Förfarande : 2018/2662(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B8-0198/2018

Ingivna texter :

RC-B8-0198/2018

Debatter :

PV 19/04/2018 - 6.2
CRE 19/04/2018 - 6.2

Omröstningar :

PV 19/04/2018 - 10.2

Antagna texter :

P8_TA(2018)0175

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 289kWORD 56k
18.4.2018
PE618.451v01-00}
PE618.455v01-00}
PE618.456v01-00}
PE618.458v01-00}
PE618.459v01-00}
PE621.579v01-00} RC1
 
B8-0198/2018}
B8-0202/2018}
B8-0203/2018}
B8-0205/2018}
B8-0206/2018}
B8-0208/2018} RC1

i enlighet med artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen

som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:

PPE (B8‑0198/2018)

S&D (B8‑0202/2018)

ECR (B8‑0203/2018)

ALDE (B8‑0205/2018)

Verts/ALE (B8‑0206/2018)

GUE/NGL (B8‑0208/2018)


om Filippinerna (2018/2662(RSP))


Cristian Dan Preda, Tomáš Zdechovský, Patricija Šulin, Francis Zammit Dimech, Milan Zver, Csaba Sógor, Mairead McGuinness, Romana Tomc, Ivan Štefanec, Eduard Kukan, Elisabetta Gardini, Giovanni La Via, Adam Szejnfeld, Michaela Šojdrová, Tunne Kelam, Bogdan Andrzej Zdrojewski, David McAllister, Lars Adaktusson, Krzysztof Hetman, Željana Zovko, Bogdan Brunon Wenta, Sandra Kalniete, Elmar Brok, Dubravka Šuica, Pavel Svoboda, Ivana Maletić, Laima Liucija Andrikienė, Seán Kelly, Deirdre Clune, Andrey Kovatchev, Julia Pitera, Marijana Petir, Inese Vaidere, László Tőkés, Stanislav Polčák, Jiří Pospíšil för PPE-gruppen
Elena Valenciano, Victor Boştinaru, Soraya Post för S&D-gruppen
Charles Tannock, Notis Marias, Valdemar Tomaševski, Branislav Škripek, Pirkko Ruohonen-Lerner, Raffaele Fitto, Ruža Tomašić, Monica Macovei, Anna Elżbieta Fotyga för ECR-gruppen
Urmas Paet, Nedzhmi Ali, Petras Auštrevičius, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, Gérard Deprez, Martina Dlabajová, María Teresa Giménez Barbat, Nathalie Griesbeck, Marian Harkin, Filiz Hyusmenova, Ivan Jakovčić, Petr Ježek, Ilhan Kyuchyuk, Patricia Lalonde, Valentinas Mazuronis, Louis Michel, Javier Nart, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jozo Radoš, Marietje Schaake, Jasenko Selimovic, Ramon Tremosa i Balcells, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Hilde Vautmans för ALDE-gruppen
Barbara Lochbihler, Ernest Urtasun, Jakop Dalunde, Davor Škrlec, Heidi Hautala, Igor Šoltes för Verts/ALE-gruppen
Miguel Urbán Crespo, Anne-Marie Mineur, Merja Kyllönen, Patrick Le Hyaric, Tania González Peñas, Dimitrios Papadimoulis, Xabier Benito Ziluaga, Estefanía Torres Martínez, Malin Björk, Stelios Kouloglou, Barbara Spinelli, Marie-Christine Vergiat, Branislav Škripek för GUE/NGL-gruppen
Fabio Massimo Castaldo, Ignazio Corrao för EFDD-gruppen
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om Filippinerna (2018/2662(RSP))  

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Filippinerna, särskilt av den 15 september 2016(1) och av den 16 mars 2017(2),

–  med beaktande av uttalandet av den 16 mars 2018 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om Filippinerna och Internationella brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av uttalandena från EU:s delegation och från talespersonen för Federica Mogherini, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,

–  med beaktande av ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen (EU) och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Filippinerna, å andra sidan,

–  med beaktande av det gemensamma arbetsdokumentet av den 19 januari 2018 från avdelningarna om bedömningen av läget i Filippinerna under perioden 2016–2017 inom ramen för den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (nedan kallad GSP-plus) (SWD(2018)0032),

–  med beaktande av uttalandena från FN: s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein, om anklagelserna från Filippinernas regering om att FN:s särskilda rapportör om urbefolkningars rättigheter och andra människorättsförsvarare varit inblandade i terroristverksamhet,

–  med beaktande av resultatet av jubileumstoppmötet mellan Asean och EU på 40‑årsdagen efter inrättandet av dialogrelationerna mellan Asean och EU, samt av Aseans handlingsplan (2018–2022),

–  med beaktande av uttalandet av den 23 februari 2018 från ordföranden för Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter om att det är oacceptabelt att senator De Lima kvarhålls i fängelse utan att vara anklagad för någonting,

–  med beaktande av de diplomatiska förbindelserna mellan Filippinerna och EU (vid den tidpunkten Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG)), vilka upprättades den 12 maj 1964 i och med att den filippinske ambassadören vid EEG utnämndes,

–  med beaktande av att Filippinerna är en grundande medlem av Sydostasiatiska nationers förbund (Asean),

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av Romstadgan,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Filippinerna och EU har långvariga diplomatiska, ekonomiska, kulturella och politiska förbindelser. Genom att ratificera partnerskaps- och samarbetsavtalet har Europeiska unionen och Filippinerna än en gång bekräftat sin gemensamma uppslutning bakom principerna om god samhällsstyrning, demokrati, rättsstat, mänskliga rättigheter, främjande av social och ekonomisk utveckling, liksom också fred och säkerhet i regionen.

B.  Alltsedan den 1 juli 2016 har, enligt utsago, omkring 12 000 personer, bland dem också kvinnor och barn, dödats på Filippinerna i en pågående kampanj mot narkotika, som på det internationella planet utlysts till president Dutertes ”krig mot narkotika”. President Duterte har utlovat att fortsätta sin kampanj mot narkotika allt intill slutet av sin ämbetsperiod 2022. EU är fortsatt djupt oroat över det stora antalet personer som dödats i samband med kampanjen mot olagliga droger i Filippinerna.

C.  FN:s särskilda rapportör om urbefolkningars rättigheter, Victoria Tauli-Corpuz, är filippinsk medborgare och har anklagats för terrorism. Tillsammans med 600 andra personer, bland dem också ledare från urbefolkningar och människorättsförsvarare, kom hon av Filippinernas regering i mars 2018 att föras upp på en förteckning över terroristorganisationer. FN:s experter åtnjuter immunitet mot rättsliga förfaranden. Anklagelserna följde efter att Tauli-Corpuz, fördömt arméns angrepp på urbefolkningen lumaderna på Mindanao. Tauli-Corpuz konstaterade att urbefolkningar som med fredliga medel skyddar sin egendom utsätts för trakasserier, tortyr och gripanden.

D.  Den 19 september 2016 avsattes senator Leila De Lima, som är människorättsaktivist och president Dutertes mest prominenta kritiker, från sin ställning som ordförande för senatens utskott för rättvisa och mänskliga rättigheter, och den 23 februari 2017 greps hon. Senator Leila De Lima ledde undersökningarna av de utomrättsliga avrättningarna i staden Davao under den tid då president Duterte var borgmästare där. Det befaras allvarligt att de brott som senator Leila De Lima står anklagad för är nästan helt och hållet uppdiktade och politiskt motiverade.

E.  Att Filippinernas myndigheter riktar in sig på urbefolkningar inger allvarlig oro. Vid utgången av december varnade FN för de massiva människorättskränkningar som lumaderna utsatts för på den filippinska ön Mindanao. Enligt expertuppskattningar från FN har minst 2 500 lumader tvångsförflyttats sedan oktober 2017. Det befaras att vissa av dessa angrepp motiveras med ogrundade misstankar om att lumaderna står i maskopi med terroristgrupper, eller föranleds av att de motsätter sig gruvdrift på sina fäders mark.

F.  Den 28 december 2000 undertecknade Filippinerna Romstadgan, och den 30 augusti 2011 ratificerade Filippinerna den, Internationella brottmålsdomstolens åklagare har inlett en preliminär undersökning av situationen i Filippinerna, med inriktning på de brott som påstås ha begåtts i landet åtminstone sedan den 1 juli 2016 i samband med kampanjen om ”krig mot narkotika”, som satts i gång av Filippinernas regering.

G.  Den 19 mars 2018 underrättades Internationella brottmålsdomstolen officiellt av FN att Filippinerna den 17 mars 2018 ingått med en skriftlig anmälan om att landet skulle frånträda Romstadgan.

H.  Den 7 mars 2017 godkände Filippinernas representanthus ett lagförslag om återinförande av dödsstraffet. Lagförslaget måste ytterligare godkännas av senaten innan det kan undertecknas av presidenten och bli lag. President Duterte har fört en aktiv kampanj för att dödsstraffet ska återinföras. Att återinföra dödsstraffet vore ett flagrant brott mot det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, till vilket Filippinerna anslöt sig 2007.

I.  Filippinerna kommer på 111:e plats bland 180 länder i fråga om korruption, på den förteckning över korruption som årligen offentliggörs av Transparency International.

J.  Utrymmet för det civila samhället blir hela tiden mindre. Klimatet för människorättsförsvarare i Filippinerna blir enligt utsago allt kärvare. President Duterte har gjort uttalanden med uppmuntran till polisen att gå till angrepp mot människorättsgrupper och förkämpar för de mänskliga rättigheterna.

K.  Personer som i offentligheten uttalar sig mot de utomrättsliga avrättningarna riskerar inreseförbud till Filippinerna.

L.  President Duterte har gjort ett antal föraktfulla och nedvärderande uttalanden om kvinnor och gång på gång sagt att våldtäkt är berättigad och uppmanat till att skjuta kvinnor.

M.  Människorättsförsvarare, journalister och aktivister utsätts hela tiden för hot, trakasserier, skrämseltaktik och våld för att de söker föra fram i offentligheten påståenden om utomrättsliga avrättningar och andra brott mot de mänskliga rättigheterna i Filippinerna. Hbti-gruppen utsätts för ständiga trakasserier.

N.  Filippinerna är ett av de länder som åtnjuter förmåner med stöd av Europeiska unionens särskilda stimulansordning GSP-plus.

O.  Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Filippinerna uppmanar till upprättandet av en meningsfull dialog om mänskliga rättigheter i form av en arbetsgrupp för de mänskliga rättigheterna.

1.  Europaparlamentet uppmanar Filippinernas regering att omedelbart få slut på de utomrättsliga avrättningar som görs under förebärande av att de är en del av ”kriget mot narkotika”. Parlamentet fördömer skarpt de många utomrättsliga avrättningar som, i samband med kampanjen mot narkotika, utförts av de väpnade styrkorna och av medborgargarden. Parlamentet framför sina kondoleanser till offrens familjer. Parlamentet uttrycker djup oro över trovärdiga rapporter om att Filippinernas polis förfalskar bevis i syfte att rättfärdiga utomrättsliga avrättningar, och att det till överväldigande delen är de fattiga i städerna som utväljs till offer.

2.  Europaparlamentet noterar regeringens initiativ på senaste tiden för att tillförsäkra ett mera enhetligt och heltäckande grepp på frågan om insatser mot narkotika, varvid utgångspunkten ska bestå i brottsbekämpning, rättvisa, påverkansarbete samt rehabilitering och integrering. Parlamentet välkomnar resolution nr 516, som lades fram för Filippinernas senat den 25 september 2017, med en kraftfull uppmaning till myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder för att få slut på de många avrättningarna, framför allt av landets barn, och uppmanar regeringen att prioritera kampen mot knarksmugglarnätverk och knarkbaroner, i stället för att rikta in sig på att spåra upp dem som använder små mängder narkotika. Parlamentet betonar att Filippinernas myndigheter i sin kamp mot olagliga droger måste låta tyngdpunkten vila vid folkhälsan och fullständigt respektera ett korrekt rättsförfarande, enligt vad som föreskrivs i nationell och internationell rätt. Parlamentet uppmanar regeringen att anta en särskild icke-våldspolitik.

3.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att fullständigt samarbeta med FN:s särskilda förfaranden. Parlamentet uppmanar Filippinernas myndigheter att omedelbart göra opartiska och meningsfulla undersökningar av dessa utomrättsliga avrättningar, och att lagföra alla förövare och ställa dem inför rätta. Parlamentet uppmanar EU och alla dess medlemsstater att stödja en FN-ledd undersökning av fallen där människor dödats på Filippinerna, samt till att de skyldiga ska ställas inför rätta.

4.  Europaparlamentet uppmanar än en gång Filippinernas myndigheter att försätta senator Leila De Lima på fri fot och att bereda henne drägliga förhållanden ur säkerhets- och hälsosynvinkel medan hon är frihetsberövad. Parlamentet uppmanar dessutom än en gång myndigheterna att garantera henne en rättvis rättegång och lägga ned alla politiskt motiverade åtal mot henne. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta med att noga följa händelseutvecklingen i fallet med senator De Lima.

5.  Europaparlamentet uppmanar Filippinernas myndigheter att avföra människorättsförsvarare från förteckningen över terrorister, lägga ned alla åtal mot dem och låta dem ostört få fortsätta sin verksamhet. Parlamentet erinrar Filippinernas myndigheter om att Victoria Tauli-Corpuz åtnjuter immunitet enligt konventionen rörande privilegier och immunitet från 1946.

6.  Europaparlamentet välkomnar initiativet från Internationella brottmålsdomstolen om att utreda påståendena om brott mot mänskligheten i samband med att människor dödats under ”kriget mot narkotika”. Parlamentet uppmanar Filippinernas regering att fullständigt samarbeta med åklagarämbetet vid Internationella brottmålsdomstolen, i samband med dess preliminära undersökning av Filippinerna. Parlamentet beklagar djupt den filippinska regeringens beslut om att ta initiativ till att frånträda Romstadgan och uppmanar regeringen att upphäva detta beslut.

7.  Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över representanthusets beslut om att återinföra dödsstraffet. Parlamentet uppmanar än en gång Filippinernas myndigheter att omedelbart inställa de förfaranden som pågår för att återinföra dödsstraffet. Parlamentet påminner om att EU anser dödsstraffet vara ett grymt och omänskligt straff som inte avskräcker från kriminellt beteende, och uppmanar Filippinernas regering att inte heller sänka straffbarhetsåldern.

8.  Europaparlamentet är bestört över att korruptionen breder ut sig alltmer under Filippinernas nuvarande styre. Parlamentet uppmanar Filippinernas myndigheter att ta i med större kraft för att effektivt komma åt korruptionen. Parlamentet understryker här vikten av respekt för grundläggande principer om demokrati och rättsstat.

9.  Europaparlamentet fördömer alla hot och trakasserier, all skrämseltaktik och allt våld mot personer såsom bl.a. människorättsförsvarare, journalister och aktivister som söker föra fram i offentligheten påståenden om utomrättsliga avrättningar och andra brott mot de mänskliga rättigheterna i Filippinerna. Parlamentet uppmanar med kraft Filippinernas regering att tillförsäkra människorättsförsvarare, journalister och aktivister möjlighet att utföra sitt arbete under gynnsamma betingelser och utan fruktan för repressalier.

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Filippinerna att avskaffa inreseförbuden för personer som uppfattas vara kritiska mot president Dutertes politik.

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Filippinerna att iaktta sina folkrättsenliga skyldigheter att skydda urbefolkningarnas rättigheter, även då det råder väpnad konflikt.

12.  Europaparlamentet fördömer allt våld mot kvinnor och erinrar om att detta våld är en allvarlig kränkning av kvinnors och flickors mänskliga rättigheter och människovärde. Parlamentet fördömer skarpt nedvärderande och kvinnofientliga uttalanden om kvinnliga stridsdeltagare. Parlamentet erinrar presidenten om att det strider mot internationell humanitär rätt att uppmuntra statliga styrkor till sexuella våldshandlingar under väpnad konflikt. Parlamentet uppmanar presidenten att behandla kvinnor med respekt och att inte uppvigla till kvinnovåld.

13.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att överväga om de ska yrka på att Republiken Filippinerna ska uteslutas från FN:s råd för mänskliga rättigheter innan landets nuvarande medlemskap av rådet löper ut vid utgången av 2018.

14.  Europaparlamentet påminner Filippinernas myndigheter om deras skyldigheter enligt folkrätten, GSP-plus och partnerskaps- och samarbetsavtalet, särskilt inom området mänskliga rättigheter, samt om vilka konsekvenser det för med sig om inte dessa skyldigheter fullgörs. Parlamentet betonar att landet i stort sett gjort bra framsteg med att genomföra GSP-plus-konventionerna, men att svåra orosmoment kvarstår i fråga om mänskliga rättigheter i samband med kriget mot narkotika. Parlamentet erinrar här om sin tidigare resolution om Filippinerna den 16 mars 2017 och uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att använda alla tillbudsstående medel, också partnerskaps- och samarbetsavtalet, för att förmå Filippinerna att få slut på de utomrättsliga avrättningarna i samband med kampanjen mot narkotika, samt att, om det inte sker några påtagliga förbättringar, inleda de förfaranden som kan komma att utmynna i att förmånerna enligt GSP-plus tillfälligt återkallas. Parlamentet uppmanar EU att med alla tillbudsstående medel stödja Filippinernas regering, så att den kan respektera sina internationella skyldigheter på människorättsområdet.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Filippinernas president, regering och parlament, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament och regeringar, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och regeringarna i Sydostasiatiska nationers förbund (Asean).

(1)

Antagna texter, P8_TA(2016)0349.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2017)0088.

Senaste uppdatering: 18 april 2018Rättsligt meddelande - Integritetspolicy