GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Venezuela
11.3.2015 - 2015/2582 (RSP).
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
PPE (B8-0236/2015)
ECR (B8-0238/2015)
ALDE (B8-0244/2015)
S&D (B8-0246/2015)
Luis de Grandes Pascual, Lara Comi, Cristian Dan Preda, József Nagy, Pablo Zalba Bidegain, Bogdan Brunon Wenta, Julia Pitera, Carlos Iturgaiz, Francisco José Millán Mon, Gabriel Mato, Francesc Gambús, Daniel Caspary, Elisabetta Gardini för PPE-gruppen
Francisco Assis, Sorin Moisă, Victor Boștinaru, Elena Valenciano, Ramón Jáuregui Atondo för S&D-gruppen
Charles Tannock, Mark Demesmaeker, Andrew Lewer, Ashley Fox, Roberts Zīle för ECR-gruppen
Fernando Maura Barandiarán, Dita Charanzová, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Enrique Calvet Chambon, Gérard Deprez, Marielle de Sarnez, Juan Carlos Girauta Vidal, Fredrick Federley, Nathalie Griesbeck, Antanas Guoga, Ivan Jakovčić, Petr Ježek, Ilhan Kyuchyuk, Louis Michel, Javier Nart, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jozo Radoš, Frédérique Ries, Marietje Schaake, Pavel Telička, Ramon Tremosa i Balcells, Hilde Vautmans, Johannes Cornelis van Baalen för ALDE-gruppen
Europaparlamentets resolution om situationen i Venezuela
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Venezuela, särskilt resolutionen av den 27 februari 2014 om situationen i Venezuela[1] och resolutionen av den 18 december 2014 om förföljelsen av den demokratiska oppositionen i Venezuela[2],
– med beaktande av sin resolution av den 20 april 2012 om rättssäkerhet för europeiska investeringar utanför Europeiska unionen[3],
– med beaktande av pressmeddelandena av den 23 februari 2015 från talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, om gripandet av Caracas borgmästare, Antonio Ledezma, och om situationen i Venezuela,
– med beaktande av uttalandet av den 26 februari 2015 från talespersonen för FN:s generalsekreterare om situationen i Venezuela,
– med beaktande av uttalandet av den 25 februari 2015 från generalsekreteraren för Sydamerikanska nationernas union (Unasur) och Colombias f.d. president Ernesto Samper om situationen i Venezuela och om Kluivert Roa, den fjortonårige skolpojke som sköts till döds,
– med beaktande av uttalandet av den 24 mars 2015 från den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av yttrandet av den 26 augusti 2014 från arbetsgruppen för frågor om godtyckliga frihetsberövanden (FN:s generalförsamling, kommissionen för de mänskliga rättigheterna),
– med beaktande av uttalandet av den 20 oktober 2014 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om frihetsberövandet av demonstranter och politiker i Venezuela,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Venezuela har anslutit sig till,
– med beaktande av Amnesty Internationals rapport 2014/2015 The State of the World’s Human Rights, publicerad den 25 februari 2015, och av Human Rights Watch rapport om Venezuela New Military Authority to Curb Protests, publicerad den 12 februari 2015,
– med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Antonio Ledezma, en av oppositionsledarna som två gånger valts i demokratiska val till Caracas borgmästare, greps den 19 februari 2015 på godtyckliga grunder av tungt beväpnade medlemmar av Bolivarianska underrättelsetjänsten (Sebin), som inte hade någon arresteringsorder eller några bevis för att han hade begått ett brott. Efter gripandet anklagades Antonio Ledezma för sammansvärjning och medverkan till brott – lagbrott som straffas med långa fängelsestraff i Venezuela – och fördes till militärfängelset Ramo Verde.
B. Det strider mot internationella normer att låta civila sitta i ett militärfängelse. Venezuela är skyldigt att garantera alla frihetsberövade personers rätt till liv, mänsklig behandling och säkerhet, och att garantera att fängelseförhållandena är förenliga med tillämpliga internationella normer.
