Förfarande : 2020/2552(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B9-0102/2020

Ingivna texter :

RC-B9-0102/2020

Debatter :

PV 13/02/2020 - 4.2
CRE 13/02/2020 - 4.2

Omröstningar :

PV 13/02/2020 - 7.2
CRE 13/02/2020 - 7.2

Antagna texter :

P9_TA(2020)0037

<Date>{12/02/2020}12.2.2020</Date>
<RepeatBlock-NoDocSe> <NoDocSe>B9-0102/2020</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9-0103/2020</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9-0105/2020</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9-0107/2020</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9-0109/2020</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9-0112/2020</NoDocSe></RepeatBlock-NoDocSe> } RC1
PDF 185kWORD 57k

<TitreType>GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreRecueil>i enlighet med artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Replacing>som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:</Replacing>

<TablingGroups>B9-0102/2020 (Verts/ALE)

B9-0103/2020 (S&D)

B9-0105/2020 (ECR)

B9-0107/2020 (GUE/NGL)

B9-0109/2020 (PPE)

B9-0112/2020 (Renew)</TablingGroups>


<Titre>om barnarbete i gruvorna i Madagaskar</Titre>

<DocRef>(2020/2552(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Michael Gahler, Željana Zovko, David McAllister, Sandra Kalniete, Andrey Kovatchev, Krzysztof Hetman, Milan Zver, Lefteris Christoforou, Stelios Kympouropoulos, Arba Kokalari, Loucas Fourlas, Loránt Vincze, David Lega, Isabel Wiseler-Lima, Romana Tomc, Michaela Šojdrová, Vladimír Bilčík, Vangelis Meimarakis, Magdalena Adamowicz, Ivan Štefanec, Liudas Mažylis, Michal Wiezik, Tomas Tobé, Frances Fitzgerald, Deirdre Clune, Tomáš Zdechovský, Inese Vaidere, Jiří Pospíšil, Stanislav Polčák, Peter Pollák, Miriam Lexmann, Ioan‑Rareş Bogdan</Depute>

<Commission>{PPE}för PPE-gruppen</Commission>

<Depute>Kati Piri, Carlos Zorrinho</Depute>

<Commission>{S&D}för S&D-gruppen</Commission>

<Depute>Hilde Vautmans, Petras Auštrevičius, Malik Azmani, Stéphane Bijoux, Izaskun Bilbao Barandica, Sylvie Brunet, Dita Charanzová, Olivier Chastel, Ilana Cicurel, Jérémy Decerle, Laurence Farreng, Valter Flego, Klemen Grošelj, Christophe Grudler, Bernard Guetta, Ivars Ijabs, Irena Joveva, Pierre Karleskind, Moritz Körner, Ondřej Kovařík, Ilhan Kyuchyuk, Radka Maxová, Ulrike Müller, Javier Nart, Jan-Christoph Oetjen, Dragoş Pîslaru, Frédérique Ries, Michal Šimečka, Susana Solís Pérez, Nicolae Ştefănuță, Ramona Strugariu, Irène Tolleret, Yana Toom, Viktor Uspaskich, Adrián Vázquez Lázara, Marie-Pierre Vedrenne, Chrysoula Zacharopoulou</Depute>

<Commission>{Renew}för Renew-gruppen</Commission>

<Depute>Caroline Roose</Depute>

<Commission>{Verts/ALE}för Verts/ALE-gruppen</Commission>

<Depute>Joanna Kopcińska, Karol Karski, Emmanouil Fragkos, Elżbieta Kruk, Jadwiga Wiśniewska, Ruža Tomašić, Ryszard Czarnecki</Depute>

<Commission>{ECR}för ECR-gruppen</Commission>

<Depute>Helmut Scholz, Younous Omarjee, Anja Hazekamp, Manuel Bompard, Stelios Kouloglou, Alexis Georgoulis, Dimitrios Papadimoulis</Depute>

<Commission>{GUE/NGL}för GUE/NGL-gruppen</Commission>

<Depute>Fabio Massimo Castaldo</Depute>

</RepeatBlock-By>

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om barnarbete i gruvorna i Madagaskar

(2020/2552(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Madagaskar, särskilt resolutionerna av den 9 juni 2011[1] och den 16 november 2017[2],

 med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

 

 med beaktande av Genèvedeklarationen om barnets rättigheter från 1924 och dess antagande av FN:s generalförsamling 1959,

 med beaktande av EU:s riktlinjer för barnets rättigheter,

 med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen, i vilken man uttryckligen erkänner skyddet av barns rättigheter i inre och yttre angelägenheter som ett av EU:s mål,

 med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 138 om minimiålder för tillträde till arbete av den 6 juni 1973 och ILO:s konvention nr 182 om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete av den 1 juni 1999,

 med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen den 16 mars 2017[3] om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett unionssystem för självcertifiering av tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan hos ansvarstagande importörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden (förordningen om konfliktmineraler),

 med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan),

 med beaktande av kommittén för barnets rättigheter,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 20 juni 2016 om barnarbete,

 med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

 med beaktande av FN:s vägledning Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations ’Protect, Respect and Remedy’ Framework från 2011,

 med beaktande av sin resolution av den 26 november 2019 om barnets rättigheter med anledning av 30-årsjubileet för konventionen om barnets rättigheter[4],

 med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 25 juli 2019 i vilken 2021 utses till det internationella året för utrotning av barnarbete,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2019 om att uppnå ett hållbart Europa senast 2030[5],

 med beaktande av OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden, med alla dess bilagor och tillägg,

 med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016[6] om genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar,

 med beaktande av sin resolution av den 12 september 2017[7] om den internationella handelns och EU:s handelspolitiks inverkan på de globala värdekedjorna,

 med beaktande av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter från 2011,

 med beaktande av den allmänna kommentaren nr 24 (2017) från FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter om staters skyldigheter, inom ramen för kommersiell verksamhet, enligt den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (E/C.12/GC/24),

 med beaktande av de principer för barns rättigheter och företag som tagits fram av Unicef,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2016 om EU och ansvarsfulla globala värdekedjor,

 med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016[8] om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer,

 med beaktande av rapporten Child Labour in Madagascar’s Mica Sector från Terre des Hommes International Federation från november 2019[9],

 med beaktande av artikel 26 i Cotonouavtalet,

 med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Enligt artikel 32 i FN:s konvention om barnets rättigheter erkänner konventionsstaterna ”barnets rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller inverka skadligt på barnets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling”.

B. FN:s konvention om barnets rättigheter är det mest ratificerade av alla internationella fördrag om mänskliga rättigheter – den har ratificerats av alla EU:s medlemsstater och fastställer tydliga rättsliga skyldigheter för staterna att främja, skydda och upprätthålla rättigheterna för alla barn inom deras jurisdiktion.

C. EU har åtagit sig att främja och skydda barnets rättigheter i sina interna och externa åtgärder och att agera i enlighet med internationell rätt, inbegripet bestämmelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter och dess fakultativa protokoll[10].

D. Enligt stadgan ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla EU-åtgärder. Barnarbete är förbjudet genom att minimiåldern för att ta anställning inte får vara lägre än den ålder vid vilken skolplikten upphör och ungdomar som har anställning ska åtnjuta arbetsvillkor som är anpassade till deras ålder samt skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och mot allt arbete som kan vara till skada för deras säkerhet, deras hälsa, deras fysiska, mentala, moraliska eller sociala utveckling eller äventyra deras utbildning.

E. Enligt artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter och artikel 24 i EU-stadgan ska barn beredas möjlighet att höras och deras åsikter ska beaktas i frågor som rör barnen i förhållande till deras ålder och mognad.

F. EU har åtagit sig att genomföra FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och uppfylla dess mål och målsättningar, bland annat mål 8.7 om hållbar utveckling, enligt vilket omedelbara och effektiva åtgärder ska vidtas för att avskaffa tvångsarbete, modernt slaveri och människohandel och säkra att de värsta formerna av barnarbete, inklusive rekrytering och användning av barnsoldater förbjuds, och avskaffa alla former av barnarbete senast 2025[11].

G. Cirka 152 miljoner flickor och pojkar i åldern 5–17 år världen över utför barnarbete[12], och den största andelen av de barn som arbetar lever i de minst utvecklade länderna. Afrika med 72,1 miljoner barn som utnyttjats som barnarbetare och Asien och Stillahavsområdet med 62,1 miljoner är de regioner i världen med det högsta antalet barn som utnyttjats som barnarbetare. Jordbruk, tjänster och industri, inklusive gruvdrift, är de tre främsta sektorerna där barnarbete förekommer. Även om vissa framsteg har gjorts för att minska barnarbetet uppskattar ILO att med denna minskningstakt skulle 121 miljoner pojkar och flickor fortfarande utföra barnarbete år 2025.

H. I artikel 3 d i ILO:s konvention nr 182 från 1999 om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete definieras farligt barnarbete som arbete som på grund av sin natur eller de omständigheter under vilka det utförs sannolikt kommer att skada barnens hälsa, säkerhet eller moral. Madagaskar har ratificerat alla grundläggande internationella fördrag om barnarbete, inbegripet konventionen om barnets rättigheter (och dess två fakultativa protokoll), ILO:s konvention nr 138 om minimiålder samt ILO:s konvention nr 182 om de värsta formerna av barnarbete. Regeringen har utarbetat en nationell handlingsplan för att bekämpa barnarbete i Madagaskar, i samarbete med bl.a. internationella arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Dessa åtaganden och åtgärder ger dock inte några effektiva resultat på fältet.

I. I ILO:s definition av barnarbete anges det att inte allt arbete som utförs av barn bör klassas som barnarbete som bör avskaffas. Barns och ungdomars deltagande i arbete som inte påverkar deras hälsa och personliga utveckling eller inkräktar på deras skolgång anses generellt vara något positivt. Genom Afrikanska unionens agenda 2063 och den nyligen undertecknade tioåriga handlingsplanen om utrotande av barnarbete, tvångsarbete, människohandel och modernt slaveri i Afrika (2020–2030) har afrikanska länder åtagit sig att avskaffa alla former av barnarbete på kontinenten i enlighet med mål 8.7 för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

J. Den största kategorin av de värsta formerna av barnarbete är farligt barnarbete med cirka 73 miljoner barn i åldern 5–17 år som arbetar under farliga förhållanden inom många olika sektorer, bland annat gruvdrift[13]. År 2018 omfattades 47 procent av alla madagaskiska barn i åldersgruppen 5–17 av barnarbete, däribland uppskattningsvis 86 000 barnarbetare inom gruvsektorn[14]. Gruvdriften är den sektor som utgör den största faran för dödsfall för barn, med en genomsnittlig dödlighet på 32 per 100 000 barn i åldrarna 5–17 år.

K. Madagaskar är det femte landet i världen när det gäller antalet barn som inte går i skolan[15]. Hälften av barnen under fem år lider av hämmad tillväxt och endast 13 procent har tillgång till elektricitet[16]. Av den totala befolkningen lever 74 procent under den nationella fattigdomsgränsen och 80 procent lever i landsbygdsområden[17]. Tre fjärdedelar av befolkningen lever på mindre än 1,90 USD per dag. Enligt Unicef har endast 30 procent av de madagaskiska barnen tillgång till grundskolan. Utbildning är avgörande för att förhindra barnarbete och för att hålla barn borta från gatorna där de är såbara för människohandel och exploatering.

L. Madagaskar är den tredje största exportören av glimmer i världen med 6,5 miljoner USD 2017, och ett av de länder med störst risk för kränkningar av barns rättigheter i glimmergruvorna vid sidan av Indien, Kina, Sri Lanka, Pakistan och Brasilien.

M. Glimmer avser en grupp av olika mineraler som används i elektronik- och bilindustrin och som finns i ett brett spektrum av produkter från målarfärg till jordförbättringsmedel och från kosmetika till smartphones.

N. Uppskattningsvis 11 000 barn är involverade i glimmersektorn i Madagaskar. Den största delen av dessa barns arbete är koncentrerad till de tre sydliga provinserna Anosy, Androy och Ihorombe, där barn klarar sig dåligt när det gäller hälsa, kosthållning och utbildning.

O. De barn som är involverade i glimmersektorn på Madagaskar utsätts för hårda och osäkra arbetsförhållanden, som orsakar ryggsmärtor, huvudvärk på grund av värmen och bristen på vatten eller syre i gruvorna, muskelsmärta till följd av repetitivt och hårt arbete med att bära tunga laster samt ofta återkommande hosta och andningssvårigheter på grund av det mycket fina glimmerdammet i och omkring gruvorna och bearbetningsanläggningarna, samt risken för att dö till följd av gruvras eller jordskred. Madagaskars myndigheter kan inte säkra tillräcklig tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning eller rena dricksvattenanläggningar till många av gruvföretagen.

P. De grundläggande orsakerna till barnarbete inkluderar fattigdom, migration, krig eller miljöförstöring och klimatförändringar, brist på tillgång till högkvalitativ utbildning, brist på anständiga arbeten för föräldrarna, avsaknad av socialt skydd och sociala normer, Därför krävs det en flerdimensionell strategi och analys av barnarbetets mönster i ett specifikt sammanhang för att man ska kunna åtgärda barnarbetet.

Q. Madagaskar ligger i botten av FN:s index för mänsklig utveckling, på plats 161 av totalt 189 länder (2017), med 57 procent av den madagaskiska befolkningen som lider av allvarlig flerdimensionell fattigdom, baserat på de flerdimensionella fattigdomsindexen, och med 1,3 miljoner människor i Madagaskar som var hårt drabbade av osäker livsmedelsförsörjning i mars 2019[18]. Barnarbete är ett symptom på grundläggande orsakerna som förstärker varandra, bland annat fattigdom, orättvisor och bristande tillgång till grundläggande sociala tjänster. Barnarbete kan inte som sådant betraktas isolerat.

R. Glimmersektorn i Madagaskar beskattas genom en rad komplexa arrangemang, där skatterna på export är relativt låga och inte alltid direkt gynnar gruvsamhällena. Endast ca 40 exporttillstånd har utfärdats, vilket tyder på att glimmerbrytningen till allra största delen sker illegalt och hantverksmässigt på oreglerade och osäkra platser. Den ökade exporten i kombination med den betydande prisminskningen per ton har förvärrat risken för arbetskraftsexploatering.

S. EU:s handlingsplan för demokrati och mänskliga rättigheter 2015–2019 syftar till att bekämpa barnarbete, bl.a. genom att stödja partnerländerna i avsikt att främja, skydda och respektera barns rättigheter med inriktning på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som rätten till utbildning, hälsa och näring, socialt skydd samt bekämpande av de värsta formerna av barnarbete, varvid ledstjärnan ständigt ska vara barnets bästa[19].

T. Kommittén för barnets rättigheter påpekar i sin allmänna kommentar nr 16 att ”skyldigheten och ansvaret för att respektera barns rättigheter i praktiken sträcker sig längre än till statens tjänster och institutioner och omfattar även privata aktörer och företag” och tillägger att alla företag måste ”uppfylla sitt ansvar vad gäller barns rättigheter, och staterna måste säkerställa att företagen gör detta”.

U. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har tagit ställning för en nolltoleranspolitik när det gäller barnarbete i EU:s handelsavtal[20] och uppmanat den nominerade vice ordföranden för demokrati och demografi, Dubravka Šuica, att utarbeta en övergripande strategi för barnets rättigheter[21].

V. EU har under senare år börjat anta lagstiftning för att öka företagens ansvarsskyldighet och införliva principen om tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter i lagstiftningen, däribland förordningen om konfliktmineraler och EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering. Medlemsstaterna har börjat anta nationell lagstiftning i samma syfte, t.ex. den brittiska Modern Slavery Act, den franska lagen om aktsamhetskrav för multinationella företag, den nederländska lagen om aktsamhet med avseende på barnarbete eller den tyska och den italienska nationella handlingsplanen för att genomföra FN:s vägledande principer. Kommissionen har meddelat sin avsikt att undersöka hur transparensen i hela leveranskedjan kan förbättras, inbegripet aspekter av obligatorisk tillbörlig aktsamhet.

W. Europaparlamentet uppmanade kommissionen i en resolution från 2010 att överväga ett förbud mot import av produkter som tillverkats med hjälp av barnarbete och upprepade kravet i en resolution från 2016 där parlamentet efterlyste ett balanserat och genomförbart lagförslag, innehållande åtgärder som märkning av barnarbetsfria produkter och förbud mot import av produkter som tillverkats med hjälp av barnarbete.

1. Europaparlamentet fördömer skarpt den oacceptabla användningen av alla former av barnarbete.

2. Europaparlamentet är djupt oroat över det stora antalet barnarbetare i Madagaskars gruvor och kränkningarna av dessa barns rättigheter. Parlamentet påminner de madagaskiska myndigheterna om deras ansvar för att tillvarata barns rättigheter och garantera deras säkerhet och integritet.

3. Europaparlamentet välkomnar att utrotningen av barnarbete är en av den nya kommissionens prioriteringar och uppmanar kommissionen att ge närmare upplysningar om hur den avser bekämpa barnarbete med hjälp av EU:s politik, lagstiftning och finansiering, inbegripet nya initiativ.

4. Europaparlamentet välkomnar den nya kommissionens åtagande att lägga fram en ny heltäckande strategi för barnets rättigheter och uppmanar kommissionen att se till att en sådan strategi bidrar till att ta itu med de grundläggande orsakerna till barnarbete och de värsta formerna av barnarbete. Parlamentet uppmanar EU att se till att respekten för de mänskliga rättigheterna, inbegripet bekämpningen av barnarbete och exploatering, förblir ett viktigt inslag i den politiska dialogen med Madagaskar.

5. Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaterna betonade att insatserna både inom och utanför Europeiska unionen måste påskyndas för att förverkliga visionen och målen i FN:s Agenda 2030[22]. Parlamentet bekräftar det brådskande behovet av att effektivt ta itu med transnationella företags kränkningar av de mänskliga rättigheterna och välkomnar därför de pågående förhandlingarna om ett bindande FN-fördrag för transnationella företag och mänskliga rättigheter.

6. Europaparlamentet välkomnar att EU har vidtagit vissa åtgärder för att utarbeta bindande regler för tillbörlig aktsamhet i specifika sektorer med hög risk för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, såsom timmer- och konfliktmineralsektorerna. Parlamentet noterar att vissa medlemsstater också har utarbetat lagstiftning, t.ex. den franska lagen om aktsamhetskrav för multinationella företag och den nederländska lagen om aktsamhet med avseende på barnarbete. Parlamentet noterar också att EU har utarbetat ett antal initiativ för att främja tillbörlig aktsamhet och att parlamentet i flera av sina resolutioner har uppmanat EU att fortsätta ta fram bindande regler på detta område.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i nära samarbete med olika branscher säkerställa en effektiv övervakning av de olika leveranskedjorna för att på EU:s marknader undvika produkter och tjänster som tillhandahålls med hjälp av barnarbete. Parlamentet upprepar sitt krav på att importkontrollerna och kontrollerna av leveranskedjan måste harmoniseras och förstärkas, bl.a. genom arbete för obligatorisk tillbörlig aktsamhet och tillämpning av OECD-standarder.

8. Europaparlamentet påminner om att gruvsektorn hör till de sektorer med störst risk för kränkningar av arbetstagarrättigheter. Parlamentet noterar att förordningen om konfliktmineraler kommer att träda i kraft i januari 2021, och att kommissionen ska rapportera om genomförandet av den till Europaparlamentet senast i januari 2023. Parlamentet anser att man vid översynen bör beakta förordningens effekter lokalt och bedöma möjligheten att inkludera mineraler, exempelvis glimmer.

9. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att samarbeta med Madagaskar och stödja antagandet och genomförandet av lagstiftning, politik, budget och handlingsprogram som kan bidra till ett fullständigt förverkligande av alla barns, inklusive barnarbetares rättigheter, samt förbättra arbetsvillkoren för dem som är verksamma inom gruvsektorn. Parlamentet uppmanar EU:s delegation till Madagaskar att fortsätta att noggrant övervaka situationen för barns rättigheter i landet.

10. Europaparlamentet framhåller att det är viktigt att den fleråriga budgetramen 2021–2027 återspeglar EU:s åtagande att utrota fattigdomen och eliminera de värsta formerna av barnarbete och att utrota barnarbete senast 2025, inbegripet i Madagaskar[23], i enlighet med målen för hållbar utveckling, inom den tidsram som fastställs i FN:s Agenda 2030[24]. Parlamentet uppmanar Madagaskars regering att fullt ut uppfylla sina åtaganden enligt ILO:s konvention nr 182 om de värsta formerna av barnarbete och nr 138 om minimiålder för tillträde till arbete, särskilt genom att stärka sin finansiella kapacitet att övervaka och inspektera gruvarbetares arbets- och levnadsvillkor, och mer allmänt, genom att tillhandahålla fullgod tillgång till grundläggande utbildning, hälso- och sjukvård, sanitet och dricksvatten. Parlamentet uppmanar Madagaskars regering att skydda barns rättigheter och verka för utrotningen av barnarbete.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med Madagaskar ta upp frågan om madagaskiska gruvföretag som utnyttjar barnarbete för att se till att inte någon del av deras produktion direkt eller indirekt importeras till EU.

12. Europaparlamentet understryker att man vid fördjupningen av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Madagaskar och andra partnerländer i östra och södra Afrika måste se till att det innehåller ett omfattande kapitel om handel och hållbar utveckling som syftar till respekt för internationellt överenskomna arbetsrättsliga normer, inbegripet bekämpning av barnarbete.

13. Europaparlamentet rekommenderar att förordningen om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) tillämpas i framtiden i samband med utrotningen av barnarbete, bl.a. inom områdena social inkludering och mänsklig utveckling, vilken ska säkerställa att EU investerar i utbildning, hälsa, nutrition, socialt skydd och en övergripande förstärkning av systemen för skydd av barn.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EU:s delegationer att säkerställa meningsfulla samråd med lokala och internationella civilsamhällesorganisationer för att erfarenheterna från programmen och barnarbetare ska beaktas i programplaneringen för NDICI, även när det gäller den programplanering som berör Madagaskar.

15. Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen fortsätter att stödja genomförandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, bekämpa barnarbete och moderna former av tvångsarbete och skydda människorättsförsvarare genom NDICI-instrumentets tematiska program för mänskliga rättigheter och demokrati.

16. Europaparlamentet uppmanar EU att som huvudaktör för mänskliga rättigheter i världen gå i bräschen när det gäller att utrota barnarbete och vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att sätta stopp för barnarbete i alla dess former senast 2025.

17. Europaparlamentet rekommenderar att Europeiska utrikestjänsten i EU:s nästa handlingsplan för demokrati och mänskliga rättigheter prioriterar skyddet och främjandet av barns rättigheter och utrotningen av barnarbete.

18. Europaparlamentet rekommenderar att utrikestjänsten utarbetar EU:s nästa handlingsplan för demokrati och mänskliga rättigheter med ett meningsfullt och effektivt deltagande av barn och civilsamhällesorganisationer, inbegripet organisationer för barns rättigheter.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den kommande EU-strategin för Afrika styrs av ambitionen att genomföra målen för hållbar utveckling och investeringar i ett brett spektrum av barns rättigheter, samtidigt som utrotningen av barnarbete ska vara en central fråga i strategin. Parlamentet rekommenderar kommissionen att ställa barns rättigheter i centrum för avtalet efter Cotonouavtalet.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en övergripande strategi för genomförandet av FN:s Agenda 2030 och att fastställa utrotandet av barnarbete som ett centralt mål. Det är viktigt att fullt ut tillämpa principen om en konsekvent politik för utveckling och att i fråga om barns rättigheter integrera en strategi som går ut på att inte vålla skada.

21. Europaparlamentet uppmanar Madagaskar att i sina nationella utvecklingsprogram göra ungdomars deltagande till ett naturligt inslag, att anta mekanismer för att öka deras representation på alla beslutsnivåer och att tillhandahålla specifika och tillräckliga budgetanslag i program som gör det möjligt för alla ungdomar att ta del av grundskole-, gymnasie- och högskoleutbildning.

22. Europaparlamentet noterar den pågående översynen av Madagaskars gruvlagstiftning och uppmanar regeringen att prioritera uppfyllandet av sina internationella åtaganden, bland annat när det gäller arbetsrättsliga normer och miljönormer, anständigt arbete och respekt för de mänskliga rättigheterna i allmänhet samt barns rättigheter, med utgångspunkt i befintliga initiativ såsom initiativet för ansvarsfull utvinning av glimmer.

23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, AVS–EU-rådet, FN:s generalsekreterare, Södra Afrikas utvecklingsgemenskap, Afrikanska unionens kommission och Madagaskars regering.

[1] EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 129.

[2] EUT C 356, 4.10.2018, s. 58.

[3] EUT C 263, 25.7.2018, s. 371.

[4] Antagna texter, P9_TA(2019)0066.

[6] EUT C 101, 16.3.2018, s. 19.

[7] EUT C 337, 20.9.2018, s. 33.

[8] EUT C 215, 19.6.2018, s. 125,

[9] https://www.terredeshommes.nl/sites/tdh/files/visual_select_file/tdh_mica_madagascar_rapport.pdf

[10] Artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen.

[11] Förenta nationerna, 2015. Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling (FN Doc. A/RES/70/1. Tillgänglig på: https://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/1&Lang=E

[12] ILO, 2017. Global Estimates of Child Labour: Results and trends, 2012–2016. https://www.ilo.org/global/publications/books/WCMS_575499/lang--en/index.htm

[14] INSTAT/UNICEF, Madagascar 2018, Travail des enfants, Multiple Indicator Cluster Surveys (MICS), PowerPoint presentation.

[15] World Bank website, School Enrolment Primary, https://data.worldbank.org/indicator/SE.PRM.ENRR?locations=MG

[16] World Bank website, Where We Work, Madagascar, ‘Overview’, https://www.worldbank.org/en/country/madagascar/overview

[17] Ministère de l’Economie et du Plan, Rapport National sur le Développement Humain, RNDH n°6, 2018, https://bit.ly/2IWdx8o

[18] OCHA, Madagascar, Aperçu de la situation humanitaire, Mars-April 2019, https://tinyurl.com/y4z3zrbo

[19] Europeiska unionens råd. 2015. EU:s handlingsplan för demokrati och mänskliga rättigheter 2015–2019. Action 15.b https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/eu_action_plan_on_human_rights_and_democracy_en_2.pdf

[20] En ambitiösare union: Min agenda för Europa av kandidaten till befattningen som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission (2019–2024). Tillgänglig på https://ec.europa.eu/commission/sites/betapolitical/files/political-guidelines-next-commission_en.pdf

[21] Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens tillträdande ordförande. Uppdragsbeskrivning för Dubravka Šuica, vice ordförande med ansvar för demokrati och demografi. 10 september 2019. Tillgänglig på: https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/mission-letterdubravka-suica_en.pdf

[24] Nytt europeiskt samförstånd om utveckling: ”Vår värld, vår värdighet, vår framtid”, 2017. https://www.consilium.europa.eu/media/24011/european-consensus-for-development-st09459en17.pdf

Senaste uppdatering: 12 februari 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy