GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Somalia
4.7.2018 - (2018/2784(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
B8‑0323/2018 (ECR)
B8‑0324/2018 (Verts/ALE)
B8‑0325/2018 (S&D)
B8‑0327/2018 (ALDE)
B8‑0331/2018 (PPE)
B8‑0334/2018 (GUE/NGL)
Cristian Dan Preda, Michaela Šojdrová, Elmar Brok, Tomáš Zdechovský, Marijana Petir, Jaromír Štětina, Željana Zovko, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Ivan Štefanec, Luděk Niedermayer, Pavel Svoboda, Anna Záborská, Patricija Šulin, Lorenzo Cesa, Elisabetta Gardini, Tunne Kelam, Brian Hayes, Milan Zver, Bogdan Brunon Wenta, Csaba Sógor, David McAllister, Mairead McGuinness, Adam Szejnfeld, Romana Tomc, Eduard Kukan, Giovanni La Via, Lefteris Christoforou, Seán Kelly, Deirdre Clune, Dubravka Šuica, Sandra Kalniete, Ivana Maletić, Ivo Belet, Joachim Zeller, Stanislav Polčák, Jiří Pospíšil, Krzysztof Hetman, László Tőkés, Inese Vaidere för PPE-gruppen
Elena Valenciano, Victor Boştinaru, Soraya Post, Pier Antonio Panzeri för S&D-gruppen
Charles Tannock, Karol Karski, Anna Elżbieta Fotyga, Valdemar Tomaševski, Notis Marias, Ruža Tomašić, Pirkko Ruohonen‑Lerner, Jadwiga Wiśniewska, Jana Žitňanská för ECR-gruppen
Javier Nart, Nedzhmi Ali, Petras Auštrevičius, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, Gérard Deprez, Martina Dlabajová, María Teresa Giménez Barbat, Charles Goerens, Marian Harkin, Ivan Jakovčić, Ilhan Kyuchyuk, Patricia Lalonde, Valentinas Mazuronis, Louis Michel, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jozo Radoš, Frédérique Ries, Robert Rochefort, Marietje Schaake, Jasenko Selimovic, Pavel Telička, Viktor Uspaskich, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Hilde Vautmans, Cecilia Wikström för ALDE-gruppen
Lola Sánchez Caldentey, Miguel Urbán Crespo, Tania González Peñas, Estefanía Torres Martínez, Xabier Benito Ziluaga, Marie‑Christine Vergiat, Patrick Le Hyaric, Dimitrios Papadimoulis, Kostadinka Kuneva, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen
Klaus Buchner, Jordi Solé, Margrete Auken, Bodil Valero för Verts/ALE-gruppen
Ignazio Corrao, Piernicola Pedicini, Laura Ferrara, Fabio Massimo Castaldo
Europaparlamentets resolution om Somalia
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Somalia, särskilt resolutionen av den 15 september 2016[1],
– med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2017 om flyktinglägret i Dadaab[2],
– med beaktande av uttalandet av den 30 oktober 2017 från talespersonen för Europeiska utrikestjänsten om attacken i Somalia, liksom de tidigare uttalandena av talespersonen,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 3 april 2017 om Somalia,
– med beaktande av den gemensamma strategin för EU och Afrika,
– med beaktande av Cotonouavtalet,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av rapporten från FN:s kontor för mänskliga rättigheter Protection of Civilians: Building the Foundation for Peace, Security and Human Rights in Somalia från december 2017,
– med beaktande av det nationella vägledande programmet mellan EU och Somalia för Förbundsrepubliken Somalia 2014-2020,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution från den 15 maj 2018 om förlängning av mandatet för Afrikanska unionens uppdrag i Somalia,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution om Somalia från den 27 mars 2018, liksom av alla dess tidigare resolutioner,
– med beaktande av informationen från FN:s särskilda representant för Somalia till säkerhetsrådet från den 15 maj 2018,
– med beaktande av pressmeddelandena av den 25 januari 2018, den 25 februari 2018 och den 4 april 2018 från FN:s säkerhetsråd om Somalia,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 25 juni 2018 om Afrikas horn, av den 17 juli 2017 om hantering av risken för hungersnöd, och av den 3 april 2017 om Somalia,
– med beaktande FN:s generalsekreterares rapporter om Somalia av den 26 december 2017 och den 2 maj 2018,
– med beaktande av kommunikén från FN:s säkerhetskonferens om Somalia av den 4 december 2017,
– med beaktande av resolutionen av FN:s råd för mänskliga rättigheter av den 29 september 2017 om stöd till Somalia på området mänskliga rättigheter,
– med beaktande av uttalandet från Amisom av den 8 november 2017, där det tillkännagav sin avsikt att inleda ett stegvist tillbakadragande av trupper från Somalia från och med december 2017, i syfte att genomföra ett fullständigt tillbakadragande senast 2020,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av fyra FN-människorättsexperter den 4 maj 2016 där de uttryckte oro över de ökande förföljelserna av fackföreningsmedlemmar i Somalia,
– med beaktande av de slutsatser och rekommendationer som anges i den 380:e rapporten för ILO:s kommitté för föreningsfrihet från november 2016, som godkänts av ILO:s styrande organ för mål nr 3113,
– med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Al-Shabaab har utfört flera terroristattacker på somalisk mark. Den 14 oktober 2017 upplevde Somalia sin värsta terroristattack där minst 512 människor registrerats officiellt ha dött och 357 sårats. Al-Shabaab och andra terroristgrupper som är knutna till Islamiska staten har fortsatt att begå terroristattacker mot den internationellt erkända somaliska regeringen och civilbefolkningen.
B. Den 1 april 2018 ledde al-Shabaab en bilbombsattack mot en av Afrikanska unionens fredsbevararbas i Bulamarer och närliggande byar. Den 25 februari 2018 inträffade två terrorattacker i Mogadishu som dödade minst 32 personer.
C. Regeringens säkerhetsstyrkor i Somalia dödade och sårade olagligen civila under interna strider mellan regeringsstyrkorna vid ett biståndsutdelningscentrum i Baidoa i juni 2017. Civilbefolkningen har också blivit angripen under sammandrabbningar mellan regionala styrkor och klanmiliser, särskilt i regionerna Nedre Shabelle, Galgaduud och Hiraan.
D. Enligt rapporten från FN:s kontor för mänskliga rättigheter och FN:s biståndsuppdrag i Somalia (Unsom) för perioden 1 januari 2016–14 oktober 2017 har 2 078 civila dött och 2 507 sårats i Somalia. Största delen av fallen tillskrivs al-Shabaabrebellerna. E betydande andel av dessa dödsfall har förorsakats av klanmiliser, statliga aktörer, inklusive armén och polisen och t.o.m. Afrikanska unionens uppdrag i Somalia.
E. Somalia har genomlevt två årtionden av inbördeskrig. Sedan 2012, då en ny, internationellt understödd regering tillträdde, har Somalia gjort stora framsteg i riktning mot fred och stabilitet. Även om al-Shabaab har lidit stora förluster från terrorismbekämpningsinsatser under de senaste åren tyder FN-rapporter på att IS/Daish‑fraktionerna i Somalia har ökat betydligt.
F. Den 8 februari 2017 höll Somalia sitt första fria val efter att den internationellt understödda regeringen tillträdde. Valsystemet ökade valdeltagandet, men visade endast begränsade valmässiga drag. Regeringen har åtagit sig att vid valen som arrangeras 2020/1 övergå till ett oviktat valsystem som grundar sig på den allmänna rösträtten.
G. Mandatet för Afrikanska unionens uppdrag i Somalia förlängdes fram till och med den 31 juli 2018. Enligt FN:s säkerhetsråds resolution nr 2372/17 bör uniformerad personal vid Amisom minskas med 30 procent till 20 626 personer senast i oktober 2018. Amisom-personal har anklagats för människorättskränkningar, sexuellt våld och försummelse under sin tjänst.
H. Yttrandefriheten, som är en grundpelare för varje fungerande demokrati, fortsätter att vara kraftigt begränsad i Somalia. Journalister, människorättsförsvarare, aktivister inom det civila samhället och politiska ledare fortsätter att utsättas för hot dagligen. Al‑Shabaab fortsätter att använda hotelser, gripanden, frihetsberövanden utan rättslig prövning och till och med mord. Myndigheterna utreder sällan dessa fall. Somalia har enligt Internationella journalistfederationens (IFJ) åtta år i rad varit det mest dödliga landet i Afrika för journalister och andra yrkesverksamma inom medierna att arbeta och utöva sin grundläggande rätt till yttrandefrihet i.
I. Rätt till föreningsfrihet och fackföreningsanslutning är avgörande för utvecklingen av en fungerande demokrati. Somalias federala regering tillåter i praktiken inte bildandet och förekomsten av oberoende fackföreningar. Fackföreningsaktivister och aktivister för arbetstagares rättigheter i Somalia ställs dagligen inför hot, repressalier och trakasserier. Stigmatisering och smutskastningskampanjer mot fackföreningsmedlemmar är allmänt förekommande i Somalia.
J. ILO har lämnat in ett klagomål om kränkning av föreningsfriheten mot den somaliska regeringen. ILO uppmanade regeringen att omedelbart erkänna att Faruk Osman leder organisationerna NUSOJ och FESTU.
K. FN:s människorättsexperter förklarade offentligt att Somalia inte fullgör sina internationella skyldigheter på området för mänskliga rättigheter, och situationen för fackföreningar förvärras trots särskilda rekommendationer från Internationella arbetsorganisationens styrelse som uppmanar Somalias regering att avstå från ytterligare inblandning i fackföreningar som har registrerats i Somalia, med särskild hänvisning till NUSOJ och FESTU.
L. Människorättskränkningar är utbredda i Somalia. De som är ansvariga för dem är oftast icke-statliga aktörer – al-Shabaabrebeller och klanmiliser – men även statliga aktörer. Det har förekommit utomrättsliga avrättningar, sexuellt och könsrelaterat våld, godtyckliga gripanden, frihetsberövanden och bortföranden. Enligt FN:s kontor för mänskliga rättigheter kränker den nationella underrättelse- och säkerhetsmyndigheten (Nisa) i Somalia rutinmässigt internationell människorättslagstiftning. Den arbetar ofta på ett utomrättsligt sätt och dess befogenheter är alltför breda.
M. Den politiska situationen är instabil och regeringen är fortfarande svag, vilket hämmar framstegen på rätts- och säkerhetsområdet. Enligt Transparency International är Somalia det mest korrupta landet i världen.
N. Militära domstolar fortsätter att pröva ett stort antal fall, däribland terrorismrelaterade brott, under förfaranden som absolut inte lever upp till de internationella standarderna om rättvisa rättegångar. Under det tredje kvartalet 2017 hade minst 23 personer avrättats efter domar som utfärdats av militärdomstolar, de flesta anklagade för terrorismrelaterade brott. Den 13 februari 2017 dömdes sju svarande, bland dem ett barn, till döden i Puntland för mord, till stor del utifrån erkännanden som erhållits under tvång av underrättelsetjänsten i Puntland. Fem avrättades i april samma år.
O. Utländska intressen komplicerar den politiska situationen ytterligare. I samband med den bredare konfrontationen mellan å ena sidan Förenade Arabemiraten och Saudiarabien och Qatar, å andra, har Somalias federala regering försökt att förhålla sig neutral. Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har som vedergällning dragit in sina regelbundna utbetalningar av budgetstöd till Somalia, vilket ytterligare försvagar regeringens förmåga att betala säkerhetsstyrkorna.
P. Barn hör till de största offren för konflikten i Somalia. Det har förekommit många fall av bortföranden och rekryteringar av barn till terroristgrupper. De har behandlats som fiender av de somaliska säkerhetsstyrkorna och det har förekommit många mord, lemlästningar, gripanden och frihetsberövanden.
Q. En rapport från Human Rights Watch av den 21 februari 2018 hänvisar till kränkningar och brott – inbegripet misshandel, tortyr, fängslande och sexuellt våld – som hundratals barn som hålls i förvar på grund av terrorismrelaterad verksamhet har utsatts för sedan 2015. I Puntland har barn dömts till döden för terroristbrott.
R. Efter år av torka har 230 000 människor, av vilka över hälften beräknas vara barn, fördrivits efter översvämningar orsakade av den senaste tidens rekordregn. De delar samma öde som de ungefär 2,6 miljoner människor i hela landet som redan har drabbats av torka och konflikter.
S. Ett betydande antal av de civila dödsfall som har registrerats orsakades av klanmiliser. Klankonflikterna orsakas till största delen av tvister om mark och resurser, som den fortsatta hämndspiralen förvärrar. Dessa konflikter har förvärrats av de knappa resurserna och torkan. Sådana konflikter utnyttjas av regeringsfientliga element till att ytterligare destabilisera områdena.
T. Den osäkra livsmedelsförsörjningen fortsätter att utgöra ett allvarligt problem för den somaliska staten och befolkningen. Enligt generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder har cirka hälften av Somalias befolkning på 12 miljoner invånare osäker livsmedelsförsörjning och är i behov av humanitärt bistånd. Uppskattningsvis 1,2 miljoner barn beräknas vara akut undernärda, varav 232 000 kommer att drabbas av livshotande grav akut undernäring. Många delar av landet har inte helt återhämtat sig från hungersnöden 2011–2012. Torka förvärrar problemen med osäker livsmedelsförsörjning i Somalia.
U. Det finns flera somaliska flyktingläger i Kenya, däribland lägret i Dadaab, som ensamt har ungefär 350 000 flyktingar. Med tanke på att det internationella samfundet har misslyckats med att tillhandahålla lämpligt stöd, har de kenyanska myndigheterna för avsikt att minska antalet läger genom att pressa människor att återvända till Somalia.
V. Internationella humanitära aktörer är avgörande för att bekämpa osäker livsmedelsförsörjning och tillhandahålla humanitärt bistånd. De har i hög grad bidragit till att förhindra en humanitär katastrof i Somalia. Det har gjorts försök att omdirigera humanitärt bistånd till finansiering av krigföring.
W. EU har sedan 2016 gradvis ökat sitt årliga humanitära stöd till Somalia, särskilt med anledning av den svåra torkan som drabbat landet, och anslagit 120 miljoner euro till humanitära partner under 2017. Den internationella humanitära åtgärdsplanen finansieras endast upp till 24 procent.
X. EU har tilldelat 486 miljoner euro genom Europeiska utvecklingsfonden (2014–2020), med fokus på stats- och fredsbyggande arbete, trygg livsmedelsförsörjning, motståndskraft och utbildning. EU stöder också Amisom genom den fredsbevarande resursen för Afrika. Genom den 22 000 man starka fredsbevarande Amisom-truppen har Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom) fört med sig ett visst mått av stabilitet i delar av Somalia. Delar av landet är fortfarande under kontroll av eller hot från den radikala islamistiska rörelse al-Shabaab, eller kontrolleras av separata myndigheter, såsom är fallet i Somaliland och Puntland.
1. Europaparlamentet fördömer alla terroristattacker mot den somaliska befolkningen som begåtts av al-Shabaab och andra extremistiska terroristgrupper. Parlamentet hävdar att det inte finns några legitima skäl att delta i terroristverksamhet. Parlamentet uppmanar att de ansvariga för terroristattacker och kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska dras inför rätta i enlighet med internationell människorättslagstiftning. Parlamentet uttrycker sin djupaste medkänsla med offren för terroristattackerna i Somalia och deras anhöriga, och beklagar djupt förlusten av människoliv. Parlamentet påminner de somaliska myndigheterna om deras skyldighet att garantera mänskliga rättigheter och skydda civilbefolkningen under alla omständigheter.
2. Europaparlamentet understryker att undanröjandet av de bakomliggande orsakerna till terrorism såsom otrygghet, fattigdom, kränkningar av de mänskliga rättigheterna, miljöförstöring, straffrihet, brist på rättvisa och förtryck i hög grad skulle bidra till att utplåna terroristorganisationer och terroristverksamhet i Somalia. Parlamentet hävdar att underutveckling och osäkerhet utgör en ond cirkel. Parlamentet uppmanar därför de internationella aktörerna, inbegripet EU:s utvecklingsprogram, att engagera sig i initiativ för reformer av säkerhetssektorn och initiativ för kapacitetsuppbyggnad för att säkerställa samstämmighet mellan deras utveckling och säkerhetsstrategier i Somalia. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta att stödja freds- och försoningsprocessen i Somalia genom ramen för ömsesidig ansvarighet och säkerhetspakten.
3. Europaparlamentet uppmanar Somalias federala regering att fortsätta sina freds- och statsbyggande insatser för att skapa starka institutioner som styrs av rättsstatsprincipen och som är i stånd att sörja för grundläggande offentliga tjänster samt garantera säkerhet, yttrandefrihet och föreningsfrihet. Parlamentet gläder sig över att al-Shabaab inte kunde hindra valprocessen 2016–2017. Parlamentet uppmanar Somalias federala regering av säkerställa att det finns ett valsystem baserat på oviktad allmän rösträtt inför valet 2020–2021. Parlamentet erinrar om att varaktig stabilitet och fred kan uppnås endast genom social inkludering, hållbar utveckling och god samhällsstyrning utifrån de demokratiska principerna och rättsstatsprincipen.
4. Europaparlamentet uppmanar Somalias federala regering att intensifiera sina ansträngningar för att befästa rättsstatsprincipen i hela landet. Parlamentet hävdar att straffrihet är en viktig orsak till den fortgående våldsspiralen och den allt sämre människorättssituationen. Parlamentet begär att de somaliska myndigheterna hänskjuter sådana framtida civila mål som ska behandlas under militära domstolar till civila domstolar för lagföring. Parlamentet uppmanar Somalias president att utan dröjsmål omvandla avgivna domar om dödsstraff som ett första steg mot ett moratorium för alla dödsdomar. Parlamentet anser att endast rättsstatsprincipen kan avskaffa straffrihet. Parlamentet uppmanar regeringen och internationella aktörer att fortsätta arbeta för inrättandet av ett oberoende rättsväsende, oberoende och trovärdiga utredningar av brott som begåtts mot somaliska journalister, utrotning av korruption, samt att bygga upp ansvarsfulla institutioner, särskilt inom säkerhetssektorn. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att rådet i fjol i samarbete med FN och EU införde en landsomfattande rättslig utbildningsplan.
5. Europaparlamentet beklagar statliga och icke-statliga aktörers kränkningar av yttrandefriheten i Somalia. Parlamentet är oroat över den autokratiska linje som den nuvarande förvaltningen och vissa regionala statliga förvaltningar har tillämpat, vilket har lett till att politiska motståndare och fredliga kritiker gripits. Parlamentet anser att alla hot, trakasserier, frihetsberövande eller dödande av journalister och aktivister inom det civila samhället är absolut oacceptabla. Parlamentet begär att de somaliska myndigheterna slutar med använda Nisa för att trakassera oberoende journalister och politiska motståndare. Parlamentet uppmanar regeringen och EU att, som ett led i sin verksamhet på rättsstatsområdet i Somalia, se till att Nisa regleras med effektiva tillsynsmekanismer. Parlamentet slår fast att yttrandefrihet och tankefrihet är en förutsättning för utvecklingen av ett starkt och demokratiskt samhälle. Parlamentet uppmanar Somalias federala regering att säkerställa att rätten till yttrandefrihet respekteras till fullo. Parlamentet uppmanar den somaliska regeringen att se över strafflagen, den nya medielagen och annan lagstiftning för att bringa den i samklang med Somalias internationella åtaganden om rätten till yttrande- och mediefrihet.
6. Europaparlamentet uttrycker oro över vissa utländska intressen som komplicerar den politiska situationen ytterligare. Parlamentet noterar att Somalias federala regering, i sitt försök att förhålla sig neutral i den bredare konfrontationen mellan å ena sidan Förenade Arabemiraten och Saudiarabien, och Quatar, å andra, har fråntagits sina regelbundna utbetalningar av budgetstöd från Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, vilket ytterligare försvagar regeringens förmåga att betala säkerhetsstyrkorna. Parlamentet uppmanar Förenade Arabemiraten att genast upphöra med alla former av destabilisering i Somalia och respektera Somalias suveränitet och territoriella integritet.
7. Europaparlamentet fördömer starkt de grova kränkningar av föreningsfriheten och yttrandefriheten mot Somalias fria och oberoende fackföreningar och i synnerhet det långvariga förtrycket av NUSOJ (det somaliska journalistförbundet) och FESTU (den gemensamma organisationen för somaliska fackföreningar) och kräver att pågående utredningar som åklagarmyndighetens kontor har företagit om Omar Faruk Osman, generalsekreterare för NUSO, för att ha organiserat, utan godkännande från ministeriet för information, firandet av Internationella dagen för pressfrihet.
8. Europaparlamentet fördömer starkt den somaliska statens förtryck mot fackligt aktiva. Parlamentet uppmanar den somaliska staten att upphöra med alla former av förtryck mot fackföreningsmedlemmar. Parlamentet håller fast vid att regeringen ska tillåta inrättandet av oberoende fackföreningar. Parlamentet är övertygat om att fackföreningar är oumbärliga för att garantera arbetstagarnas rättigheter i Somalia. Parlamentet hävdar att oberoende fackföreningar avsevärt kan bidra till att förbättra säkerhetssituationen i Somalia.
9. Europaparlamentet uppmanar Somalias federala regering att respektera och upprätthålla internationell rättsstatlighet och att godta och till fullo genomföra Internationella arbetsorganisationen ILO:s beslut i ärende nr 3113.
10. Europaparlamentet lovordar allt det arbete som utförs av FN:s biståndsuppdrag i Somalia (Unsom) och särskilt övervakningen av de mänskliga rättigheterna i Somalia, liksom FN:s säkerhetsråds beslut att förlänga dess mandat till den 31 mars 2019. Parlamentet lovordar de ansträngningar som gjorts av Afrikanska unionen att återställa en viss stabilitet i Somalia och att organisera den politiska övergångsprocessen. Parlamentet efterlyser bättre övervakning och kapacitetsuppbyggnad från EU:s sida för att utkräva ansvar för övergrepp begångna av Amisom, särskilt med tanke på att EU svarar för huvudparten av dess finansiering.
11. Europaparlamentet fördömer rekryteringen av barnsoldater i Somalia som en motbjudande krigsförbrytelse. Parlamentet anser att barn är en av de mest utsatta grupperna i konflikten. Parlamentet uppmanar alla beväpnade grupper att omedelbart sätta stopp för denna praxis och frige alla barn som för närvarande deltar. Parlamentet uppmanar staten att behandla dem som offer för terrorism och krig i stället för förövare, och uppmanar EU att hjälpa den somaliska regeringen i dess ansträngningar för rehabilitering och återanpassning. Parlamentet uppmanar de somaliska myndigheterna att upphöra med godtyckliga frihetsberövanden av barn som är misstänkta för att ha olagliga förbindelser med al-Shabaab. Parlamentet uppmanar alla aktörer i Somalia att efterleva målen i det fakultativa protokollet till FN:s konvention om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter, och uppmanar Somalias federala regering att ratificera den utan dröjsmål.
12. Europaparlamentet välkomnar valet av ledamöter till den nyligen inrättade oberoende nationella människorättskommissionen i Somalia, och uppmanar Somalias regering att utse kommissionen utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet är djupt oroat över rapporterna om brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts av somaliska säkerhetsstyrkor, bland annat mord, godtyckliga gripanden och frihetsberövanden, tortyr, våldtäkt och bortföranden. Parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att alla kränkningar undersöks fullt ut och att förövarna ställs inför rätta. Parlamentet uppmanar regeringen och EU att förbättra den somaliska brottsutredningsavdelningens tekniska expertis så att den kan utföra noggranna och effektiva utredningar som respekterar medborgarnas rättigheter. Parlamentet uppmanar nationella och utländska trupper som intervenerar i kampen mot al-Shabaab att agera i enlighet med internationell rätt. Parlamentet uppmanar den somaliska regeringen att fullfölja åtaganden att upphöra med tvångsförflyttningar av internflyktingar, inbegripet i landets huvudstad Mogadishu.
13. Europaparlamentet lovordar den somaliska regeringen för att inleda översynen av Somalias provisoriska konstitution efter ett tre dagar långt nationellt konstitutionellt konvent i maj 2018 vilket kommer att leda till permanent konstitution för Somalia. Parlamentet uppmanar den somaliska regeringen med kraft att slutföra Somalias nationella handlingsplan om förebyggande och motverkande av våldsam extremism som en del av landets övergripande strategi för säkerhet, med stöd av Amisom.
14. Europaparlamentet fördömer könsrelaterat våld mot kvinnor, män, pojkar och flickor som fruktansvärda krigsförbrytelser, med kvinnor och flickor som drabbas särskilt hårt. Parlamentet uppmanar staten att intensifiera sina insatser för att skydda sårbara grupper i samhället. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att rådet i fjol i samarbete med FN och EU införde en landsomfattande rättslig utbildningsplan. Parlamentet upprepar sin största oro över kvinnors rättigheter. Parlamentet uppmanar berörda myndigheter att främja jämställdhet mellan könen och kvinnors egenmakt. Parlamentet fördömer olagligförklaringen av homosexualitet i Somalia och kriminaliseringen av hbti-personer.
15. Europaparlamentet beklagar den svåra humanitära situation som hotar livet för miljontals somalier. Parlamentet påminner om att dödligheten under 2011 års hungersnöd förvärrades av den osäkra situationen och de militanta extremister från al‑Shabab som hindrade livsmedelshjälpssändningar att komma fram till områden i södra och centrala Somalia, som vid den tiden var under dess kontroll. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och det internationella samfundet att fortsätta med sitt stöd till landets befolkning i syfte att förbättra levnadsvillkoren för de mest utsatta grupperna och hantera konsekvenserna av fördrivningar, otrygg livsmedelsförsörjning, epidemier och naturkatastrofer. Parlamentet fördömer alla attacker mot humanitära aktörer och fredsbevarande styrkor i Somalia. Parlamentet begär att EU:s bistånd anpassas till internationellt överenskomna principer för utvecklingseffektivitet, för att uppnå de nyligen antagna målen för hållbar utveckling.
16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Afrikanska unionen, presidenten, premiärministern och parlamentet i Somalia, FN:s generalsekreterare, FN:s säkerhetsråd, FN:s råd för mänskliga rättigheter samt den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen.
- [1] EUT C 204, 13.6.2018, s. 127.
- [2] Antagna texter, P8_TA(2017)0229.