Förfarande : 2015/2874(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B8-1000/2015

Ingivna texter :

RC-B8-1000/2015

Debatter :

PV 08/10/2015 - 4.1
CRE 08/10/2015 - 4.1

Omröstningar :

PV 08/10/2015 - 9.1

Antagna texter :

P8_TA(2015)0342

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 162kWORD 93k
7.10.2015
PE568.487v01-00}
PE568.496v01-00}
PE568.497v01-00}
PE568.498v01-00}
PE568.501v01-00}
PE568.503v01-00} RC1
 
B8-1000/2015}
B8-1009/2015}
B8-1010/2015}
B8-1011/2015}
B8-1014/2015}
B8-1016/2015} RC1

i enlighet med artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen

som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:

ECR (B8-1000/2015)

ALDE (B8-1009/2015)

EFDD (B8-1010/2015)

S&D (B8-1011/2015)

PPE (B8-1014/2015)

Verts/ALE (B8-1016/2015)


om Centralafrikanska republiken (2015/2874(RSP))


Cristian Dan Preda, Tunne Kelam, Elmar Brok, David McAllister, Patricija Šulin, Eduard Kukan, Bogdan Brunon Wenta, Francesc Gambús, Maurice Ponga, Lorenzo Cesa, Jiří Pospíšil, Davor Ivo Stier, Stanislav Polčák, Barbara Kudrycka, Tomáš Zdechovský, Therese Comodini Cachia, Giovanni La Via, Monica Macovei, Andrej Plenković, Marijana Petir, József Nagy, Claude Rolin, Ivan Štefanec, Pavel Svoboda, Jeroen Lenaers, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Anna Záborská, Jaromír Štětina, Adam Szejnfeld, Ramona Nicole Mănescu, Lara Comi, Mariya Gabriel, László Tőkés, Inese Vaidere, Elisabetta Gardini, Thomas Mann, Barbara Matera, Dubravka Šuica, Ivana Maletić för PPE-gruppen
Norbert Neuser, Victor Boştinaru, Josef Weidenholzer, Richard Howitt, Pier Antonio Panzeri, Elena Valenciano, Ana Gomes, Eric Andrieu, Nikos Androulakis, Maria Arena, Zigmantas Balčytis, Hugues Bayet, Goffredo Maria Bettini, José Blanco López, Vilija Blinkevičiūtė, Biljana Borzan, Paul Brannen, Nicola Caputo, Andi Cristea, Viorica Dăncilă, Isabella De Monte, Jonás Fernández, Monika Flašíková Beňová, Doru-Claudian Frunzulică, Eider Gardiazabal Rubial, Enrico Gasbarra, Elena Gentile, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Neena Gill, Maria Grapini, Theresa Griffin, Enrique Guerrero Salom, Cătălin Sorin Ivan, Liisa Jaakonsaari, Afzal Khan, Jude Kirton-Darling, Jeppe Kofod, Miapetra Kumpula-Natri, Javi López, Juan Fernando López Aguilar, Krystyna Łybacka, Andrejs Mamikins, David Martin, Edouard Martin, Alessia Maria Mosca, Victor Negrescu, Momchil Nekov, Péter Niedermüller, Demetris Papadakis, Vincent Peillon, Tonino Picula, Miroslav Poche, Liliana Rodrigues, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Siôn Simon, Renato Soru, Tibor Szanyi, Claudia Tapardel, Marc Tarabella, Julie Ward, Flavio Zanonato, Damiano Zoffoli för S&D-gruppen
Mark Demesmaeker, Beatrix von Storch, Raffaele Fitto för ECR-gruppen
Marielle de Sarnez, Petras Auštrevičius, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, Juan Carlos Girauta Vidal, Ilhan Kyuchyuk, Urmas Paet, Frédérique Ries, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Marietje Schaake, Pavel Telička, Ramon Tremosa i Balcells, Ivo Vajgl, Filiz Hyusmenova, Nathalie Griesbeck, Nedzhmi Ali, Philippe De Backer, Gérard Deprez, Fredrick Federley, Ivan Jakovčić, Petr Ježek, Alexander Graf Lambsdorff, Louis Michel, Javier Nart, Jozo Radoš, Johannes Cornelis van Baalen, Hilde Vautmans, Cecilia Wikström, Marian Harkin, Valentinas Mazuronis för ALDE-gruppen
Judith Sargentini, Maria Heubuch, Heidi Hautala, Jordi Sebastià, Bart Staes, Michèle Rivasi, Barbara Lochbihler, Ernest Urtasun, Bodil Valero, Tamás Meszerics, Davor Škrlec, Igor Šoltes för Verts/ALE-gruppen
Ignazio Corrao, Fabio Massimo Castaldo, Piernicola Pedicini, Isabella Adinolfi, Laura Agea, Laura Ferrara, Rolandas Paksas för EFDD-gruppen

Europaparlamentets resolution om Centralafrikanska republiken (2015/2874(RSP))  

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Centralafrikanska republiken,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 februari 2015 om arbetet i den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen(1),

–  med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens resolutioner om situationen i Centralafrikanska republiken av den 19 juni 2013, den 19 mars 2014 och den 17 juni 2015,

–  med beaktande av uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om situationen i Centralafrikanska republiken, särskilt uttalandet av den 13 oktober 2014,

–  med beaktande av uttalandet från Europeiska utrikestjänstens talesperson om våldet i Centralafrikanska republiken av den 28 september 2015,

–  med beaktande av rådets slutsatser om Centralafrikanska republiken av den 9 februari 2015 och den 20 juli 2015,

–  med beaktande av uttalandena från Marie-Therese Keita Bocoum, FN:s oberoende expert om människorättssituationen i Centralafrikanska republiken, av den 1 oktober 2015,

–  med beaktande av FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moons och säkerhetsrådets uppmaning av den 28 september 2015 om ett omedelbart upphörande av det plötsliga våldsutbrottet i Centralafrikanska republiken,

–  med beaktande av FN:s resolution 2217 (2015) om förnyelse av Minuscas mandat med befintlig militär närvaro fram till den 30 april 2016, vilken antogs av säkerhetsrådet vid dess 7434:e möte den 28 april 2015,

–  med beaktande av FN:s resolution 2196 (2015) om förnyelse av sanktionerna mot Centralafrikanska republiken till den 29 januari 2016 och av mandatet för den expertpanel som bistår den sanktionskommitté för Centralafrikanska republiken som inrättats genom resolution 2127 till den 29 februari 2016,

–  med beaktande av FN:s utvärderingsrapport av den 15 maj 2015 om insatser för verkställighet och korrigerande åtgärder för sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp som begåtts av FN-personal och annan personal i fredsbevarande uppdrag,

–  med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport av den 11 september 2015 om rekommendationerna från den oberoende högnivåpanelen för fredsuppdrag,

–  med beaktande av slutrapporten av den 19 december 2014 från den internationella undersökningskommissionen om Centralafrikanska republiken,

–  med beaktande av den internationella konferensen om Centralafrikanska republiken, ”From humanitarian aid to resilience” (från humanitärt bistånd till motståndskraft), som ägde rum i Bryssel den 26 maj 2015,

–  med beaktande av avtalet om avväpning, demobilisering, återvändande och återanpassning (DDRR) som undertecknades den 10 maj 2015 av ett stort antal väpnade grupper under Banguiforumet,

–  med beaktande av det reviderade Cotonouavtalet,

–  med beaktande av Librevilleavtalet (Gabon) av den 11 januari 2013 om en lösning på den politisk-militära krisen i Centralafrikanska republiken som undertecknades under överinseende av stats- och regeringscheferna i Centralafrikanska staternas ekonomiska gemenskap (Eccas), som anger villkoren för att avsluta krisen i Centralafrikanska republiken,

–  med beaktande av de extra toppmötena med stats- och regeringschefer från Centralafrikanska staternas ekonomiska gemenskap (Eccas) i N’Djamena (Tchad) den 21 december 2012, den 3 april 2013 och den 18 april 2013 och deras beslut att inrätta ett nationellt övergångsråd (CNT) med lagstiftande och konstituerande befogenheter och anta en färdplan för övergångsprocessen i Centralafrikanska republiken,

–  med beaktande av mötet med den internationella kontaktgruppen den 3 maj 2013 i Brazzaville (Republiken Kongo) som godkände färdplanen för övergången och som inrättade en särskild fond för att hjälpa Centralafrikanska republiken,

–  med beaktande av avtalet om upphörande av fientligheter, som undertecknades i juli 2014,

–  med beaktande av slutsatserna från det sjunde mötet i den internationella kontaktgruppen för Centralafrikanska republiken, som ägde rum i Brazzaville den 16 mars 2015,

–  med beaktande av kommunikéerna från Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd av den 17 september 2014 och den 26 mars 2015,

–  med beaktande av Centralafrikanska republikens konstitution som antogs av övergångsrådet i slutet av augusti 2015,

–  med beaktande av Internationella brottmålsdomstolens Romstadga från 1998, som Centralafrikanska republiken ratificerade 2001,

–  med beaktande av det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter, som undertecknats av Centralafrikanska republiken,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Nya strider bröt ut i slutet av september 2015 då 42 människor dog och 37 000 människor såg sig tvingade att lämna sina hem.

B.  Över 500 fångar rymde i slutet av september 2015 från Ngaragbafängelset i Bangui och från Bouar, däribland flera välkända förövare av människorättsbrott och övergrepp. Detta utgör ett allvarligt hot mot civila och mot skyddet av offer och vittnen. Rymningen från fängelset är en motgång för upprätthållandet av lag och ordning, och för bekämpningen av straffrihet i Centralafrikanska republiken.

C.  Hjälporganisationernas förhållanden har försämrats i Bangui enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor. Många hjälporganisationers kontor och bostäder har plundrats och deras medarbetares rörelsefrihet har begränsats, särskilt vad gäller vårdpersonal på sjukhus.

D.  Det humanitära biståndet försvåras på grund av striderna och de många vägspärrarna, vilket hindrar myndigheterna från att nå ut till tusentals internflyktingar och bedöma behoven. Farhågorna vad gäller säkert tillträde till Banguis bostadsområden har upprepats av Läkare utan gränser, som hävdar att sårade människor i många fall har anlänt till fots och att organisationens ambulanser inte har kunnat köra runt eftersom huvudstaden har blivit för farlig.

E.  FN har beslutat att förlänga Minuscas mandat till den 30 april 2016 med en styrka på högst 10 750 personer i militär tjänst, inbegripet 480 militära observatörer och stamanställda officerare, och 2 080 poliser, inbegripet 400 vanliga poliser och 40 kriminalvårdare.

F.  Även om säkerhetsläget den senaste tiden har förbättrats förekommer det enligt FN:s fredsbevarande uppdrag i landet (Minusca) fortfarande spänningar i Bangui, med angrepp mot civila, våld mellan olika grupper och angrepp mot hjälppersonal.

G.  Internationella brottmålsdomstolens chefsåklagare Fatou Bensouda har uppmanat parterna i striderna att omedelbart upphöra med våldet, och har sagt att alla krigsförbrytelser kommer att straffas. Den 24 september 2014 inleddes den andra undersökningen om konflikten i Centralafrikanska republiken.

H.  Den senaste tidens strider hotar att riva upp ett embryon till fredsprocess och kan återföra landet till de mörka dagarna 2013 och 2014 då tusentals människor dödades och tiotusentals flydde sina hem. Brottsligheten fortsätter att utgöra ett stort hot. Kvinnornas situation i Centralafrikanska republiken är mycket allvarlig, och våldtäkt används ofta som ett krigsvapen av alla inblandade parter.

I.  Statskuppen 2013 och fördrivandet från makten av Michel Djotodia och Nicolas Tiangaye, statschef respektive premiärminister under övergångsperioden, åtföljdes av mycket omfattande och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna med en tydlig risk för folkmord, inbegripet summariska avrättningar, tortyr, plundring, våldtäkter och sexuella övergrepp i stor skala, bortförande av kvinnor och barn samt tvångsrekrytering av barnsoldater.

J.  Den 4 oktober 2015 var det tänkt att centralafrikanerna i en folkomröstning skulle besluta om antagandet av en ny konstitution och parallellt välja sina representanter under de president- och parlamentsval som ursprungligen var planerade att hållas den 18 oktober (första omgången) och den 22 november (andra omgången). Övergångsmyndigheterna har under ett par veckor arbetat för att senarelägga valen, men den nationella valbyrån (NSA) har ännu inte meddelat en ny tidsplan, röstlistorna har inte fastställts och röstkorten har inte delats ut.

K.  Landet står inför den värsta humanitära krisen sedan självständigheten 1960. Den påverkar hela befolkningen på 4,6 miljoner människor, av vilka hälften är barn. 2,7 miljoner människor är i akut behov av stöd, inbegripet livsmedelsbistånd, skydd och tillgång till hälso- och sjukvård, dricksvatten, sanitet och bostäder. Uppskattningsvis över 100 000 barn har utsatts för sexuella övergrepp och rekryterats till väpnade grupper i landet, och enligt beräkningar har krisen berövat en miljon barn på möjligheten att gå i skolan.

L.  Den 5 maj 2015 ingick väpnade grupper i Centralafrikanska republiken ett avtal om att frisläppa 6 000–10 000 barnsoldater.

M.  Det fredsbevarande uppdraget har fläckats av påståenden om att FN-soldater och fransk fredsbevarande personal ska ha gjort sig skyldiga till sexuella övergrepp mot barn och flickor.

N.  De två väpnade grupperna Seleka och anti-balaka utnyttjar handeln med timmer och diamanter genom att kontrollera platser och ”beskatta” eller kräva ”skyddspengar” från gruvarbetare och handlare. Handlare i Centralafrikanska republiken har köpt diamanter till ett värde av flera miljoner dollar utan att ordentligt undersöka om de därmed finansierar väpnade grupper.

O.  Respekt för mänskliga rättigheter är en grundläggande värdering för Europeiska unionen och utgör en central faktor i Cotonouavtalet, särskilt artikel 8.

P.  Rättvisa och åtal av allvarliga människorättsbrott är några av de viktiga uppgifter som krävs för att få slut på övergreppen och återuppbygga Centralafrikanska republiken.

Q.  Straffriheten fortsätter att utgöra en symbol för våldet, trots att övergångsrådet har antagit och interimspresidenten har undertecknat en lag som föreskriver att det ska inrättas en särskild brottmålsdomstol, sammansatt av både nationella och internationella domare och åklagare, som ska undersöka och åtala allvarliga människorättsbrott som begåtts i Centralafrikanska republiken sedan 2003.

R.  I september 2014 inledde EU de tre första utvecklingsprojekten från EU:s förvaltningsfond med flera givare för Centralafrikanska republiken avseende hälsa, sysselsättning, återuppbyggnad av förstörd infrastruktur i Bangui samt kvinnors egenmakt och kvinnors integrering i ekonomin.

S.  I mars 2015 inledde Europeiska rådet EU:s militära rådgivande uppdrag i Centralafrikanska republiken (Eumam RCA) som ska hjälpa de centralafrikanska myndigheterna att förbereda en reform av säkerhetssektorn med avseende på de väpnade styrkorna.

T.  Sedan maj 2015 har EU ökat sitt stöd till Centralafrikanska republiken med totalt 72 miljoner euro, inbegripet resurser för humanitärt bistånd (10 miljoner euro nya medel), budgetstöd (ytterligare 40 miljoner euro) och nya bidrag till EU:s förvaltningsfond för Centralafrikanska republiken (ytterligare 22 miljoner euro).

U.  Den 15 juli 2014 inledde EU sin första förvaltningsfond med flera givare någonsin till stöd för Centralafrikanska republiken, i avsikt att möjliggöra en övergång från krisinsatser till långsiktigt utvecklingsstöd.

1.  Europaparlamentet är djupt oroat över situationen i Centralafrikanska republiken, som skulle kunna föra landet till randen av inbördeskrig om den senaste tidens våld inte stävjas. Parlamentet beklagar djupt förlusterna av människoliv och uttrycker sin medkänsla med offrens anhöriga och med hela den centralafrikanska befolkningen.

2.  Europaparlamentet fördömer i kraftfulla ordalag angreppen mot humanitära organisationer och bostäder under den senaste våldsvågen. Parlamentet begär att hjälparbetare ska kunna röra sig fritt för att nå ut till civila hjälpbehövande, särskilt internflyktingarna. Parlamentet påminner om att nästan en halv miljon internflyktingar är i akut behov av mat, hälso- och sjukvård, vatten, sanitet och hygien, bostäder och grundläggande hushållsartiklar.

3.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Centralafrikanska republiken att inrikta sig på att bekämpa straffrihet och att återinföra rättsstatsprincipen, bl.a. genom att ställa dem som utövat våld inför rätta. Parlamentet välkomnar inrättandet av den särskilda brottmålsdomstolen som ska undersöka och åtala allvarliga människorättsbrott som begåtts i landet sedan 2003, och påpekar att domstolen utan dröjsmål måste kunna inleda sin verksamhet. Parlamentet betonar att det behövs internationellt finansiellt och tekniskt stöd för dess verksamhet. Parlamentet förespråkar att en internationell givarkonferens ska sammankallas så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Centralafrikanska republiken att använda sig av ett effektivt och transparent rekryteringsförfarande för att bemanna domstolen.

4.  Europaparlamentet lovordar Eccas för dess viktiga roll för utformningen av övergångsförfarandet och dess fasta ställningstagande vid samråden i Addis Abeba den 31 januari 2015 avseende eventuella parallella initiativ som skulle kunna äventyra det internationella samfundets nuvarande insatser för att återställa fred, säkerhet och stabilitet i Centralafrikanska republiken.

5.  Europaparlamentet välkomnar de insatser som övergångsregeringen hittills har gjort, men uppmanar övergångsmyndigheterna i Centralafrikanska republiken och det internationella samfundet att ta upp krisens bakomliggande orsaker, t.ex. utbredd fattigdom, ekonomiska skillnader och ojämlikheter, ökande arbetslöshet samt det faktum att rikedomarna från landets naturresurser inte fördelas via den offentliga budgeten. Parlamentet efterlyser ett övergripande angreppssätt som är inriktat på säkerhet, humanitärt bistånd, stabilisering och ekonomisk återhämtning.

6.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att stödja den politiska processen i Centralafrikanska republiken under denna kritiska period och att öka de gemensamma insatserna för att främja den politiska dialogen, bygga upp förtroende och säkerställa fredlig samlevnad mellan religiösa grupper i landet. Parlamentet uppmanar med eftertryck Centralafrikanska republikens regering att prioritera en återuppbyggnad av utbildningssystemet, i syfte att underlätta varaktig samlevnad i fred.

7.  Europaparlamentet beklagar djupt att milisgrupperna fortsätter att stärkas, trots att FN har infört ett vapenembargo. Parlamentet uppmanar alla parter att hålla sig till det nedrustningsavtal som undertecknades den 10 maj 2015. Parlamentet betonar att avväpning av väpnade grupper måste vara en absolut prioritering, särskilt inför president- och parlamentsvalen som ska hållas i Centralafrikanska republiken i slutet av året.

8.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck Afrikanska unionen och EU att använda sig av alla lämpliga medel och verktyg för att hjälpa övergångsregeringen att förhindra att en redan instabil stat imploderar samt förhindra en upptrappning av våldet mellan olika etniska grupper och de konkurrerande milisgruppernas fortsatta styrkeposition, och att verka för en övergång till en fungerande och demokratisk stat som är öppen för alla, särskilt genom instrumentet för stabilitet och fred, den fredsbevarande resursen för Afrika och den afrikanska beredskapsstyrkan.

9.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Banguiforumet för försoning och fred, och uppmanar med kraft samtliga politiska, militära och religiösa ledare liksom lokala grupper och det civila samhället att delta förbehållslöst. Parlamentet insisterar på att demokratiska val måste hållas.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och andra internationella aktörer att göra sitt bästa för att stödja organisationen av valen i enlighet med vad som föreskrivs i färdplanen, särskilt genom att bidra till det av FN:s utvecklingsprogram förvaltade valstödsprogrammet, så att valen kan hållas före årets slut, vilket är en viktig del av färdplanen för övergången.

11.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för Centralafrikanska republikens suveränitet, enhet och territoriella okränkbarhet. Parlamentet påminner om betydelsen av folks rätt till självbestämmande utan inblandning utifrån.

12.  Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för FN, Minuscas fredsbevarande styrka och den franska militärkontingenten Sangaris inför de val som är planerade att hållas i slutet av året. Parlamentet fördömer kraftfullt alla försök att hindra pågående insatser för stabilitet.

13.  Europaparlamentet påminner om att övergångsperioden löper ut den 30 december 2015. Parlamentet uppmanar med kraft de nationella myndigheterna, med stöd av Minusca och Sangaris-styrkorna, att återskapa lugn i landet, särskilt i Bangui, för att på bästa möjliga sätt hålla tidsplanen för valen.

14.  Europaparlamentet välkomnar EU:s militära rådgivande uppdrag (Eumam RCA) och inledandet av projekt för att återupprätta polisens och gendarmeriets kapacitet att bedriva närpolisverksamhet och kontrollera upplopp, återinföra den gemensamma operativa kommandocentralen, stärka rättsväsendet och renovera fängelserna.

15.  Europaparlamentet fördömer i kraftiga ordalag allt våld mot barn och kvinnor, och uppmanar med kraft alla milisgrupper och icke-statliga väpnade grupper att lägga ner vapnen, upphöra med alla former av våld och omedelbart frige alla barn som finns i deras led. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att engagera sig för att skydda barnets rättigheter och förhindra ytterligare brott och övergrepp mot barn. Parlamentet förespråkar med eftertryck att flickor och kvinnor som våldtagits som en del av en väpnad konflikt ska erbjudas alla former av sexuella och reproduktiva hälsotjänster.

16.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck diamanthandlarna i Centralafrikanska republiken att ge prov på tillbörlig aktsamhet och internationella diamantföretag att ta upp de fall där Kimberlyprocessen misslyckats i leveranskedjan för diamanter från Centralafrikanska republiken. Parlamentet uppmanar den centralafrikanska regeringen och utländska företag att hjälpa till att förbättra styrningen inom utvinningsindustrin genom att följa utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet.

17.  Europaparlamentet uppmanar internationella diamantföretag att noggrant undersöka varifrån diamanterna kommer för att undvika att underblåsa konflikten genom att köpa diamanter från Centralafrikanska republiken som har utvunnits och sålts på olaglig väg. Parlamentet uppmanar europeiska företag som handlar med timmerföretag i Centralafrikanska republiken att följa EU:s timmerförordning, och uppmanar EU att med bestämdhet se till att importörer av timmer från Centralafrikanska republiken följer EU:s timmerförordning.

18.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Centralafrikanska republiken att utveckla en nationell strategi för att motverka nätverk som ägnar sig åt olaglig utvinning av och handel med naturresurser.

19.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de länder vars soldater gjort sig skyldiga till sexuella övergrepp under fredsbevarande uppdrag i Centralafrikanska republiken att utkräva ansvar och ställa de skyldiga inför rätta, eftersom straffrihet inte kan accepteras. Parlamentet betonar att de fredsbevarande strukturerna utan dröjsmål måste reformeras genom att man inrättar en fungerande och transparent mekanism för tillsyn och ansvarsskyldighet. Parlamentet är övertygat om att sådana allvarliga brott också skulle kunna minskas och förebyggas genom utbildning.

20.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Centralafrikanska republiken, dess grannländer och andra medlemsstater i den internationella konferensen om området kring de afrikanska stora sjöarna (ICGLR) att samarbeta på regional nivå för att utreda och bekämpa regionala kriminella nätverk och väpnade grupper som ägnar sig åt olaglig utvinning av och handel med naturresurser, inklusive guld och diamanter, samt tjuvskytte och smuggling av vilda djur.

21.  Europaparlamentet uppmanar EU att göra allt som står i dess makt för att tillhandahålla ett effektivare och mer samordnat stöd till folket i Centralafrikanska republiken. Parlamentet välkomnar samtidigt ökningen av EU:s och medlemsstaternas humanitära engagemang för Centralafrikanska republiken mot bakgrund av de föränderliga behoven. Parlamentet betonar att livsräddande stöd bör ges till dem som behöver i Centralafrikanska republiken, liksom till flyktingar i grannländerna.

22.  Europaparlamentet beklagar djupt att milisgrupper har förstört offentliga arkiv och register. Parlamentet uppmanar med kraft EU att stödja Centralafrikanska republikens återställande av folkbokföringsregistret samt att förhindra alla oriktigheter i samband med valet.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och andra givare att öka sina bidrag till EU:s fond för Centralafrikanska republiken, Bêkouförvaltningsfonden, som har som syfte att främja stabilisering och återuppbyggnad av Centralafrikanska republiken, med hänsyn tagen till behovet av en bättre koppling mellan återuppbyggnads- och utvecklingsprogrammen och de humanitära insatserna.

24.  Europaparlamentet uppmanar EU, Afrikanska unionen och det internationella samfundet att stödja flyktingarna från Centralafrikanska republiken i grannländerna.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till övergångsmyndigheterna i Centralafrikanska republiken, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Federica Mogherini, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, Afrikanska unionens institutioner, Eccas, den parlamentariska AVS–EU-församlingen och EU:s medlemsstater.

 

 

(1)

Antagna texter, P8_TA(2015)0035.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy