GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Demokratiska republiken Kongo
9.3.2016 - (2016/2609(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
Verts/ALE (B8-0342/2016)
ECR (B8-0350/2016)
EFDD (B8-0372/2016)
PPE (B8-0374/2016)
ALDE (B8-0379/2016)
S&D (B8-0381/2016)
Cristian Dan Preda, Elmar Brok, Mariya Gabriel, Tunne Kelam, Davor Ivo Stier, Andrej Plenković, Roberta Metsola, Eva Paunova, Jarosław Wałęsa, Maurice Ponga, Bogdan Brunon Wenta, Andrey Kovatchev, Lorenzo Cesa, Claude Rolin, Patricija Šulin, Milan Zver, Giovanni La Via, Dubravka Šuica, Ivan Štefanec, Jaromír Štětina, Pavel Svoboda, Ramona Nicole Mănescu, Thomas Mann, Elisabetta Gardini, Lara Comi, Stanislav Polčák, Tomáš Zdechovský, Ivana Maletić, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Michaela Šojdrová, Massimiliano Salini, Romana Tomc, Sven Schulze, David McAllister, Csaba Sógor, Luděk Niedermayer, Anna Záborská, Joachim Zeller, Adam Szejnfeld, Jiří Pospíšil, Marijana Petir, Barbara Matera, Salvatore Cicu, Therese Comodini Cachia, László Tőkés, József Nagy, Krzysztof Hetman, Inese Vaidere för PPE-gruppen
Pier Antonio Panzeri, Maria Arena, Kashetu Kyenge, Norbert Neuser, Victor Boştinaru, Knut Fleckenstein, Richard Howitt, Hugues Bayet, Brando Benifei, José Blanco López, Vilija Blinkevičiūtė, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Soledad Cabezón Ruiz, Nicola Caputo, Andrea Cozzolino, Andi Cristea, Miriam Dalli, Nicola Danti, Isabella De Monte, Doru-Claudian Frunzulică, Enrico Gasbarra, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Neena Gill, Ana Gomes, Enrique Guerrero Salom, Michela Giuffrida, Maria Grapini, Sylvie Guillaume, Cătălin Sorin Ivan, Liisa Jaakonsaari, Afzal Khan, Jeppe Kofod, Marju Lauristin, Krystyna Łybacka, Marlene Mizzi, Sorin Moisă, Victor Negrescu, Momchil Nekov, Demetris Papadakis, Emilian Pavel, Vincent Peillon, Pina Picierno, Tonino Picula, Kati Piri, Miroslav Poche, Liliana Rodrigues, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Monika Smolková, Renato Soru, Tibor Szanyi, Marc Tarabella, Patrizia Toia, Elena Valenciano, Julie Ward, Josef Weidenholzer, Flavio Zanonato, Damiano Zoffoli för S&D-gruppen
Charles Tannock, Mark Demesmaeker, Anna Elżbieta Fotyga, Ryszard Antoni Legutko, Ryszard Czarnecki, Tomasz Piotr Poręba, Valdemar Tomaševski, Ruža Tomašić, Angel Dzhambazki, Branislav Škripek, Monica Macovei för ECR-gruppen
Charles Goerens, Nedzhmi Ali, Petras Auštrevičius, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, Marielle de Sarnez, Martina Dlabajová, Fredrick Federley, María Teresa Giménez Barbat, Nathalie Griesbeck, Marian Harkin, Filiz Hyusmenova, Ivan Jakovčić, Ilhan Kyuchyuk, Valentinas Mazuronis, Louis Michel, Javier Nart, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Frédérique Ries, Robert Rochefort, Marietje Schaake, Hannu Takkula, Pavel Telička, Ramon Tremosa i Balcells, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Hilde Vautmans, Paavo Väyrynen, Cecilia Wikström för ALDE-gruppen
Jordi Sebastià, Maria Heubuch, Heidi Hautala, Judith Sargentini, Bart Staes, Michèle Rivasi, Barbara Lochbihler, Ernest Urtasun, Bodil Valero, Igor Šoltes, Bronis Ropė, Davor Škrlec för Verts/ALE-gruppen
Ignazio Corrao, Fabio Massimo Castaldo, Piernicola Pedicini, Laura Agea, Laura Ferrara, Isabella Adinolfi, Rolandas Paksas för EFDD-gruppen
Europaparlamentets resolution om Demokratiska republiken Kongo
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Demokratiska republiken Kongo, särskilt av den 9 juli 2015[1] och den 17 december 2015[2],
– med beaktande av det gemensamma pressmeddelandet av den 16 februari 2016 från Afrikanska unionen, Förenta nationerna, Europeiska unionen och Internationella organisationen för frankofoni om nödvändigheten av en inkluderande politisk dialog i Demokratiska republiken Kongo samt deras åtagande att stödja de kongolesiska aktörerna i arbetet med att befästa demokratin i landet,
– med beaktande av EU:s lokala uttalande av den 19 november 2015 till följd av inledandet av den nationella dialogen i Demokratiska republiken Kongo,
– med beaktande av uttalandet av den 9 november 2015 från ordföranden för FN:s säkerhetsråd om situationen i Demokratiska republiken Kongo,
– med beaktande av EU:s lokala uttalande av den 21 oktober 2015 om människorättssituationen i Demokratiska republiken Kongo,
– med beaktande av uttalandet av den 12 oktober 2015 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om att valkommissionens chef i Demokratiska republiken Kongo avgått,
– med beaktande av resolutionerna från FN:s säkerhetsråd om Demokratiska republiken Kongo, särskilt resolution 2198 (2015) om förnyande av sanktionssystemet för Demokratiska republiken Kongo och av expertgruppens mandat, samt resolution 2211 (2013) om förnyande av mandatet för FN:s stabiliseringsuppdrag i Demokratiska republiken Kongo (Monusco),
– med beaktande av det gemensamma pressmeddelandet av den 2 september 2015 från gruppen av internationella sändebud och företrädare för området kring de afrikanska stora sjöarna om val i Demokratiska republiken Kongo,
– med beaktande av årsrapporten av den 27 juli 2015 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Demokratiska republiken Kongo och om verksamheten för FN:s gemensamma människorättskontor (UNJHRO) i landet,
– med beaktande av uttalandet av den 25 januari 2015 från Federica Mogherini, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, till följd av antagandet av den nya vallagen i Demokratiska republiken Kongo,
– med beaktande av rapporten av den 12 januari 2015 från FN:s expertgrupp om Demokratiska republiken Kongo,
– med beaktande av Nairobiförklaringarna från december 2013,
– med beaktande av ramavtalet för fred, säkerhet och samarbete för Demokratiska republiken Kongo och regionen, som undertecknades i Addis Abeba i februari 2013,
– med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter från juni 1981,
– med beaktande av Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning,
– med beaktande av Demokratiska republiken Kongos konstitution av den 18 februari 2006,
– med beaktande av Cotonouavtalet,
– med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Nästa president- och parlamentsval, som planerats till november 2016, kan innebära en ny möjlighet till ett demokratiskt maktskifte.
B. Enligt Demokratiska republiken Kongos konstitution kan landets president tjänstgöra i högst två mandatperioder.
C. President Joseph Kabila, som suttit vid makten sedan 2001, har av sina motståndare anklagats för att med administrativa och tekniska medel försöka försena valet och stanna kvar vid makten även efter att hans mandat löpt ut, och han har fortfarandet inte deklarerat offentligt att han kommer att träda tillbaka vid mandatperiodens slut. Detta har orsakat tilltagande politiska spänningar, oroligheter och våld i landet.
D. Det har uttryckts tvivel om i vad mån den oberoende nationella valkommissionen Ceni verkligen är oberoende och opartisk.
E. Sedan januari 2015 har kongolesiska säkerhets- och underrättelsetjänstemän slagit till mot fredliga aktivister, politiska ledare och andra som motsätter sig försök att göra det möjligt för president Kabila att ändra konstitutionen för att kunna stanna kvar vid makten efter den i konstitutionen fastställda gränsen på två mandatperioder. Människorättsgrupper rapporterar med jämna mellanrum om den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna och för yttrande- och mötesfriheten i Demokratiska republiken Kongo, med bland annat övervåld mot fredliga demonstranter och ett ökande antal politiskt motiverade rättegångar. Monusco har under det senaste året registrerat över 260 valrelaterade människorättskränkningar, främst riktade mot politiska motståndare, civilsamhället och journalister. UNJHRO i Demokratiska republiken Kongo säger sig ha dokumenterat över 400 fall av människorättskränkningar, däribland 52 gripanden, sedan början av 2016.
F. I juni 2015 tillkännagav president Kabila att en nationell dialog skulle inledas. De formella förberedelserna inför denna dialog har ännu inte påbörjats, eftersom två stora oppositionsgrupper beslutat att inte delta på grund av att de ser detta som en förhalningstaktik.
G. I september 2015 blev sju högt uppsatta politiker uteslutna ur Demokratiska republiken Kongos regeringskoalition sedan de undertecknat ett brev med krav på att president Kabila skulle följa konstitutionen och inte klamra sig fast vid makten efter utgången av sin mandatperiod. Samma månad bröt våldsamma sammandrabbningar ut i Kinshasa, där en sammankomst med motståndare till alla försök till en författningsvidrig tredje mandatperiod angreps våldsamt.
H. Bland de godtyckligt frihetsberövade återfinns Fred Bauma och Yves Makwambala, människorättsaktivister från rörelsen Filimbi (”Visselpipan”), som båda greps för att ha deltagit i ett seminarium avsett att uppmuntra landets ungdom att fullgöra sina skyldigheter som medborgare på ett fredligt och ansvarsfullt sätt. De har nu suttit fängslade i 11 månader, och Europaparlamentet krävde deras frigivande redan i ovannämnda resolution av den 9 juli 2015.
I. Ledare för Demokratiska republiken Kongos största oppositionspartier, icke-statliga organisationer och ungdomsrörelser för demokrati uppmanade landets medborgare att stanna hemma från arbetet och skolan den 16 februari 2016 i samband med den så kallade Ville morte (”Döda staden”), en dag tillägnad minnet av dem som dödades under en marsch för demokrati den 16 februari 1992, och att protestera mot förseningarna i anordnandet av presidentval och regeringens påstådda underlåtenhet att följa konstitutionen.
J. Åtta ungdomsaktivister och minst 30 anhängare av den politiska oppositionen frihetsberövades den 16 februari 2016 eller dagarna däromkring i anslutning till denna nationella strejk, medan andra aktivister tog emot hot via textmeddelanden från okända telefonnummer. Sysselsättningsminister Willy Makiashi förbjöd offentligt anställda att delta i strejken. Sex medlemmar av Lucha-rörelsen dömdes till sex månaders fängelse. Handlare och tjänstemän som hörsammade Döda staden-dagen fick sina affärer stängda eller blev föremål för disciplinära påföljder.
K. Afrikanska unionen, FN, EU och Internationella organisationen för frankofoni har gemensamt understrukit betydelsen av dialog och strävan efter en uppgörelse mellan de politiska aktörerna i vilken demokratin och rättsstatsprincipen respekteras, och har uppmanat alla politiska aktörer i Demokratiska republiken Kongo att samarbeta fullt ut med de medlare som utsetts av världssamfundet.
L. Situationen förvärras av den fortsatt existerande och befästa straffriheten i Demokratiska republiken Kongo. Säkerhetssituationen i Demokratiska republiken Kongo fortsätter att försämras, särskilt i de östra delarna av landet, på grund av våld orsakat av över 30 utländska och inhemska väpnade grupper, och det kommer ständigt rapporter om kränkningar av de mänskliga rättigheterna och folkrätten med bland annat riktade attacker mot civila, utbrett sexuellt och könsrelaterat våld, väpnade gruppers systematiska rekryteringar av och övergrepp mot barn samt utomrättsliga avrättningar.
M. På senare tid har mediefriheten försämrats i Demokratiska republiken Kongo. Regeringstjänstemän har strypt yttrandefriheten genom att stänga medieföretag (särskilt sådana som rapporterat om protesterna), textmeddelandetjänster och internet. I februari 2016 stängde regeringen två privata tv-kanaler i Lubumbashi. I sin senaste årsrapport från november 2015 förtecknade Journalister i fara, en partnerorganisation till Reportrar utan gränser, 72 fall av attacker mot journalister och media i Demokratiska republiken Kongo och avslöjade att 60 % av kränkningarna av pressfriheten utförs av företrädare för militären, den nationella säkerhetstjänsten (ANR) eller polisen. Sändningarna från Radio France International ställdes in i samband med protesterna på Döda staden-dagen.
N. Det nationella vägledande programmet 2014–2020 för Demokratiska republiken Kongo, som finansierats med 620 miljoner euro ur den elfte europeiska utvecklingsfonden, prioriterar en förstärkning av samhällsstyret och rättsstaten, bland annat genom reformer av rättsväsendet, polisen och armén.
1. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Demokratiska republiken Kongo att uttryckligen åta sig att följa konstitutionen och se till att det hålls val i rätt tid mot slutet av 2016 i full överensstämmelse med Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning, och att garantera ett klimat som gynnar öppna, trovärdiga och inkluderande val. Parlamentet framhåller att framgångsrikt genomförda val är av avgörande betydelse för landets långsiktiga stabilitet och utveckling.
2. Europaparlamentet uttrycker djup oro över den försämrade säkerhets- och människorättssituationen i Demokratiska republiken Kongo, i synnerhet över de återkommande rapporterna om tilltagande politiskt våld och de allvarliga restriktioner och hotelser som drabbat människorättsförsvarare, politiska motståndare och journalister inför den förestående valcykeln. Parlamentet lyfter fram regeringens ansvar för att förhindra en fördjupning av den pågående politiska krisen och en upptrappning av våldet och för att respektera, skydda och främja medborgarnas medborgerliga och mänskliga rättigheter.
3. Europaparlamentet fördömer skarpt all användning av våld mot fredliga, obeväpnade demonstranter. Parlamentet erinrar om att yttrande-, förenings- och mötesfrihet är grundvalen för ett dynamiskt politiskt och demokratiskt liv. Parlamentet fördömer skarpt de tilltagande begränsningarna av det demokratiska utrymmet och det riktade undertryckandet av oppositionen, civilsamhället och medierna. Parlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla politiska fångar, däribland Yves Makwambala, Fred Bauma och andra aktivister inom och anhängare av Filimbi och Lucha, och av människorättsförsvararen Christopher Ngoyi.
4. Europaparlamentet anser att bekämpande av straffrihet är en nödvändig förutsättning för ett återupprättande av freden i Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet vill att Demokratiska republiken Kongos regering tillsammans med internationella partner inleder en fullständig, grundlig och insynsvänlig utredning av de människorättskränkningar som ägde rum under de valrelaterade protesterna, i syfte att identifiera alla fall av olagliga handlingar och förvägrade rättigheter eller friheter. Parlamentet efterlyser åtgärder för att se till att förövarna av människorättskränkningar, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och sexuella våldshandlingar mot kvinnor och de ansvariga för rekrytering av barnsoldater anmäls, identifieras, åtalas och straffas i enlighet med nationell och internationell straffrätt.
5. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att dra full nytta av alla politiska instrument, däribland rekommendationerna i slutrapporten från EU:s valobservatörsuppdrag 2011 och i rapporten från uppföljningsuppdraget 2014, och att utöva politiska påtryckningar på högsta nivå för att förhindra en spridning av det valrelaterade våldet i Demokratiska republiken Kongo och ytterligare destabilisering av området kring de stora sjöarna.
6. Europaparlamentet noterar EU:s och världssamfundets beredvillighet att stödja valprocessen i Demokratiska republiken Kongo förutsatt att en giltig tidsplan för valet offentliggörs och att konstitutionens bestämmelser efterlevs. Parlamentet anser att detta stöd bör riktas in på registrering av väljare, utbildning och säkrande av valet. Parlamentet framhåller att karaktären av och storleken på EU:s stöd till valprocessen i landet måste vara beroende av framstegen med att genomföra rekommendationerna från valobservatörsuppdragen 2011 och 2014, särskilt vad gäller garantierna om valkommissionen Cenis oberoende, översynen av röstlängden, budgetmässiga krav och efterlevnad av den konstitutionsenliga tidsramen.
7. Europaparlamentet erinrar om att oppositionens fulla deltagande, ett oberoende civilsamhälle och oberoende valexperter i Ceni är en viktig faktor i legitimeringen av valprocessen. Parlamentet erinrar om att Ceni bör vara en opartisk institution, och framhåller att myndigheterna bör förse Ceni med nödvändiga finansiella resurser för att möjliggöra en heltäckande och transparent process.
8. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att intensifiera dialogen med myndigheterna i Demokratiska republiken Kongo i enlighet med artikel 8 i Cotonouavtalet i syfte att få ett definitivt klargörande angående valprocessen. Parlamentet erinrar om de åtaganden som Demokratiska republiken Kongo gjort inom ramen för Cotonouavtalet om att respektera demokratin, rättsstaten och människorättsprinciperna, vilket omfattar yttrandefrihet och mediefrihet, goda styrelseformer och insyn i det politiska ämbetet. Parlamentet uppmanar med eftertryck Demokratiska republiken Kongos regering att respektera dessa bestämmelser i enlighet med artiklarna 11b, 96 och 97 i Cotonouavtalet, och uppmanar kommissionen att i annat fall inleda relevant förfarande i enlighet med artiklarna 8, 9 och 96 i Cotonouavtalet.
9. Europaparlamentet uppmanar EU att överväga riktade sanktioner mot de ansvariga för de våldsamma tillslagen i Demokratiska republiken Kongo, bland annat genom att införa reseförbud och frysa tillgångar, för att bidra till att förhindra ytterligare våld.
10. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EU:s delegation att övervaka utvecklingen och att använda sig av alla lämpliga verktyg och instrument, inklusive det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, för att stödja människorättsförsvarare och prodemokratiska rörelser.
11. Europaparlamentet vill att en FN-rapportör om de mänskliga rättigheterna i Demokratiska republiken Kongo ska återinsättas.
12. Europaparlamentet erinrar om att fred och säkerhet är nödvändiga förutsättningar för ett lyckat val. Parlamentet noterar i detta sammanhang det förnyade mandatet för Monusco och vill att dess civilskyddsbefogenheter ska stärkas i samband med valet.
13. Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över den alarmerande humanitära situationen i Demokratiska republiken Kongo, som framför allt orsakas av de våldsamma väpnade konflikterna i landets östra provinser. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta med sitt stöd till landets befolkning i syfte att förbättra levnadsvillkoren för de mest utsatta grupperna och hantera konsekvenserna av fördrivningar, otrygg livsmedelsförsörjning, epidemier och naturkatastrofer.
14. Europaparlamentet fördömer det pågående sexuella våldet i de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet konstaterar att de kongolesiska myndigheterna under de senaste månaderna har genomfört 20 rättegångar om sexuellt våld i landets östra delar, varvid 19 arméofficerare har dömts, men att mycket mer behöver göras. Parlamentet uppmuntrar starkt de kongolesiska myndigheterna att fortsätta sin kamp mot straffrihet genom att utreda fall av sexuellt våld och lagföra förövarna.
15. Europaparlamentet välkomnar de kongolesiska myndigheternas beslut att se över de adoptionsfall som varit blockerade sedan den 25 september 2013. Parlamentet noterar den kongolesiska interministeriella kommitténs arbete med det sporadiska utfärdandet av utresetillstånd för adopterade barn. Parlamentet uppmanar den interministeriella kommittén att fortsätta sitt arbete på ett omsorgsfullt och konsekvent sätt och i en lugn atmosfär. Parlamentet uppmanar EU:s delegation och medlemsstaterna att övervaka situationen noga.
16. Europaparlamentet uppmanar Afrikanska unionen och EU att säkerställa en ständig politisk dialog mellan länderna i området kring de stora sjöarna för att förhindra ytterligare destabilisering.
17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Afrikanska unionen, presidenten, premiärministern och parlamentet i Demokratiska republiken Kongo, FN:s generalsekreterare, FN:s råd för mänskliga rättigheter samt den gemensamma parlamentariska AVS‑EU‑församlingen.
- [1] Antagna texter, P8_TA(2015)0278.
- [2] Antagna texter, P8_TA(2015)0475.