Gemensamt förslag till resolution - RC-B8-0668/2017Gemensamt förslag till resolution
RC-B8-0668/2017

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen för rohingyafolket

13.12.2017 - (2017/2973(RSP))

i enlighet med artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
ECR (B8‑0668/2017)
ALDE (B8‑0669/2017)
PPE (B8‑0670/2017)
EFDD (B8‑0671/2017)
S&D (B8‑0672/2017)
Verts/ALE (B8‑0673/2017)
GUE/NGL (B8‑0674/2017)

Cristian Dan Preda, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, David McAllister, Sandra Kalniete, Werner Langen, Tokia Saïfi, Lars Adaktusson, Mairead McGuinness, Jeroen Lenaers, Lorenzo Cesa, Anna Maria Corazza Bildt, Eduard Kukan, Manolis Kefalogiannis, Daniel Caspary för PPE-gruppen
Elena Valenciano, Victor Boştinaru, Soraya Post för S&D-gruppen
Charles Tannock, Karol Karski, Valdemar Tomaševski, Amjad Bashir, Nosheena Mobarik, Branislav Škripek, Jana Žitňanská, Ruža Tomašić för ECR-gruppen
Urmas Paet, Petras Auštrevičius, Izaskun Bilbao Barandica, Gérard Deprez, Ilhan Kyuchyuk, Patricia Lalonde, Frédérique Ries, Marietje Schaake, Jasenko Selimovic, Pavel Telička, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Hilde Vautmans, Cecilia Wikström för ALDE-gruppen
Younous Omarjee, Barbara Spinelli, Marie-Christine Vergiat, Josu Juaristi Abaunz, Miguel Urbán Crespo, Lola Sánchez Caldentey, Estefanía Torres Martínez, Tania González Peñas, Xabier Benito Ziluaga för GUE/NGL-gruppen
Barbara Lochbihler, Jean Lambert, Judith Sargentini, Margrete Auken, Maria Heubuch, Bodil Valero, Heidi Hautala, Alyn Smith, Michèle Rivasi, Jordi Solé, Michel Reimon för Verts/ALE-gruppen
Isabella Adinolfi, Ignazio Corrao, Fabio Massimo Castaldo, Rolandas Paksas för EFDD-gruppen


Förfarande : 2017/2973(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
RC-B8-0668/2017
Ingivna texter :
RC-B8-0668/2017
Antagna texter :

Europaparlamentets resolution om situationen för rohingyafolket

(2017/2973(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Myanmar/Burma och om situationen för rohingyamuslimer, särskilt resolutionerna av den 14 september 2017[1], den 7 juli 2016[2] och den 15 december 2016[3] samt av den 13 juni 2017 om statslöshet i Syd- och Sydostasien[4],

–  med beaktande av rådets slutsatser om Myanmar/Burma av den 16 oktober 2017,

–  med beaktande av kommentarerna från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, av den 19 november 2017 i Cox’s Bazar i Bangladesh,

–  med beaktande av uttalandet av den 6 september 2017 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om situationen i delstaten Rakhine, uttalandet av den 11 september 2017 från vice ordföranden/den höga representanten om den senaste utvecklingen i delstaten Rakhine, Myanmar och gränsregionen i Bangladesh, vice ordföranden/den höga representantens förklaring av den 20 november 2017 på Europeiska unionens vägnar om Myanmar/Burma och uttalandet av den 23 november 2017 från vice ordföranden/den höga representanten om undertecknandet av det bilaterala avtalet om återvändande mellan regeringarna i Myanmar och Bangladesh,

–  med beaktande av det besök som EU-kommissionären med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering, Christos Stylianides, gjorde i de norra delarna av delstaten Rakhine i maj 2017,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 1 juni 2016 från kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet och rådet, Inslag i EU:s strategi gentemot Burma/Myanmar: Ett särskilt partnerskap för demokrati, fred och välstånd (JOIN(2016)0024),

–  med beaktande av det gemensamma pressmeddelandet av den 25 november 2016 om den tredje människorättsdialogen mellan EU och Myanmar/Burma,

–  med beaktande av rådets slutsatser om statslöshet av den 4 december 2015,

–  med beaktande av samförståndsavtalet mellan Myanmar/Burma och Bangladesh om återvändande av rohingyafolket från Bangladesh till Myanmar, som undertecknades den 23 november 2017,

–  med beaktande av uttalandet från ordföranden i FN:s säkerhetsråd av den 6 november 2017 om våldsamheterna i delstaten Rakhine,

–  med beaktande av förslaget till resolution av den 16 november 2017 som godkändes av FN:s generalförsamlings tredje utskott om situationen för de mänskliga rättigheterna i Myanmar,

–  med beaktande av rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter av den 20 juni 2016 om människorättssituationen för rohingyamuslimer och andra minoriteter i Myanmar, och rapporten från FN:s särskilda rapportör av den 18 mars 2016 om situationen för mänskliga rättigheter i Myanmar,

–  med beaktande av den 27:e extrasessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter om människorättssituationen för rohingyamuslimer och andra minoriteter i delstaten Rakhine i Myanmar,

–  med beaktande av 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga ställning och det tillhörande protokollet från 1967,

–  med beaktande av 1954 års konvention om statslösa personers rättsliga ställning och 1961 års konvention om begränsning av statslöshet,

–  med beaktande av UNHCR:s globala handlingsplan för att undanröja statslöshet (2014–2024),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av slutrapporten från den rådgivande kommissionen för delstaten Rakhine,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966 och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966,

–  med beaktande av Aseans stadga,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I delstaten Rakhine bor det omkring en miljon medlemmar av rohingyafolket, som är en i huvudsak muslimsk minoritet som utsätts för förtryck och fortsatta allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bland annat i form av hot mot liv och säkerhet, förnekande av rätten till hälsovård och utbildning, undernäring och osäker livsmedelsförsörjning, tvångsarbete, sexuellt våld och begränsningar av deras politiska rättigheter.

B.  Rohingyafolket är en av världens mest förföljda minoriteter och nekas fullständiga medborgerliga rättigheter samt förklaras statslösa enligt Myanmars medborgarskapslag från 1982. Rohingyerna är till stor del instänga i läger med strikta begränsningar för den fria rörligheten inom och utanför delstaten Rakhine.

C.  De senaste attackerna mot säkerhetsposteringar i augusti 2017 provocerade fram en mycket oproportionerlig reaktion från myndigheterna i Myanmar, som begick allvarliga kränkningar av rohingyafolkets mänskliga rättigheter.

D.  Sedan augusti 2017 har mer än 646 000 rohingyer flytt för sin säkerhet till angränsande Bangladesh, under hemska förhållanden. Det totala antalet rohingyaflyktingar i Bangladesh förväntas överstiga en miljon innan slutet av 2017. Många rohingyer, däribland kvinnor och barn, har omkommit på vägen och över 400 000 människor behöver sjukvård och livsmedelsbistånd. Mord, våldtäkt och tortyr av rohingyafolket används som ett redskap för att permanent skada rohingyafolkets sociala struktur och traumatisera befolkningen.

E.  Gränsen mellan Myanmar och Bangladesh har militariserats och minor har placerats ut för att förhindra människor från att passera den.

F.  FN-organ uppger att tillträdet för humanitära organisationer fortfarande är kraftigt begränsat, även för att leverera livsmedel, vatten och läkemedel till rohingyafolket.

G.  FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad Al Hussein, uppgav den 10 september 2017 att situationen i Myanmar föreföll vara ett typiskt exempel på etnisk rensning och meddelade den 5 december 2017 att det inte kan uteslutas att statliga styrkor i Myanmar har gjort sig skyldiga till folkmord på rohingyamuslimer. Amnesty International har beskrivit minoriteternas situation i delstaten Rakhine som ”apartheid” och FN:s råd för mänskliga rättigheter har uttalat sitt fördömande eftersom man anser att ”det är mycket sannolikt att det har begåtts brott mot mänskligheten i Myanmar”.

