GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Vietnam, särskilt yttrandefriheten
17.4.2013 - (2013/2599(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
Verts/ALE (B7‑0166/2013)
EFD (B7‑0169/2013)
PPE (B7‑0170/2013)
S&D (B7‑0171/2013)
ECR (B7‑0172/2013)
ALDE (B7‑0174/2013)
José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Cristian Dan Preda, Elmar Brok, Bernd Posselt, Filip Kaczmarek, Tunne Kelam, Roberta Angelilli, Eija-Riitta Korhola, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Giovanni La Via, Monica Luisa Macovei, Sari Essayah, Philippe Boulland, Jean Roatta, Elena Băsescu, Petri Sarvamaa, Eduard Kukan, Laima Liucija Andrikienė, Zuzana Roithová, Lena Kolarska-Bobińska, Anne Delvaux, Jarosław Leszek Wałęsa, Bogusław Sonik, Csaba Sógor, Tadeusz Zwiefka, Krzysztof Lisek, Martin Kastler för PPE-gruppen
Véronique De Keyser, Ana Gomes, Marc Tarabella, Robert Goebbels, Liisa Jaakonsaari för S&D-gruppen
Marietje Schaake, Ramon Tremosa i Balcells, Alexander Graf Lambsdorff, Niccolò Rinaldi, Sonia Alfano, Leonidas Donskis, Sarah Ludford, Kristiina Ojuland, Robert Rochefort, Marielle de Sarnez, Graham Watson, Izaskun Bilbao Barandica, Johannes Cornelis van Baalen, Hannu Takkula för ALDE-gruppen
Gerald Häfner, Barbara Lochbihler, Rui Tavares, Nicole Kiil-Nielsen, Raül Romeva i Rueda för Verts/ALE-gruppen
Charles Tannock för ECR-gruppen
Fiorello Provera, Jaroslav Paška för EFD-gruppen
Europaparlamentets resolution om Vietnam, särskilt yttrandefriheten
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Vietnam, som undertecknades den 27 juni 2012, och den människorättsdialog mellan EU och Vietnam som anordnas två gånger om året mellan EU och den vietnamesiska regeringen,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Vietnam anslöt sig till 1982,
– med beaktande av resultatet av den allmänna återkommande utvärdering av Vietnam som genomfördes av FN:s råd för mänskliga rättigheter från den 24 september 2009,
– med beaktande av rapporten från FN:s särskilde rapportör om främjande och skydd av rätten till åsikts- och yttrandefrihet till den 14:e sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter i april 2010,
– med beaktande av uttalandet av den 24 september 2012 från talesmannen för unionens höga representant Catherine Ashton om domarna mot bloggare i Vietnam,
– med beaktande av sin resolution av 11 december 2012 om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik[1],
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Vietnam,
– med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Tre framstående journalister – Nguyen Van Hai/Dieu Cay, Ta Phong Tan och Pan Thanh Hai – dömdes till fängelse den 24 september 2012. Efter överklagan bekräftades deras respektive fängelsedomar till 12, 10 och 3 år och flera års husarrest för att ha offentliggjort artiklar på den vietnamesiska organisationen Free Journalist Clubs hemsida.
B. Enligt de senaste rapporterna från internationella människorättsorganisationer har 32 cyberdissidenter dömts till långa fängelsestraff eller väntar på rättegång i Vietnam, 14 demokratiaktivister har dömts till sammanlagt mer än 100 års fängelse för att ha utövat sin yttrandefrihet, en grupp på 22 fredliga miljöaktivister har dömts till fängelsestraff på mellan 10 år och livstid, en journalist från den statsägda pressen avskedades efter att ha skrivit ett inlägg på sin personliga blogg där han kritiserade kommunistpartiets generalsekreterare och cyberdissidenter, bland andra Le Cong Cau och Huynh Ngoc Tuan, trakasseras ofta och utsätts för övergrepp av polisen.
C. Många samvetsfångar har dömts med stöd av vagt formulerade bestämmelser om ”nationell säkerhet”, som inte gör någon skillnad mellan våldshandlingar och fredligt uttryckta avvikande åsikter eller övertygelser, såsom ”propaganda mot Socialistiska republiken Vietnam” (artikel 88 i straffrätten), ”verksamhet för att störta folkets makt” (artikel 79), ”främjande av splittring mellan religiösa och icke-religiösa samfund” (artikel 87) och ”missbruk av demokratiska friheter för att inkräkta på statens intressen” (artikel 258). Förordning 44 från 2002, som tillåter frihetsberövande utan rättegång, används allt mer för att frihetsberöva dissidenter.
D. Bloggare och människorättsförsvarare använder sig allt oftare av internet för att uttrycka sina politiska åsikter, avslöja korruption och uppmärksamma markrofferi och andra former av maktmissbruk bland tjänstemän.
E. De vietnamesiska myndigheterna undertrycker systematiskt yttrandefriheten och mötesfriheten och förföljer personer som ifrågasätter regeringspolitiken, avslöjar korruption bland tjänstemän eller kräver alternativ till enpartistyret.
F. Vietnam håller på att utarbeta ett ”dekret om förvaltning, tillhandahållande och användning av internet och informationsinnehåll online”, som är ett nytt dekret om förvaltningen av internet som skulle legalisera filtrering av innehåll, censur och sanktioner från regeringens sida mot vagt definierade ”förbjudna handlingar” och som skulle tvinga internetföretag och internetleverantörer, även utländska, att samarbeta med regeringen för att övervaka och spåra cyberdissidenter. De digitala friheterna hotas i allt högre grad.
G. Vietnam accepterade 2009 i samband med den allmänna återkommande utvärdering som FN:s råd för mänskliga rättigheter genomförde av situationen för de mänskliga rättigheterna i landet ett antal rekommendationer på området för yttrandefrihet, däribland en rekommendation om att till fullo garantera rätten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer i enlighet med artikel 19 i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Landet har fortfarande inte genomfört dessa rekommendationer.
H. Statsanställdas konfiskering av mark, användning av alltför kraftigt våld vid offentliga protester mot vräkningar, godtyckliga gripanden av aktivister och hårda straff för demonstranter förekommer fortfarande, samtidigt som rättigheterna till ägande och utnyttjande av mark är otydliga.
I. Religions- och trosfriheten förtrycks och den katolska kyrkan och icke-erkända religioner, såsom Vietnams enade buddistkyrka, de protestantiska kyrkorna och andra kyrkor utsätts fortfarande för allvarliga religiösa förföljelser.
J. Vietnam har inlett omfattande offentliga samråd i syfte att utarbeta en ny konstitution, men de personer som uttryckt sina åsikter har drabbats av sanktioner och utsatts för påtryckningar.
K. Vietnam är kandidat för en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2014–2016.
1. Europaparlamentet är djupt bekymrat över domarna och de hårda straffen mot journalister och bloggare i Vietnam. Parlamentet fördömer de fortsatta kränkningar av mänskliga rättigheter, däribland politiska hot, trakasserier, angrepp, godtyckliga gripanden, långa fängelsestraff och orättvisa rättegångar som begås i Vietnam gentemot politiska aktivister, journalister, bloggare, dissidenter och människorättsförsvarare, både online och offline, vilket klart och tydligt strider mot landets internationella förpliktelser i fråga om mänskliga rättigheter.
2. Europaparlamentet uppmanar bestämt myndigheterna att omedelbart och villkorslöst släppa alla bloggare, nätjournalister och människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar vidare regeringen att upphöra med alla former av förtryck mot personer som utövar sin rätt till yttrandefrihet, trosfrihet och mötesfrihet i enlighet med internationella människorättsstandarder.
3. Europaparlamentet uppmanar den vietnamesiska regeringen att ändra eller upphäva lagstiftning som begränsar rätten till yttrandefrihet och pressfrihet i syfte att skapa ett forum för dialog och en demokratisk debatt. Parlamentet uppmanar också regeringen att ändra förslaget till ”dekret om förvaltning, tillhandahållande och användning av internet och informationsinnehåll online” i syfte att säkerställa att den skyddar rätten till yttrandefrihet på internet.
4. Europaparlamentet uppmanar bestämt den vietnamesiska regeringen att upphöra med tvångsvräkningar, säkra yttrandefriheten för personer som anmäler missbruk i samband med markfrågor och garantera personer som tvångsvräkts tillgång till rättslig prövning och korrekt kompensation i enlighet med internationella standarder och skyldigheter enligt internationell rätt avseende mänskliga rättigheter.
5. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att leva upp till Vietnams internationella skyldigheter genom att stoppa de religiösa förföljelserna och undanröja de rättsliga hindren för oberoende religiösa organisationer att fritt bedriva fredlig religiös verksamhet, vilket innebär ett erkännande av alla religiösa samfund, fritt religionsutövande och återgivande av tillgångar som staten godtyckligt tagit från Vietnams enade buddistkyrka, katolska kyrkan och andra religiösa samfund.
6. Europaparlamentet är djupt oroat över fängelseförhållandena för samvetsfångar som präglas av övergrepp och bristande sjukvård. Parlamentet kräver att myndigheterna garanterar deras fysiska och psykologiska integritet, säkerställer obegränsad tillgång till juridiskt bistånd och erbjuder lämplig läkarvård till behövande.
7. Europaparlamentet påminner om att människorättsdialogen mellan EU och Vietnam bör föra till konkreta framsteg på området för mänskliga rättigheter och demokratisering. Parlamentet uppmanar i detta avseende Europeiska unionen att systematiskt föra fram sina farhågor i fråga om kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Vietnam på högsta nivå och att intensifiera påtryckningarna på de vietnamesiska myndigheterna så att de upphäver kontrollerna av internet och bloggar och förbuden mot privatägda medier, tillåter grupper och enskilda personer att främja mänskliga rättigheter och uttrycka sina åsikter och avvikande uppfattningar offentligt, vidtar åtgärder för att avskaffa dödsstraffet, upphäver eller ändrar nationella säkerhetslagar som används för att kriminalisera fredliga protester och släpper fredliga samvetsfångar.
8. Europaparlamentet påminner samtliga parter om artikel 1 i partnerskaps- och samarbetsavtalet enligt vilken ”grundvalen för samarbetet mellan parterna och för bestämmelserna i detta avtal är respekt för de mänskliga rättigheterna och demokratiska principer, vilken även utgör en väsentlig del av avtalet”. Parlamentet uppmanar den höga representanten att bedöma den vietnamesiska regeringspolitikens förenlighet med de villkor som ingår i partnerskaps- och samarbetsavtalet.
9. Europaparlamentet uppmuntrar Vietnam att gå vidare mot en ratificering av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och konventionen mot tortyr. Parlamentet uppmanar regeringen att inrätta en oberoende nationell människorättskommission.
10. Europaparlamentet begär att Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter undersöker situationen för mänskliga rättigheter i Vietnam, med särskild tonvikt på yttrandefrihet, och att den utfärdar rekommendationer till landet.
11. Europaparlamentet gläder sig över att den vietnamesiska regeringen har inlett ett offentligt samråd i samband med den första konstitutionella reformen sedan 1992 och att fristen nu har skjutits upp till september 2013, men beklagar att det offentliga samrådet har lett till att sanktioner utfärdats mot personer som helt legitimt framför sina åsikter. Parlamentet hoppas att frågorna om medborgerliga och politiska rättigheter och religionsfrihet kommer att prioriteras inom ramen för den nya konstitutionen. Parlamentet gläder sig i detta avseende över att en dialog har inletts med människorättsorganisationer. Parlamentet uttrycker sin förhoppning om att detta på lång sikt kan leda till viktiga reformer på området för arbetstagares rättigheter, rätten till utbildning och mänskliga rättigheter. Parlamentet rekommenderar att FN:s särskilde rapportör för åsikts- och yttrandefrihet bjuds in att besöka landet och att myndigheterna till fullo genomför alla rekommendationer.
12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, Vietnams regering och parlament, Asean‑medlemsstaternas regeringar, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt till FN:s generalsekreterare.
- [1] Antagna texter P7_TA(2012)0470.