Gemensamt förslag till resolution - RC-B8-0195/2019Gemensamt förslag till resolution
RC-B8-0195/2019

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om klimatförändringar – en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi i överensstämmelse med Parisavtalet om klimatförändringar

12.3.2019 - (2019/2582(RSP))

i enlighet med artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
B8-0195/2019 (EFDD)
B8-0198/2019 (Verts/ALE)
B8-0199/2019 (S&D)
B8-0200/2019 (ALDE)
B8-0202/2019 (PPE)
B8-0203/2019 (GUE/NGL)

Peter Liese, Christian Ehlerför PPE-gruppen
Kathleen Van Brempt, Jytte Guteland, Miriam Dalliför Verts/ALE-gruppen
Nils Torvalds, Fredrick Federleyför ALDE-gruppen
Bas Eickhoutför Verts/ALE-gruppen
Lynn Boylan, Marie-Christine Vergiat, Patrick Le Hyaric, Barbara Spinelli, Anja Hazekamp, Marie-Pierre Vieu, Stefan Eck, Eleonora Forenza, Luke Ming Flanagan, Rina Ronja Kari, Marisa Matias, Martina Michels, Stelios Kouloglou, Cornelia Ernstför GUE/NGL-gruppen
Eleonora Evi, Dario Tamburrano, Rosa D’Amato, Piernicola Pediciniför EFDD-gruppen


Förfarande : 2019/2582(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
RC-B8-0195/2019
Ingivna texter :
RC-B8-0195/2019
Debatter :
Antagna texter :

Europaparlamentets resolution om klimatförändringar – en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi i överensstämmelse med Parisavtalet om klimatförändringar

(2019/2582(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2018 En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi (COM(2018)0773),

–  med beaktande av den djupgående analys som stöder kommissionens meddelande[1],

–  med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna,

–  med beaktande av Parisavtalet, beslut 1/CP.21, av den tjugoförsta partskonferensen (COP 21) inom ramen för UNFCCC och av den elfte partskonferensen, i dess funktion som möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 11), som hölls i Paris i Frankrike den 30 november–11 december 2015,

–  med beaktande av den tjugofjärde partskonferensen (COP 24) inom ramen för UNFCCC, av den fjortonde sessionen i partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP 14), samt av den tredje delen av den första sessionen i partskonferensen i dess funktion som möte mellan parterna i Parisavtalet (CMA 1.3), som hölls i Katowice i Polen den 2‑14 december 2018,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2018 om FN:s klimatkonferens 2018 i Katowice i Polen (COP 24)[2],

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 22 mars 2018,

–  med beaktande av den särskilda rapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om global uppvärmning på 1,5°C, dess femte utvärderingsrapport (AR 5) och dess sammanfattande rapport,

–  med beaktande av den nionde utgåvan av rapporten från FN:s miljöprogram om utsläppsklyftan, Emissions Gap Report, som antogs den 27 november 2018,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi, där man betonar vilka möjligheter och utmaningar som omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser innebär för EU‑medborgarna och EU:s ekonomi, och lägger grunden för en bred debatt mellan EU‑institutionerna, de nationella parlamenten, näringslivet, icke-statliga organisationer, städer och samhällen samt medborgarna. Parlamentet stöder målet om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att göra likadant, som en del av debatten om Europas framtid vid det särskilda EU-toppmötet i Sibiu i maj 2019. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbinda sig till de ambitioner som krävs för att uppnå detta mål.

2.  Europaparlamentet är medvetet om att de allvarliga risker som klimatförändringarna innebär är väldigt oroande för våra medborgare. Parlamentet välkomnar att människor över hela Europa, framför allt ungdomar, allt mer aktivt demonstrerar för klimaträttvisa. Parlamentet välkomnar dessa aktivisters krav på en ökad ambitionsnivå och snabba åtgärder för att inte överskrida klimatgränsen på 1,5°C, och anser att nationella, regionala och lokala myndigheter såväl som EU bör hörsamma dem.

3.  Europaparlamentet framhåller att EU-medborgarna redan upplever direkta konsekvenser av klimatförändringarna. Enligt Europeiska miljöbyrån uppgick de genomsnittliga årliga förlusterna till följd av extrema väder- och klimatförhållanden i unionen till cirka 12,8 miljarder euro mellan 2010 och 2016. Parlamentet understryker att om inga ytterligare åtgärder vidtas skulle klimatskadorna i EU kunna uppgå till minst 190 miljarder euro 2080, vilket motsvarar en nettovälfärdsförlust på 1,8 % av unionens nuvarande BNP. Parlamentet betonar att EU:s årliga kostnader för översvämningar i ett scenario med höga växthusgasutsläpp skulle kunna öka till 1 biljon euro till 2100, och att väderkatastrofer skulle kunna drabba cirka två tredjedelar av Europas befolkning 2100, jämfört med fem procent i dag. Parlamentet framhåller även att enligt Europeiska miljöbyrån kommer 50 % av de befolkade områdena i EU att lida av svår vattenbrist senast 2030.

4.  Europaparlamentet understryker att IPCC:s särskilda rapport om 1,5 grader utgör den mest omfattande och aktuella vetenskapliga bedömningen av minskningsvägar i linje med Parisavtalet.

5.  Europaparlamentet betonar att enligt IPCC:s särskilda rapport om 1,5 grader innebär en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5°C, med inget eller begränsat överskridande, att vi globalt måste uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2067, och att vi måste minska de årliga globala växthusgasutsläppen till högst 27,4 gigaton koldioxidekvivalenter (GtCO2eq) per år senast 2030. Parlamentet betonar mot bakgrund av dessa uppgifter att unionen som global ledare måste sträva efter att nå nettonollutsläpp av växthusgaser så snart som möjligt och senast 2050, om vi ska ha några möjligheter att hålla den globala temperaturökningen under 1,5°C till år 2100.

6.  Europaparlamentet uttrycker sin oro för rapporten från FN:s miljöprogram om utsläppsklyftan, Emissions Gap Report, enligt vilken de nuvarande ovillkorliga nationellt fastställda bidragen betydligt överstiger Parisavtalets temperaturökningsgräns på långt under 2°C och i stället leder till en uppskattad uppvärmning på 3,2°C[3] fram till 2100. Parlamentet betonar det brådskande behovet av att alla parter till UNFCCC uppdaterar sina klimatambitioner fram till 2020.

Vägar för EU-strategin för nollutsläpp till mitten av århundradet

7.  Europaparlamentet anser att Europa kan visa vägen till klimatneutralitet genom att investera i innovativa tekniska lösningar, ge medborgarna egenmakt och anpassa åtgärderna på viktiga områden, såsom energi, industripolitik och forskning, samtidigt som man säkerställer social rättvisa för en rättvis omställning.

8.  Europaparlamentet noterar att strategin förevisar åtta vägar för den ekonomiska, tekniska och sociala omvandling som krävs för att unionen ska kunna uppnå Parisavtalets långsiktiga temperaturmål. Parlamentet noterar att endast två av dem skulle göra det möjligt för unionen att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Parlamentet betonar att detta kräver snabba åtgärder och betydande insatser på såväl lokal och regional nivå som på nationell och europeisk nivå, och medverkan även av alla icke-offentliga aktörer. Parlamentet påminner om medlemsstaternas skyldighet att anta nationella långsiktiga strategier i enlighet med förordningen om styrning. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att införa tydliga kort- och långsiktiga mål och strategier som är förenliga med målen i Parisavtalet, och att tillhandahålla investeringsstöd för vägar till nettonollutsläpp.

9.  Europaparlamentet framhåller att den första kategorin av vägar som läggs fram i strategin syftar till att minska växthusgasutsläppen med endast omkring 80 % fram till 2050 jämfört med 1990 års nivåer. Parlamentet noterar med oro att denna ambition ligger i den lägre ändan av skalan när det gäller att hålla den globala uppvärmningen under 2°C, och att den därför inte är i linje med Parisavtalets mål om att hålla uppvärmningen långt under 2°C, och ännu mindre med det ytterligare målet att hålla den under 1,5°C.

10.  Europaparlamentet påpekar att EU:s BNP förväntas öka mer i scenarier med nollutsläpp än i scenarier med mindre utsläppsminskningar, och att effekterna i båda fallen kommer att vara ojämnt fördelade i EU på grund av skillnader mellan medlemsstaterna, bland annat när det gäller deras BNP per capita och koldioxidintensitet i energimixen. Parlamentet anser att det absolut dyraste scenariot vore att man inte vidtog några åtgärder. Detta skulle inte bara leda till en betydande BNP-förlust i Europa, utan också ytterligare öka de ekonomiska ojämlikheterna mellan och inom medlemsstaterna och regionerna, eftersom vissa förväntas drabbas hårdare än andra av konsekvenserna av att inga åtgärder vidtas.

11.  Europaparlamentet noterar med oro att EU:s energiimportberoende i dag är cirka 55 %, och framhåller att detta i ett scenario med nettonollutsläpp skulle minska till 20 % senast 2050, vilket skulle ha en positiv inverkan på EU:s handelsbalans och geopolitiska ställning. Parlamentet noterar att den kumulativa besparingen i importkostnader för fossila bränslen 2031–2050 skulle vara runt 2–3 biljoner euro, som skulle kunna läggas på andra prioriteringar för EU-medborgarna.

12.  Europaparlamentet ser positivt på att det tagits med två vägar som syftar till att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050, liksom kommissionens stöd till detta, och anser att målet till mitten av århundradet är det enda som är förenligt med unionens åtaganden enligt Parisavtalet. Parlamentet beklagar att inga vägar för att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser före 2050 övervägts i strategin.

13.  Europaparlamentet noterar att de vägar som föreslås i strategin inbegriper användning av ett antal olika typer av teknik för koldioxidupptag, bland annat genom avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) eller avskiljning och användning av koldioxid (CCU) och direkt luftavskiljning, vilka ännu inte lanserats i stor skala. Parlamentet anser dock att EU:s strategi för nettonollutsläpp bör prioritera direkta utsläppsminskningar och åtgärder som bevarar och förbättrar EU:s naturliga sänkor och reservoarer. Parlamentet anser också att det behövs ytterligare åtgärder senast 2030 om unionen ska kunna undvika att förlita sig på teknik för koldioxidupptag som skulle medföra betydande risker för ekosystemen, den biologiska mångfalden och livsmedelstryggheten, vilket även bekräftats i IPCC:s särskilda rapport om 1,5 grader.

Sociala aspekter av klimatförändringarna och en rättvis omställning

14.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens bedömning att nettonollutsläpp inte behöver innebära någon nettoförlust av arbetstillfällen, och ser positivt på den detaljerade bedömningen av omställningen inom de energiintensiva industrierna. Parlamentet framhåller slutsatsen att en rättvis omställning till nettonollutsläpp av växthusgaser, om den hanteras väl med lämpligt stöd till de mest sårbara regionerna, sektorerna och medborgarna, har potential att skapa en nettoökning av arbetstillfällen i unionen: sysselsättningen i hela ekonomin kommer att öka med 2,1 miljoner nya arbetstillfällen fram till 2050 i ett scenario med nettonollutsläpp, jämfört med en sysselsättningsökning på 1,3 miljoner nya arbetstillfällen i ett scenario där utsläppen minskas med 80 %. Parlamentet anser därför att kommissionen bör ta fram en ny kompetenskartläggning inom ramen för kompetenskartan för EU, med regionala uppgifter om kompetensbehoven för ett klimatneutralt Europa för att stödja de mest sårbara regionerna, sektorerna och människorna med omskolning till framtidssäkrade, högkvalitativa arbetstillfällen i dessa regioner.

15.  Europaparlamentet betonar de många sidovinster som ett klimatneutralt samhälle kommer att föra med sig för folkhälsan, både i form av inbesparade vårdkostnader och mindre börda på försäkringssystemen och de offentliga sjukvårdssystemen, såväl som på EU-medborgarnas allmänna välmående, tack vare förbättrad biologisk mångfald, minskade luftföroreningar och minskad exponering för föroreningar. Parlamentet noterar att de hälsoskadliga effekterna skulle minskas med omkring 200 miljarder euro per år i ett sådant scenario.

16.  Europaparlamentet betonar vikten av att upprätta en fond för en rättvis omställning, särskilt för de regioner som drabbats hårdast av utfasningen av fossila bränslen, till exempel regioner med kolgruvor, kombinerat med ett allmänt hänsynstagande till de sociala effekterna av den befintliga klimatfinansieringen. Parlamentet framhåller här att den långsiktiga strategin måste bli allmänt accepterad på bred bas, mot bakgrund av de omvandlingar som krävs i vissa sektorer.

17.  Europaparlamentet understryker behovet av en föregripande strategi för att säkerställa en rättvis omställning för EU:s medborgare och för att stödja de regioner som påverkas mest av utfasningen av fossila bränslen. Parlamentet anser att klimatomställningen i Europa måste vara miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar. Parlamentet betonar att man måste ta hänsyn till fördelningseffekterna av den klimatrelaterade politiken och politiken för minskade koldioxidutsläpp, särskilt för låginkomsttagare, om man vill säkerställa politisk acceptans från alla medborgare. Parlamentet anser därför att man till fullo bör beakta de sociala konsekvenserna i all klimatrelaterad EU-politik och nationell politik i syfte att säkerställa en social och ekologisk omvandling i Europa. Parlamentet betonar här att det behövs skräddarsydda strategier på alla nivåer med tillräcklig finansiering, vilka måste utformas på grundval av inkluderande förfaranden och i nära samarbete med lokala och regionala myndigheter, fackföreningar, utbildningsinstitutioner, det civila samhällets organisationer och den privata sektorn, för att garantera att alla EU-medborgare erbjuds rättvisa och lika möjligheter i denna omställning.

18.  Europaparlamentet påminner om att ungefär 50–125 miljoner EU-medborgare för närvarande riskerar energifattigdom[4]. Parlamentet framhåller att energiomställningen i oproportionerligt hög grad kan drabba låginkomsttagare och ytterligare öka energifattigdomen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma antalet hushåll i energifattigdom i sina integrerade nationella energi- och klimatplaner och att vid behov vidta uppföljningsåtgärder, i enlighet med kraven i förordningen om styrning. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att vidta framtidsmedvetna åtgärder för att säkerställa en rättvis energiomställning och tillgång till energi för alla EU‑medborgare.

Etappmålen

19.  Europaparlamentet tillstår att årtiondet mellan 2020 och 2030 kommer att vara av avgörande betydelse om EU ska kunna nå nettonollutsläpp senast 2050. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja ett kraftfullt mål på medellång sikt för 2030 för att skapa tillräcklig investeringsstabilitet på marknaden och fullständigt ta till vara potentialen i teknisk innovation samt öka möjligheterna för EU:s företag att bli världsledande på marknaden i fråga om utsläppssnål produktion.

20.  Europaparlamentet betonar att man för att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser 2050 på det mest kostnadseffektiva sättet måste höja ambitionsnivån för 2030 och anpassa den till scenarierna med nettonollutsläpp till 2050. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att unionen går ut med ett tydligt budskap, senast vid FN:s klimattoppmöte i New York i september 2019, om att den är redo att se över sitt bidrag till Parisavtalet.

21.  Europaparlamentet stöder en uppdatering av unionens nationellt fastställda bidrag. Parlamentet uppmanar därför EU:s ledare att i enlighet med detta stödja en höjning av ambitionsnivån för unionens nationellt fastställda bidrag vid det särskilda EU-toppmötet i Sibiu i maj 2019 inför FN:s klimattoppmöte i september 2019.

22.  Europaparlamentet anser därför att kommissionen, senast vid de översyner av klimatpaketet för 2030 och av annan relevant lagstiftning som ska göras under perioden 2022–2024, bör lägga fram lagstiftningsförslag för att höja ambitionsnivån i linje med de uppdaterade nationellt fastställda bidragen och målet om nettonollutsläpp. Parlamentet anser att en för låg ambitionsnivå för 2030 skulle begränsa framtida alternativ, vilket eventuellt skulle begränsa tillgången till vissa alternativ för en kostnadseffektiv utfasning av fossila bränslen. Parlamentet anser att dessa översyner är en viktig milstolpe för att säkra EU:s klimatåtaganden.

23.  Europaparlamentet anser att det, som ett sätt att ytterligare säkerställa ökad stabilitet för marknaderna, vore fördelaktigt om EU även fastställde ett extra etappmål för utsläppsminskning fram till 2040 som kan skapa ytterligare stabilitet och säkerställa att det långsiktiga målet för 2050 nås.

24.  Europaparlamentet anser att EU:s strategi för nettonollutsläpp bör genomsyras av den femåriga globala inventeringen, enligt vad som fastställs i Parisavtalet, och ta hänsyn till den tekniska och samhälleliga utvecklingen såväl som till synpunkter från icke-statliga aktörer och från parlamentet.

Sektorsbidrag

25.  Europaparlamentet betonar att nettoutsläppen måste minskas till nära noll i alla ekonomiska sektorer, som alla bör bidra till de gemensamma ansträngningarna för att minska utsläppen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utarbeta vägar till klimatneutralitet för alla sektorer. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av principen om att förorenaren betalar.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av de olika klimatåtgärder och lagstiftningsåtgärder som antagits inom olika politikområden, men varnar för att en splittrad strategi kan leda till inkonsekvens och inte till att EU uppnår en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Parlamentet anser att det behövs en övergripande strategi.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten till en harmonisering av koldioxid- och energiprissättningen i EU till stöd för omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp, i synnerhet för de sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka det bästa möjliga sättet att undvika uppkomsten av svåra belägenheter och insisterar på att den sammantagna bördan för medborgarna inte bör öka.

28.  Europaparlamentet erkänner den roll som i IPCC:s särskilda rapport om 1,5°C tillmäts avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) i de flesta 1,5°C-scenarier. Parlamentet betonar att EU behöver visa högre ambitionsnivå på detta område. Parlamentet noterar vidare de mål som medlemsstaterna fastställt inom ramen för den strategiska EU-planen för energiteknik (SET-planen) för att genomföra kommersiell avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) i den europeiska energi- och industrisektorn under 2020-talet. Parlamentet ser det som nödvändigt att öka användningen i industriprocesser av miljösäker avskiljning och användning av koldioxid (CCU) och avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) som leder till en nettominskning av utsläppen genom undvikande av utsläpp eller genom slutlagring av koldioxid.Parlamentet konstaterar med oro att många av dagens tekniker för avskiljning och användning av koldioxid inte leder till några permanenta utsläppsminskningar och uppmanar därför kommissionen att ta fram tekniska kriterier för att stödet endast ska gå till sådan teknik som ger verifierbara resultat.

29.  Europaparlamentet påpekar att strategin bekräftar att växthusgasutsläppen från transportsektorn fortfarande ökar och att det inte kommer att räcka med den politik som bedrivs i dag för att fasa ut fossila bränslen i transportsektorn fram till 2050 Parlamentet understryker vikten av att säkerställa en trafikomställning från luft- till järnvägstransporter, bland annat genom ett snabbt förverkligande av ett driftskompatibelt höghastighetsjärnvägsnät inom EU och uppbådande av förstärkta investeringar, och i riktning mot kollektivtrafik och delad rörlighet. Parlamentet noterar att vägtransporter bidrar med omkring en femtedel av EU:s totala koldioxidutsläpp. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att vidta resoluta åtgärder för att konsumenterna i alla medlemsstater ska kunna få tag på utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, varvid det samtidigt bör undvikas att allt fler gamla och starkt förorenande fordon tas i trafik i medlemsstater med lägre inkomster. Parlamentet understryker vidare vikten av smart teknik, såsom smart laddningsinfrastruktur, för att skapa synergier mellan elektrifieringen av transporter och spridningen av förnybara energikällor.

30.  Europaparlamentet understryker att alla sektorer, däribland internationell luft- och sjöfart, måste dra sitt strå till stacken för att vi ska uppnå klimatneutralitet för EU:s ekonomi som helhet. Parlamentet noterar att kommissionens analys visar att de nuvarande globala målen och de åtgärder som planeras av Internationella sjöfartsorganisationen respektive Internationella civila luftfartsorganisationen skulle bli otillräckliga för att åstadkomma de nödvändiga utsläppsminskningarna, även om de genomfördes fullt ut, och att det krävs rejält med ytterligare åtgärder som är förenliga med det ekonomiövergripande målet med nettonollutsläpp. Parlamentet framhåller behovet av investeringar i teknik och bränslen med inga eller låga koldioxidutsläpp i dessa sektorer. Parlamentet uppmanar kommissionen att omsätta principen om att förorenaren betalar i praktiken i dessa sektorer. Parlamentet påminner om att den internationella sjöfartens växthusgasutsläpp beräknas öka med hela 250 % fram till 2050. Parlamentet välkomnar att den internationella sjöfartssektorn har uppställt ett absolut minskningsmål för de egna växthusgasutsläppen, men noterar med oro bristen på framsteg med att omsätta detta mål i åtgärder på kort och medellång sikt och andra konkreta insatser. Parlamentet noterar att olika transportslag bär olika tungt lass, och anser att ökade intäkter från utsläppshandelssystemet bör användas för att främja miljövänliga transportslag som bussar eller tåg.

31.  Europaparlamentet noterar att omkring 60 % av världens metan släpps ut av källor såsom jordbruk, avstjälpningsplatser och avloppsvatten, samt produktion och rörledningstransport av fossila bränslen. Parlamentet påminner om att metan är en kraftigt verkande växthusgas med en hundraårig uppvärmningspotential som är 28 gånger kraftigare än koldioxidens[5]. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att så snart som möjligt undersöka vilka politiska alternativ som finns för att snabbt ta itu med metanutsläppen, som en del av en strategisk plan för unionen när det gäller metan, och att lägga fram lagstiftningsförslag för parlamentet och rådet i detta syfte.

32.  Europaparlamentet understryker att jordbruket kommer att bli en av de största kvarvarande källorna till växthusgasutsläpp i EU 2050, särskilt på grund av metan- och dikväveoxidutsläppen.Parlamentet understryker jordbrukssektorns potential för att ta itu med klimatförändringarna, till exempel genom ekologiska och tekniska innovationer samt genom koldioxidavskiljning i marken. Parlamentet efterlyser en gemensam jordbrukspolitik som bidrar till minskningarna av växthusgasutsläppen i linje med omställningen till en klimatneutral ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att jordbrukspolitiken, i synnerhet EU-fonderna och de nationella fonderna, följer Parisavtalets syften och mål.

33.  Europaparlamentet betonar behovet av att integrera klimatambitionerna i all EU-politik, inklusive handelspolitiken. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att alla handelsavtal som undertecknas av EU är fullt förenliga med Parisavtalet, eftersom detta inte endast skulle förbättra det globala arbetet mot klimatförändringarna utan även garantera lika villkor för de berörda sektorerna.

34.  Europaparlamentet stöder ett aktivt och hållbart skogsbruk på nationell nivå, tillsammans med konkreta åtgärder för att stimulera en effektiv och hållbar bioekonomi i EU, med tanke på skogarnas stora potential att bidra till att stärka EU:s klimatinsatser (genom bindnings-, lagrings- och ersättningseffekter) och nå målet om nollutsläpp senast 2050. Parlamentet inser behovet av att anpassa sig till klimatförändringarna, stoppa förlusten av biologisk mångfald och försämringen av ekosystemtjänster i EU fram till 2020 och utveckla en evidensbaserad politik som bidrar till att genomföra och finansiera EU:s bevarandeåtgärder för den biologiska mångfalden.

Energipolitik

35.  Europaparlamentet framhåller energieffektivitetens bidrag till försörjningstrygghet, ekonomisk konkurrenskraft, miljöskydd, lägre energifakturor och bättre bostadskvalitet. Parlamentet bekräftar energieffektivitetens betydelse för affärsmöjligheter och sysselsättning och de fördelar den bringar både globalt och regionalt. Parlamentet påminner därför om att principen om energieffektivitet först har införts genom förordningen om styrning av energiunionen och bör tillämpas fullständigt på ett kostnadseffektivt sätt utmed hela energikedjan och betraktas som grundval för alla vägar i riktning mot ett nettonollutsläppsmål senast 2050.

36.  Europaparlamentet framhåller energins centrala roll i omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser. Parlamentet påminner om att unionen har lyckats bryta sambandet mellan växthusgasutsläpp och ekonomisk tillväxt under de senaste årtiondena och minskat utsläppen, särskilt genom energieffektivitet och marknadsgenomslaget för förnybara energikällor. Parlamentet betonar att omställningen till ren energi bör fortsätta att driva på moderniseringen av EU:s ekonomi, främja hållbar ekonomisk tillväxt och skapa sociala och miljömässiga fördelar för EU‑medborgarna.

37.  Europaparlamentet anser att EU:s ledarskap inom förnybar energi och energieffektivitet visar för andra delar av världen att omställningen till ren energi både är möjlig och fördelaktig, även på andra områden än kampen mot klimatförändringar.

38.  Europaparlamentet påpekar att uppnåendet av en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser kommer att kräva ytterligare betydande investeringar i EU:s energisystem och tillhörande infrastruktur jämfört med dagens referensscenario, i storleksordningen 175–290 miljarder euro per år.

39.  Europaparlamentet betonar med tanke på de olika utgångspunkterna för energiomställningen att insatserna för att minska växthusgasutsläppen i syfte att uppnå klimatneutralitet på EU-nivå kan vara ojämnt fördelade i EU.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål genomföra paketet för ren energi. Parlamentet påminner om medlemsstaternas behörighet att besluta om sin energimix inom EU:s klimat- och energiram.

41.  Europaparlamentet efterlyser ett ytterst energieffektivt energisystem baserat på förnybar energi och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder i detta avseende, eftersom det kommer att få spridningseffekter inom alla ekonomiska sektorer. Parlamentet framhåller att alla vägar som kommissionen presenterar innebär en drastisk minskning av fossila och en kraftig ökning av förnybar energi.

42.  Europaparlamentet understryker att ekodesigndirektivet[6] har bidragit betydligt till EU:s klimatmål genom att minska utsläppen av växthusgaser med 320 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen och att direktivet kommer att låta EU:s konsumenter fram till 2020 spara uppskattningsvis 112 miljarder euro sammanlagt, eller omkring 490 euro per år och hushåll. Parlamentet anser att ytterligare produkter bör regleras inom ramen för ekodesigndirektivet, inklusive surfplattor och smarttelefoner, och att de befintliga standarderna kontinuerligt bör uppdateras så att de avspeglar den tekniska utvecklingen.

43.  Europaparlamentet framhåller behovet av att säkerställa ytterligare integration av den europeiska energimarknaden för att så effektivt som möjligt fasa ut fossila bränslen i energisektorn, underlätta investeringar där mest förnybar energi kan åstadkommas och uppmuntra medborgarna till aktivt deltagande för att påskynda energiomställningen i riktning mot en koldioxidneutral och hållbar ekonomi. Parlamentet anser det mycket viktigt att öka graden av sammanlänkning mellan medlemsstaterna och främja fler gränsöverskridande stödsystem.

44.  Europaparlamentet noterar att EU:s byggsektor står för 40 % av Europas slutliga energianvändning och 36 % av dess koldioxidutsläpp[7]. Parlamentet vill att sektorns potential för energibesparingar och minskat koldioxidavtryck ska frigöras, i enlighet med målet i direktivet om byggnaders energiprestanda[8] om att senast 2050 uppnå ett byggnadsbestånd med en hög grad av energieffektivitet där fossila bränslen fasats ut. Parlamentet betonar att en effektivare energiförbrukning i byggnader har betydande potential att ytterligare minska Europas utsläpp av växthusgaser. Parlamentet anser vidare att uppnåendet av lågenergibyggnader, som fullt ut försörjs med förnybar energi, är ett oeftergivligt krav för Parisavtalet och för en EU-agenda för tillväxt, lokala arbetstillfällen och förbättrade levnadsförhållanden för medborgarna i hela Europa.

45.  Europaparlamentet uppmanar myndigheter på alla nivåer – nationell, regional och lokal – att vidta åtgärder för att uppmuntra medborgarna att delta i energiomställningen och att stimulera utbyte av bästa praxis. Parlamentet betonar att medborgarnas aktiva deltagande i energisystemet genom decentraliserad egenproduktion av förnybar energi, lagring av el och medverkan i system för efterfrågerespons och energieffektivitet kommer att vara avgörande för omställningen till nettonollutsläpp av växthusgaser. Parlamentet efterlyser därför att medborgaraktivitet fullständigt integreras i utsläppsminskningsvägarna, framför allt på efterfrågesidan.

Industripolitik

46.  Europaparlamentet anser att ekonomiskt välstånd, global industriell konkurrenskraft och klimatpolitik ömsesidigt förstärker varandra. Parlamentet upprepar att omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser innebär utmaningar och möjligheter för EU, och att det kommer att behövas investeringar i industriell innovation, inbegripet digital teknik och ren teknik, för att stimulera tillväxt, stärka konkurrenskraften, främja framtida färdigheter och skapa miljontals arbetstillfällen, till exempel i en växande cirkulär ekonomi och bioekonomi.

