GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om yttrandefrihet i Turkiet: Den senaste tidens gripanden av journalister och mediechefer samt systematiska påtryckningar på medierna
14.1.2015 - (2014/3011(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
S&D (B8‑0036/2015)
EFDD (B8‑0040/2015)
ALDE (B8‑0041/2015)
Verts/ALE (B8‑0042/2015)
PPE (B8‑0043/2015)
GUE/NGL (B8‑0044/2015)
ECR (B8‑0045/2015)
Renate Sommer, Cristian Dan Preda, Arnaud Danjean, Jacek Saryusz-Wolski, Elmar Brok, Andrej Plenković, Tunne Kelam, David McAllister, Philippe Juvin, Michael Gahler, Michaela Šojdrová, Barbara Matera, Davor Ivo Stier, Claude Rolin, Dubravka Šuica, Giovanni La Via, Pascal Arimont, Ivana Maletić, Lara Comi, József Nagy för PPE-gruppen
Kati Piri, Knut Fleckenstein, Victor Boștinaru, Richard Howitt, Alessia Maria Mosca, Eugen Freund, Goffredo Maria Bettini, Alessandra Moretti, Liisa Jaakonsaari, Sorin Moisă, Tonino Picula, Javi López, Marlene Mizzi, Nicola Caputo, Pier Antonio Panzeri, Michela Giuffrida, Tanja Fajon, Miroslav Poche, Victor Negrescu, Neena Gill, Andrejs Mamikins, David Martin, Vincent Peillon, Soraya Post, Elena Valenciano för S&D-gruppen
Charles Tannock, Mark Demesmaeker, Angel Dzhambazki, Branislav Škripek för ECR-gruppen
Alexander Graf Lambsdorff, Johannes Cornelis van Baalen, Marietje Schaake, Ramon Tremosa i Balcells, Beatriz Becerra Basterrechea, Ivan Jakovčić, Jozo Radoš, Petr Ježek, Ivo Vajgl, Louis Michel, Gérard Deprez, Pavel Telička, Fredrick Federley, Petras Auštrevičius för ALDE-gruppen
Takis Hadjigeorgiou, Patrick Le Hyaric, Curzio Maltese, Marie-Christine Vergiat, Dimitrios Papadimoulis, Georgios Katrougkalos, Kostadinka Kuneva, Kostas Chrysogonos, Neoklis Sylikiotis för GUE/NGL-gruppen
Ska Keller, Ernest Maragall, Rebecca Harms, Bodil Ceballos, Judith Sargentini för Verts/ALE-gruppen
Fabio Massimo Castaldo, Ignazio Corrao, Marco Affronte, Daniela Aiuto, Dario Tamburrano, Rolandas Paksas för EFDD-gruppen
Europaparlamentets resolution om yttrandefrihet i Turkiet: Den senaste tidens gripanden av journalister och mediechefer samt systematiska påtryckningar på medierna
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Turkiet,
– med beaktande av rådets (allmänna frågor) slutsatser av den 16 december 2014,
– med beaktande av uttalandet av den 15 december 2014 från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 14 december 2014 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och från kommissionsledamoten med ansvar för den europeiska grannskapspolitiken och utvidgningsförhandlingar,
– med beaktande av 2014 års framstegsrapport om Turkiet av den 8 oktober 2014,
– med beaktande av kommissionens vägledande strategidokument för Turkiet (2014–2020) av den 26 augusti 2014,
– med beaktande av 1996 års internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, särskilt artikel 19,
– med beaktande av artikel 123 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 14 december 2014 grep turkisk polis journalister och mediechefer, däribland Ekrem Dumanlı, chefredaktör på tidningen Zaman, och Hidayet Karaca, direktör för tv- och radiokoncernen Samanyolu. I häktningsbeslutet utfärdat av en domare i Istanbul står det att de gripna varit föremål för brottsutredning för att ha bildat en organisation som ”med påtryckningar, trakasserier och hot försökt tillskansa sig statlig makt” och att de hade gjort så ”genom att ljuga, frånta människor deras frihet och förfalska dokument”.
B. Ett antal av de som greps i december 2014 har släppts. Den 19 december 2014 meddelade en domstol i Istanbul att Ekrem Dumanlı skulle friges men fortsatt stå under övervakning och åläggas reseförbud i väntan på att brottsutredningen avslutas, samtidigt som Hidayet Karaca fortsatt skulle hållas häktad i väntan på avslutad brottsutredning. Den 31 december 2014 tillbakavisade en domstol i Istanbul en åklagares invändning mot att Ekrem Dumanlı och sju andra personer skulle friges.
C. Regeringens reaktion på anklagelserna om korruption i december 2013 väckte allvarliga tvivel beträffande rättsväsendets oberoende och opartiskhet, och visade på en växande intolerans mot politisk opposition, protester från allmänheten och kritiska medier.
D. I Turkiet finns det redan ett stort antal journalister som sitter i fängelse eller väntar på rättegång och påtryckningarna mot medier har ökat under de senaste åren, bland annat mot ägare av och chefer för mediegrupper och på internet och i social medier. Hotfulla uttalanden från politiker och åtal mot kritiska journalister, kombinerat med ägarstrukturen i mediesektorn har lett till en omfattande självcensur bland medieägare och journalister samt till uppsägningar av journalister. Den turkiska regeringen åtalar vanligtvis journalister med stöd av landets antiterroristlag och artiklar i strafflagen som rör terroristorganisationer.
E. Den 6 januari 2015 greps en nederländsk journalist, Frederike Geerdink, i Diyarbakir. Han förhördes av polis och släpptes samma dag efter ingripande från den nederländske utrikesministern som var på besök i Turkiet vid den tidpunkten, och den 7 januari greps en annan nederländsk journalist, Mehmet Ülger, då han anlände till flygplatsen i Istanbul. Han förhördes av polis och släpptes senare samma dag.
F. Respekten för rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, inklusive yttrandefriheten, är kärnan i EU:s värden, vilka Turkiet formellt har förbundit sig till genom sin ansökan om EU-medlemskap och förhandlingarna om detta, samt genom sitt medlemskap i Europarådet.
G. EU och dess medlemsstater har framfört omfattande kritik mot gripandena den 14 december 2014 och har påpekat att de är ”oförenliga med de europeiska värdena” och ”oförenliga med mediefriheten”. President Erdoğan har skarpt avvisat EU:s kritik.
1. Europaparlamentet fördömer den senaste tidens polisrazzior och fängslandet av ett antal journalister och företrädare för media i Turkiet den 14 december 2014. Parlamentet betonar att detta agerande äventyrar respekten för rättsstaten och mediefriheten, som är en grundläggande demokratisk princip.
2. Europaparlamentet påminner om att en fri och pluralistisk press är ett grundläggande inslag i alla demokratier, liksom rättssäkerhet, oskuldspresumtion och ett oberoende rättsväsen. Parlamentet betonar därför, i samband med den senaste vågen av arresteringar, att det i samtliga fall är nödvändigt att (i) ge omfattande och öppen information om anklagelserna mot svarandena, (ii) ge svarandena full tillgång till sådan bevisning som är till deras nackdel samt fullständig rätt till försvar, och att (iii) säkerställa att målen handläggs korrekt så att det snabbt och utom rimliga tvivel kan fastställas huruvida anklagelserna är sanna. Parlamentet påminner de turkiska myndigheterna om att de måste iaktta största försiktighet i sina kontakter med medier och journalister eftersom yttrandefriheten och mediefriheten fortfarande är centrala inslag i ett välfungerande, demokratiskt och öppet samhälle.
3. Europaparlamentet uttrycker sin oro över bakslag i de demokratiska reformerna, i synnerhet regeringens minskande tolerans för protester från allmänheten och kritiska medier. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att de gripanden som gjordes den 14 december 2014 ingår i ett sorgligt mönster av mer press på och restriktioner för medierna och mediebolagen, inklusive nätbaserade sociala medier och forum. Parlamentet konstaterar att det finns ett oproportionerligt stort antal förbud mot webbsidor i Turkiet. Parlamentet fördömer det synnerligen höga antalet journalister som för tillfället sitter häktade, vilket i praktiken utgör ett straff, och uppmanar Turkiets juridiska myndigheter att gå igenom och ta itu med dessa fall snarast möjligt.
4. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att arbeta vidare med reformer som bör skapa tillräcklig maktbalans och fullt ut garantera frihet, inklusive tankefrihet, yttrandefrihet och mediefrihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
5. Europaparlamentet understryker betydelsen av pressfriheten och respekten för demokratiska värderingar för EU:s utvidgningsprocess. Parlamentet betonar att flera bestämmelser i Turkiets rättsliga ram och domarkårens tolkning av dem alltjämt hämmar yttrandefriheten, och inte minst mediefriheten. Parlamentet erinrar om att yttrandefrihet och mediepluralism är själva kärnan i de europeiska värderingarna, och att en oberoende press är en absolut förutsättning för ett demokratiskt samhälle, eftersom den låter medborgarna delta aktivt i det kollektiva beslutsfattandet på välunderrättad grund och således stärker demokratin. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligt den turkiska regeringen att ta itu med mediefrihet som en prioritetsfråga och tillhandahålla en lämplig rättslig ram som garanterar mångfald i linje med internationella standarder. Parlamentet kräver också att påtryckningarna och hoten mot kritiska mediekanaler och journalister upphör.
6. Europaparlamentet konstaterar att handlingsplanen för förhindrande av kränkningar av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna inte föreskriver någon översyn av sådana bestämmelser i antiterrorlagstiftningen eller strafflagen som har använts för att inskränka yttrandefriheten. Parlamentet betonar att en reform av dessa lagar måste prioriteras.
7. Europaparlamentet understryker, i linje med rådets slutsatser av den 16 december 2014, att instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) för perioden 2014–2020 innebär att större samstämmighet kommer att råda mellan det ekonomiska stödet och de övergripande framstegen i genomförandet av föranslutningsstrategin, inklusive full respekt för grundläggande rättigheter och friheter.
8. Europaparlamentet efterlyser ökat stöd för de oberoende medierna med hjälp av instrumentet för stöd inför anslutningen. Parlamentet understryker vidare i detta sammanhang betydelsen av att också stödja det civila samhällets organisationer eftersom endast ett öppet och välfungerande civilt samhälle kan skapa förtroende och tillit mellan olika delar av ett levande och demokratiskt samhälle.
9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Turkiets regering och parlament.