GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION till stöd för fredsprocessen i Colombia
19.1.2016 - (2015/3033(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
PPE (B8-0041/2016)
ECR (B8-0042/2016)
ALDE (B8-0053/2016)
Verts/ALE (B8-0054/2016)
GUE/NGL (B8-0055/2016)
S&D (B8-0061/2016)
EFDD (B8-0062)
Luis de Grandes Pascual, Antonio Tajani, Francisco José Millán Mon, Davor Ivo Stier, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Cristian Dan Preda, Gabriel Mato för PPE-gruppen
Ramón Jáuregui Atondo, José Blanco López, Nicola Danti, Monika Flašíková Beňová, Karoline Graswander-Hainz, Enrique Guerrero Salom, Richard Howitt, Jude Kirton-Darling, Javi López, Marlene Mizzi, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Carlos Zorrinho, Nikos Androulakis, Zigmantas Balčytis, Hugues Bayet, Brando Benifei, Simona Bonafè, Andrea Cozzolino, Andi Cristea, Miriam Dalli, Jonás Fernández, Doru-Claudian Frunzulică, Eider Gardiazabal Rubial, Neena Gill, Michela Giuffrida, Ana Gomes, Sergio Gutiérrez Prieto, Alessia Maria Mosca, Victor Negrescu, Momchil Nekov, Miroslav Poche, Renato Soru, Tibor Szanyi för S&D-gruppen
Charles Tannock för ECR-gruppen
Izaskun Bilbao Barandica, Nedzhmi Ali, Beatriz Becerra Basterrechea, Dita Charanzová, Marielle de Sarnez, Martina Dlabajová, José Inácio Faria, Fredrick Federley, Nathalie Griesbeck, Marian Harkin, Ivan Jakovčić, Ilhan Kyuchyuk, Louis Michel, Javier Nart, Urmas Paet, Jozo Radoš, Frédérique Ries, Marietje Schaake, Jasenko Selimovic, Pavel Telička, Johannes Cornelis van Baalen för ALDE-gruppen
Javier Couso Permuy, Tania González Peñas, Paloma López Bermejo, Marie-Christine Vergiat, Sofia Sakorafa, Patrick Le Hyaric, Marina Albiol Guzmán, Lidia Senra Rodríguez för GUE/NGL-gruppen
Ernest Urtasun, Barbara Lochbihler, Molly Scott Cato, Jordi Sebastià, Josep-Maria Terricabras, Bodil Valero för Verts/ALE-gruppen
Fabio Massimo Castaldo, Ignazio Corrao, Rolandas Paksas för EFDD-gruppen
Europaparlamentets resolution till stöd för fredsprocessen i Colombia
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina resolutioner till stöd för fred och mänskliga rättigheter i Colombia,
– med beaktande av de speciella band som knutits mellan EU och Colombia, särskilt flerpartsavtalet om handel mellan Colombia och Peru samt EU och dess medlemsstater som undertecknades i Bryssel den 26 juli 2012, liksom avtalet mellan Europeiska unionen och Colombia om undantag från viseringskravet, undertecknat den 2 december 2015,
– med beaktande av punkt 44 i meddelandet från Europaparlamentets delegation i den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika (Eurolat) vid det andra toppmötet mellan Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac) och EU i Bryssel om ett slut på de interna striderna mellan Colombias regering och Farc och av Brysseldeklarationen som antogs i slutet av det andra toppmötet mellan EU och Celac den 11 juni 2015,
– med beaktande av uttalandet av den 24 september 2015 från EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, om avtalet om övergångsrättvisa i Colombia och hennes uttalande av den 1 oktober 2015 då Eamon Gilmore utnämndes till unionens särskilda representant för fredsprocessen i Colombia,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. EU och Colombia upprätthåller ett nära politiskt, ekonomiskt och handelsrelaterat samarbete, som stadfästs i samförståndsavtalet från november 2009 och i handelsavtalet mellan Colombia och Peru samt EU och dess medlemsstater, vars egentliga syfte inte endast är att stärka de ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna mellan parterna utan även att stärka freden, demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna, en hållbar utveckling och medborgarnas välfärd.
B. Dessa nära förbindelser sträcker sig till områden för internationellt samarbete i multilaterala frågor av gemensamt intresse, såsom kampen för fred och mot terrorism och narkotikahandel.
C. Den interna väpnade konflikten i Colombia har pågått i över 50 år, har vållat enormt lidande för befolkningen, på grund av såväl terrordåd som de paramilitära gruppernas verksamhet, och har bland annat lett till mord, påtvingade försvinnanden, kidnappningar, sexuellt våld, övergrepp mot barn, interna och externa tvångsförflyttningar av befolkningen och sprängning av truppminor.
D. Rundabordssamtalen mellan Colombias regering och Colombias väpnade revolutionära styrkor (Farc) inleddes i Havanna på Kuba den 19 november 2012, sedan man undertecknat ett dokument kallat ”allmänt avtal om stridernas upphörande och upprättande av en stabil och varaktig fred” av den 26 augusti 2012, som uppfyllde önskemålen hos hela Colombias befolkning om att få leva i fred och erkände att staten har skyldighet att främja de mänskliga rättigheterna över hela sitt territorium och att en rättvis ekonomisk och social utveckling är en garanti för fred och en nödvändig förutsättning för en inkluderande och hållbar tillväxt i landet.
E. Under de olika faserna har förhandlarna i Havanna nått fram till avtal om en ny colombiansk landsbygd och en fullständig landsbygdsreform, politiskt deltagande och demokratisering i fredsbyggande syfte och en lösning på problemet med den olagliga narkotikahandeln.
F. Onsdagen den 23 september 2015 tillkännagav den colombianska regeringen och Farc att man slutit ett avtal om inrättande av en särskild fredsdomstol, i enlighet med folkrätten, som ska tillgodose offrens intressen och bidra till skapandet av en stabil och varaktig fred. För detta har parterna kommit överens om att inrätta ett integrerat system för sanning, rättvisa, gottgörelse och icke-upprepning, som inbegriper inrättande av en kommission för sanning, samexistens och icke-upprepning samt avtal avseende gottgörelse till offren.
G. Den 15 december 2015 tillkännagav den colombianska regeringen och Farc att man slutit ett avtal för konfliktens offer och om inrättande av de institutioner som avsågs i avtalet av den 23 september 2015.
H. Colombias regering, dess lagstiftande församling och det colombianska folket har suverän behörighet att fastställa kriterierna för denna särskilda fredsdomstol, vars främsta uppgift ska vara att få ett slut på straffriheten, etablera sanningen och lagföra och straffa förövarna av de brott som begåtts under konflikten, i synnerhet de mest allvarliga och representativa, samtidigt som man garanterar att de inte upprepas samt bidrar till offrens gottgörelse.
I. Att få ett slut på denna interna konflikt som i över 50 år har drabbat miljontals människor och att uppnå en stabil och varaktig fred i Colombia är en prioritering främst för Colombia, men även för EU och för det internationella samfundet, vilket visas av att så många uttalanden till stöd för fredsprocessen har gjorts från olika länder och internationella och regionala organisationer, däribland EU.
1. Europaparlamentet välkomnar och stöder de avtal som hittills ingåtts mellan Colombias regering och Farc för att uppnå fred i Colombia, och framhäver avtalen om en fullständig landsbygdsreform, politiskt deltagande och demokratisering i fredsbyggande syfte, en lösning på problemet med den olagliga narkotikahandeln och inrättande av en särskild fredsdomstol, som inbegriper inrättande av en kommission för sanning, samexistens och icke-upprepning, liksom den särskilda enheten för eftersökning av personer som anmälts som försvunna i samband med och på grund av konflikten samt enheten för utredning och avveckling av brottsliga organisationer.
2. Europaparlamentet uppskattar den politiska ansträngning, den realistiska inställning och den beslutsamhet som både Colombias regering och Farc visat prov på för att jämka samman sina motstridiga ståndpunkter och gradvis skapa utrymme för kompromisser, vilket har gjort det möjligt att komma framåt i strävan efter en stabil och varaktig fred och på så vis bidra till ett unikt historiskt avtal som sätter offren i centrum och prioriterar sanning, rättvisa utan straffrihet, verklig gottgörelse för skadorna och icke‑upprepning. Parlamentet erkänner också den viktiga roll som föreningar för de drabbade, icke-statliga organisationer och det civila samhället spelar för att förverkliga dessa avtal.
3. Europaparlamentet uppmanar Nationella befrielsearmén (ELN) att utan ytterligare dröjsmål fast och beslutsamt verka för fred i Colombia och inleda en parallell förhandlingsprocess med liknande villkor och tidsfrister med Colombias regering.
4. Europaparlamentet hoppas att förhandlingarna kan slutföras så snart som möjligt så att detta markerar det definitiva slutet på konflikten och blir en verklig milstolpe i Colombias moderna historia. Parlamentet uppmanar därför parterna, samtliga politiska krafter i Colombia och hela den colombianska befolkningen att på ett positivt sätt bidra till att få ett slut på våldet.
5. Europaparlamentet förklarar ännu en gång att våld inte är en legitim metod för den politiska kampen, och uppmanar alla dem som delat den övertygelsen att ta till sig demokratin med alla dess konsekvenser och krav, där det först och främst handlar om att en gång för alla lägga ned vapnen och att försvara sina idéer och ambitioner med stöd av demokratiska regler och rättsstatsprincipen.
6. Europaparlamentet erkänner att Kuba och Norge hittills har spelat en viktig roll som garanter i fredsprocessen och att Chile och Venezuela gett sitt stöd till denna process, och tackar även påve Franciskus för hans medverkan i detta sammanhang.
7. Europaparlamentet gläder sig över beslutet av den 1 oktober 2015 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, att utnämna Eamon Gilmore, före detta vice premiärminister och utrikes- och handelsminister i Irland, till Europeiska unionens särskilda representant för fredsprocessen i Colombia. Parlamentet ser även positivt på den roll som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter kommer att spela för att övervaka människorättssituationen när fredsavtalen träder i kraft.
8. Europaparlamentet upprepar att det på alla sätt kommer att stödja tillämpningen av det slutgiltiga fredsavtalet, och förnyar därför sin uppmaning till EU:s medlemsstater att inrätta en förvaltningsfond till stöd för perioden efter konflikten, som lokalsamhällena och organisationerna i det civila samhället bör få delta i, och att ta hänsyn till offrens prioriteringar när det gäller sanning, rättvisa, gottgörelse och icke-upprepning.
9. Europaparlamentet understryker att det är viktigt att fredsbyggandet medför kraftfulla insatser mot ojämlikhet och fattigdom, som inbegriper rättvisa lösningar för enskilda och grupper i befolkningen som tvångsförflyttats från sin mark, tillgång till anständigt arbete och erkännande av arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter i hela Colombia. Parlamentet anser att vissa grupper som har drabbats oproportionerligt hårt av konflikten, såsom afro-colombianerna och urbefolkningen, bör få särskilt stöd.
10. Europaparlamentet menar att inrättandet av ett underutskott för jämställdhet i syfte att integrera ett jämställdhetsperspektiv i förhandlingarna och deltagandet av offer för sexuellt våld samt kvinnorättsorganisationer i fredssamtalen saknar motstycke och bör tjäna som föredöme för andra fredsprocesser världen över.
11. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att ingen amnesti eller benådning kommer att beviljas för brott mot mänskligheten, folkmord, grova krigsförbrytelser och människorättskränkningar, i linje med internationella straffrättsliga och humanitärrättsliga bestämmelser och gällande internationella instrument och normer på området för mänskliga rättigheter.
12. Europaparlamentet anser att de straff som utdöms mot dem som gjort sig skyldiga till brotten måste bidra till målet att gottgöra offren och att säkra social och politisk försoning.
13. Europaparlamentet erkänner de colombianska institutionernas insatser för att kunna ge fullständiga och ständiga garantier för de mänskliga rättigheterna, och uppmanar dem att öka dessa insatser i syfte att undanröja den underliggande våldskulturen i detta land där femtio år av konflikt, ibland inom vissa institutioner, lett till utomrättsliga reaktioner och beteenden som strider mot rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner därför Colombias regering om dess ansvar att skydda människorättsförsvararna och de fackanslutna, och önskar av det civila samhällets organisationer att de ska samarbeta för att skapa möjlighet till försoning och samexistens i Colombia.
14. Europaparlamentet ser positivt på den colombianska arméns kungörelse om att man planerar en översyn av Colombias militära doktrin för att göra sig redo att effektivt och smidigt kunna klara de nya utmaningar som följer i kölvattnet efter konflikten och tjäna som garant för fredsavtalen. Parlamentet anser dessutom att Farcs meddelande nyligen om att man tänker upphöra med sin militära träning för att i stället ägna sig åt politisk och kulturell utbildning inom ramen för den process som syftar till att få ett slut på den väpnade konflikten är ännu ett hoppingivande steg i rätt riktning.
15. Europaparlamentet rekommenderar sin delegation för förbindelserna med länderna i Andinska gemenskapen och sin delegation till den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika att följa och eventuellt stödja fredsavtalen.
16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EU:s roterande ordförandeskap, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och till regeringen och kongressen i Colombia.