47.  Europaparlamentet understryker att en stabil och förutsägbar energi- och klimatpolitisk ram är avgörande för att skapa ett välbehövligt förtroende bland investerarna och för att göra det möjligt för den europeiska industrin att fatta långsiktiga investeringsbeslut i Europa, eftersom de flesta industrianläggningar har en livslängd på över 20 år.

48.  Europaparlamentet framhåller den roll som den energiintensiva industrin spelar för att EU på lång sikt ska kunna minska sina växthusgasutsläpp. Parlamentet anser att det behövs smarta och målinriktade politiska ramar för att EU ska kunna säkerställa sitt industriella ledarskap i fråga om låga koldioxidutsläpp, ha kvar sin industriproduktion, bevara den europeiska industrins konkurrenskraft, minimera beroendet av fossila bränslen och exponeringen mot instabila och stigande importpriser för fossila bränslen samt undvika risken för koldioxidläckage. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny och integrerad EU-klimatstrategi för energiintensiva industrier, till stöd för en konkurrenskraftig omställning till nettonollutsläpp för den tunga industrin.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en industristrategi med åtgärder som möjliggör för den europeiska industrin att konkurrera globalt på lika villkor. Som ett led i denna strategi bör kommissionen undersöka om det vore ändamålsenligt och förenligt med Världshandelsorganisationens bestämmelser att införa ytterligare åtgärder för att skydda industrier som löper risk för koldioxidläckage i form av importerade produkter och ersätta, anpassa eller komplettera eventuella befintliga åtgärder mot koldioxidläckage.

50.  Europaparlamentet noterar att ett antal framväxande marknader förbereder sig på att spela en viktig roll när det gäller att tillgodose behoven på den globala marknaden under omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp, till exempel med avseende på nollutsläpp inom transport och förnybar energi. Parlamentet betonar att EU måste förbli den ledande ekonomin inom grön innovation och investeringar i grön teknik.

51.  Europaparlamentet noterar att kommissionens rapport från 2018 om energipriser och energikostnader i Europa[9] framhåller EU:s rådande höga exponering för instabila och stigande fossilbränslepriser, och att framtidens elproduktionskostnader förväntas öka för fossilbränsleproducerad el och minska för förnybar energi. Parlamentet betonar att EU:s kostnader för energiimport under 2017 ökade med 26 % till 266 miljarder euro, huvudsakligen på grund av stigande oljepriser. Parlamentet noterar dessutom att oljeprisökningarna enligt rapporten beräknas ha haft en negativ effekt på EU:s tillväxt (–0,4 % av BNP under 2017) och på inflationen (+0,6).

Forskning och innovation

52.  Europaparlamentet understryker att EU:s och medlemsstaternas forsknings- och innovationsprogram är avgörande för att stödja EU i dess ledande roll i kampen mot klimatförändringarna, och anser att klimatperspektivet bör integreras på ett adekvat sätt i utarbetandet och genomförandet av forsknings- och innovationsprogram.

53.  Europaparlamentet anser att det under de kommande två årtiondena kommer att krävas betydande forsknings- och innovationsinsatser för att göra utsläppssnåla och utsläppsfria lösningar såväl tillgängliga för alla som socialt och ekonomiskt genomförbara, och för att ta fram nya lösningar så att man kan få till stånd en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser.

54.  Europaparlamentet understryker sin ståndpunkt att Horisont Europa måste bidra med minst 35 % av sina utgifter till klimatmålen på lämpligt sätt och som en del av EU:s allmänna mål att integrera klimatåtgärder i all politik.

Finansiering

55.  Europaparlamentet begär att EU:s innovationsfond för utsläppshandelssystemet ska genomföras snabbt och att den första ansökningsomgången ska inledas 2019 för att främja investeringar i demonstration av banbrytande industriteknik med låga koldioxidutsläpp i en lång rad olika sektorer, inte bara elproduktion utan även fjärrvärme och industriprocesser. Parlamentet begär att den fleråriga budgetramen 2021–2027 och dess program ska överensstämma helt med Parisavtalet.

56.  Europaparlamentet anser att betydande privata investeringar måste mobiliseras för att unionen ska kunna uppnå nettonollutsläpp senast till 2050. Enligt parlamentet kommer detta att kräva långsiktig planering och ett stabilt och förutsägbart regelverk för investerarna, och följaktligen måste detta vederbörligen beaktas i framtida EU‑rättsakter. Parlamentet betonar därför att man bör prioritera genomförandet av den handlingsplan för hållbar finansiering som antogs i mars 2018, inbegripet en kalibrering av kapitalkraven för banker och tillsynsbehandling av tillgångar med höga koldioxidutsläpp, jämte tillsynsregler för försäkringsbolag och en uppdatering av institutionella investerares och kapitalförvaltares skyldigheter.

57.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen 2021–2027, innan den antas, bör utvärderas mot bakgrund av målet att nå en klimatneutral ekonomi senast 2050, och att ett standardtest för att klimatsäkra utgifterna i EU:s budget måste införas.

58.  Europaparlamentet beklagar att subventionerna till fossila bränslen fortfarande ökar och uppgår till runt 55 miljarder euro per år[10]. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att omedelbart fasa ut alla europeiska och nationella subventioner till fossila bränslen.

59.  Europaparlamentet betonar vikten av en rättvis omställning till en koldioxidneutral ekonomi och uppmanar medlemsstaterna att införa lämpliga strategier och finansiering i det avseendet. Parlamentet understryker att EU:s utgifter från relevanta fonder kan ge ytterligare stöd när så är lämpligt.

Konsumenternas och den cirkulära ekonomins roll

60.  Europaparlamentet framhåller att en beteendeförändring påtagligt kan minska växthusgasutsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt undersöka möjliga politiska alternativ, inbegripet miljöskatter, för att uppmuntra beteendeförändringar. Parlamentet understryker vikten av nedifrån-och-upp-initiativ såsom borgmästaravtalet för att främja beteendeförändringar.

61.  Europaparlamentet understryker att en betydande del av energianvändningen, och därmed växthusgasutsläppen, har direkt anknytning till förvärv, bearbetning, transport, konvertering, användning och bortskaffande av resurser. Parlamentet betonar att mycket stora besparingar skulle kunna göras i varje led i resurshanteringskedjan. Parlamentet framhåller därför att ökad resursproduktivitet genom ökad effektivitet och minskat resursslöseri till följd av bland annat återanvändning, återvinning och återtillverkning avsevärt kan minska både resursförbrukningen och växthusgasutsläppen och samtidigt stärka konkurrenskraften och skapa affärsmöjligheter och arbetstillfällen. Parlamentet framhåller att åtgärder för den cirkulära ekonomin är kostnadseffektiva, och betonar att bättre resurseffektivitet tillsammans med den cirkulära ekonomins modeller och cirkulär produktdesign kommer att bidra till en omläggning av produktions- och konsumtionsmönster och minska mängden avfall.

62.  Europaparlamentet betonar vikten av en produktpolitik, såsom miljöanpassad offentlig upphandling och ekodesign, som kan bidra avsevärt till energibesparingar och minskade koldioxidavtryck för produkter, samtidigt som den förbättrar deras materialavtryck och miljöpåverkan överlag. Parlamentet framhåller att den cirkulära ekonomins krav behöver inrättas som en del i EU:s ekodesignstandarder, och att den nuvarande ekodesignmetoden behöver utvidgas till andra produktkategorier än bara energirelaterade produkter.

63.  Europaparlamentet anser att arbetet med att ta fram en tillförlitlig modell för att mäta klimatpåverkan på grundval av konsumtion bör fortsätta. Parlamentet tar del av slutsatsen i kommissionens djupanalys att EU:s insatser för att minska utsläppen från sin produktion i viss mån motverkas av importen av varor med ett större koldioxidavtryck, men att EU ändå har bidragit avsevärt till en minskning av utsläppen i andra länder till följd av det ökade handelsflödet och den förbättrade koldioxideffektiviteten i EU:s export.

EU och globala klimatåtgärder

64.  Europaparlamentet understryker vikten av dels ökade initiativ och en fortsatt dialog i relevanta internationella forum, dels en effektiv klimatdiplomati för att stimulera liknande politiska beslut som ökar klimatambitionerna i andra regioner och tredjeländer. Parlamentet uppmanar EU att öka sin egen klimatfinansiering och arbeta aktivt för att uppmuntra medlemsstaterna att öka sitt klimatstöd (utvecklingsbistånd snarare än lån) till tredjeländer, vilket bör komplettera det utomeuropeiska utvecklingsbiståndet och inte dubbelräknas som både utvecklingsbistånd och ekonomiskt klimatstöd.

65.  Europaparlamentet framhåller att FN:s klimattoppmöte i september 2019 kommer att vara det idealiska tillfället för ledare att tillkännage större ambitioner när det gäller nationellt fastställda bidrag. Parlamentet anser att EU i god tid före toppmötet bör anta en ståndpunkt om att uppdatera sina nationellt fastställda bidrag i syfte att komma till toppmötet väl förberett och i nära samarbete med en internationell koalition av parter som stöder ökade klimatambitioner.

66.  Europaparlamentet framhåller fördelarna med att stärka samverkan mellan EU:s politiska instrument och tredjeländers motsvarigheter, särskilt när det gäller koldioxidprissättningsmekanismer. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta och intensifiera samarbetet kring och stödet till utvecklingen av koldioxidprissättningsmekanismer utanför EU, i syfte att eftersträva större utsläppsminskningar och bättre likvärdiga förutsättningar globalt. Parlamentet framhåller att man måste införa miljömässiga skyddsåtgärder för att säkerställa verkliga och ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen, och uppmanar därför kommissionen att förespråka strikta och kraftfulla internationella regler för att förhindra kryphål i redovisningen och dubbelräkning av utsläppsminskningarna.

°

°  °

67.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

 

Senaste uppdatering: 12 mars 2019
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy