Förfarande : 2020/2503(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B9-0056/2020

Ingivna texter :

RC-B9-0056/2020

Debatter :

PV 16/01/2020 - 4.2
CRE 16/01/2020 - 4.2

Omröstningar :

PV 16/01/2020 - 6.2

Antagna texter :

P9_TA(2020)0012

<Date>{15/01/2020}15.1.2020</Date>
<RepeatBlock-NoDocSe> <NoDocSe>B9‑0056/2020</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9‑0059/2020</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9‑0062/2020</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9‑0064/2020</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9‑0065/2020</NoDocSe></RepeatBlock-NoDocSe> } RC1
PDF 164kWORD 52k

<TitreType>GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreRecueil>i enlighet med artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Replacing>som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:</Replacing>

<TablingGroups>B9‑0056/2020 (ECR)

B9‑0059/2020 (Verts/ALE)

B9‑0062/2020 (S&D)

B9‑0064/2020 (PPE)

B9‑0065/2020 (Renew)</TablingGroups>


<Titre>om Nigeria, särskilt den senaste tidens terroristattacker</Titre>

<DocRef>(2020/2503(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Michael Gahler, Tomáš Zdechovský, Željana Zovko, David McAllister, Sandra Kalniete, Antonio López‑Istúriz White, Milan Zver, Roberta Metsola, Lefteris Christoforou, Stelios Kympouropoulos, Krzysztof Hetman, Manolis Kefalogiannis, Arba Kokalari, Loucas Fourlas, Loránt Vincze, David Lega, Peter van Dalen, Isabel Wiseler‑Lima, Karlo Ressler, Romana Tomc, Michaela Šojdrová, Vladimír Bilčík, Tomislav Sokol, Luděk Niedermayer, Cindy Franssen, Sunčana Glavak, Inese Vaidere, Stanislav Polčák, Jiří Pospíšil, Mircea‑Gheorghe Hava, Vasile Blaga, Gheorghe‑Vlad Nistor, Dan‑Ştefan Motreanu, Ioan‑Rareş Bogdan, Isabel Benjumea Benjumea</Depute>

<Commission>{PPE}för PPE-gruppen</Commission>

<Depute>Kati Piri, Carlos Zorrinho</Depute>

<Commission>{S&D}för S&D-gruppen</Commission>

<Depute>Phil Bennion, Andrus Ansip, Petras Auštrevičius, Malik Azmani, Stéphane Bijoux, Izaskun Bilbao Barandica, Gilles Boyer, Sylvie Brunet, Catherine Chabaud, Dita Charanzová, Olivier Chastel, Jérémy Decerle, Engin Eroglu, Fredrick Federley, Klemen Grošelj, Christophe Grudler, Bernard Guetta, Antony Hook, Ivars Ijabs, Irena Joveva, Moritz Körner, Ondřej Kovařík, Ilhan Kyuchyuk, Karen Melchior, Shaffaq Mohammed, Javier Nart, Jan‑Christoph Oetjen, Urmas Paet, Samira Rafaela, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Susana Solís Pérez, Nicolae Ştefănuță, Ramona Strugariu, Viktor Uspaskich, Hilde Vautmans, Marie‑Pierre Vedrenne, Chrysoula Zacharopoulou</Depute>

<Commission>{Renew}för Renew-gruppen</Commission>

<Depute>Erik Marquardt</Depute>

<Commission>{Verts/ALE}för Verts/ALE-gruppen</Commission>

<Depute>Raffaele Fitto, Nicola Procaccini, Anna Fotyga, Elżbieta Kruk, Assita Kanko, Bert‑Jan Ruissen, Evžen Tošenovský, Alexandr Vondra, Jan Zahradil, Veronika Vrecionová, Valdemar Tomaševski, Emmanouil Fragkos, Carlo Fidanza, Ruža Tomašić, Ryszard Antoni Legutko, Karol Karski, Charlie Weimers, Adam Bielan, Ryszard Czarnecki, Beata Kempa, Andżelika Anna Możdżanowska, Joanna Kopcińska, Jadwiga Wiśniewska, Joachim Stanisław Brudziński, Witold Jan Waszczykowski, Izabela‑Helena Kloc, Zbigniew Kuźmiuk, Beata Szydło, Anna Zalewska, Zdzisław Krasnodębski, Tomasz Piotr Poręba</Depute>

<Commission>{ECR}för ECR-gruppen</Commission>

<Depute>Fabio Massimo Castaldo</Depute>

</RepeatBlock-By>

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om Nigeria, särskilt den senaste tidens terroristattacker

(2020/2503(RSP))

 

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nigeria, varav den senaste antogs den 18 januari 2018[1],

 med beaktande av uttalandet om Nigeria av den 24 december 2019 från talespersonen för FN:s generalsekreterare,

 med beaktande av rapporten av den 25 november 2019 från FN:s särskilda sändebud för främjande av religions- och trosfrihet utanför Europeiska unionen,

 med beaktande av uttalandet av den 2 september 2019 från FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar vid avslutningen av hennes besök i Nigeria,

 med beaktande av pressmeddelandet av den 31 juli 2019 från FN:s säkerhetsråd om terrorism i nordöstra Nigeria,

 med beaktande av uttalandet av den 29 juli 2018 från talespersonen för den höga representanten/vice ordföranden om Boko Harams terroristattentat i Borno i nordöstra Nigeria,

 med beaktande av Human Rights Watch världsrapport 2019 om Nigeria,

 med beaktande av de avslutande kommentarerna om Nigeria från FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna, i avsaknad av dess andra periodiska rapport, av den 29 augusti 2019,

 med beaktande av FN:s förklaring om avskaffande av alla slag av intolerans och diskriminering på grundval av religion och tro,

 med beaktande av EU:s riktlinjer från 2013 för främjande och skydd av religions- och trosfriheten,

 med beaktande av att Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet år 2005 gick till människorättsförsvararen Hauwa Ibrahim,

 med beaktande av rapporten Global Terrorism Index 2019,

 med beaktande av skrivelsen om restriktionerna för humanitära insatser i nordöstra Nigeria från ordföranden för utskottet för utveckling till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och till kommissionens ledamot med ansvar för krishantering,

 med beaktande av Förbundsrepubliken Nigerias konstitution, i synnerhet bestämmelserna i kapitel IV om skydd för religionsfriheten och rätten till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet,

 med beaktande av FN-konventionen om barnets rättigheter från 1989, som ratificerades av Nigeria i april 1991,

 med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

 med beaktande av Cotonouavtalet,

 med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

 med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Säkerhetssituationen i Nigeria har försämrats avsevärt under de senaste åren och utgör ett allvarligt hot mot den regionala och internationella säkerheten. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna och massmord är vanligt förekommande, särskilt i den nordöstra delen av landet. Över 36 000 personer har dödats av Boko Haram-upproret i Nigeria sedan 2009.

B. Landet är nu inne på sitt tionde år av en regionaliserad väpnad konflikt. Framför allt våldsbejakande extremism och terroristaktiviteter ökar i omfattning, med jihadistgrupper som Boko Haram och Islamiska staten i västra Afrika (ISWAP), som växer i makt och inflytande. Boko Haram har attackerat Nigerias polis och militär, politiker, skolor, religiösa byggnader, offentliga institutioner och civila allt mer regelbundet sedan 2009. De allra flesta av offren är muslimer.

C. Nigeria ligger på tredje plats av 163 länder på det globala terrorismindexet, efter Irak och Afghanistan, vilket gör att landet kommer på tredje plats i förteckningen över de länder som är värst drabbade av terrorism.

D. Säkerhetssituationen har förvärrats genom en upptrappning av det religiösa och etniska våldet i vissa delar av landet, bland annat med konflikten i jordbruksområdena i landets centrala region Middle Belt, där jordbrukare och nomadherdar strider om mark- och vattenresurserna.

E. Man tror att ISWAP för närvarande håller dussintals personer som fångar, däribland kristna ledare, personer ur säkerhetsstyrkor och biståndsarbetare.

F. Nigerias befolkning är den största i Afrika, och den är nästan jämnt fördelad mellan muslimer och kristna. Landet hyser det största kristna samfundet i området, med nästan 30 miljoner kristna som lever i norra Nigeria. Den historiska rivaliteten mellan den övervägande muslimska norra delen och de kristna i söder har dramatiskt intensifierats med den radikala islamismens utbredning.

G. I en video som släpptes den 26 december 2019 tog ISWAP på sig ansvaret för dödandet av elva människor. Gruppen hävdade att alla avrättade var kristna, och att attacken var en vedergällning för mordet på IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi i Syrien.

H. Dessa avrättningar är en del av en större omgång terroristhandlingar, bland annat attacken den 24 december 2019 mot en kristen by nära Chibok, som ledde till att sju bybor dödades och att en tonårsflicka kidnappades, dödandet av tre civila utanför Biu den 23 december 2019 och dödandet av sju civila i Nganzai den 22 december 2019.

I. Enligt Humanitarian Aid Relief Trust har över 6 000 kristna mördats sedan 2015 av jihadistgrupper, eller avlidit till följd av de militanta fulani-rebellernas strategi med en slogan som lyder ”your land or your blood”. I shariastaterna utsätts kristna för ständig diskriminering och betraktas ofta som andra klassens medborgare.

J. President Muhammadu Buhari har visserligen fördömt morden och uppmanat befolkningen att inte låta sig splittras efter religionstillhörighet, men attackerna har genomförts helt ostraffat och förövarna ställs sällan till svars. En rapport från Amnesty International har visat att de nigerianska säkerhetsstyrkorna gjort sig skyldiga till avsiktlig försummelse i samband med de dödliga attackerna mot jordbrukarsamhällen.

K. Human Rights Watch har rapporterat att den nigerianska militären har gripit över 3 600 barn, varav hälften är flickor, misstänkta för inblandning i islamistiska och icke-statliga väpnade grupper, ofta på grundval av få eller inga bevis. Många av dem som gripits har utsatts för övergrepp, bland annat sexuellt våld, och har dött i fångenskap, av sjukdomar, svält, uttorkning eller skottskador. Militären har systematiskt nekat tillträde till förvarsanläggningarna när någon velat kontrollera förhållandena för de gripna barnen.

L. Situationen för flickor och kvinnor i Nigeria är särskilt problematisk på grund av omfattande diskriminering, begränsad tillgång till hälso- och sjukvård och utbildning, utbredd kvinnlig könsstympning och barnäktenskap.

M. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har sagt att det finns skälig orsak att anta att Boko Haram och de nigerianska säkerhetsstyrkorna i Nigeria gjort sig skyldiga till det som kallas brott mot mänskligheten enligt artikel 7 i Romstadgan, även i form av mord och förföljelse. I sin rapport om preliminära undersökningar från 2019 drar ICC slutsatsen att de nigerianska myndigheterna visserligen vidtagit vissa åtgärder för att fastställa de påstådda gärningsmännens straffrättsliga ansvar, men att de utrednings- eller domstolsåtgärder som hittills vidtagits avseende medlemmar i Boko Haram och NSF verkar ha varit begränsade, såväl i omfattning som i djup.

N. Sedan 2015 har regeringen kritiserats för sin otillräckliga hantering av det islamska upproret runtom i landet. Nigerias militär och polis står inför ett stort antal säkerhetshot och verkar överbelastade och oförmögna att hantera alla säkerhetskriser som sker samtidigt.

O. Den multinationella gemensamma insatsstyrkan har fördrivit terroristgrupper från många områden som de kontrollerat sedan insatsstyrkan inrättades 2015, även om regionen fortfarande är mycket instabil. Nyligen genomfördes ett tillbakadragande av 1 200 tchadiska soldater, vilket sammanföll med en kraftig upptrappning av våldet i nordöstra regionen, och detta ledde till oro bland befolkningen. Hundratals nigerianska civila som bodde i närheten flydde från området av rädsla för nya attacker från jihadisterna efter detta tillbakadragande.

P. EU, Förbundsrepubliken Tyskland och Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) inledde i oktober 2019 ett projekt för att bygga upp struktur och insatser för fred och säkerhet. Syftet med projektet är att stärka Ecowas mekanismer och kapacitet för att hantera konflikter och stödja områdena i Västafrika när konflikterna upphört.

Q. Situationen i Nigeria har orsakat en aldrig tidigare skådad humanitär kris och lett till att över två miljoner människor fördrivits i de nordöstra delarna av landet, enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha). Enligt Human Rights Watch kan inte de flesta internt fördrivna personer utöva sin grundläggande rätt till mat, boende, utbildning, hälso- och sjukvård, skydd mot skada eller rätten till fri rörlighet. EU har anslagit 28,3 miljoner euro för att stödja humanitärt bistånd i landet. Men behoven av humanitärt bistånd är långt ifrån tillgodosedda genom de medel som finns tillgängliga.

R. Enligt ett avsnitt i Human Rights Watch World Report 2019 om Nigeria återvände över 35 000 internflyktingar till landets nordöstra delar under 2018, trots säkerhetsproblem och brist på grundläggande förnödenheter, inklusive mat och tak över huvudet.

S. Nästan hälften av den nigerianska befolkningen lever i extrem fattigdom. Det beräknas att över sju miljoner nigerianer är i akut behov av livräddande bistånd.

T. Tusentals nigerianer riskerar sina liv på migrationsvägarna till EU, i hopp om bättre levnadsförhållanden ur ekonomisk, social och säkerhetsmässig synvinkel.

U. Det humanitära utrymmet i landet har krympt, med kidnappningar och dödande av flera biståndsarbetare. Åtta biståndsarbetare dödades 2019, och sammanlagt har 26 biståndsarbetare mist livet i konflikten sedan 2011. Säkerhetsrisker hindrar ofta tillhandahållandet av bistånd, och har lett till att många humanitära organisationer har lämnat landet.

V. Dessutom har regeringen stängt av ett antal internationella biståndsorgan och välgörenhetsorganisationer, med motiveringen att de agerat som penningtvättare för islamistiska grupper. I september 2019 begärde Nigerias armé att man omedelbart och utan förvarning skulle stänga Action Against Hunger och Mercy Corps, vilket gjorde att 400 000 personer ställdes utan tillgång till bistånd.

W. Enligt artikel 8 i Cotonouavtalet ska EU föra en regelbunden politisk dialog med Nigeria om mänskliga rättigheter och demokratiska principer, inklusive frågor som diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religiös övertygelse eller ras.

1. Europaparlamentet beklagar de terroristattacker som har ägt rum i landet. Parlamentet upprepar sin oro över den utdragna krisen i Nigeria och det instabila säkerhetsläget i nordöst, och fördömer starkt de upprepade kränkningarna av mänskliga rättigheter och internationell och humanitär rätt, oavsett om de baseras på religion eller etnicitet.

2. Europaparlamentet fördömer särskilt den senaste tidens ökande våld mot etniska och religiösa samfund, och att våldet medvetet riktas mot religiösa institutioner och troende.

3. Europaparlamentet uttrycker sitt deltagande med offrens familjer och sin solidaritet med det nigerianska folket, som har drabbats av terrorismens konsekvenser i regionen under mer än ett decennium.

4. Europaparlamentet uppmanar med kraft de nigerianska myndigheterna att garantera respekt för de mänskliga rättigheterna i landet och att skydda civilbefolkningen från terrorism och våld. Parlamentet insisterar på att sådana insatser måste genomföras i full överensstämmelse med respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, i enlighet med landets internationella åtaganden.

5. Europaparlamentet ser alla former av folkmord eller etnisk rensning som barbariska och som brott mot mänskligheten. Parlamentet uppmanar med kraft Nigerias regering att ta itu med våldets bakomliggande orsaker genom att tillförsäkra alla medborgare lika rättigheter och en lagstiftning utan diskriminering. Parlamentet insisterar i detta avseende på behovet av att ytterligare främja interreligiös dialog och fredlig samexistens mellan medborgarna, oavsett deras religion, och få alla relevanta aktörer att medverka, inbegripet det nigerianska interreligiösa rådet.

6. Europaparlamentet påminner om att kvinnor och barn är de som är mest utsatta för följderna av konflikter, terrorism och våld i landet. Parlamentet beklagar djupt att barn allt oftare rekryteras av terroristgrupper och används som barnsoldater eller självmordsbombare.

7. Europaparlamentet är djupt oroat över rapporterna om misshandel och övergrepp mot barn som hålls i förvar i militära anläggningar. Parlamentet uppmanar de nigerianska myndigheterna att ge FN tillträde till landets militära förvarsanläggningar och underteckna ett formellt överlämningsprotokoll för att barn som gripits av militären snabbt ska kunna överföras till lämpliga barnavårdsmyndigheter, och att se till att frihetsberövandet av barn i militära förvarsanläggningar upphör. Parlamentet anser att insatserna mot terrorism samt rättsväsendet och den brottsbekämpande verksamheten bör skräddarsys för att skydda rättigheterna hos de mest utsatta befolkningsgrupperna, inbegripet barn.

8. Europaparlamentet påminner de nigerianska myndigheterna om deras skyldighet att skydda barns rättigheter och att ge skydd och omsorg till dem som drabbats av terrorism eller strider, bland annat genom att säkerställa deras tillgång till utbildning. Parlamentet påminner vidare om att utbildning och ekonomiska möjligheter är kraftfulla verktyg mot radikalisering, och uppmanar internationella partner att stödja tillhandahållande av högkvalitativ utbildning som en del av en strategi mot terrorism i regionen.

9. Europaparlamentet är djupt oroat över att nigerianska kvinnor fortsätter att utsättas för diskriminering, sexuella övergrepp och våldtäkt. Parlamentet uppmanar med kraft Nigeria att fullt ut tillämpa FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, och vädjar om ökat stöd till offren för det utbredda sexuella och könsrelaterade våldet, inklusive psykologiskt stöd.

10. Europaparlamentet betonar att kampen mot straffrihet är grundläggande för landets stabilitet och uppbyggnaden av varaktig fred. Parlamentet uppmanar därför de nigerianska myndigheterna att genomföra omedelbara, grundliga och insynsvänliga utredningar för att ställa förövarna inför rätta och utkräva ansvar av dem. Parlamentet uppmanar dessutom till åtgärder för att förbättra kapaciteten och oberoendet inom Nigerias rättsväsende, som ett sätt att främja en efektiv användning av straffrätten för att bekämpa våld, terrorism och korruption.

11. Europaparlamentet beklagar djupt att det inte längre görs några framsteg i kampen mot Boko Haram och ISWAP, och att självmordsattackerna och de direkta angreppen mot militära positioner blivit allt vanligare och allvarligare. Europaparlamentet påminner om att omvalet av Nigerias president Buhari 2019 grundades på hans löfte att motverka den våldsbejakande terrorism som förespråkas av Boko Haram och andra terrorgrupper, och uppmanar med kraft presidenten att förverkliga sina kampanjlöften.

12. Europaparlamentet stöder målen för det projekt för att bygga upp freds- och säkerhetsstrukturer som leds av EU och Ecowas. Parlamentet önskar ett starkt stöd från medlemsstaterna när det gäller att bidra till kapacitetsuppbyggnad och konfliktlösning i Västafrika.

13. Europaparlamentet bekräftar sitt stöd till den regionala multinationella gemensamma insatsstyrkan, och lovordar dess insatser för att effektivt bekämpa terrorismen och återställa stabiliteten i området kring Tchadsjön. Parlamentet påminner om att terrorismen inte känner några gränser, och uppmanar länderna i regionen att fortsätta att samordna sina insatser för att göra hela regionen säker.

14. Europaparlamentet uppmuntrar ytterligare reformer av säkerhetssektorn i Nigeria för att stärka de nationella och regionala aktörernas kapacitet i kampen mot terrorismen. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att fortsätta med tekniskt bistånd från EU på detta område.

15. Europaparlamentet varnar för att konflikten mellan jordbrukare och herdar kan utnyttjas som ett medel att sprida religiöst hat. Parlamentet uppmanar den nigerianska regeringen att genomföra den nationella boskapsomställningsplanen, som syftar till att skydda både jordbrukarnas och de nomadiserande boskapsskötarnas intressen. Parlamentet anser att ytterligare åtgärder är nödvändiga, såsom att stärka mekanismerna för medling i konflikter, konfliktlösning, försoning och fredsbyggande.

16. Europaparlamentet betonar att det finns ett samband mellan utveckling, demokrati, mänskliga rättigheter, goda styrelseformer och säkerhet i landet. Parlamentet anser att enbart militära insatser inte räcker för att effektivt bekämpa terrorism. Parlamentet uppmanar Nigerias regering att ta fram en övergripande strategi som tar itu med de bakomliggande orsakerna till terrorism, med fokus på en förebyggande strategi som syftar till att undanröja terroristideologiernas dragningskraft, förhindra möjligheterna till rekrytering och radikalisering och strypa deras finansiering samt stödja och finansiera samhällsbaserade program för organisationer i det civila samhället.

17. Europaparlamentet uppmanar EU, Afrikanska unionen och det internationella samfundet att öka sina insatser för att stödja kampen mot terrorism i Nigeria, och fortsätta med politiskt och säkerhetsmässigt bistånd i landet samt hela regionen.

18. Europaparlamentet är djupt oroat över hur säkerhetssituationen i landet påverkar det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta sina humanitära insatser och utvecklingsinsatser i Nigeria, men även i hela regionen som helhet. Parlamentet välkomnar de ytterligare 50 miljoner euro som utlovats av EU under 2019 för att stödja Nigerias återhämtning och motståndskraft.

19. Europaparlamentet är medvetet om det tryck som Nigeria och grannländerna utsätts för genom regionala tvångsförflyttningar av befolkningen. Parlamentet efterlyser ökat stöd och givarsamordning för den fördrivna befolkningen i Nigeria, inbegripet ytterligare ekonomiska resurser från det internationella samfundet. Parlamentet påminner om att användningen av utvecklingsfonder inte bör styras över från fondernas ursprungliga mål som är att utrota fattigdomen i alla dess former.

20. Europaparlamentet fördömer alla attacker mot personer som arbetar med humanitär hjälp eller bistånd, och vädjar om åtgärder för att garantera biståndsarbetarnas trygghet och en säker miljö för de humanitära organisationerna, så att de kan utföra sitt grundläggande arbete.

21. Europaparlamentet är ytterst oroat över de snabba och allt mer tydliga klimatförändringarna och konsekvenserna för människors liv och försörjning, särskilt i den centrala regionen Middle Belt. Parlamentet upprepar att man måste finna långsiktiga lösningar för att skydda naturresurserna och säkra tillgången till dem. Parlamentet påminner om att hanteringen av klimatkrisen är en avgörande faktor för att säkra ekonomisk stabilitet och fred i regionen.

22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Nigerias parlament och regering, Afrikanska unionen, den gemensamma parlamentariska församlingen AVS-EU och Panafrikanska parlamentet.

 

[1]EUT C 458, 19.12.2018, s. 43.

Senaste uppdatering: 15 januari 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy