Gemensamt förslag till resolution - RC-B7-0256/2013Gemensamt förslag till resolution
RC-B7-0256/2013

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om dödläget i översynen av förordning (EG) nr 1049/2001

10.6.2013 - (2013/2637(RSP))

i enlighet med artikel 110.2 och 110.4 i arbetsordningen
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
S&D (B7‑0256/2013)
ECR (B7‑0259/2013)
ALDE (B7‑0261/2013)
Verts/ALE (B7‑0265/2013)
GUE/NGL (B7‑0266/2013)

Michael Cashman, Juan Fernando López Aguilar, Sylvie Guillaume, Claude Moraes för S&D-gruppen
Sonia Alfano, Anneli Jäätteenmäki, Sophia in ‘t Veld, Renate Weber, Nils Torvalds, Cecilia Wikström, Frédérique Ries, Marielle de Sarnez, Andrea Zanoni för ALDE-gruppen
Judith Sargentini, Margrete Auken, Raül Romeva i Rueda, Eva Lichtenberger för Verts/ALE-gruppen
Timothy Kirkhope för ECR-gruppen
Cornelis de Jong, Cornelia Ernst, Søren Bo Søndergaard, Jiří Maštálka, Marie-Christine Vergiat för GUE/NGL-gruppen

Förfarande : 2013/2637(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
RC-B7-0256/2013
Ingivna texter :
RC-B7-0256/2013
Debatter :
Antagna texter :

Europaparlamentets resolution om dödläget i översynen av förordning (EG) nr 1049/2001

(2013/2637(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar,

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (KOM(2008)0229),

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (COM(2011)0137),

–   med beaktande av artikel 15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 15 december 2011 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (omarbetning)[1],

–   med beaktande av sin resolution av den 12 december 2012 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2010–2011)[2],

–   med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om dödläget i översynen av förordning (EG) nr 1049/2001 om tillgång till handlingar (O-000113/2012B7–0055/2012 och O-000133/2012B7-0075/2012),

–   med beaktande av kommissionens uttalande av den 21 maj 2013 om dödläget i översynen av förordning (EG) nr 1049/2001,

–   med beaktande av artikel 110.2 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Öppenhet och insyn är väsentligt för att medborgarna ska kunna delta i EU:s beslutsprocess samt för att garantera EU-institutionernas ansvarsskyldighet gentemot medborgarna och därmed öka medborgarnas engagemang och förtroende.

B.  Lissabonfördragets ikraftträdande innebar att EU:s skyldigheter avseende öppenhet och insyn ökade ytterligare och att tillgång till handlingar fastställdes som en grundläggande rättighet.

C. Parlamentet har vid flera tillfällen efterlyst större öppenhet och insyn i lagstiftningsförfarandet, och även när det gäller rådets arbetsgrupper, offentliggörandet av rättsliga yttranden i lagstiftningsförfaranden och trepartsmötena.

D. Europaparlamentet har också beklagat bristen på öppenhet och insyn i EU:s byråer, i internationella förhandlingar och i kommissionens dialog med medlemsstaterna, särskilt när grundläggande rättigheter eller de europeiska medborgarnas intressen diskuteras[3].

E.  Rättspraxis från Europeiska unionens domstol och beslut från Europeiska ombudsmannen har haft ett avgörande inflytande på tolkningen av förordning (EG) nr 1049/2001. Denna rättspraxis och dessa beslut, framför allt användningen i ett lagstiftningsförfarande av skäl för att vägra erkännande, såsom i målen Turco och Access Info, bör återspeglas i lagstiftningen.

F.  Förordning (EG) nr 1049/2001 ses av medborgarna och allmänheten inom EU som en viktig rättsakt som möjliggör en ordentlig översikt över EU:s verksamhet. Tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001 måste alltjämt förbättras, vilket framgår av ett flertal ärenden hos ombudsmannen.

G. Kommissionen föreslog 2008 en omarbetning av förordning (EG) nr 1049/2001 och den drog inte tillbaka förslaget efter Lissabonfördragets ikraftträdande. Parlamentet underrättade i vederbörlig ordning kommissionen om det olämpliga i att använda omarbetningsförfarandet.

H. Kommissionen lade 2011 fram ännu ett förslag som endast indirekt utvidgar tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1049/2001 till EU:s samtliga institutioner, byråer och organ. Parlamentet förde samman 2008 års och 2011 års förfaranden i ett enda nytt förfarande.

I.   Parlamentet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen den 15 december 2011, och trepartsförhandlingar inleddes under det danska ordförandeskapet under första halvåret 2012. Kommissionen godkände inte de möjliga kompromisser som föreslogs, vilket är huvudorsaken till det dödläge som nu varat i mer än ett år.

J.   Det cypriotiska respektive irländska ordförandeskapet lyckades på grund av kommissionens motstånd inte bryta dödläget i rådet och inleda nya förhandlingar, vilket gör att det krävs enhällighet i rådet i fråga om vissa punkter.

K. Med tanke på de skyldigheter avseende öppenhet och insyn som nu ingår i fördragen efter Lissabonfördragets ikraftträdande får en översyn av förordning (EG) nr 1049/2001 inte sänka den nuvarande insynsnivån.

L.  Om man inte lyckas komma överens om en ny version av förordning (EG) nr 1049/2001 ger man en felaktig bild av EU:s karaktär till medborgarna, vilket skulle påverka synen på legitimiteten i EU:s beslutsfattande negativt, särskilt mot bakgrund av det viktiga val till Europaparlamentet som snart ska hållas.

1.  Europaparlamentet understryker med kraft att grundläggande tillgång till information och handlingar samt öppenhet och insyn i institutionernas arbete och beslutsförfaranden utgör grundpelare i demokratin och kan närma medborgarna till EU.

2.  Europaparlamentet uppmanar EU:s samtliga institutioner, organ och byråer att fullt ut tillämpa förordning (EG) nr 1049/2001.

3.  Det borde vara en prioritet för alla EU-institutioner att ändra förordning (EG) nr 1049/2001. Europaparlamentet beklagar det dödläge som skapats och uppmanar alla EU-institutioner att arbeta tillsammans för att så snart som möjligt finna en lösning.

4.  Europaparlamentet bekräftar sitt åtagande att se över förordning (EG) nr 1049/2001, som i det stora hela bör ge EU-medborgarna en bredare och förbättrad tillgång till EU:s handlingar.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på politisk och teknisk nivå åta sig att fullt ut ändra och anpassa förordning (EG) nr 1049/2001 till Lissabonfördragets förutsättningar eller att vidta lämpliga åtgärder för att byta dödläget.

6.  Europaparlamentet uppmanar rådet att omedelbart återuppta diskussionerna kring förordning (EG) nr 1049/2001, anta sin ståndpunkt från förstabehandlingen och fortsätta förhandlingarna.

7.  Europaparlamentet bekräftar den ståndpunkt som det antog vid första behandlingen den 15 december 2011[4] som utgångspunkt för förhandlingarna och insisterar på att en ändrad text, som absolut minimum och i enlighet med kraven i fördraget, uttryckligen bör utvidga förordningens tillämpningsområde till EU:s samtliga institutioner, byråer och organ. Den bör öka insynen och öppenheten i lagstiftningen, bland annat tillgången till rättsliga yttranden i samband med lagstiftningsförfaranden, varvid varje användning av undantag i lagstiftningsförfarandet bör utgöra ett undantag från den allmänna regeln om insyn och öppenhet i lagstiftningen. Den bör även klargöra förhållandet mellan insyn och öppenhet och uppgiftsskydd, ta med Århuskonventionen, se den nuvarande breda definitionen av begreppet ”handling” som ett minimum för vidareutveckling, säkerställa lämplig tillgång till handlingar och insyn i internationella förhandlingar och avtal, se till att det råder ekonomisk transparens avseende EU:s medel och inte införa några gruppundantag.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.