H.  Vid den givarkonferens som hölls i Genève mellan UNHCR, Ocha, IOM, Europeiska unionen och Kuwaits regering den 23 oktober 2017 utlovades bistånd på 344 miljoner US-dollar, varav mer än hälften kom från EU.

I.  Regeringarna i Myanmar och Bangladesh har undertecknat ett icke-bindande samförståndsavtal som ska garantera ett säkert återvändande för de rohingyaflyktingar som flytt till Bangladesh. Vice ordföranden/den höga representanten har kallat undertecknandet av samförståndsavtalet om återvändande ett viktigt steg för att ta itu med en av de värsta humanitära och människorättsliga kriserna i vår tid. Det är oklart hur många av de eventuella återvändarna bland rohingyafolket som kommer att inkvarteras i läger och tillfälliga uppsamlingsområden. Det finns ingen tydlig tidsplan för när de kan återvända till lämpliga och säkra bostäder eller få sina medborgerliga rättigheter erkända.

1.  Europaparlamentet fördömer med kraft det ihållande våldet och dödandet, det systematiska användandet av våld och förlusten av liv, levebröd och skydd i delstaten Rakhine. Parlamentet uttrycker djup oro över den humanitära situationen och människorättssituationen samt sin djupa medkänsla med, och sitt fulla stöd till, rohingyafolket. Parlamentet erinrar om att myndigheterna i Myanmar är skyldiga att utan åtskillnad skydda alla civila från övergrepp och att utreda människorättskränkningar och, i enlighet med internationella människorättsstandarder och skyldigheter, lagföra de som gjort sig skyldiga till sådana.

2.  Europaparlamentet kräver att Myanmars säkerhetsstyrkor omedelbart upphör med att döda, trakassera och våldta rohingyer och förstöra deras hem.

3.  Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Myanmar att samarbeta med internationella biståndsorgan, EU och FN för att bevilja omedelbart och obehindrat tillträde till delstaten Rakhine, inbegripet särskilt stöd till utsatta grupper såsom barn, äldre och offer för sexuellt våld. Parlamentet yrkar på att regeringen ska genomföra åtgärder i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2106 (2013) för att förebygga och reagera på fall av sexuellt våld.

4.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Myanmar att bevilja oberoende övervakare, i synnerhet det undersökningsuppdrag som inrättades av FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2017, tillträde för att säkerställa oberoende och opartiska undersökningar av anklagelser om allvarliga människorättskränkningar från alla sidor. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter att se till att det inte finns någon straffrihet för brott mot de mänskliga rättigheterna och påpekar att när det finns bevis för kränkningar av de mänskliga rättigheterna måste förövarna lagföras i rättvisa rättegångar vid oberoende civila domstolar och utan tillämpning av dödsstraff. Parlamentet uppmanar eftertryckligen FN att undersöka möjligheterna att använda internationella domstolar för utredning och lagföring, om myndigheterna i Myanmar inte säkerställer att ansvar utkrävs internt i landet.

5.  Europaparlamentet uppmanar Myanmars regering att ge nationella och internationella medier fullständigt och obehindrat tillträde till delstaten Rakhine och att garantera mediepersonalens säkerhet.

6.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till regeringen i Myanmar om att omedelbart upphöra med användningen av landminor och att avlägsna alla landminor som redan har lagts ut, inklusive de som lades ut nyligen längs gränsen till Bangladesh. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att erbjuda tekniskt stöd i detta avseende. Parlamentet lovordar de insatser Bangladesh har gjort i samband med en humanitär kris i ett av dess grannländer. Parlamentet välkomnar det skydd som Bangladesh har gett rohingyer som flyr Myanmar och uppmanar landet att fortsätta att erbjuda stöd tillsammans med UNHCR. Parlamentet uppmanar Bangladesh att ytterligare underlätta de humanitära insatser som genomförs av internationella icke-statliga organisationer genom att förenkla den byråkratiska bördan, registreringsprocessen och rörelsefriheten.

7.  Europaparlamentet tar del av samförståndsavtalet mellan Myanmar och Bangladesh om återvändande och uppmanar eftertryckligen alla parter att till fullo respektera rohingyafolkets rätt att frivilligt, säkert och värdigt återvända till sina ursprungsorter, utan någon form av diskriminering och under FN:s fullständiga överinseende. Parlamentet insisterar på att myndigheterna i Myanmar ska ge trovärdiga garantier för att återvändarna inte kommer att utsättas för förföljelse eller tvingas in i segregerade läger på etniska eller religiösa grunder, samt att garantera att människorättsorgan kan bedriva en oberoende och opartisk övervakning. Parlamentet bekräftar principen om non-refoulement och stöder UNHCR:s bedömning av den 24 november att förhållandena i delstaten Rakhine i Myanmar för närvarande inte möjliggör ett säkert och hållbart återvändande. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen att gå i bräschen för de internationella insatserna genom att hålla ett mellanstatligt toppmöte tillsammans med FN. Parlamentet föreslår att man vid detta toppmöte diskuterar vilka framsteg som har gjorts i arbetet med rohingyaflyktingarnas återvändande och återställandet av deras medborgarskapsrättigheter, samt tar initiativ till en oberoende undersökning av brott mot mänskligheten.

8.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka det ekonomiska och materiella stödet för att ta emot flyktingar, samtidigt som man ser till att stödet inte används för oacceptabla lösningar för flyktingar och återvändare. Parlamentet uppmanar internationella aktörer att upprätta långsiktig finansiering som på ett hållbart sätt uppfyller rohingyaflyktingarnas och värdsamhällenas behov genom lämpliga och förbättrade tjänster. Parlamentet understryker i synnerhet att det finns ett brådskande behov av ekonomiska medel på uppskattningsvis 10 miljoner dollar till särskild medicinsk och psykisk vård för offer för våldtäkt och könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge sitt stöd till en fullständig utredning av omfattningen av sexuellt våld och andra brott mot rohingyafolket.

9.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över rapporter om att rohingyska kvinnor och flickor har blivit offer för människohandel i Myanmar och Bangladesh, och uppmanar med kraft myndigheterna i de båda länderna att samarbeta med UNHCR och människorättsorganisationer för att få ett slut på människohandel och ge drabbade kvinnor och flickor skydd och stöd.

10.  Europaparlamentet uppmanar Myanmars regering att ta itu med den långvariga och systematiska diskrimineringen och betonar att om man inte löser dessa grundproblem så är det omöjligt att förändra deras öde. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang det inte bara är rohingyerna som förnekas sina rättigheter som minoriteter i Myanmar, utan även andra etniska grupper i delstaterna Kachin och Shan.

11.  Europaparlamentet välkomnar slutrapporten från den rådgivande kommissionen för delstaten Rakhine, som inrättades på begäran av statsrådgivaren. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Myanmars myndigheter att snarast möjligt utse ett genomförandeorgan som till fullo kan följa upp Annan-rekommendationerna, samt uppmanar EU, FN och andra internationella aktörer att stödja denna process.

12.  Europaparlamentet understryker kommissionens rekommendation om behovet av att anpassa lagen om medborgarskap i Myanmar till internationella normer och fördrag i vilka Myanmar är avtalsslutande part. Parlamentet uppmanar med kraft Myanmars regering att ändra medborgarskapslagen samt ge rohingyafolket lagligt erkända medborgarskapshandlingar så att de kan accepteras som en etnisk minoritet och deras rätt till självidentifikation kan respekteras. Regeringen uppmanas eftertryckligen att utfärda id-kort som inte innehåller information om religiös tillhörighet.

13.  Europaparlamentet kräver att segregeringen av rohingyafolket i Myanmar upphör. Parlamentet vill se att utegångsförbudet för rohingyer lyfts och att kontroller som inte är absolut nödvändiga avskaffas. Parlamentet uppmanar eftertryckligen regeringen i Myanmar att se till att rohingyer kan resa fritt i delstaten Rakhine och resten av landet, samt i synnerhet att rätten till hälsovård, mat, utbildning och sysselsättning upprätthålls.

14.  Europaparlamentet uppmanar alla parter att stödja byggandet av effektiva demokratiska institutioner och ett starkt civilt samhälle, respekten för de grundläggande rättigheterna samt främjandet av ett gott styre, rättsstatsprincipen och ett oberoende och opartiskt rättsväsende.

15.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att snarast införa riktade sanktioner mot de personer inom militären och säkerhetstjänsten som är ansvariga för att de utbredda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna fortsätter i Myanmar.

16.  Europaparlamentet fördömer FN:s säkerhetsråds misslyckande att enas om beslutsamma åtgärder samt uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att öka trycket på dem som blockerar meningsfulla åtgärder, däribland Kina och Ryssland.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utvidga omfattningen på det befintliga vapenembargot mot Myanmar. Parlamentet uppmanar dessutom FN:s säkerhetsråd att införa ett globalt, heltäckande vapenembargo mot Myanmar genom vilket man avbryter all direkt och indirekt leverans, försäljning och överföring – inklusive transit och omlastning – av vapen, ammunition och annan militär utrustning och säkerhetsutrustning, liksom tillhandahållande av militär utbildning och annat militärt och säkerhetsmässigt stöd.

18.  Europaparlamentet uppmanar Myanmars regering, inklusive statsrådgivare Aung San Suu Kyi, att otvetydigt fördöma all hets till rasistiskt och religiös hat och att bekämpa social diskriminering och fientligheter mot rohingyaminoriteten, samt att upprätthålla den universella rätten till religions- och trosfrihet.

19.  Europaparlamentet uppmanar Asean och de regionala regeringarna att fortsätta vidta åtgärder för att öka trycket på Myanmars regering och militär för att få stopp på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och skydda alla civila i delstaten Rakhine och övriga Myanmar.

20.  Europaparlamentet påminner om att Sacharovpriset tilldelas dem som försvarar de mänskliga rättigheterna, slår vakt om minoriteters rättigheter och visar aktning för internationell rätt, för att nämna några av kriterierna. Parlamentet vill se att man överväger möjligheten att kunna dra in Sacharovpriset i sådana fall där pristagarna bryter mot de ovannämnda kriterierna, efter att ha blivit tilldelade priset.

21.  Europaparlamentet uppmanar de huvudsakliga internationella och regionala aktörerna, i synnerhet Kina, att använda alla bilaterala, multilaterala och regionala plattformar som står till deras förfogande för att kräva ett slut på grymheterna och få till stånd en fredlig lösning.

22.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att upprätthålla påtryckningarna på Myanmars myndigheter och säkerhetstjänster för att få ett stopp på våldet och den ihållande diskrimineringen mot rohingyafolket, samt att samarbeta med FN, Asean och regeringarna i regionen för att få ett slut på segregeringen i Myanmar.

23.  Europaparlamentet ber vice ordföranden/den höga representanten att informera parlamentet om de åtgärder som EU:s delegation vidtog vid utrikesministrarnas Asien–Europa-möte i Naypyidaw den 21 november 2017. Parlamentet kräver att det ingjuts nytt liv i människorättsdialogen mellan Myanmar och EU för att specifikt kunna ta upp de frågor som rör rohingyafolket.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga konsekvenser för de handelsförmåner som Myanmar åtnjuter, bland annat genom att diskutera en utredning enligt de mekanismer som finns i ”Allt utom vapen-bestämmelsen”.

25.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja UNHCR:s globala handlingsplan för perioden 2014–2024 för att avskaffa statslöshet.

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till regeringen och parlamentet i Myanmar, regeringen och parlamentet i Bangladesh, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, regeringarna och parlamenten i EU:s medlemsstater, generalsekreteraren för Asean, Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i Myanmar, FN:s flyktingkommissarie samt FN:s råd för mänskliga rättigheter.