Förfarande : 2014/2716(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B8-0059/2014

Ingivna texter :

RC-B8-0059/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 17/07/2014 - 10.7

Antagna texter :

P8_TA(2014)0011

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 138kWORD 66k
16.7.2014
PE536.960v01-00}
PE536.961v01-00}
PE536.962v01-00}
PE536.964v01-00}
PE536.965v01-00} RC1
 
B8-0059/2014}
B8-0060/2014}
B8-0061/2014}
B8-0063/2014}
B8-0064/2014} RC1

i enlighet med artikel 123(2) och (4), i arbetsordningen

som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:

ECR (B8‑0059/2014)

PPE (B8‑0060/2014)

S&D (B8‑0061/2014)

Verts/ALE (B8‑0063/2014)

ALDE (B8‑0064/2014)


om situationen i Irak (2014/2716(RSP))


Cristian Dan Preda, Arnaud Danjean, Jacek Saryusz-Wolski, Elmar Brok, Mariya Gabriel, Andrey Kovatchev, Esther de Lange, Michèle Alliot-Marie, Tunne Kelam, Lars Adaktusson, Davor Ivo Stier, Philippe Juvin för PPE-gruppen
Victor Boştinaru, Elena Valenciano Martínez-Orozco, Ana Gomes, Kati Piri, Eugen Freund, Demetris Papadakis, Silvia Costa för S&D-gruppen
Charles Tannock, Geoffrey Van Orden, Anna Elżbieta Fotyga, Angel Dzhambazki för ECR-gruppen
Marietje Schaake, Johannes Cornelis van Baalen, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Gérard Deprez, Petras Auštrevičius, Louis Michel, Robert Rochefort, Jean-Marie Cavada, Marielle de Sarnez, Charles Goerens, Alexander Graf Lambsdorff, Fernando Maura Barandiarán för ALDE-gruppen
Alyn Smith, Bodil Ceballos, Jean Lambert, Tamás Meszerics för Verts/ALE-gruppen
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om situationen i Irak (2014/2716(RSP))  

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Irak, särskilt resolutionen av den 27 februari 2014 om situationen i Irak(1),

–  med beaktande av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan, och av sin resolution av den 17 januari 2013 om avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Irak(2),

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Irak, särskilt av den 23 juni 2014,

–  med beaktande av FN:s generalsekreterares uttalanden om Irak,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Irak har anslutit sig till,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten, som antogs den 24 juni 2013,

–  med beaktande av uttalandena av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Irak,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2014 om Saudiarabien, dess förbindelser med EU och dess roll i Mellanöstern och Nordafrika(3), sin resolution av den 24 mars 2011 om Europeiska unionens förbindelser med Gulfstaternas samarbetsråd(4), och sin resolution av den 3 april 2014 om EU:s strategi gentemot Iran(5),

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Irak brottas fortfarande med allvarliga politiska, säkerhetsrelaterade och socioekonomiska utmaningar. Den politiska situationen i landet är extremt splittrad och präglas av våld och sekteristisk politik, vilket allvarligt skadar det irakiska folkets legitima strävan efter fred, välstånd och en verklig övergång till demokrati. Irak genomlever den värsta våldsvågen sedan 2008.

B.  Efter det att delar av nordvästra Irak, inklusive Iraks näststörsta stad Mosul, erövrats av den jihadistiska al‑Qaida-avknoppningen Islamiska staten (Is) – tidigare Islamiska staten i Irak och Levanten (Isil) – följde summariska avrättningar av irakiska medborgare, införande av strikt tillämpning av sharialagarna, förstörelse av shiitiska, sufiska, sunnimuslimska och kristna platser för religionsutövning och helgedomar samt andra övergrepp mot civilbefolkningen.

C.  Upplösningen av gränsen mellan Irak och Syrien har gett Is tillfälle att stärka sin närvaro i båda länderna. Is framryckningar har tolererats eller till och med understötts av delar av den besvikna sunnimuslimska befolkningen och tidigare anhängare till Baathregimen. Den 29 juni 2014 kom det uppgifter om att Is hade utropat ett ”kalifat”, eller en ”islamisk stat”, på de territorier som Is kontrollerar i Irak och Syrien, och dess ledare Abu Bakr al-Baghdadi har utropat sig till kalif.

D.  Is har skaffat betydande inkomstkällor genom att plundra banker och företag på territorier under deras kontroll, ta över upp till sex oljefält i Syrien, inklusive al‑Omar-fältet, Syriens största oljeanläggning nära gränsen mot Irak, samt ta emot pengar från förmögna givare, särskilt i Saudiarabien, Qatar, Kuwait och Förenade Arabemiraten.

E.  Is snabba framryckning har blottlagt bräckligheten i Iraks armé och institutioner, som plågas av korruption, sekterism och den diskriminerande politik som förs av premiärminister Nuri al-Malikis regering, och som har lett till att sunnimuslimerna och andra minoritetsgrupper i Irak har känt sig utestängda.

F.  Militära enheter från den kurdiska regionala regeringen övertog kontrollen över den multietniska staden Kirkuk i mitten av juni 2014, så att ett oljerikt och i flera decennier omstritt område kom att integreras i den kurdiska provinsen. Den kurdiska regeringen tillkännagav planer på en folkomröstning bland den kurdiska befolkningen för att vinna självständighet från Irak.

G.  EU har uppmärksammat den börda som har lagts på regionen Kurdistan och Kurdistans regionala regering, som har tagit emot ett stort antal internflyktingar.

H.  Den 30 april 2014 hölls det parlamentsval i Irak, där premiärminister Nuri al‑Malikis grupp ”Rättsstaten” fick majoritet. Den nuvarande regeringen har inte lyckats att bygga upp ett samhälle som bättre företräder alla parter i Irak. Kraven växer nu på att al‑Maliki inte ska kandidera till posten som premiärminister för en tredje valperiod och på att det istället ska bildas en regering där alla parter verkligen är företrädda. Den shiitiska religiösa ledaren ayatolla Sistani har uppmanat alla irakiska partier att snarast enas om en sådan regering, men det nyvalda irakiska parlamentet har ännu inte gjort det.

I.  USA, Ryssland och Iran har gett stöd till Iraks regering. Irans president Hassan Rouhani har förklarat sig redo att samarbeta med USA för att stävja Is-hotet i Irak, medan extremistiska väpnade sunnimuslimska grupper i regionen, inklusive Is, har fått ideologiskt stöd under de senaste åren från aktörer i Saudiarabien och vissa gulfstater.

J.  Hundratals utländska kombattanter, inklusive många från EU:s medlemsstater, har enligt uppgift anslutit sig till Is och strider på deras sida. Dessa EU‑medborgare betraktas som en säkerhetsrisk av medlemsstaternas regeringar.

K.  Enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) finns det uppskattningsvis 1,2 miljoner internflyktingar i centrala och norra Irak och uppskattningsvis 1,5 miljoner behöver humanitärt bistånd. Is framryckningar har orsakat en humanitär kris, särskilt genom massiv omflyttning av civila. EU har beslutat att öka sitt humanitära bistånd till Irak med 5 miljoner euro för att ge internflyktingar grundläggande bistånd, vilket innebär att finansieringen av humanitärt bistånd till Irak under 2014 hittills uppgår till 12 miljoner euro.

L.  Den irakiska konstitutionen garanterar likhet inför lagen för alla medborgare samt administrativa, politiska, kulturella och utbildningsrelaterade rättigheter för de olika nationaliteterna. Den irakiska regeringen har ansvar för att garantera hela befolkningens rättigheter, välbefinnande och säkerhet.

M.  Det förekommer uppgifter om att man avsiktligt inriktar sig på kvinnor och flickor i Irak och om att Is‑aktivister och andra väpnade grupper utför kidnappningar, våldtäkter och tvångsäktenskap. Enligt rapporten av den 12 juli 2014 från Human Rights Watch verkar irakiska säkerhetsstyrkor och regeringstrogna milisgrupper ha utomrättsligt avrättat åtminstone 255 fångar under den senaste månaden, uppenbarligen för att hämnas det dödande som ska ha begåtts av kämpar för Islamiska staten,

N.  Upp till 10 000 människor från de huvudsakligen kristna grupperna i Karakosh (eller al‑Hamdaniya), en historisk assyrisk stad, flydde från sina hem den 25 juni 2014, efter granatbeskjutning mot staden. Minst hälften av Iraks kristna tros ha lämnat landet sedan 2003. Enligt Open Doors International har antalet kristna i Irak minskat kraftigt från 1,2 miljoner i början av 1990‑talet till mellan 300 000 och 350 000 idag.

1.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över säkerhetssituationen i Irak, som snabbt blir allt värre. Parlamentet fördömer med eftertryck Is attacker mot irakiska medborgare och den irakiska staten, som leder till summariska avrättningar, införande av strikt tillämpning av sharialagarna, förstörelse av platser för religionsutövning och regionens historiska, kulturella och konstnärliga arv samt andra övergrepp. Parlamentet varnar för att Is extremt fientliga inställning till shiamuslimer och kristna ökar risken för sekteristiskt dödande i massiv omfattning, om Is tillåts hålla kvar det territorium de erövrat och växa ytterligare.

2.  Europaparlamentet fördömer starkt attackerna mot civila mål, inklusive sjukhus, skolor och platser för religionsutövning, samt användningen av avrättningar och sexuellt våld i konflikten. Parlamentet understryker att det inte får råda någon straffrihet för de personer som begår sådana dåd. Parlamentet är djupt oroat över den humanitära krisen och den massiva omflyttningen av civila.

3.  Europaparlamentet ger sitt stöd till de irakiska myndigheterna i kampen mot Is‑terrorism och andra väpnade grupper och terrorgrupper, men betonar att säkerhetsåtgärderna måste kombineras med en hållbar politisk lösning som omfattar alla delar av det irakiska samhället och tar hänsyn till deras legitima missnöje. Parlamentet betonar vidare att mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt måste respekteras i kampen mot terrorism. Parlamentet anmodar de irakiska säkerhetsstyrkorna att agera i enlighet med internationell och nationell rätt och med respekt för Iraks åtaganden i internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Parlamentet uppmanar den irakiska regeringen och alla politiska ledare att vidta nödvändiga åtgärder för att ge säkerhet och skydd till alla människor i Irak, särskilt människor som tillhör utsatta grupper och religiösa samfund.

4.  Europaparlamentet avvisar reservationslöst det kalifat som utropats av Is ledarskap, i de områden som Is kontrollerar, och betraktar det som rättsvidrigt. Parlamentet avvisar tanken på unilaterala ändringar av internationellt erkända gränser med våld, samtidigt som folkets grundläggande rättigheter och friheter respekteras på de Is-kontrollerade territorierna.

5.  Europaparlamentet betonar att Is, genom FN:s säkerhetsråds resolutioner 1267 (1999) och 1989 (2011), är föremål för vapenembargo och frysning av tillgångar och understryker betydelsen av ett snabbt och effektivt genomförande av dessa åtgärder.

6.  Europaparlamentet anser att parlamentsvalet i Irak den 30 april 2014 öppnar en möjlighet att bilda en verkligt representativ regering med ett politiskt program som omfattar alla grupper. Parlamentet välkomnar valet av ny talman i Iraks parlament den 14 juli 2014. Parlamentet anmodar alla politiska ledare, särskilt premiärminister Nuri al‑Maliki, att se till att det snarast bildas en regering med företrädare för alla parter. Parlamentet betonar att en sådan regering bör representera hela den politiska, religiösa och etniska mångfalden i det irakiska samhället, för att få slut på blodsutgjutelsen och splittringen av landet.

7.  Europaparlamentet uppmanar alla regionala aktörer att bidra till strävandena att främja säkerheten och stabiliteten i Irak, särskilt att uppmana den irakiska regeringen att räcka ut en hand till den sunnimuslimska minoriteten och omorganisera armén så att den blir fri från diskriminering, sekterism och partipolitik.

8.  Europaparlamentet uppmanar alla regionala aktörer att göra allt som står i deras makt för att stoppa allt som görs av officiella eller privata organ för att propagera för och sprida extremislamiska ideologier, antingen i ord eller handling. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet, särskilt EU, att underlätta en regional dialog om problemen i Mellanöstern och inkludera alla viktiga parter, i synnerhet Iran och Saudiarabien.

9.  Europaparlamentet understryker att EU bör utveckla en heltäckande politisk ansats för regionen och, framför allt, att Iran, Saudiarabien och övriga gulfstater måste medverka som viktiga aktörer i alla insatser för avspänning i Syrien och Irak.

10.  Europaparlamentet betonar vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i dessa kristider, särskilt yttrandefrihet, pressfrihet och digital frihet.

11.  Europaparlamentet noterar Kurdistans regionala regerings tillkännagivande av en folkomröstning om självständighet. Parlamentet vädjar dock till parlamentet i det irakiska Kurdistan samt presidenten i provinsen, Massoud Barzani, om att rättigheterna för icke-kurdiska minoriteter som bor i provinsen ska upprätthållas, så att dessa människor inte blir ställda utanför.

12.  Europaparlamentet uttrycker oro över uppgifter om hundratals utländska kombattanter, inklusive EU‑medborgare, som har anslutit sig till Is-upproret. Parlamentet efterlyser också internationellt samarbete för att vidta lämpliga rättsliga åtgärder mot personer som misstänks vara involverade i terrordåd.

13.  Europaparlamentet välkomnar EU:s beslut av den 19 juni 2014 att öka sitt humanitära bistånd till Irak med 5 miljoner euro för att ge internflyktingar grundläggande bistånd, vilket innebär att finansieringen av humanitärt bistånd till Irak under 2014 hittills uppgår till 12 miljoner euro.

14.  Europaparlamentet bekräftar EU:s åtagande att stärka sina förbindelser med Irak, inklusive genom genomförandet av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak. Parlamentet uppmanar rådet att fortsätta att stödja Irak när det gäller att främja demokrati, mänskliga rättigheter, gott styre och rättsstatsprincipen, bland annat genom att bygga vidare på erfarenheterna och resultaten av uppdraget Eujust Lex-Irak. Parlamentet ger också sitt stöd till de insatser som Unami och FN:s generalsekreterares särskilda representant gör för att bistå Iraks regering när det gäller att stärka de demokratiska institutionerna och processerna, främja rättsstatsprincipen, underlätta regional dialog, förbättra tillhandahållande av grundläggande tjänster och garantera skydd för de mänskliga rättigheterna.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, Iraks regering och representantråd, Kurdistans regionala regering, FN:s generalsekreterare och FN:s råd för mänskliga rättigheter.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2014)0171.

 

(2)

Antagna texter, P7_TA(2013)0023.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2014)0207.

(4)

EUT C 247 E, 17.8.2012, s. 1.

(5)

Antagna texter, P7_TA(2014)0339.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy