GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Azerbajdzjan: fallet Ilgar Mammadov
12.6.2013 - (2013/2668(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från grupperna:
S&D (B7‑0289/2013)
Verts/ALE (B7‑0291/2013)
ALDE (B7‑0293/2013)
ECR (B7‑0294/2013)
GUE/NGL (B7‑0296/2013)
PPE (B7‑0297/2013)
José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mairead McGuinness, Elmar Brok, Cristian Dan Preda, Bernd Posselt, Tunne Kelam, Roberta Angelilli, Jarosław Leszek Wałęsa, Eija-Riitta Korhola, Monica Luisa Macovei, Philippe Boulland, Jean Roatta, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Giovanni La Via, Eduard Kukan, Sari Essayah, Krzysztof Lisek, Bogusław Sonik, Tadeusz Zwiefka, Martin Kastler för PPE-gruppen
Véronique De Keyser, Liisa Jaakonsaari, Ana Gomes, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Joanna Senyszyn, Libor Rouček, Mojca Kleva Kekuš, Emine Bozkurt för S&D-gruppen
Marietje Schaake, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Leonidas Donskis, Alexander Graf Lambsdorff, Sarah Ludford, Johannes Cornelis van Baalen, Gerben-Jan Gerbrandy, Robert Rochefort, Jelko Kacin, Izaskun Bilbao Barandica, Marielle de Sarnez, Ramon Tremosa i Balcells, Graham Watson för ALDE-gruppen
Ulrike Lunacek, Werner Schulz, Nicole Kiil-Nielsen, Raül Romeva i Rueda, Barbara Lochbihler för Verts/ALE-gruppen
Charles Tannock för ECR-gruppen
Marie-Christine Vergiat för GUE/NGL-gruppen
Europaparlamentets resolution om Azerbajdzjan: fallet Ilgar Mammadov
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Azerbajdzjan, särskilt resolutionerna om mänskliga rättigheter och rättsstaten,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 9 februari 2013 från vice ordföranden för kommissionen/den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, och kommissionsledamot Štefan Füle om gripandena av Tofiq Yaqublu, tidningskolumnist och vice ordförande för oppositionspartiet Musavat, och Ilgar Mammadov, ledare för partiet Republikanska alternativet (Real) och detta partis presidentkandidat,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 7 juni 2013 från talespersonerna för Catherine Ashton respektive kommissionsledamot Füle om begränsningarna för yttrandefriheten i Azerbajdzjan,
– med beaktande av uttalandet av den 3 maj 2013 från Europarådets generalsekreterare, Thorbjørn Jagland, om de nya anklagelser som riktats mot Mammadov,
– med beaktande av uttalandet av den 18 mars 2013 från Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet från 52 organisationer i det civila samhället i Azerbajdzjan som begärde att Mammadov och Yaqublu skulle friges,
– med beaktande av de etablerade förbindelserna mellan EU och Azerbajdzjan, som existerar sedan 1999 och tar sig uttryck i genomförandet av handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken, inrättandet av det östliga partnerskapet, förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU och Azerbajdzjan och Azerbajdzjans deltagande i Euronests parlamentariska församling,
– med beaktande av de pågående förhandlingarna mellan EU och Azerbajdzjan om ett associeringsavtal,
– med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik[1],
– med beaktande av lägesrapporten för 2012 om den europeiska grannskapspolitiken avseende Azerbajdzjan av den 20 mars 2013,
– med beaktande av artiklarna 122.5 och artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Ilgar Mammadov, ledare för oppositionsrörelsen Real och direktör för Europarådets skola Baku school of Political Studies, och Tofiq Yaqublu, vice ordförande för oppositionspartiet Musavat, greps av myndigheterna i Azerbajdzjan den 4 februari 2013 och har sedan dess kvarhållits i strid med lagen. Mammadov anklagas för att ha anstiftat kravaller i staden Ismaili efter ett besök i densamma.
B. Den inledande häktningen i avvaktan på rättegång av Mammadov har förlängts två gånger i ett uppenbart försök att hålla honom bakom galler under det kommande valet. Enligt uppgifter som nyligen kommit ut har Ilgar Mammadov placerats i en straffcell, vilket är ett oroväckande tecken på att han kan ha valts ut.
C. Under de senaste åren har situationen överlag för de mänskliga rättigheterna stadigt försämrats trots antagandet av handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken. Icke-statliga organisationer och oberoende medier har utsatts för ökade påtryckningar och hot, vilket har skapat en utbredd fruktan bland oppositionen och människorättsförsvarare samt bland ungdomsaktivister och sociala nätverksaktivister, förutom att det har lett till självcensur bland journalister.
D. Innan Ilgar Mammadov greps hade det bekräftats att han ställde upp som oppositionspartiet Reals kandidat i Azerbajdzjans presidentval i oktober 2013.
E. Människorättsförsvarare och representanter för det civila samhället anser att gripandet av Mammadov är olagligt och politiskt motiverat samt att det är ett försök att skrämma oppositionen.
F. Kommissionen, Europarådets parlamentariska församling och medlemsstaternas regeringar har uttryckt stor oro i detta fall.
G. EU har uttryckt djup oro över användningen av selektiv rättvisa i politiska syften.
H. Europarådets representant i Baku fick inte tillträde till de inledande rättegångsförhandlingarna i februari 2013 och dessutom fick en grupp Europarådsambassadörer som nyligen besökte Azerbajdzjan inte träffa Mammadov.
I. Press- och mediefrihet, både på och utanför Internet, är en viktig aspekt av ett demokratiskt och öppet samhälle och är en förutsättning för skyddet av mänskliga rättigheter och upprätthållandet av rättsstaten.
J. Yttrandefriheten i Azerbajdzjan fortsätter att vara mycket begränsad för journalister, bloggare, aktivister och andra oberoende tänkare som åtalas på falska grunder samt utsätts för trakasserier, hot och fysiska angrepp.
K. Demonstrationer har varit konsekvent förbjudna i centrala Baku sedan 2006 och nyligen infördes det nya skärpta böter och längre perioder av administrativt frihetsberövande för personer som anordnar eller deltar i offentliga sammankomster som saknar tillstånd.
L. Myndigheterna i Azerbajdzjan har nyligen begärt att ställningen för det uppdrag som Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) driver i Baku ska nedgraderas till ”projektsamordningskontor”, vilket ses som ett försök att begränsa den kritik som OSSE förväntas komma med av det planerade presidentvalet i oktober 2013.
M. Azerbajdzjans parlament, Milli Mejlis, har i strid med gjorda åtaganden antagit ändringar till strafflagen som innebär att förtal som publiceras på internet kan ge upp till tre års fängelse. Detta innebär ytterligare ett hinder för de nödvändiga förutsättningarna för att oberoende och opartiska medier ska kunna verka i landet.
N. För närvarande för Azerbajdzjan samtal med Europarådets Venedigkommission om reformen av landets förtalslagstiftning, vilka är ett krav enligt två domar som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har avkunnat mot Azerbajdzjan. Azerbajdzjans parlament har emellertid antagit nya ändringar som syftar till att göra det lättare att tillämpa förtalsbestämmelserna på uttalanden på internet.
O. Azerbajdzjan är medlem av Europarådet, och kommer att ta över dess roterande ordförandeskap 2014, och är även part i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
P. Azerbajdzjan deltar aktivt i den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet. Landet deltar i förhandlingarna om ett associeringsavtal och främjandet av samarbetsinitiativ som bygger på det östliga partnerskapet, är en av Euronests grundande medlemmar och har förbundit sig att respektera demokrati, mänskliga rättigheter och rättstatliga principer, som är centrala värderingar i dessa initiativ.
Q. Azerbajdzjan har antagit nya lagar som breddar definitionen av brottslig ärekränkning, skärper bestämmelserna om finansiering av icke-statliga organisationer och inför kraftigt skärpta påföljder för brott som kan kopplas till offentliga sammankomster.
R. Azerbajdzjan har en icke permanent plats i FN:s säkerhetsråd under perioden 2012–2013, och har förbundit sig att upprätthålla de värderingar som uttrycks i FN-stadgan och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
S. 2013 är ett viktigt valår för Azerbajdzjan som har förbundit sig att förbättra de allmänna förutsättningarna för demokratiska val.
1. Europaparlamentet betonar att full respekt för mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättsstatsprinciperna står i centrum för samarbetsramen inom det östliga partnerskapet liksom för Azerbajdzjans åtaganden inom ramen för Europarådet och OSSE.
2. Europaparlamentet fördömer i kraftiga ordalag gripandet av Mammadov och begär att han omedelbart och villkorslöst ska försättas på fri fot liksom att åtalet mot honom ska dras tillbaka. Parlamentet uppmanar med eftertryck Azerbajdzjans myndigheter att se till att det sker en snabb, rättvis, öppen och oberoende utredning av anklagelserna mot honom.
3. Europaparlamentet uppmanar EU att bistå och ytterligare stödja Azerbajdzjan i dess ansträngningar för att konsolidera demokratin och rättsstaten och för att reformera rättsväsendet och rättstillämpningssystemen, med särskild uppmärksamhet på skyddet för mänskliga rättigheter.
4. Europaparlamentet är mycket oroat över rapporterna från människorättsförsvarare och nationella och internationella icke-statliga organisationer om påstådd användning av påhittade anklagelser mot politiker, aktivister och journalister.
5. Europaparlamentet fördömer att ledare och medlemmar av oppositionspartier, aktivister, journalister och bloggare hotas, grips, frihetsberövas och förföljs enbart därför att de har uttryckt sina åsikter och utövat sina grundläggande rättigheter och friheter i enlighet med internationella normer.
6. Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans myndigheter att entydigt respektera press- och mediefriheten, både på och utanför internet, och att säkerställa att det råder yttrandefrihet.
7. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Azerbajdzjan att reformera landets förtalslagstiftning så att förtal straffas med proportionerliga böter och inte med fängelse.
8. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att helt och fullt respektera den azerbajdzjanska befolkningens mötesfrihet.
9. Europaparlamentet stöder de pågående förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU och Azerbajdzjan och bekräftar sin ståndpunkt att ett sådant avtal måste innefatta klausuler om och riktmärken för skydd och främjande av mänskliga rättigheter, framför allt mediernas frihet och rätten till yttrande-, förenings- och mötesfrihet. Sådana klausuler avspeglar de principer och rättigheter som fastställts i Azerbajdzjans statsförfattning samt Azerbajdzjans åtaganden inom ramen för Europarådet och OSSE.
10. Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans myndigheter att bringa vallagstiftningen samt lagstiftningen om mötesfrihet, föreningsfrihet och mediernas frihet i överensstämmelse med internationella normer och se till att den oinskränkt genomförs.
11. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att strikt tillämpa principen ”mer för mer”, med särskild inriktning på fria och rättvisa val som alla kan delta i, rättsväsendets oberoende, demokratiska reformer och grundläggande rättigheter och friheter, och att tydligt ange vilka konsekvenserna blir av att dröja med reformerna.
12. Europaparlamentet uppmanar med kraft Azerbajdzjans myndigheter att intensifiera reformarbetet inom alla områden av rättsväsendet: åtal, rättegång, dom, frihetsberövande och överklagande.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionens ordförande José Manuel Barroso att i samband med president Ilham Aliyevs besök i Bryssel den 21 juni 2013 tydligt uttala sig om EU:s åsikter i fråga om mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan, vilket anges i den senaste lägesrapporten om den europeiska grannskapspolitiken.
14. Europaparlamentet stöder utrikestjänstens arbete och uppmanar EU:s delegation i Baku att fortsätta att noggrant uppmärksamma människorättsfrågor under det kommande valet och att stödja människorättsförsvarare genom att delta i evenemang som anordnas av det civila samhället och uttala sig å deras vägnar, noggrant övervaka rättegångar och stödja mediefrihet, bl.a. genom att begära att oberoende radio- och tevekanaler ges möjlighet att sända under valkampanjen.
15. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck myndigheterna i Azerbajdzjan att villkorslöst bevilja Azerbajdzjans Human Rights House tillstånd att återuppta sin verksamhet samt att utan vidare dröjsmål eller administrativa bördor registrera Centret för valövervakning och demokratistudier och Människorättsklubben.
16. Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans myndigheter att rätta sig efter alla de domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som berör Azerbajdzjan.
17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska utrikestjänsten, rådet, kommissionen, Republiken Azerbajdzjans regering och parlament, Europarådet, OSSE och FN:s människorättsråd.
- [1] Antagna texter, P7_TA(2012)0470.