GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om EU:s folkhälsostrategi efter covid-19
7.7.2020 - (2020/2691(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
B9‑0216/2020 (GUE/NGL)
B9‑0218/2020 (S&D)
B9‑0219/2020 (Renew)
B9‑0220/2020 (Verts/ALE)
B9‑0221/2020 (PPE)
Peter Liese
för PPE-gruppen
Jytte Guteland
för S&D-gruppen
Véronique Trillet‑Lenoir
för Renew-gruppen
Petra De Sutter
för Verts/ALE-gruppen
Kateřina Konečná, Marc Botenga
för GUE/NGL-gruppen
Europaparlamentets resolution om EU:s folkhälsostrategi efter covid-19
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),
– med beaktande av artiklarna 4, 6, 9, 114, 153, 169 och 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), samt särskilt artikel 168,
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 35,
– med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser[1],
– med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO) manifest för en sund och grön återhämtning efter covid-19[2],
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Covid-19 har visat på det ömsesidiga beroendet mellan människors hälsa och vår planets hälsa och vår sårbarhet. Uppkomsten av zoonotiska sjukdomar som överförs från djur till människor förvärras av klimatförändringar orsakade av människan, förstörelse av biologisk mångfald och miljöförstöring.
B. I WHO:s manifest för en sund och grön återhämtning efter covid-19 fastställs sex recept för en sund och grön återhämtning:
a. Skydda och bevara källan till människors hälsa: naturen.
b. Investera i samhällsviktiga tjänster, från vatten och sanitet till ren energi i vårdinrättningar.
c. Säkerställa en snabb och sund energiomställning.
d. Främja sunda och hållbara livsmedelssystem.
e. Bygga sunda och beboeliga städer.
f. Sluta använda skattebetalarnas pengar till att finansiera föroreningar.
C. Denna resolution kommer att fokusera på det snävare folkhälsopolitiska tillämpningsområdet enligt artiklarna 168 och 114 i EUF-fördraget.
D. Covid-19 har visat att Europeiska unionen inte har tillräckligt kraftfulla verktyg för att hantera hälsonödlägen såsom spridningen av en ny infektionssjukdom, som på grund av sin natur inte tar hänsyn till några gränser.
E. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver hälsa ett ”tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder”.
F. Rätten till fysisk och psykisk hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Varje person har rätt att utan diskriminering få tillgång till modern och heltäckande hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvård för alla är ett mål för hållbar utveckling som alla undertecknande parter har åtagit sig att uppnå senast 2030.
G. I artikel 168 i EUF-fördraget fastställs att ”en hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder”, och EU-domstolen har vid ett flertal tillfällen fastställt att EU kan eftersträva folkhälsomål genom åtgärder på den inre marknaden.
H. Enligt artikel 168 i EUF-fördraget är medlemsstaterna är ansvariga för att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik samt för att organisera och tillhandahålla hälso- och sjukvård, inbegripet hälso- och sjukvårdsförvaltning och fördelning av de resurser som tilldelas denna.
I. Det finns fortfarande utrymme för EU att åstadkomma mer inom folkhälsopolitiken inom ramen för de befintliga parametrarna i fördragen. Fördragens folkhälsobestämmelser underutnyttjas fortfarande i hög grad när det gäller de åtaganden för vilka de skulle kunna användas[3].
J. De offentliga hälso- och sjukvårdsystemen är under hårt tryck för att kunna ge adekvat vård åt alla patienter. Åtgärder för att minska det offentliga underskottet bör inte leda till underfinansiering av hälso- och sjukvårdsystemet eller till lidande för patienterna.
K. Det är vedertaget att tillgång till gränsöverskridande hälso- och sjukvård och bättre samordning och främjande av bästa praxis mellan medlemsstaterna kan medföra betydande folkhälsovinster[4].
L. Dagens demografiska trender, tillgång till behandling för alla, utbredd förekomst av kroniska sjukdomar, e-hälsa/digitalisering och hälso- och sjukvårdssystems hållbarhet har ökat fokuset på EU:s folkhälsopolitik.
M. I kommissionens meddelande av den 20 oktober 2010 Solidaritet i hälsa: att minska ojämlikhet i hälsa i EU (COM(2009)0567) understryks att det finns en social gradient inom hela EU i fråga om hälsa. WHO definierar denna sociala gradient som sambandet mellan socioekonomisk ojämlikhet och ojämlikhet i hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård. Ojämlikhet i hälsa har sin grund i social ojämlikhet beträffande levnadsförhållanden och sociala beteendemönster kopplade till kön, ras, utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst och ojämn fördelning av tillgången till hälso- och sjukvård samt sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande tjänster.
N. För närvarande reglerar EU produkter som är relevanta för hälsa och hälsoresultat, bland annat tobak, alkohol, livsmedel och kemikalier samt läkemedel och medicintekniska produkter.
O. Antimikrobiell resistens utgör en allvarlig global hälsorisk för människor och djur.
P. Det finns EU-lagstiftning och EU-politik för kliniska prövningar och samordning av hälso- och sjukvårdssystemen genom direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård[5], och diskussioner pågår om förslaget om utvärdering av medicinska metoder.
Q. Hälsorelaterad forskning finansieras genom Horisont 2020 och det kommande Horisont Europa, hälsoprogrammet och det kommande programmet EU för hälsa samt andra EU-fonder. Programmet EU för hälsa, med en föreslagen budget på 9,4 miljarder euro, är ett tydligt tecken på EU:s växande roll inom folkhälsopolitiken.
R. Europeiska läkemedelsmyndigheten, Europeiska kemikaliemyndigheten, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och Europeiska arbetsmiljöbyrån är alla EU-organ med viktiga folkhälsofunktioner.
S. Den nuvarande infrastrukturen för nödåtgärder, däribland Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, beslutet om gränsöverskridande hot mot människors hälsa samt unionens civilskyddsmekanism, har prövats till sina gränser under den rådande hälsokrisen.
T. Personalen inom vård och omsorg har utsatts för oacceptabelt hög risk och har i vissa fall tvingats fatta beslut om vem som ska få och inte få intensivvård. Många samhällsviktiga arbetstagare, gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare samt anställda i industrier såsom slakterier och livsmedelsproduktion har hamnat i en särskilt utsatt situation.
U. Covid-19-krisen har ändrat arbetsvillkoren för många arbetstagare i Europa, belyst vissa redan befintliga problem och väckt nya frågor om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
V. Covid-19 har på ett oproportionerligt sätt drabbat utsatta befolkningsgrupper, etniska minoriteter, boende på omsorgsboenden och äldreboenden samt personer med funktionsnedsättningar.
W. Tillgången till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård har påverkats negativt under hälsokrisen, och kvinnor, barn och hbt+-personer har i större utsträckning riskerat våld och diskriminering.
X. Många av de långsiktiga hälsoeffekterna av covid-19, däribland följderna för den psykiska hälsan, är ännu inte kända.
Y. Covid-19-krisen och dess spridning över hela Europa har blottlagt skillnader i kapacitet mellan medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem och visat att vid oväntade hot mot hälsan kan somliga medlemsstater bli beroende av grannländer med tillräckligt motståndskraftiga system.
Z. Skillnader i hur uppgifter om covid-19 samlas in i EU har gjort det svårt att jämföra uppgifter.
AA. Covid-19-krisen har visat hur viktigt det är med en evidensbaserad hälsopolitik, bland annat initiativ för förebyggande och behandling. Förebyggande åtgärder måste vara proportionerliga.
AB. EU:s mekanism för gemensam upphandling har med framgång använts för personlig skyddsutrustning, testsatser, respiratorer och vissa läkemedel, även om mekanismen har visat sig vara långsammare och mindre effektiv än vad som skulle ha behövts. EU-kapaciteten har förstärkts med ett lager av nyckelresurser såsom mun- och andningsskydd, respiratorer och laboratorieutrustning, som kan sättas in där behoven är som störst.
AC. Olika ad hoc-arrangemang har införts under covid-19-krisen, bland annat kommissionens expertpanel, riktlinjer för behandling av patienter och utsändande av hälso- och sjukvårdspersonal till andra medlemsstater.
AD. Leveranskedjorna för läkemedel är beroende av aktiva farmaceutiska substanser eller generiska läkemedel som tillverkas i tredjeländer, ibland av en enda fabrik på global nivå. De exportförbud som infördes under covid-19-krisen belyste faran med att förlita sig enbart på dessa leveranskedjor.
AE. De psykologiska konsekvenserna av covid-19 har framhållits i många rapporter och studier, och människor i alla åldrar har påverkats av kravet på social isolering under en lång tid för att stoppa virusets spridning.
AF. Det krävs brådskande åtgärder för att hantera äldre människors vård- och omsorgsbehov.
AG. Vissa medlemsstater är hårt drabbade av kompetensflykt, i och med att högkvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal väljer att arbeta i medlemsstater där lönen och arbetsvillkoren är bättre än i hemlandet.
AH. Vaccinationsmotståndet och dess inverkan på folkhälsan är ett växande problem. Det behövs ökad tydlighet om fördelarna och riskerna med immunisering när vaccinationsprogram organiseras och genomförs i medlemsstaterna.
AI. Den givarkonferens som kommissionen stod värd för den 4 maj 2020 i syfte att samla in 7,5 miljarder euro till utvecklingen av vacciner, behandlingar och diagnostik som en gemensam global nyttighet i samband med covid-19 hade kommit upp i 15,9 miljarder euro den 27 juni 2020. I sitt meddelande EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation (COM(2020)0456) skrev kommissionen att ”ett eventuellt framtida vaccin måste produceras genom globalt samarbete och vara ekonomiskt överkomligt och tillgängligt för alla länder i världen”.
AJ. EU:s vaccinstrategi är beroende av förhandsavtal om upphandling, men förhållandet tillgång–kostnad nämns inte.
AK. Den flexibilitet som föreskrivs i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Tripsavtalet) och som ytterligare bekräftades genom Dohaförklaringen kan användas för att utfärda obligatoriska licenser i samband med folkhälsokriser.
AL. Gränsöverskridande hot kan endast bemötas gemensamt och kräver därför samarbete och solidaritet i hela världssamfundet.
1. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att dra lärdom av covid-19-krisen och att inleda ett mycket starkare samarbete på hälsoområdet. Parlamentet efterlyser därför ett antal åtgärder för inrättandet en europeisk hälsounion.
2. Europaparlamentet framhåller att fördraget medger mycket fler EU-åtgärder än vad som vidtagits så här långt. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka alla möjligheter, och medlemsstaterna att se mer positivt på alternativen än de gjort i det förflutna.
3. Europaparlamentet ger sitt starka stöd till strategin ”hälsa inom alla politikområden” och vill att den genomförs fullt ut med integrering av hälsoaspekter i, och en systematisk hälsokonsekvensbedömning av, all relevant politik, såsom jordbruk, transport, internationell handel, forskning, miljö och klimatskydd.
4. Europaparlamentet påpekar covid-19-krisen inte är över och att fler infektioner och dödsfall kommer att inträffa om vi inte intar en försiktig hållning. Parlamentet förordar starkt effektiva åtgärder för att förebygga och kontrollera smittfall.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och globala partner att säkerställa snabb, jämlik och ekonomiskt överkomlig tillgång för alla människor över hela världen till framtida vacciner och behandlingar mot covid-19 så snart de blir tillgängliga.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att formellt stödja patentpoolen för covid-19-teknik (COVID-19 Technology Access Pool (C-TAP)) och möjliggöra ett maximalt utbyte av kunskap, immateriella rättigheter och data med anknytning till medicinsk teknik i samband med covid-19 till förmån för alla länder och människor.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i alla nuvarande och framtida mobiliseringar av finansiering och investeringar inkludera kollektiva skyddsåtgärder till förmån för allmänheten med avseende på offentlig finansiering, till exempel klausuler om insyn, tillgänglighet och överkomliga priser samt icke-exklusiva licenser för utnyttjande av slutprodukterna.
8. Europaparlamentet vill se dialog och samarbete med tredjeländer. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att utfärda obligatoriska licenser om tredjeländer inte delar med sig av vaccinet och/eller behandlingen eller kunskaperna om dessa.
9. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt genomföra stresstester av sina hälso- och sjukvårdssystem för att kartlägga brister och kontrollera att systemen är förberedda för en eventuell ny våg av covid-19 och alla framtida hälsokriser. Parlamentet uppmanar kommissionen att samordna detta arbete och fastställa gemensamma parametrar.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv om miniminormer för högkvalitativ hälso- och sjukvård på grundval av resultaten från stresstesterna där medlemsstaterna behåller behörigheten i fråga om förvaltningen, organisationen och finansieringen av sina hälso- och sjukvårdssystem, samtidigt som patientsäkerhet, anständiga normer för arbete och anställning för vårdpersonal samt europeisk motståndskraft mot pandemier och andra folkhälsokriser garanteras.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera adekvat finansiering av hälso- och sjukvårdssystemet samt indikatorer och mål för välbefinnande i de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en gemensam uppsättning bestämningsfaktorer för hälsa för övervakning av ojämlikhet i hälsa enligt ålder, kön, socioekonomisk status och geografiskt läge, och att fastställa en metod för bedömning av hälsoläget i medlemsstaterna för att kartlägga och prioritera områden där det behövs förbättringar och mer finansiering. Parlamentet anser att kommissionen bör utvärdera åtgärdernas effektivitet för att minska ojämlikheten i hälsa till följd av politik med anknytning till sociala, ekonomiska och miljörelaterade riskfaktorer.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå inrättandet av en europeisk mekanism för hälsoinsatser för att man ska kunna reagera på alla typer av hälsokriser, att stärka insatssamordningen på EU-nivå och att övervaka inrättandet och ibruktagandet av den strategiska reserven av läkemedel och medicinsk utrustning och säkerställa att den fungerar ordentligt. Parlamentet anser att denna mekanism bör formalisera de arbetsmetoder som införts under covid-19-krisen genom att ta fasta på de metoder som föreskrivs i direktivet om gränsöverskridande hälsovård, beslutet om gränsöverskridande hot mot människors hälsa[6] och unionens civilskyddsmekanism.
14. Europaparlamentet vill att det inrättas en enhet för hantering av hälsokriser för att driva den europeiska mekanismen för hälsoinsatser, under ledning av kommissionsledamoten med ansvar för hälsofrågor och kommissionsledamoten med ansvar för krishantering och med understöd av ECDC, EMA och expertpanelen. Parlamentet begär att denna enhet ska rustas med en beredskapsplan för pandemier, i syfte att få till stånd ett samordnat agerande.
15. Europaparlamentet vill att det inrättas en plattform för digitalt utbyte, såsom dataportalen för covid-19, för att underlätta utbyten av epidemidata, rekommendationer för hälso- och sjukvårdspersonal och sjukhus och exakta uppgifter om insatsklar kapacitet och om lagren av medicinska produkter.
16. Europaparlamentet anser att unionen bör kunna mobilisera hälso- och sjukvårdspersonal via den europeiska sjukvårdsstyrkan, som inrättades för att alla medlemsstater snabbt skulle kunna få ta del av medicinsk hjälp och sakkunskap om folkhälsofrågor.
17. Europaparlamentet vill att gemensam EU-upphandling ska användas för att köpa in vaccin och behandlingar mot covid-19 och att den ska användas mer systematiskt för att undvika att medlemsstaterna konkurrerar med varandra och för att säkerställa lika och ekonomiskt överkomlig tillgång till viktiga läkemedel och medicintekniska produkter, i synnerhet nya innovativa antibiotika, nya vacciner och botemedel samt läkemedel för sällsynta sjukdomar.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ny förordning om gränsöverskridande hälsohot som ska ersätta beslutet om gränsöverskridande hot mot människors hälsa, bland annat för att göra den EU-gemensamma upphandlingen snabbare och effektivare vid hälsokriser, garantera effektivitet och insyn i processen och säkerställa lika och ekonomiskt överkomlig tillgång till nya behandlingar.
19. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck rådet att så snart som möjligt anta sitt mandat om förslaget om utvärdering av medicinsk teknik så att förhandlingarna kan slutföras före årets slut.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram ett nytt förslag till översyn av direktiv 89/105/EEG om insyn i prissättningen, som säkerställer transparens i fråga om FoU-kostnaderna och gör att medlemsstaterna deltar på lika villkor i förhandlingar med tillverkare om behandlingar som inte upphandlas gemensamt.
21. Europaparlamentet insisterar på ett skyndsamt genomförande av den kraftigt försenade förordningen om kliniska prövningar för att säkerställa insyn i resultatet av kliniska prövningar, oavsett vilket detta är, och underlätta större, gränsöverskridande kliniska prövningar. Parlamentet understryker att negativa eller icke konklusiva resultat av kliniska prövningar ger viktig kunskap som kan hjälpa till att förbättra framtida forskning.
22. Europaparlamentet vill att problemen i EU och i den globala leveranskedjan åtgärdas med hjälp av EU:s läkemedelsstrategi och att strategin bör omfatta de lagstiftningsåtgärder, politiska åtgärder och incitament som krävs för att öka produktionen av viktiga aktiva farmaceutiska substanser och läkemedel i Europa och för att diversifiera leveranskedjan och oavbrutet garantera försörjning och en ekonomiskt överkomlig tillgång. Parlamentet anser att EU:s läkemedelsstrategi inte bör påverka de åtgärder som ska vidtas inom ramen för strategin om läkemedel i miljön.
23. Europaparlamentet uppmuntrar alla länder att ansluta sig till WTO:s avtal om tullfri behandling av farmaceutiska produkter och begär att dess tillämpningsområde utvidgas till alla farmaceutiska och medicinska produkter.
24. Europaparlamentet efterlyser riktad vägledning från kommissionen om direktivet om offentlig upphandling med avseende på tilldelning av kontrakt till läkemedelssektorn. Parlamentet vill att denna vägledning ska bygga på kriteriet om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, där den upphandlande myndigheten kan ta hänsyn till kriterier som återspeglar kvalitets-, teknik- och hållbarhetsaspekter av såväl anbudet som priset.
25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja och säkerställa tillgång till tjänster inom området sexuell och reproduktiv hälsa, bland annat tillgång till preventivmedel och akutpreventivmedel. Parlamentet anser att sådana tjänster är grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster som måste bibehållas i kristider.
26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett reviderat mandat för ECDC att utöka sin budget och personal och sina befogenheter, vilket skulle ge ECDC möjlighet att bland annat utvidga sina befogenheter till icke-överförbara sjukdomar, utarbeta bindande riktlinjer för medlemsstaterna och kunna samordna laboratorieforskningen när det råder hälsokris.
27. Europaparlamentet efterlyser en starkare roll för EMA när det gäller att övervaka och undvika läkemedelsbrist och samordna utformningen och godkännandet av kliniska prövningar i EU i kristider.
28. Europaparlamentet anser att man bör undersöka om det går att inrätta en europeisk motsvarighet till USA:s Biomedical Advanced Research and Development Authority, varvid denna europeiska motsvarighet skulle ansvara för upphandling och utveckling av motmedel mot bioterrorism, kemiska hot, kärnvapenhot och radiologiska hot och även mot pandemisk influensa och nya sjukdomar.
29. Europaparlamentet vill att Europeiska arbetsmiljöbyrån ska få en starkare roll för att se till att hälso- och sjukvårdspersonal inte utsätts för risker.
30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i brådskande ordning lägga fram en ny handlingsplan för EU:s arbetskraft inom hälso- och sjukvården som beaktar erfarenheterna från pandemin i syfte att ge hälso- och sjukvårdspersonalen en ny, adekvat, strategisk och operativ ram.
31. Europaparlamentet vill att EU:s handlingsplaner för antimikrobiell resistens ska förstärkas med rättsligt bindande åtgärder för att begränsa användningen av antimikrobiella medel till det absolut nödvändiga och uppmuntra innovation i fråga om nya antibiotika.
32. Europaparlamentet vill att ett EU-vaccinationskort ska införas.
33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samråd med det civila samhället föreslå upprättandet av ett europeiskt område för hälsodata, som fullständigt respekterar den europeiska dataskyddsramen, för att förbättra standardiseringen, interoperabiliteten, uppgiftsutbytet samt antagandet och främjandet av internationella hälsodatastandarder.
34. Europaparlamentet vill att det antas en EU-handlingsplan för insyn i hälsoinformation och bekämpande av desinformation.
35. Europaparlamentet tror starkt på ”One Health”-principen, som sammankopplar människors hälsa, djurs hälsa och miljöskydd. Parlamentet ser det som oerhört viktigt med åtgärder mot klimatförändringar, miljöförstöring, förlust av biologisk mångfald och ohållbara metoder för livsmedelsproduktion för att människor ska kunna skyddas mot framväxande sjukdomsalstrare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skärpa tillämpningen av One Health-metoden i EU.
36. Europaparlamentet betonar behovet av att prioritera förebyggande åtgärder som gynnar både medborgarnas hälsa och de nationella hälso- och sjukvårdsbudgetarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla åtgärder som krävs för att ta itu med bestämningsfaktorer för hälsa såsom rökning, alkoholkonsumtion, dåliga kostvanor, luftföroreningar, exponering för farliga kemikalier och ojämlikhet i hälsa i syfte att förbättra hälsoresultaten.
37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en strategi för ett ”motståndskraftigt Europa” med en riskbedömningskarta och alternativ för en sund förvaltning och investeringar i hälso- och sjukvårdssystemen och hantering av pandemier på europeisk nivå, även med hjälp av motståndskraftiga leveranskedjor inom EU. Parlamentet framhåller att det inom ramen för ett ”motståndskraftigt Europa” finns ett behov av att stärka den europeiska produktionen för att återlokalisera och bygga upp en kraftfull hälsoindustri.
38. Europaparlamentet efterlyser ett samordnat, samarbetsinriktat och öppet tillvägagångssätt på forsknings- och innovationsområdet med en starkare roll för kommissionen och medlemsstaterna i samordningen av forskningen på hälso- och epidemiområdet för att undvika dubbelarbete och driva forskningen mot resultat som ger de läkemedel, vacciner och medicintekniska produkter och den utrustning som behövs.
39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur immaterialrättsrelaterade incitament påverkar biomedicinsk innovation i allmänhet och att utforska trovärdiga och effektiva alternativ till ensamrätt för finansieringen av medicinsk FoU, till exempel de många verktyg som bygger på frikopplingsmekanismer.
40. Europaparlamentet välkomnar starkt den betydande ökningen av den budget som föreslagits för det nya programmet EU för hälsa. Parlamentet betonar dock att ökningar av EU:s hälsobudget inte bör begränsas till den kommande fleråriga budgetramen och att långsiktiga investeringar och åtaganden krävs. Parlamentet vill att det inrättas en särskild EU-fond för att förstärka sjukhusinfrastrukturen och hälso- och sjukvården, med tydliga kriterier.
41. Europaparlamentet lyfter fram den grundläggande roll som hälsorelaterad forskning spelar, och efterlyser dels mer synergier med den forskning som bedrivs i medlemsstaterna, dels inrättandet av ett europeiskt nätverk av hälsoakademier i EU som en del av en global hälso- och sjukvårdsplan.
42. Europaparlamentet understryker den europeiska industrins viktiga roll på läkemedelsområdet och andra hälsorelaterade områden. Parlamentet efterlyser ett tydligt regelverk för europeiska företag, liksom öronmärkta medel till forskning inom vetenskap och hälsa, eftersom en blomstrande och tekniskt avancerad europeisk hälsoindustri och ett konkurrenskraftigt forskarsamhälle är av avgörande betydelse.
43. Europaparlamentet välkomnar kommissionens utfästelse att lägga fram en EU-handlingsplan mot cancer.
44. Europaparlamentet efterlyser en EU-handlingsplan för 2021–2027 om psykisk hälsa, som tar lika stor hänsyn till biomedicinska som psykosociala faktorer bakom psykisk ohälsa.
45. Europaparlamentet efterlyser en EU-handlingsplan för hälsosamt åldrande för att höja livskvaliteten för äldre.
46. Europaparlamentet efterlyser en EU-handlingsplan för sällsynta och försummade sjukdomar.
47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om förbättring av den oberoende finansieringen av europeiska patientgrupper.
48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan vidare dröjsmål lägga fram en ny strategisk ram för hälsa och säkerhet.
49. Europaparlamentet anser att lärdomarna av covid-19-krisen bör finnas med bland det som tas upp vid konferensen om Europas framtid, där man skulle kunna lägga fram tydliga förslag om hur man kan stärka EU:s hälsopolitik.
50. Europaparlamentet framhåller hälso- och sjukvårdens internationella dimension. Parlamentet anser att samarbetet bör stärkas med tredjeländer om utbyte av kunskap och bästa praxis när det gäller hälsosystemens beredskap och insatser. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta fullt ut med WHO och andra internationella organ för att bekämpa infektionssjukdomar, uppnå allmän hälso- och sjukvård för alla och stärka hälso- och sjukvårdssystemen globalt.
51. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
- [1] Antagna texter, P9_TA(2020)0054.
- [2] https://www.who.int/docs/default-source/climate-change/who-manifesto-for-a-healthy-and-green-post-covid-recovery.pdf?sfvrsn=f32ecfa7_6
- [3] Studie med titeln ”Unlocking the potential of the EU treaties: An article-by-article analysis of the scope for action”, Europaparlamentets utredningstjänst, offentliggjord den 28 maj 2020, https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2020/651934/EPRS_STU(2020)651934_EN.pdf
-
[4] Studie med titeln ”EU – en utdelning på två biljoner euro: Kartläggning av kostnaden för uteblivna EU-åtgärder 2019–2024”, Europaparlamentets utredningstjänst, offentliggjord den 18 april 2020, https://www.europarl.europa.eu/thinktank/sv/document.html?reference=EPRS_STU%282019%29631745
- [5] EUT L 88, 4.4.2011, s. 45.
- [6] EUT L 293, 5.11.2013, s. 1.