Gemensamt förslag till resolution - RC-B7-0188/2014Gemensamt förslag till resolution
RC-B7-0188/2014

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Irak

25.2.2014 - (2014/2565(RSP))

i enlighet med artikel 110.2 och 110.4 i arbetsordningen
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
ALDE (B7‑0188/2014)
ECR (B7‑0189/2014)
S&D (B7‑0190/2014)
PPE (B7‑0191/2014)
Verts/ALE (B7‑0192/2014)

José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Elmar Brok, Mairead McGuinness, Cristian Dan Preda, Ria Oomen-Ruijten, Tunne Kelam, Francisco José Millán Mon, György Schöpflin, Bernd Posselt, Krzysztof Lisek, Alf Svensson, Esther de Lange, Roberta Angelilli, Sari Essayah, Alejo Vidal-Quadras, Dubravka Šuica, Elena Băsescu, Davor Ivo Stier, Arnaud Danjean, Tokia Saïfi, Filip Kaczmarek, Salvador Sedó i Alabart för EPP-gruppen
Pino Arlacchi, Véronique De Keyser, Ana Gomes, Silvia Costa, Libor Rouček för S&D-gruppen
Jelko Kacin, Marietje Schaake, Ramon Tremosa i Balcells, Louis Michel, Izaskun Bilbao Barandica, Hannu Takkula för ALDE-gruppen
Tarja Cronberg för Verts/ALE-gruppen
Charles Tannock, Struan Stevenson för ECR-gruppen


Förfarande : 2014/2565(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
RC-B7-0188/2014
Ingivna texter :
RC-B7-0188/2014
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

Europaparlamentets resolution om situationen i Irak

(2014/2565(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om Irak, särskilt resolutionen av den 10 oktober 2013 om den senaste tidens våldsvåg i Irak[1],

–       med beaktande av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan, och av sin resolution av den 17 januari 2013 om partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak[2],

–       med beaktande av kommissionens gemensamma EU-strategidokument om Irak (2011–2013),

–       med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Irak, särskilt av den 10 februari 2014,

–       med beaktande av uttalandena från Catherine Ashton, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Irak, särskilt uttalandena av den 5 februari 2014, 16 januari 2014, 18 december 2013 och 5 september 2013,

–       med beaktande av uttalandet från talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant av den 28 december 2013 om dödandet av invånare i Camp Hurriya,

–       med beaktande av uttalandet från ordföranden för FN:s säkerhetsråd om Irak av den 10 januari 2014,

–       med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–       med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Irak är part i,

–       med beaktande av artikel 110.2 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Irak brottas fortfarande med allvarliga politiska, säkerhetsrelaterade och socioekonomiska utmaningar. Den politiska situationen i landet är extremt splittrad och präglas av våld och sekteristisk politik, vilket allvarligt skadar det irakiska folkets legitima strävan efter fred, välstånd och en verklig övergång till demokrati. Irak står inför den värsta våldsvågen sedan 2008.

B.     Enligt de siffror över döda och skadade som publicerades av FN:s biståndsmission i Irak (Unami) den 1 februari 2014 dödades sammanlagt 733 irakier och ytterligare 1 229 skadades som en följd av terrorism och våldsdåd under januari månad 2014. Eftersom det är svårt att kontrollera och fastställa identiteten på de dödade och sårade inbegriper inte siffrorna för januari 2014 de som fallit offer i de pågående striderna i Anbarprovinsen.

C.     Det pågående inbördeskriget i Syrien har förvärrat situationen i Irak. Kriget sprider sig till Irak när militanta aktivister, framför allt från Islamiska staten i Irak och Levanten (Isil), utökar sin verksamhet till irakiskt territorium.

D.     Den 10 januari 2014 fördömde FN:s säkerhetsråd de attacker som Isil riktar mot Iraks folk i ett försök att destabilisera landet och regionen.

E.     Premiärminister Nuri al-Malikis regering har inte tagit itu med sunniminoritetens problem. Den utrensning av Bathpartiet som sker i enlighet med lagen om rättvisa och ansvarighet har inneburit att framför allt sunnimuslimska tjänstemän har avskedats. Detta har förstärkt intrycket av att regeringens politik är sekteristisk. Det var i synnerhet regeringens rivning av det årslånga sunnimuslimska protestlägret i Ramadi den 30 december 2013 som framkallade de våldsamma sammandrabbningarna i Anbarprovinsen. Resultatet av detta är att det sedan december 2013 i Falluja och andra städer i Anbarprovinsen förekommer strider mellan regeringsstyrkor och militanta Isil-aktivister.

F.     Den 13 februari 2014 var över 63 000 familjer (vilket enligt FN:s beräkningar motsvarade över 370 000 människor) som berörs av striderna i Anbarprovinsen registrerade som internflyktingar. Många har flytt till andra delar av landet, bland annat provinserna Karbala, Bagdad och Erbil, medan andra har sökt skydd i avlägsna orter i Anbarprovinsen eller inte har kunnat fly undan striderna. Situationen är fortfarande osäker med livsmedelslager och dricksvatten som håller på att sina, dåliga sanitära förhållanden och begränsad tillgång till hälso- och sjukvård.

G.     De dödliga bombattackerna runtom i Irak – till exempel attacken den 5 februari 2014 mot det irakiska utrikesministeriet – fortsätter oavbrutet och riktar sig främst mot shiamuslimska bostadsområden, medan ett antal fängelserymningar har ökat antalet stridande inom de militanta extremistgrupperna.

H.     Den 25 december 2013 dödades minst 35 människor och dussintals skadades i bombattentaten mot de kristna delarna av Bagdad. Man uppskattar att minst hälften av Iraks kristna har lämnat landet sedan 2003.

I.      Den 5 februari 2014 attackerades det irakiska utrikesministeriet i Bagdad, och den 10 februari 2014 angreps den konvoj som representanthusets talman, Usama al-Nujaifi, färdades i genom staden Mosul i Ninawa-provinsen.

J.      Iraks federala regering och regionalregeringen i Kurdistan är fortfarande oense om hur Iraks mineralresurser ska utnyttjas, eftersom en ny pipeline förväntas transportera 2 miljoner fat olja varje månad från Kurdistan till Turkiet, och centralregeringen står i begrepp att vidta rättsliga åtgärder mot provinsen.

K.     Allvarliga sociala och ekonomiska problem – utbredd fattigdom, hög arbetslöshet, ekonomisk stagnation, miljöförstörelse och brist på grundläggande samhällstjänster – är fortfarande vardag för en stor del av befolkningen.

L.     Våld och sabotage har hindrat de åtgärder som vidtagits för att få igång en ekonomi som ödelagts av årtionden av konflikter och sanktioner. Irak innehar världens tredje största råoljereserver, men attacker, korruption och smuggling har lamslagit oljeexporten. Landets sociala struktur, i synnerhet den tidigare jämställdhetsnivån för kvinnor, har skadats svårt.

M.    Press- och mediefriheten har upprepade gånger och allt oftare angripits av både regeringen och extremistgrupper. Journalister och nyhetsmedier har angripits eller censurerats, och enligt Reportrar utan gränser råder det nyhetsblockad om situationen i Anbarprovinsen. Irak klassas som ”inte fritt” av Freedom House rapport 2014 Freedom in the World.

N.     Den irakiska konstitutionen garanterar likhet inför lagen för alla medborgare samt administrativa, politiska, kulturella och utbildningsrelaterade rättigheter för samtliga nationaliteter.

O.     I partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak, och särskilt i klausulen om mänskliga rättigheter, understryks det att den politiska dialogen mellan EU och Irak bör fokusera på mänskliga rättigheter och på förstärkning av de demokratiska institutionerna.

P.     I november 2013 ändrades Iraks vallag, vilket banat väg för de allmänna val som ska hållas den 30 april.

Q.     EU har återigen bekräftat sitt åtagande att stödja Iraks övergång till demokrati och erinrar om att Iraks enhet och territoriella integritet är grundläggande beståndsdelar för att bygga en säker och välmående stat för alla medborgare och skapa stabilitet i hela regionen.

R.     Samarbetsrådet mellan EU och Irak höll sitt första möte i Bryssel den 20 januari 2014. Samarbetsrådet, som möts inom ramen för partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak, bekräftade än en gång båda parters åtagande att fortsätta stärka sina förbindelser. EU kommer att fortsätta utöka samarbetet på alla områden av ömsesidigt intresse, och tillhandahålla riktat stöd när det gäller gemensamt överenskomna frågor.

S.     De irakiska myndigheterna fortsätter att tillämpa dödsstraff. EU:s ambassadörer i Bagdad undertecknade ett gemensamt uttalande på världsdagen mot dödsstraffet i oktober 2013, där man uttryckte djup oro över Iraks tillämpning av dödsstraffet och uppmanade Iraks regering att införa ett moratorium.

T.     Det pågår en massiv upprustning av Irak med bland annat försäljning av militär utrustning i stor skala.

1.      Europaparlamentet fördömer kraftfullt den senaste tidens terroristhandlingar och upptrappade sekteristiska våld, som innebär en risk för att landet på nytt hemfaller åt sekteristiska stridigheter och skapar farhågor för en mer utbredd sekteristisk konflikt i hela regionen. Parlamentet påpekar att även om våldet har sekteristiska förtecken är orsakerna till det snarare politiska än religiösa, och uttrycker sitt deltagande med de dödade och skadade personernas anhöriga och vänner.

2.      Europaparlamentet fördömer kraftfullt Isil:s attacker i Anbarprovinsen och stöder FN:s säkerhetsråds uppmaning till Iraks folk, inklusive irakiska klaner, lokala ledare och irakiska säkerhetsstyrkor i Anbarprovinsen, att samarbeta i kampen mot våld och terrorism. Parlamentet betonar att Isil, genom FN:s säkerhetsråds resolutioner 1267 (1999) och 2083 (2012), är föremål för vapenembargo och frysning av tillgångar och understryker betydelsen av ett snabbt och effektivt genomförande av dessa åtgärder.

3.      Europaparlamentet är allvarligt oroat över utvecklingen i Anbarprovinsen och det stora antalet internflyktingar som flyr konfliktområdena och efterlyser tillträde för humanitärt bistånd till Falluja. Parlamentet uppmanar Iraks regering att göra sin plikt och skydda civilbefolkningen i Falluja och på annat håll. Den irakiska regeringen uppmanas fortsätta att arbeta med Unami och med humanitära organ för att garantera leveranser av humanitärt bistånd. Parlamentet välkomnar FN:s insatser för att tillhandahålla stöd till dem som berörs av striderna i Anbarprovinsen, trots de problem som det försämrade säkerhetsläget och de pågående operationerna i provinsen utgör.

4.      Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten (EEAS) och kommissionen att stödja den irakiska regeringens och Unamis ansträngningar när det gäller skydd för civilbefolkningen i Falluja och på andra håll för att försöka garantera säker passage för civila som sitter fast i konfliktområdena och för att internflyktingarna ska kunna återvända hem i säkerhet när förhållandena tillåter det.

5.      Europaparlamentet uppmanar den irakiska regeringen att försöka lösa ihållande problem som bidrar till landets instabilitet, till exempel den sunnimuslimska minoritetens legitima oro, genom att inleda en nationell dialog, som är öppen för alla och inte innehåller några provokativa sekteristiska uttalanden, om reformen av lagen om rättvisa och ansvarighet, och vidta åtgärder för att försöka åstadkomma nationell försoning. Parlamentet avvisar kraven på en sunnidominerad federal region i Irak som lösning på den rådande konflikten, eftersom det troligen bara kommer att leda till mer sekterism och våld.

6.      Europaparlamentet är oroat över hur våldet i Syrienkonflikten sprider sig. Parlamentet uppmanar den irakiska regeringen att göra en kraftfull insats för att hålla Irak utanför inbördeskriget i Syrien genom att avstå från att stödja någon av parterna i konflikten och genom att hindra stridande, såväl sunniter som shiiter, från att gå över gränsen från och till Syrien.

7.      Europaparlamentet är mycket oroat över de fortsatta våldsdåd som riktas mot civilbefolkningen, utsatta grupper och religiösa samfund, däribland kristna. Parlamentet uppmanar den irakiska regeringen och alla politiska ledare att vidta nödvändiga åtgärder för att ge säkerhet och skydd åt alla människor i Irak, särskilt mer utsatta grupper, såsom kvinnor, journalister, unga, människor som kämpar för grundläggande rättigheter, fackföreningsmedlemmar och religiösa samfund, däribland kristna. Parlamentet uppmanar den irakiska regeringen att se till att säkerhetsstyrkorna följer rättsstatsprincipen och internationella normer.

8.      Europaparlamentet stöder EU:s ansträngningar för att hjälpa Irak att främja demokrati, mänskliga rättigheter, goda styrelseformer och rättsstatsprincipen, bland annat genom att bygga på erfarenheterna och resultaten från EUJUST LEX-Irak, vars mandat tyvärr gick ut den 31 december 2013, och de insatser som Unami och FN:s generalsekreterares särskilda representant gör för att bistå Iraks regering när det gäller att stärka de demokratiska institutionerna och processerna, främja rättsstatsprincipen, underlätta regional dialog, förbättra tillhandahållande av grundläggande tjänster och garantera skydd för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet välkomnar det program för kapacitetsuppbyggnad som påbörjades den 22 januari 2014, och som finansieras av EU och genomförs av FN:s kontor för projekttjänster, för att stödja Iraks höga människorättskommission för mänskliga rättigheter i genomförandet av dess mandat att främja och skydda mänskliga rättigheter i Irak.

9.      Europaparlamentet välkomnar de ändringar av Iraks vallagstiftning som antogs den 4 november 2013, vilket har banat väg för de allmänna val som ska äga rum den 30 april 2014. Parlamentet framhåller hur viktiga valen är för Iraks fortsatta övergång till demokrati och uppmanar samtliga aktörer att se till att valen är inkluderande, insynsvänliga och trovärdiga och hålls på utsatt tid. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att i största möjliga utsträckning bistå den irakiska regeringen med de praktiska förberedelserna inför dessa val.

10.    Europaparlamentet känner djup oro inför det stora antalet avrättningar i Irak. Parlamentet uppmanar irakiska myndigheter att införa ett moratorium om verkställandet av samtliga dödsdomar. Parlamentet anser att en reform av rättssystemet är av yttersta vikt för att de irakiska medborgarna ska återfå en känsla av säkerhet, bl.a. en ändring av den antiterrorlag som ger misstänkta och fängslade betydligt sämre skydd än lagen om rättegång i brottmål, liksom ett stopp för straffriheten, särskilt för de statliga säkerhetsstyrkorna.

11.    Europaparlamentet uppmanar alla statliga och icke-statliga aktörer att respektera press- och mediefriheten och att skydda journalister och nyhetsmedier från våld. Fri press och fria medier är en viktig del i en fungerande demokrati, eftersom de ger tillgång till information och fungerar som en plattform för allmänheten.

12.    Europaparlamentet uppmanar EU att utarbeta en gemensam ståndpunkt som förordar ett förbud av användningen av ammunition med utarmat uran, och att erbjuda sitt stöd till behandlingen av offren liksom till dem som fallit offer för kemiska vapen samt för eventuella saneringsåtgärder i de drabbade områdena.

13.    Europaparlamentet anser att de samtal som nyligen hölls mellan E3+3 och Iran också innebär ett tillfälle för Irak att stabiliseras, förutsatt att samtliga grannländer slutar att lägga sig i Iraks inre angelägenheter.

14.    Europaparlamentet fördömer kraftigt raketattacken mot Camp Hurriya den 26 december 2013, som enligt olika rapporter krävde flera dödsoffer bland lägrets invånare och skadade många. Parlamentet betonar att man måste utreda de omständigheter under vilka denna brutala attack ägde rum. Parlamentet uppmanar irakiska myndigheter att intensifiera säkerhetsåtgärderna runt lägret så att dess invånare skyddas mot ytterligare våldsdåd. Parlamentet uppmanar den irakiska regeringen att hitta förövarna och ställa dem till svars. Parlamentet noterar att EU uppmanar alla parter att underlätta arbetet för FN:s flyktingkommissariat när det gäller att så snart som möjligt flytta invånarna i Camp Hurriya till en permanent och säker plats utanför Irak.

15.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, Iraks regering och representantråd, Kurdistans regionala regering, FN:s generalsekreterare och FN:s råd för mänskliga rättigheter.