariga inför rätta.

7.  Europaparlamentet uppmanar Iraks regering och Kurdistans regionala regering att omedelbart vidta åtgärder för att trappa ned den territoriella konflikten om Nineveslätten, erkänna provinsens mångkulturella, mångetniska och mångreligiösa karaktär och tillåta invånarna att fritt välja identitet, inklusive språk, religion och kultur.

8.  Europaparlamentet uppmanar de politiska krafter som är företrädda i Iraks representantråd att inleda en genuin nationell dialog med alla berörda aktörer i syfte att säkerställa verkligt demokratiskt styre i Irak och respekten för samtliga irakiska medborgares enskilda och kollektiva rättigheter. Parlamentet uppmanar med eftertryck den irakiska regeringen att genomföra den nationella folkräkning som har skjutits på en obestämd framtid, i syfte att fastställa hur många turkmener respektive medlemmar av andra minoriteter det finns.

9.  Europaparlamentet uppmanar den irakiska regeringen och alla politiska ledare att vidta nödvändiga åtgärder för att tillhandahålla säkerhet och skydd för irakiska medborgare i allmänhet och för medlemmar av utsatta etniska och religiösa minoriteter i synnerhet. Parlamentet uppmanar regeringen att beordra säkerhetsstyrkorna att visa återhållsamhet i samband med att de upprätthåller lag och ordning, vilket är i linje med rättsstatsprincipen och internationella normer.

10. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang att det under överinseende av Iraks justitieminister nyligen har inletts ett program för att omorganisera och förnya förvarsanläggningar och fängelser. Parlamentet hoppas att detta kommer att bidra till att sätta stopp för den allmänna användningen av tortyr och den utbredda straffriheten i Irak, som djupt beklagas av människorättsorganisationer.

11. Europaparlamentet beklagar djupt de många avrättningarna i Irak. Dödsdomar utdöms ofta efter orättvisa rättegångar och på grundval av erkännanden som erhållits under hot. Parlamentet vädjar enträget till den Irakiska regeringen att utlysa ett moratorium för alla avrättningar, i avsikt att avskaffa dödsstraffet inom en nära framtid.

12. Europaparlamentet betonar att det krävs samordnade insatser mellan de irakiska myndigheterna och internationella biståndsorganisationer för att hjälpa utsatta grupper och skapa de förutsättningar som krävs för att garantera deras säkerhet och värdighet, särskilt genom initiativ som främjar dialog och ömsesidig respekt bland alla religiösa och etniska grupper i Irak.

13. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att inom ramen för Eujust Lex-initiativ – där så är möjligt – i tillräcklig utsträckning uppmärksamma turkmeners rättigheter och minoriteters rättigheter i allmänhet. Parlamentet välkomnar den framgång som Eujust Lex-uppdraget och dess genomförande i Irak har haft.

14. Europaparlamentet trycker på att det samarbetsråd som inrättats genom partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak ska användas som en kanal för att till den irakiska sidan framföra farhågorna om situationen för etniska och religiösa minoriteter i landet.

15. Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet och EU att stödja den irakiska regeringen i arbetet med att organisera fredliga, fria och rättvisa regionala val i april.

16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, Iraks regering och representantråd, Kurdistans regionala regering, FN:s generalsekreterare och FN:s råd för mänskliga rättigheter.

 

(1)

EUT C 293 E, 2.12.2006, s. 322.

(2)

EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 115.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2013)0022.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy