GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om djurs välbefinnande, användning av mikrobiella medel och miljöpåverkan av industriell slaktkycklingproduktion
22.10.2018 - (2018/2858(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
B8‑0484/2018 (S&D, GUE/NGL, Verts/ALE, EFDD)
B8‑0485/2018 (PPE)
B8‑0487/2018 (ECR)
B8‑0489/2018 (ALDE)
Michel Dantin, Herbert Dorfmann för PPE-gruppen
Karin Kadenbach för S&D-gruppen
Jørn Dohrmann, Anthea McIntyre, James Nicholson, John Flack för ECR-gruppen
Elsi Katainen för ALDE-gruppen
Anja Hazekamp, Marina Albiol Guzmán, Paloma López Bermejo, Ángela Vallina, Younous Omarjee, Dimitrios Papadimoulis, Stelios Kouloglou, Stefan Eck för GUE/NGL-gruppen
Keith Taylor, Thomas Waitz för Verts/ALE-gruppen
Eleonora Evi, Marco Zullo, Laura Agea, Rosa D’Amato, Piernicola Pedicini för EFDD-gruppen
Europaparlamentets resolution om djurs välbefinnande, användning av mikrobiella medel och miljöpåverkan av industriell slaktkycklingproduktion
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av rådets direktiv 2007/43/EG av den 28 juni 2007 om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar[1] (direktivet om slaktkycklingar),
– med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om en ny strategi för djurs välbefinnande för 2016–2020[2],
– med beaktande av EU:s One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens från 2017,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 januari 2012 om EU:s strategi för djurskydd och djurs välbefinnande 2012–2015 (COM(2012)0006),
– med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 13 april 2018 om genomförandet av direktiv 2007/43/EG och dess effekter på slaktkycklingars välbefinnande, samt om utarbetandet av välfärdsindikatorer (COM(2018)0181),
– med beaktande av kommissionens studie av den 21 november 2017 om tillämpningen av rådets direktiv 2007/43/EG och utarbetandet av välfärdsindikatorer,
– med beaktande av den överenskommelse om förordningen om veterinärmedicinska läkemedel som nåddes den 5 juni 2018,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”)[3],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel[4],
– med beaktande av den europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur och rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om samma ämne[5],
– med beaktande av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/302 av den 15 februari 2017 om fastställande av BAT-slutsatser för intensiv uppfödning av fjäderfä eller gris, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU[6],
– med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. EU är en av de största globala producenterna av slaktkycklingar, varav cirka 7 miljarder slaktas för användning i livsmedel. Fjäderfäsektorn, vars produktion sker i enlighet med EU:s ”från jord till bord”-princip, sysselsätter över en kvarts miljon människor, och det finns 23 000 stora slaktkycklinggårdar i Europa.
B. I direktiv 2007/43/EG (nedan kallat direktivet om slaktkycklingar) fastställs miniminormer för skydd av slaktkycklingar. Det är viktigt att kommissionen, medlemsstaterna och producenterna respekterar dessa regler och genomför regelbundna inspektioner på området.
C. Enligt kommissionens studie av den 21 november 2017 om tillämpningen av rådets direktiv 2007/43/EG hålls 34 procent av slaktkycklingarna i en djurtäthet på 33 kg/m² i enlighet med den allmänna regeln, 40 procent i en djurtäthet på 34–39 kg/m² och 26 procent i den högsta djurtäthet (upp till 42 kg/m²) som tillåts enligt direktivet.
D. Genomförandet av direktivet om slaktkycklingar är inte enhetligt, och kommissionens senaste genomföranderapport visade att genomförandet i bästa fall är inkonsekvent i de olika medlemsstaterna.
E. Överanvändning av antimikrobiella veterinärmedicinska läkemedel, särskilt som tillväxtbefrämjande medel och för metafylax och profylax, har varit en av de viktigaste faktorerna bakom utvecklingen av bakterier med antimikrobiell resistens på global nivå. Ett sämre välbefinnande orsakat av hög djurtäthet och värmebelastning kan ge upphov till immunologiska brister och göra slaktkycklingar mer mottagliga för sjukdomar.
F. Förekomsten av multiresistenta zoonotiska stammar av Campylobacter spp. och Salmonella spp. på slaktkycklinggårdar och i slaktkycklingkött utgör ett växande hot mot folkhälsan, enligt rapporter från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC).
G. Reglerna för djurs välbefinnande bör uppdateras på grundval av nya vetenskapliga rön och med vederbörlig hänsyn till effektiviteten och konkurrenskraften hos djurhållningen inom jordbruket. Jordbrukssystem med bättre djurskydd kan förbättra djurens hälsa och välbefinnande och därmed bidra till ett minskat behov av antimikrobiella medel, samtidigt som man fortsätter att leverera en hög produktkvalitet.
H. Efsas vetenskapliga yttrande från 2010 om genetiska faktorers inflytande på kommersiella slaktkycklingars välbefinnande och stresstålighet visade att ett genetiskt urval baserat på slaktkycklingarnas tillväxthastighet kan äventyra deras hälsa och välbefinnande.
I. Allmänheten i Europa har ett starkt intresse för djurskydd och vill kunna göra mer välinformerade val som konsumenter.
J. Den senaste särskilda Eurobarometerundersökningen om djurskydd visar att mer än 50 procent av EU-medborgarna letar efter information om produktionsmetoden när de köper animaliska produkter och kan vara beredda att betala mer för ett bättre djurskydd. Mer än 80 procent av EU-medborgarna vill att produktionsdjurens välbefinnande ska öka i EU.
K. 25 procent av det bröstkött från fjäderfä som konsumeras i EU importeras från tredjeländer med mindre sträng djurskyddslagstiftning. Det mesta av det importerade fjäderfäköttet används i måltidsservering eller livsmedelsberedning, där det inte är obligatoriskt att lämna uppgifter om köttets ursprung och märkning.
L. Thailand, Brasilien och Ukraina, som tillsammans står för 90 procent av importen från tredjeländer, har alla blivit föremål för revisioner av kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet som har avslöjat betydande brister i produktionsprocessen och respekten för EU:s lagstiftning. Jordbrukare och icke-statliga organisationer i EU har uttryckt oro över de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av importen av billigt producerat kycklingkött och vilseledande märkning av kycklingkött som bereds i EU men har sitt ursprung i tredjeländer.
1. Europaparlamentet noterar kommissionens rapport om genomförandet av direktiv 2007/43/EG och dess effekter på slaktkycklingars välbefinnande, där det framgår att endast två tredjedelar av medlemsstaterna har genomfört direktivet på ett korrekt sätt. Det är oroande att djurtätheten enligt rapporten på många platser är högre än den allmänna regeln på 33 kg/m².
2. Europaparlamentet är oroat över ökningen av multiresistenta zoonotiska smittämnen som typiskt förekommer i slaktkycklinguppfödning, såsom Campylobacter spp., Salmonella spp. och E. coli.
3. Europaparlamentet erkänner de ansträngningar som jordbrukare redan gjort för slaktkycklingars välbefinnande i de olika medlemsstaterna för att genomföra direktivet om slaktkycklingar, särskilt de som deltar i frivilliga system.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkra ett harmoniserat genomförande och full kontroll av efterlevnaden av direktiv 2007/43/EG i fråga om byggnadsspecifikationer och byggnadssäkerhet i syfte att säkerställa direktivets mål.
5. Europaparlamentet betonar att illojal konkurrens leder till ojämlika konkurrensvillkor, eftersom de som inte följer reglerna konkurrerar ut dem som gör det.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa kraftfulla och mätbara harmoniserade djurskyddsindikatorer för slaktkycklingar och föräldradjur, inbegripet vägledning om bästa tillgängliga praxis för kläckerier.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med frågan om bränder i fjäderfähus genom att främja bästa praxis. Medlemsstaterna uppmanas att fullt ut tillgodose behovet av lämplig och tillräcklig utbildning för djurhållare i enlighet med direktiv 2007/43/EG.
8. Europaparlamentet uppmanar Efsa att ta fram ett yttrande om utbredningen och riskfaktorerna när det gäller antimikrobiellt resistenta Campylobacter spp., Salmonella spp. och E. coli med zoonotisk potential.
9. Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse om förordningen om veterinärmedicinska läkemedel som nåddes den 5 juni 2018, liksom de bestämmelser som har införts för att begränsa användningen av antibiotika för metafylax och profylax. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt i fråga om förebyggande åtgärder och det gemensamma vetenskapliga yttrandet från EMA/Efsa[7], som innehöll krav på användning av avelsdjur som växer på ett mer hälsosamt sätt och långsammare, djurtäthet som inte ökar risken för sjukdomar, mindre grupper, isolering av sjuka djur (artikel 10 i förordning (EU) 2016/429) samt genomförande av befintlig djurskyddslagstiftning. Parlamentet hyser tillförsikt om att förordningen kommer att underlätta det välbehövliga arbetet mot antimikrobiell resistens och stimulera till innovation på det veterinärmedicinska området. Den europeiska fjäderfäsektorn och nationella myndigheter tar nu initiativ för att minska användningen av antibiotika genom en modernisering av fjäderfägårdarna.
10. Förbättrade djurhållningsmetoder leder till bättre livskvalitet för fjäderfä och minskar behovet att använda antimikrobiella medel. Exempel på sådana förbättringar är naturligt ljus, ren luft och mer utrymme samt mindre ammoniak. Europaparlamentet påminner kommissionen om uttalandet i strategin för djurhälsa och betonandet av den viktiga principen att det är bättre att förebygga än att bota.
11. Europaparlamentet betonar att djurens välbefinnande är en förebyggande åtgärd i sig som bidrar till att minska risken för att de insjuknar. Därmed kan användningen av antimikrobiella medel minskas, och produktionsresultaten blir ofta högre. Antimikrobiella medel riskerar att bli verkningslösa om de används på fel sätt, vilket i sin tur skulle innebära en fara för människors hälsa.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka forskningen och bästa praxis om antimikrobiell resistens och att se till att förebyggande åtgärder såsom övervakning och kontroll av sjukdomar genomförs på ett effektivt sätt av medlemsstaterna.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja strategier som uppmuntrar till användning av alternativa uppfödningssystem för slaktkycklingar, liksom av traditionella raser och/eller slaktkycklingraser som möjliggör ett högre välbefinnande.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en färdplan för att stödja en konkurrenskraftig och hållbar köttproduktion och avel av fjäderfä som innebär ett högre välbefinnande för slaktkycklingar.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skärpa gränskontrollerna av importerat fjäderfäkött från tredjeländer, så att importen följer EU:s lagstiftning om djurskydd, livsmedelssäkerhet och miljö.
16. Importen av kycklingkött från länder med svagare miljöskyddsnormer, sociala normer, livsmedelssäkerhetsnormer och djurskyddsnormer har ökat. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att kycklingkött, köttprodukter och köttberedningar av importerat ursprung har producerats i enlighet med unionens miljöskyddsnormer, sociala normer, livsmedelssäkerhetsnormer och djurskyddsnormer, i syfte att garantera rättvisa konkurrensvillkor för producenter i EU.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning om obligatorisk ursprungsmärkning av importerat kött i produkter som bereds i EU inom detaljhandel, catering och måltidsservering, så att konsumenterna kan göra ett välinformerat val.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en EU-metod för produktionsmärkning av slaktkycklingar liknande den befintliga EU-metoden för ägg, i syfte att förbättra öppenheten och kommunikationen med konsumenterna om djurens välbefinnande i jordbruksproduktionen.
19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och medlemsstaterna.
- [1] EUT L 182, 12.7.2007, s. 19.
- [2] EUT C 366, 27.10.2017, s. 149.
- [3] EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.
- [4] EUT L 95, 7.4.2017, s. 1.
- [5] EGT L 221, 8.8.1998, s. 23.
- [6] EUT L 43, 21.2.2017, s. 231.
- [7] EMA:s kommitté för veterinärmedicinska läkemedel (CVMP) och Efsas panel för biologiska faror, 2016. EMA:s och Efsas gemensamma vetenskapliga yttrande om åtgärder för att minska behovet av antimikrobiella medel i djurhållningen i Europeiska unionen och konsekvenserna för livsmedelssäkerheten.