Gemensamt förslag till resolution - RC-B7-0449/2013Gemensamt förslag till resolution
RC-B7-0449/2013

    GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om de senaste fallen av våld mot och förföljelse av kristna, särskilt i Maaloula (Syrien) och Peshawar (Pakistan) och fallet med pastor Saeed Abedini (Iran)

    9.10.2013 - (2013/2872(RSP))

    i enlighet med artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen
    som ersätter resolutionsförslagen från grupperna:
    ECR (B7‑0449/2013)
    S&D (B7‑0450/2013)
    EFD (B7‑0451/2013)
    PPE (B7‑0452/2013)
    ALDE (B7‑0454/2013)

    José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Elmar Brok, Cristian Dan Preda, Bernd Posselt, Tunne Kelam, Eduard Kukan, Roberta Angelilli, Laima Liucija Andrikienė, Jarosław Leszek Wałęsa, Andrzej Grzyb, Lena Kolarska-Bobińska, Petri Sarvamaa, Monica Luisa Macovei, Eija‑Riitta Korhola, Philippe Boulland, Jean Roatta, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Giovanni La Via, Sari Essayah, Zuzana Roithová, Krzysztof Lisek, Csaba Sógor, Anne Delvaux, Anna Záborská, Miroslav Mikolášik, László Tőkés, Jan Olbrycht, Martin Kastler, Ria Oomen-Ruijten, Jaime Mayor Oreja, Thomas Mann, Bogusław Sonik för PPE-gruppen
    Véronique De Keyser, Ana Gomes, Liisa Jaakonsaari, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Joanna Senyszyn, Corina Creţu, Mitro Repo, Marc Tarabella, Maria Eleni Koppa, Antigoni Papadopoulou, María Muñiz De Urquiza för S&D-gruppen
    Alexander Graf Lambsdorff, Phil Bennion, Marielle de Sarnez, Sylvie Goulard, Izaskun Bilbao Barandica, Louis Michel, Robert Rochefort, Angelika Werthmann, Ramon Tremosa i Balcells för ALDE-gruppen
    Charles Tannock, Peter van Dalen, Ryszard Antoni Legutko, Valdemar Tomaševski, Marek Henryk Migalski, Adam Bielan, Tomasz Piotr Poręba, Konrad Szymański, Ryszard Czarnecki för ECR-gruppen
    Bastiaan Belder, Fiorello Provera, Nikolaos Salavrakos, Claudio Morganti, Lorenzo Fontana, Philippe de Villiers, Jaroslav Paška för EFD-gruppen


    Förfarande : 2013/2872(RSP)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    RC-B7-0449/2013
    Ingivna texter :
    RC-B7-0449/2013
    Omröstningar :
    Antagna texter :

    Europaparlamentets resolution om de senaste fallen av våld mot och förföljelse av kristna, särskilt i Maaloula (Syrien) och Peshawar (Pakistan) och fallet med pastor Saeed Abedini (Iran)

    (2013/2872(RSP))

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    –   med beaktande av sina resolutioner av den 15 november 2007 om allvarliga händelser som äventyrar kristna samfunds och andra religiösa samfunds existens[1], den 21 januari 2010 om den senaste tidens attacker mot kristna samfund[2], den 6 maj 2010 om de omfattande grymheterna i Jos, Nigeria[3], den 20 maj 2010 om religionsfrihet i Pakistan[4], den 25 november 2010 om Irak: dödsstraffet (framför allt Tariq Aziz-fallet) och attackerna mot kristna samfund[5], den 20 januari 2011 om situationen för kristna när det gäller religionsfrihet[6], den 27 oktober 2011 om situationen i Egypten och Syrien, särskilt för de kristna samfunden[7] samt den 13 december 2012 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2011 och Europeiska unionens politik på området[8],

    –   med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 13 juni 2013 om utkastet till EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten[9],

    –   med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten,

    –   med beaktande av uttalandet av den 23 september 2013 från Catherine Ashton, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, där hon fördömde attacken mot det kristna samfundet i Peshawar i Pakistan,

    –   med beaktande av rådets slutsatser av den 21 februari 2011 om intolerans, diskriminering och våld på grund av religion eller trosuppfattning och av den 16 november 2009, där rådet underströk den strategiska vikten av religions- och trosfrihet och av motverkandet av religiös intolerans,

    –   med beaktande av artikel 18 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

    –   med beaktande av artikel 18 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

    –   med beaktande av FN:s förklaring från 1981 om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering på grund av religion och tro,

    –   med beaktande av rapporterna från FN:s särskilde rapportör för religions- och trosfrihet,

    –   med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

    A. EU har flera gånger uttryckt sitt stöd för religionsfriheten, samvetsfriheten och tankefriheten och betonat att regeringarna är skyldiga att garantera dessa friheter överallt i världen. Politiska och religiösa ledare är skyldiga att på alla nivåer bekämpa extremism och verka för ömsesidig respekt bland individer och religiösa grupper. Utveckling av mänskliga rättigheter, demokrati och medborgerliga fri- och rättigheter utgör den gemensamma grunden för unionens förbindelser med tredjeländer och stadgas i demokratiklausulen i avtal mellan EU och tredjeländer.

    B.  Enligt internationell människorätt och artikel 18 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter har var och en rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller trosuppfattning och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom gudstjänst, iakttagande av religiösa sedvänjor, andaktsutövning eller undervisning. Enligt FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna skyddar religions- och trosfriheten alla trosuppfattningar, både teistiska, icke-teistiska och ateistiska.

    C. I flera resolutioner från FN:s råd för mänskliga rättigheter uppmanas samtliga stater att, inom ramen för sina nationella regelverk och i enlighet med internationella människorättsinstrument, vidta alla lämpliga åtgärder för att bekämpa hat, diskriminering, intolerans, våldshandlingar, hot och tvång som grundar sig på religiös intolerans, inklusive attacker mot religiösa platser, och att uppmuntra till förståelse, tolerans och respekt i frågor om religions- och trosfrihet.

    D. Enligt olika rapporter ökar statens förtryck och samhällets fientlighet gentemot enskilda och grupper med olika religions- och trosinriktning, särskilt i Pakistan, den arabiska vårens länder och delar av Afrika. I vissa fall är situationen för de kristna grupperna sådan att deras framtida existens hotas, och deras försvinnande skulle leda till att en betydande del av det religiösa arvet skulle gå förlorat i de berörda länderna.

    Maaloula (Syrien)

    E.  Den 4 september 2013 gick militanta personer från Jabhat al-Nusra, en grupp med kopplingar till al-Qaida, till angrepp mot den syriska byn Maaloula.

    F.  Maaloula är en symbol för den kristna närvaron i Syrien och har varit hem för olika religiösa samfund som har levt fredligt sida vid sida i århundraden. Varje år i september har syrier från alla religioner deltagit i festivalen ”Korsets dag” i staden. Maaloula är en av de tre städer och byar i landet där arameiska ännu talas av lokalbefolkningen.

    G. De våldsamma sammandrabbningarna i Maaloula är de första attackerna specifikt riktade mot en framträdande kristen grupp sedan början på den våldsamma krisen i Syrien. Minst fyra människor – Michael Thaalab, Antoine Thaalab, Sarkis Zakem, Zaki Jabra – dödades i sammandrabbningarna, medan andra – Shadi Thaalab, Jihad Thaalab, Moussa Shannis, Ghassan Shannis, Daoud Milaneh, Atef Kalloumeh – kidnappades eller försvann. Sedan striderna inleddes i staden har de flesta av dess 5 000 invånare flytt till grannbyar eller till Damaskus. Händelserna i Maaloula vittnar om att den syriska konflikten blir alltmer sekteristisk.

    H. Sankt Tekla-klostret (Mar Tekla) har historiskt sett varit hem för nunnor och föräldralösa barn tillhörande både kristendom och islam. Runt 40 nunnor och föräldralösa barn är kvar i Maaloula trots de intensiva striderna och sitter fast i klostret under förhållanden som blir allt värre på grund av bristen på vatten och andra förnödenheter.

    Peshawar (Pakistan)

    I.   Den 22 september 2013 dödades minst 82 människor och över 120 sårades i en dubbel självmordsbombning mot Allhelgonakyrkan i Kohati Gate, en förort till Peshawar.

    J.   Islamistgruppen Jundullah, med kopplingar till Tehrik-i-Talibaan Pakistan, tog på sig ansvaret för attacken och sade att man kommer att fortsätta med sina attacker mot kristna och icke-muslimer, eftersom de är islams fiender, och att man inte kommer att sluta förrän de amerikanska drönarattackerna i Pakistan upphör. Tehrik-i-Talibaan Pakistan förnekade all inblandning i explosionen och alla kopplingar till Jundullah.

    K. Pakistans premiärminister, Nawaz Sharif, fördömde attacken och sade att attacker mot oskyldiga strider mot islams läror.

    L.  Kristna, som utgör runt 1,6 % av befolkningen i Islamiska republiken Pakistan, är måltavla för fördomar och sporadiska utbrott av pöbelvåld.

    M. Majoriteten av Pakistans kristna för en otrygg tillvaro med rädsla för att bli beskyllda för hädelse, ett ämne som kan framkalla utbrott av offentligt våld.

    N. Den 9 mars 2013 satte muslimer i Lahore eld på mer än 150 kristna hem och två kyrkor efter en anklagelse om hädelse.

    O. Pakistans hädelselagar gör det farligt för religiösa minoriteter att uttrycka sig fritt och att delta öppet i religiös verksamhet.

    Fallet med pastor Saeed Abedini (Iran)

    P.  Saeed Abedini, en iransk-amerikansk pastor som suttit fängslad i Iran sedan den 26 september 2012, dömdes den 27 januari 2013 av en revolutionsdomstol i Iran till åtta års fängelse för att ha undergrävt den nationella säkerheten genom att skapa ett nätverk av kristna kyrkor i privata hem. Saeed Abedini uppges ha utsatts för fysiskt och psykiskt våld i fängelse.

    Q. FN:s särskilde rapportör för människorättssituationen i Islamiska republiken Pakistan gör gällande att kristna inte bör straffas för att de uttrycker eller utövar sin tro, och är därför fortsatt bekymrad över att kristna som utövar sin trosuppfattning enligt uppgift grips och åtalas för vagt formulerade brott mot den nationella säkerheten.

    1.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt den senaste tidens attacker mot kristna och uttrycker sin medkänsla med offrens familjer. Parlamentet uttrycker än en gång djup oro över de många exemplen på ökad intolerans och ökat förtryck och våld mot kristna samfund, särskilt i länderna i Afrika, Asien och Mellanöstern. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de berörda regeringarna att sörja för att de som gjort sig skyldiga till dessa brott, attacker och andra våldsdåd mot kristna eller andra religiösa minoriteter ställs inför rätta och får sin sak vederbörligen prövad.

    2.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt alla former av diskriminering och intolerans som grundar sig på religion och övertygelse samt alla våldsdåd mot religiösa samfund. Parlamentet understryker återigen att rätten till tanke-, samvets- och religionsfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet.

    3.  Europaparlamentet upprepar sin oro över den massutvandring av kristna som skett från olika länder, särskilt i Mellanöstern, under de senaste åren.

    Maaloula (Syrien)

    4.  Europaparlamentet oroas av den rådande situationen för kristna i Syrien. Parlamentet fördömer de gärningar som Jabhat al-Nusra och militanta anhängare har gjort sig skyldiga till i Maaloula och det närliggande området. Parlamentet konstaterar att kristna och muslimer fram tills nu levt i fredlig samexistens i denna by, även under konflikten, och varit eniga om att staden måste förbli en fredad plats. Parlamentet inser att attacken mot Maaloula bara är en aspekt av det syriska inbördeskriget.

    5.  Europaparlamentet betonar att klostren i Maaloula måste skyddas för att rädda liv, religiös verksamhet och arkitektoniska skatter och för att kristna och muslimer ska kunna leva tillsammans i fred.

    6.  Europaparlamentet efterlyser omedelbart stöd och humanitärt bistånd till de nunnor och föräldralösa som är instängda i klostret Sankt Tekla (Mar Takla). Parlamentet uppmanar alla parter i konflikten att bevilja humanitära hjälparbetare tillträde till klostret.

    7.  Europaparlamentet hyser oro över vad dessa attacker kan få för konsekvenser och vilka risker den kristna befolkningen kan utsättas för. Parlamentet vet att kristna och andra befolkningsgrupper befinner sig mitt i korselden och tvingas att välja sida i ett krig som blir alltmer sekteristiskt.

    8.  Europaparlamentet betonar att alla aktörer är förpliktigade att skydda samtliga minoriteter i Syrien, däribland shiamuslimer, alawiter, kurder, druser och kristna.

    Peshawar (Pakistan)

    9.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt attacken mot Allhelgonakyrkan i Peshawar och övriga attacker som nyligen ägt rum.

    10. Parlamentet välkomnar att politiska aktörer och delar av det pakistanska civilsamhället på bred front har fördömt attacken.

    11. Europaparlamentet uppmanar med kraft Pakistans regering att göra allt som står i dess makt för att ställa dem som utförde attacken mot Allhelgonakyrkan i Peshawar inför rätta. Parlamentet efterlyser kraftfullare åtgärder för att skydda alla pakistanska medborgare, oavsett religion eller övertygelse, och för att lagföra alla grupper och individer som uppmanat till eller utfört terrordåd.

    12. Europaparlamentet uppmanar Pakistans regering att gripa in för att skydda offren för religiöst motiverat pöbelvåld, att aktivt ta itu med den religionsfientlighet som vissa samhällsaktörer gett uttryck för och bekämpa religiös intolerans, våldsdåd och trakasserier samt agera mot den anda av straffrihet som råder.

    13. Europaparlamentet oroas djupt av det växande hotet mot kristna i Pakistan, mot bakgrund av den ökande mängden attacker mot denna minoritet, exempelvis i Lahore i mars då islamiska fanatiker trakasserade hundratals kristna och anklagade dem för att ha hädat islam.

    14. Europaparlamentet oroas djupt av den allmänna situationen för religiösa minoriteter i Pakistan, särskilt de kristna kyrkorna, som har hotats av talibaner och andra extremistgrupper.

    15. Europaparlamentet uttrycker djup oro över att de kontroversiella hädelselagarna kan missbrukas och riskerar att påverka personer från alla religiösa grupper i Pakistan. Parlamentet uttrycker särskilt oro över att hädelselagarna, som den bortgångne ministern Shahbaz Bhattiand och den bortgångne guvernören Salmaan Taseer öppet motsatte sig, nu används allt oftare för att attackera kristna i Pakistan.

    16. Europaparlamentet uppmanar Pakistans regering att göra en genomgripande översyn av hädelselagarna och deras nuvarande tillämpning, särskilt strafflagens avsnitt 295 B och C som föreskriver obligatoriskt livstidsstraff (295 B och C) eller till och med dödsstraff (295 C) för personer som befinns skyldiga till hädelse.

    17. Europaparlamentet påminner om att religionsfrihet och minoriteters rättigheter garanteras i Pakistans författning. Parlamentet uppmuntrar alla pakistanier att tillsammans arbeta för att främja och värna tolerans och ömsesidig förståelse.

    18. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som Pakistans regering vidtagit sedan november 2008 för att trygga religiösa minoriteters intressen, t.ex. införandet av en femprocentskvot för minoriteter för arbeten inom den federala sektorn, erkännandet av icke-muslimska helgdagar och utnämningen av en särskild dag för nationella minoriteter (National Minorities Day).

    Fallet med pastor Saeed Abedini (Iran)

    19. Europaparlamentet är allvarligt oroat över fallet med pastor Saeed Abedini, som har hållits fängslad i mer än ett år och som dömdes till åtta års fängelse i Iran på grundval av anklagelser som hörde samman med hans religiösa uppfattning.

    20. Europaparlamentet uppmanar Irans regering att frikänna och omedelbart frige Saeed Abedini och alla andra personer som hålls fängslade eller som åtalats på grund av sin religion.

    21. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Iran att vidta åtgärder för att säkerställa full respekt för rätten till religionsfrihet och trosfrihet, bl.a. genom att garantera att lagstiftning och praxis är fullständigt förenliga med artikel 18 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, och påpekar att detta även kräver att rätten för var och en att fritt byta religion måste vara förbehållslöst och fullständigt garanterad.

    22. Europaparlamentet upprepar sin begäran till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att ägna större uppmärksamhet åt ämnet religions- och trosfrihet och situationen för de religiösa samfunden, inklusive de kristna, i avtal och överenskommelser om samarbete med tredjeländer samt i rapporter om mänskliga rättigheter.

    23. Europaparlamentet välkomnar att rådet den 24 juni 2013 antog EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att fullt ut genomföra dessa riktlinjer och ta fasta på alla verktyg och förslag som ingår i dem.

    24. Europaparlamentet stöder alla initiativ som syftar till att främja dialog och ömsesidig respekt mellan religiösa samfund. Parlamentet uppmanar alla religiösa ledare att arbeta för tolerans och ta initiativ mot hat och våldsam och extrem radikalisering.

    25. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s råd för mänskliga rättigheter, Förenta nationernas enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt (UN Women), Syriens regering, Syriens nationella råd, Pakistans regering och parlament samt Irans regering och parlament.