C. Landets president Nicolás Maduro har i en statlig radio- och tevekanal tillkännagivit att man upplöst en förmodad plan för att destabilisera regeringen genom en statskupp, i vilken ledarna för den politiska koalitionen Mesa de la Unidad Democrática, ledamöterna María Corina Machado och Julio Borges, liksom Caracas borgmästare Antonio Ledezma uppges vara inblandade. Dessa oppositionsledare har också knutits till en plan för att mörda oppositionsledaren Leopoldo López, som sedan över ett år tillbaka sitter i ett militärfängelse. Sedan han greps har López utsatts för fysisk och psykisk tortyr och suttit i isoleringscell.
D. President Maduro har även tillkännagivit märkliga förmenta utländska sammansvärjningar, påstådda destabiliseringsplaner och mordförsök, händelser som vid flera tillfällen har offentliggjorts av den statliga administrationen.
E. Ledare inom den demokratiska oppositionen har tidigare upprepade gånger och utan grund anklagats för deltagande i påstådda planer för att destabilisera landet och genomföra en statskupp. Hoten mot och misshandeln av fängslade oppositionsledare och studenter som deltog i protesterna 2014 har ökat. Leopoldo López, Daniel Ceballos och andra oppositionspolitiker är fortfarande frihetsberövade på godtyckliga grunder. María Corina Machado har avstängts från sitt ämbete på olagliga och godtyckliga grunder och utestängts från Venezuelas parlament och Venezuelas regering hotar att häva parlamentsledamoten Julio Borges immunitet.
F. Principen om oskuldspresumtion kan anses ha kränkts när en person som anklagas för brott häktas utan grund före rättegång, eftersom häktningen då snarare utgör en straffåtgärd än en säkerhetsåtgärd.
G. Ett år efter de fredliga demonstrationerna väntar över 1 700 demonstranter på rättegång, 69 sitter i fängelse och minst 40 människor har dödats i protesterna, utan att någon har ställts till svars för dessa mord, allt enligt uppgift från lokala och internationella organisationer. Demonstranterna har bemötts med överdriven hårdhet och systematiskt våld av polis, medlemmar av Nationella gardet och våldsamma och okontrollerade väpnade regeringstrogna grupper.
H. I en demokratisk stat får ledarna för den politiska oppositionen inte kriminaliseras och staten måste säkerställa att samhällets alla delar kan delta i landets politiska liv, samt garantera de mänskliga rättigheterna för dem som anger att de tillhör oppositionen, vilket Human Rights Watch fastställde den 24 februari 2015.
I. Medlemmar av Högsta domstolen har öppet avvisat maktfördelningsprincipen och har offentligt utfäst sig att stödja regeringens politiska agenda. De har flera gånger dömt till regeringens fördel och därmed bekräftat regeringens åsidosättande av mänskliga rättigheter. I december 2014 utsåg nationalförsamlingens regeringsvänliga majoritet tolv nya medlemmar av Högsta domstolen i en omröstning med enkel majoritet efter att ha misslyckats med att uppnå två tredjedels majoritet, för vilket ett samförstånd med oppositionen hade krävts.
J. Enligt försvarsministeriets nya resolution 8610 får militären använda skjutvapen för att hålla offentliga möten och fredliga demonstrationer under kontroll. Enligt artikel 68 i Venezuelas konstitution är det förbjudet att använda skjutvapen och toxiska ämnen för att kontrollera fredliga demonstrationer. Militärens inblandning i statliga säkerhetsinsatser ska vara begränsad enligt internationella normer.
K. Den 24 februari 2015 sköts den fjortonårige skolpojken Kluivert Roa till döds under en demonstration om livsmedels- och läkemedelsbristen i San Cristóbal, i delstaten Táchira. Pojken blev därmed den första person som dödades efter att användningen av skjutvapen för att kväva protester godkänts. Den 25 februari 2015 tillkännagav åklagarmyndigheten att en polis hade åtalats för bl.a. mord.
L. Yttrandefriheten och rätten att delta i fredliga demonstrationer är demokratins hörnstenar. Jämlikhet och rättvisa för alla är en omöjlighet utan respekt för varje medborgares grundläggande fri- och rättigheter. Många rapporter bekräftar att medierna i allt högre grad utsätts för censur och hot.
M. Venezuela är det land som har de största energitillgångarna i Latinamerika. Folket i Venezuela lider stor brist på grundläggande förnödenheter, livsmedelspriserna har fördubblats och livsmedelsransoneringen har skärpts. Statens misslyckande med att upprätthålla lag och ordning, och den växande politiska polariseringen har lett till att Venezuela har blivit ett av världens mest våldsamma länder.
N. Endast med respekt för grundläggande fri- och rättigheter och en konstruktiv dialog som präglas av respekt och tolerans kan landet ta sig ur denna allvarliga kris och klara av framtida svårigheter.
O. Rundabordssamtal (Mesa de Diálogo) inleddes mellan regeringen och oppositionen, men tyvärr avbröts detta initiativ utan att ha nått någon framgång.
P. Enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är europeiska investeringar i tredjeländer ett fast inslag i EU:s gemensamma handelspolitik och därmed en integrerad del av EU:s yttre åtgärder. Enligt Lissabonfördraget tillhör utländska direktinvesteringar EU:s exklusiva befogenheter, vilket föreskrivs i artiklarna 3.1 e, 206 och 207 i EUF-fördraget.
Q. Venezuelas regering har ett särskilt ansvar att följa rättsstatsprincipen och folkrätten, med tanke på att landet sedan den 16 oktober 2014 är icke-permanent medlem av FN:s säkerhetsråd.
1. Europaparlamentet påminner om att det är djupt oroat över den försämrade situationen i Venezuela och fördömer användningen av våld mot demonstranter. Parlamentet uppmanar Venezuelas myndigheter att omedelbart släppa Antonio Ledezma, Leopoldo López och Daniel Ceballos samt allt fredliga demonstranter, studenter och oppositionsledare som på godtyckliga grunder har gripits för att ha utövat sina grundläggande rättigheter och sin rätt att uttrycka sig, i enlighet med uppmaningarna från flera FN-organ och internationella organisationer. Parlamentet uppmanar de venezuelanska myndigheterna att dra tillbaka de ogrundade anklagelserna mot dem.
2. Europaparlamentet uppmanar de venezuelanska myndigheterna att se till att Antonio Ledezma, Leopoldo López, Daniel Ceballos och alla andra politiska fångar får den läkarvård de kan tänkas behöva samt att omedelbart se till att de regelbundet och i enrum får träffa sina familjer och de advokater som de själva har valt. Parlamentet är djupt oroat över att förhållandena för fångar har försämrats.
3. Europaparlamentet uppmanar Venezuelas regering att upphöra med den politiska förföljelsen och förtrycket av den demokratiska oppositionen, kränkningarna av yttrande- och demonstrationsfriheten samt censureringen av medierna. Parlamentet påminner myndigheterna om att oppositionens åsikter är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle.
4. Europaparlamentet fördömer mordet på Kluivert Roa och sex andra studenter, och uttrycker sitt deltagande med deras familjer. Parlamentet uppmanar regeringen att upphäva den nyligen offentliggjorda resolution 8610, som ger säkerhetsstyrkorna rätt att, med ett skjutvapen eller annat potentiellt dödligt vapen, tillgripa potentiellt dödligt våld för att kväsa civila protester, vilket åsidosätter artikel 68 i Venezuelas konstitution.
5. Europaparlamentet uppmanar Venezuelas regering att följa sin egen konstitution och internationella skyldigheter i fråga om rättsväsendets oberoende, rätten till yttrande- och föreningsfrihet och fredliga sammankomster samt om politisk mångfald, som tillsammans utgör demokratins hörnstenar. Parlamentet uppmanar Venezuelas regering att skapa en miljö där människorättsförsvarare och oberoende icke-statliga organisationer kan utföra sitt legitima arbete för att främja mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet betonar att eftersom Venezuela är icke-permanent medlem av FN:s säkerhetsråd har landets regering ett särskilt ansvar för att följa rättsstatsprincipen och folkrätten.
6. Europaparlamentet uppmanar Venezuelas regering att se till att anklagelser utreds snabbt och opartiskt, utan något utrymme för straffrihet och med full respekt för principen om oskuldspresumtion och ett vederbörligt rättsligt förfarande. Parlamentet påminner om att respekten för principen om maktfördelning är grundläggande i en demokrati, och att rättssystemet inte får användas som ett politiskt vapen. Parlamentet uppmanar de venezuelanska myndigheterna att garantera säkerheten för landets alla medborgare, oberoende av deras politiska åsikter och politiska tillhörighet.
7. Europaparlamentet uttrycker sin oro över risken för att nya protester leder till fler våldsdåd, vilket skulle fördjupa klyftan mellan regeringen och oppositionen och i ännu högre grad polarisera den känsliga politiska utvecklingen i Venezuela. Parlamentet uppmanar företrädarna för samtliga partier och samtliga delar av det venezuelanska samhället att vara återhållsamma i både ord och handling. Parlamentet avråder därför från handlingar som skulle kunna skapa ett klimat som kännetecknas av spänningar och bakslag, vilket skulle kunna leda till att den demokratiska oppositionen misskrediteras och olagliggörs och/eller till att valet ställs in.
8. Europaparlamentet är oroat över att den politiska oppositionen under ett valår har fallit offer för godtyckliga frihetsberövanden och attacker, vilket gör att man kan ifrågasätta såväl valprocessens legitimitet som dess resultat.
9. Europaparlamentet uppmanar de venezuelanska myndigheterna att utnyttja perioden fram till det kommande parlamentsvalet för att etablera en inkluderande politisk process som bygger på samförstånd och delat ansvar, genom en genuin nationell dialog där alla demokratiska politiska krafter får delta på ett meningsfullt sätt inom ramen för demokrati och rättsstatsprincipen samt med fullt iakttagande av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar båda sidor att diskutera landets allvarligaste problem så att nödvändiga ekonomiska reformer och regeringsreformer kan inledas. Parlamentet uppmanar de venezuelanska myndigheterna att säkerställa att fria och rättvisa parlamentsval kan hållas inom ramen för en process som tillåter alla demokratiska aktörer att delta. Parlamentet uppmanar samtliga politiska aktörer att föra den politiska kampen inom ramarna för den konstitutionella ordningen, och att stå emot alla påtryckningar att intensifiera sitt agerande.
10. Europaparlamentet uppmuntrar Venezuelas regionala partner, såsom Unasur och Amerikanska samarbetsorganisationen, att öppna kanaler för dialog och insikt mellan de stridande parterna och att garantera allmänhetens säkerhet och skydd, liksom en återgång till lugn och normalitet i Venezuela.
11. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EU, medlemsstaterna och det internationella samfundet att göra uttalanden och vidta åtgärder för att visa sitt deltagande med venezuelanerna under denna svåra tid.
12. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och rådet att undersöka och vidta åtgärder för att skydda EU:s intressen och principen om EU-företags rättssäkerhet i Venezuela.
13. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, EU:s delegation till Venezuela och medlemsstaternas ambassader att fortsätta att noggrant följa utredningarna och rättegångsförhandlingarna mot oppositionsledare. Parlamentet upprepar sitt krav på att det snarast möjligt ska skickas en tillfällig delegation från Europaparlamentet för att bedöma situationen i Venezuela och föra en dialog med alla parter som är inblandade i konflikten.
14. Europaparlamentet påminner om sin kommande uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att begära en omedelbar frigivning av alla demonstranter som godtyckligt har frihetsberövats sedan protesterna började.
15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivarianska republiken Venezuelas regering och nationalförsamling, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare.
- [1] Antagna texter, P7_TA(2014)0176.
- [2] Antagna texter, P8_TA(2014)0106.
- [3] EUT C 258 E, 7.9.2013, s. 84.