Förfarande : 2020/2912(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B9-0426/2020

Ingivna texter :

RC-B9-0426/2020

Debatter :

PV 17/12/2020 - 8.1
CRE 17/12/2020 - 8.1

Omröstningar :

PV 18/12/2020 - 6
PV 18/12/2020 - 10

Antagna texter :

P9_TA(2020)0384

<Date>{16/12/2020}16.12.2020</Date>
<RepeatBlock-NoDocSe> <NoDocSe>B9-0426/2020</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9-0427/2020</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9-0430/2020</NoDocSe></RepeatBlock-NoDocSe> } RC1
PDF 162kWORD 56k

<TitreType>GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreRecueil>i enlighet med artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Replacing>som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:</Replacing>

<TablingGroups>B9-0426/2020 (Verts/ALE)

B9-0427/2020 (S&D)

B9-0430/2020 (Renew)</TablingGroups>


<Titre>om den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna i Egypten, särskilt fallet med aktivisterna i det egyptiska initiativet för individens rättigheter (EIPR)</Titre>

<DocRef>(2020/2912(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Kati Piri, Pierfrancesco Majorino</Depute>

<Commission>{S&D}för S&D-gruppen</Commission>

<Depute>Jan-Christoph Oetjen, María Soraya Rodríguez Ramos, Petras Auštrevičius, Malik Azmani, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, Olivier Chastel, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Svenja Hahn, Karin Karlsbro, Moritz Körner, Ilhan Kyuchyuk, Frédérique Ries, Ramona Strugariu, Hilde Vautmans</Depute>

<Commission>{Renew}för Renew-gruppen</Commission>

<Depute>Mounir Satouri, Hannah Neumann</Depute>

<Commission>{Verts/ALE}för Verts/ALE-gruppen</Commission>

<Depute>Mario Furore, Chiara Gemma, Tiziana Beghin, Sabrina Pignedoli, Laura Ferrara, Daniela Rondinelli, Fabio Massimo Castaldo</Depute></RepeatBlock-By>


Europaparlamentets resolution om den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna i Egypten, särskilt fallet med aktivisterna i det egyptiska initiativet för individens rättigheter (EIPR)

(2020/2912(RSP))

 

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Egypten, särskilt resolutionen av den 24 oktober 2019[1],

 med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Egypten från augusti 2013 och februari 2014,

 med beaktande av uttalandena om Egypten från Europeiska utrikestjänstens talesperson för utrikes frågor och säkerhetspolitik, särskilt uttalandet av den 21 november 2020 om de senaste gripandena av människorättsaktivister,

 med beaktande av uttalandet av den 20 november 2020 om Egypten från talespersonen för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,

 med beaktande av uppmaningen från FN:s experter av den 27 november 2020 om frigivning av egyptiska människorättsförsvarare som fängslats efter att ha träffat diplomater, och av experternas uttalande av den 7 december 2020 om beslutet att frige tre högre tjänstemän vid det egyptiska initiativet för individens rättigheter (EIPR) mot borgen,

 med beaktande av FN:s människorättsråds allmänna återkommande utvärdering om Egypten 2019–2020,

 med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 13 maj 2020 från FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC), Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s gemensamma program mot hiv och aids (Unaids) och kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) om covid-19 i fängelser och andra slutna miljöer,

 med beaktande av 2001 års associeringsavtal mellan EU och Egypten, som trädde i kraft 2004 och förstärktes i och med handlingsplanen från 2007, och av prioriteringarna för partnerskapet EU–Egypten 2017–2020, som antogs den 25 juli 2017, det gemensamma uttalande som utfärdades efter associeringsrådet EU–Egypten 2017 samt det gemensamma uttalandet om det sjätte mötet i underkommittén EU–Egypten för politiska frågor, mänskliga rättigheter och demokrati den 23–24 juni 2019,

 med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraff, om tortyr, om yttrandefrihet och om människorättsförsvarare,

 med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, konventionen om barnets rättigheter samt den arabiska stadgan om mänskliga rättigheter, som alla har ratificerats av Egypten,

 med beaktande av Egyptens konstitution, särskilt artikel 52 om förbudet mot alla former av tortyr, artikel 73 om mötesfrihet och artikel 93 om den internationella människorättslagstiftningens bindande karaktär,

 med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter från 1981, som ratificerades av Egypten den 20 mars 1984,

 med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

 med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Människorättssituationen i Egypten har fortsatt att försämras i takt med att myndigheterna trappat upp sitt förtryck mot det civila samhället, människorättsförsvarare, hälso- och sjukvårdspersonal, journalister, oppositionsmedlemmar, akademiker och advokater, och myndigheterna fortsätter att brutalt och systematiskt undertrycka alla former av avvikande åsikter, vilket undergräver de grundläggande friheterna, särskilt yttrandefriheten både på och utanför nätet, förenings- och mötesfriheten, den politiska mångfalden, rätten till deltagande i offentliga angelägenheter samt rättsstaten.

B. Efter ett möte med tretton utländska ambassadörer och diplomater den 3 november 2020 greps tre aktivister från det egyptiska initiativet för individens rättigheter (EIPR), en av de sista oberoende människorättsorganisationerna i Egypten, nämligen Gasser Abdel Razek, Karim Ennarah och Mohammad Bashir, av säkerhetsstyrkor och åtalades för terrorism och brott med anknytning till nationens säkerhet mellan den 15 och 19 november 2020.

C. Efter nationella och internationella orosyttringar, bland annat från OHCHR, talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt medlemsstaterna, beviljades aktivisterna den 3 december 2020 borgen och frigavs, samtidigt som åtalen kvarstod. Trots att de frigavs den 6 december 2020 upprätthöll en egyptisk domstol som handlägger terrorrelaterade mål åklagarens beslut att frysa deras tillgångar under pågående utredning.

D. Tillslagen mot EIPR började 2016, då bankkontona för EIPR:s tidigare direktör och grundare Hossam Bahgat frystes och han förbjöds att lämna landet. EIPR utför en ovärderlig tjänst genom att främja personliga, politiska, medborgerliga, ekonomiska och sociala rättigheter och friheter i landet.

E. Den 7 februari 2020 greps EIPR:s forskare om genusrättigheter, tillika Erasmusdoktoranden vid universitetet i Bologna i Italien, Patrick George Zaki, på godtyckliga grunder på den internationella flygplatsen i Kairo. Enligt Patrick George Zakis advokat utsattes han för ett 17 timmar långt förhör av Egyptens nationella säkerhetsbyrå innan han överfördes till Mansoura, där han misshandlades och torterades med elchocker. Patrick George Zaki åtalades bland annat för spridning av omstörtande propaganda, uppvigling till protester och anstiftan till terrorism. Samtidigt som hans hälsosituation innebär en särskild risk för att han ska smittas av covid-19 i Tora-fängelset har frihetsberövandet före rättegång förlängts i flera omgångar under de gångna tio månaderna. Erasmusprogrammet har betraktats som ett av de mest framgångsrika initiativen för främjandet av EU:s grundläggande värden. Frihetsberövandet av Patrick George Zaki under hans forskarvistelse i Europa utgör ett hot mot dessa värden, och EU måste göra allt som står i dess makt för att hitta en lösning på detta fall.

F. Mediefriheten i Egypten har minskat under senare år med tanke på det begränsade utrymmet för journalister. Journalister och deras familjemedlemmar blir alltmer förföljda och utsätts för frihetsberövande, hotelser och trakasserier. Egyptiska myndigheter fortsätter att blockera lokala och internationella nyhetsorganisationers och människorättsorganisationers webbplatser.

G. Tiotusentals människorättsförsvarare, däribland kvinnorättsaktivister, hbti-aktivister, advokater, journalister, aktivister, fredliga oliktänkande och medlemmar av oppositionen sitter fortfarande fängslade under förhållanden som hotar deras liv. De egyptiska myndigheternas bortförande av människorättsförsvarare håller på att bli en systematisk praxis. Frihetsberövande före rättegång och säkerhetsåtgärder används för att hindra aktivister och deras advokater från att utföra sitt legitima människorättsarbete eller från att fredligt utöva sina grundläggande friheter i Egypten.

H. Egyptiska aktivister i det civila samhället, människorättsförsvarare, journalister och akademiker bör kunna bedriva sin legitima verksamhet utan hinder eller rädsla för repressalier mot dem själva eller deras anhöriga. Det pågår olaglig digital övervakning av deras arbete, konton på sociala medier och personliga utrustning.

I. Den lagstiftning mot terrorism som införts under president al-Sisis styre kritiseras av många människorättsorganisationer för att den ger myndigheterna ett farligt stort tolkningsutrymme och missbrukas för att tysta människorättsförsvarare, dessas advokater, aktivister och medlemmar av oppositionen. Misstänkta i terrormål får ofta inga rättvisa rättegångar, eftersom målen hänskjuts direkt till militärdomstolar. Enligt Human Rights Watch har de egyptiska myndigheterna sedan militärkuppen 2013 fört upp omkring 3 000 personer på terroristförteckningar, dömt 3 000 människor till döden och frihetsberövat 60 000 människor.

J. Enligt organisationer i det civila samhället har Egypten avrättat minst 110 personer under 2020, och 66 av dessa avrättningar har ägt rum efter den 3 oktober 2020, vilket innebär att fler människor har avrättats under de senaste två månaderna än under hela 2019. Minst 39 personer riskerar att avrättas omedelbart. Enligt uppgift har dödsdomarna föregåtts av gravt orättvisa rättegångar som kantats av påtvingade ”bekännelser” och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, däribland tortyr och påtvingade försvinnanden, utan några som helst seriösa utredningar av dessa handlingar och ett korrekt rättsförfarande för offren, såsom i fallet med den koptiskt kristne munken Isaiah al-Maqari. Barn döms fortfarande till döden. Artikel 122 i Egyptens barnlag är fortfarande allvarligt oroande, eftersom den gör det möjligt att ställa barn inför rätta i massrättegångar i vuxendomstolar under vissa omständigheter och har lett till att minst 17 ungdomar dömts till döden sedan 2011.

K. Det har rått undantagstillstånd i Egypten sedan den 10 april 2017. Massrättegångarna fortsätter, trots ett utbrett internationellt fördömande för att de helt enkelt inte uppfyller de grundläggande kraven i internationell rätt om rättssäkerhet och rätten till en rättvis rättegång. Fler civila ställs inför rätta i militärdomstolar än någonsin tidigare.

L. Sexuellt våld och sexuella trakasserier mot kvinnor har plågat det egyptiska samhället under de senaste årtiondena, då de överlevande ofta får skulden, och myndigheterna har gjort föga för att åtala misstänkta eller ifrågasätta diskriminerande normer som ligger till grund för detta våld. Metoder som innebär övergrepp, såsom oskuldstester, används fortfarande i stor utsträckning, bland annat av de egyptiska myndigheterna. Lagen om våld mot kvinnor, som ligger kvar i det egyptiska parlamentet sedan 2017, har ännu inte ratificerats. Den befintliga politiken och lagstiftningen mot kvinnlig könsstympning tillämpas inte ordentligt, och bruket fortsätter. Kvinnorättsförsvarare och feministiska aktivister fortsätter att utsättas för förtryck.

M. Den 10 december 2020, efter en fyra år lång rättslig utredning, tillkännagav italienska åklagare i Rom att de hade otvetydigt bevis för att fyra egyptiska statliga säkerhetstjänstemän var inblandade i det grova bortförandet av samt den grova kroppsskadan och mordet på den italienske forskningsassistenten Giulio Regeni. Advokaterna vid den egyptiska kommissionen för rättigheter och friheter (ECRF) fortsätter att ge sitt stöd till Regenis juridiska team i Italien, eftersom de är de rättsliga ombuden i Egypten. De egyptiska myndigheterna har hela tiden satt käppar i hjulet för utredningen av och avslöjandet av sanningen om bortförandet, tortyren och mordet på Giulio Regeni, liksom dödsfallet av den franske läraren Eric Lang, som frihetsberövades i Kairo 2013, vilket gjort det omöjligt att ställa de ansvariga till svars.

N. EU är Egyptens största ekonomiska partner och landets främsta källa till utländska investeringar. I juni 2017 antog EU och Egypten partnerskapsprioriteringar som syftade till att förbättra samarbetet på en rad olika områden, bland annat på området säkerhet, terrorismbekämpning och reform av rättsväsendet.

1. Europaparlamentet fördömer än en gång och i starkast möjliga ordalag det fortsatta och tilltagande förtrycket av statliga myndigheter och säkerhetsstyrkor i Egypten mot de grundläggande rättigheterna och mot människorättsförsvarare, advokater, demonstranter, journalister, bloggare, fackföreningsmedlemmar, studenter, barn, kvinnorätts- och jämställdhetsaktivister, homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), politiska motståndare, inbegripet deras familjemedlemmar, organisationer i det civila samhället samt minoriteter, enbart för att de utövat sina grundläggande friheter eller uttryckt avvikande åsikter. Parlamentet begär en oberoende och insynsvänlig utredning av alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna och att de ansvariga ska ställas inför rätta. Parlamentet understryker vikten av ett starkt och välfungerande civilt samhälle.

2. Europaparlamentet är bestört över gripandena av de erfarna EIPR-aktivisterna Gasser Abdel Razek, Karim Ennarah och Mohammad Bashir som vedergällning för deras legitima möte med europeiska diplomater i Kairo. Parlamentet välkomnar deras provisoriska frigivning, men uppmanar eftertryckligen myndigheterna att lägga ner alla åtal mot dem, upphöra med alla former av trakasserier och hotelser mot dem och EIPR:s grundare och tillförordnade direktör Hossam Bahgat samt upphäva alla restriktiva åtgärder, inklusive reseförbud och frysning av tillgångar, som vidtagits mot dem och EIPR. Parlamentet uppmanar Egyptens regering att se till att deras fall behandlas på ett transparent, rättvist och skyndsamt sätt.

3. Europaparlamentet beklagar att beslutet att frige dem inte omfattade andra EIPR-fångar, i synnerhet Patrick George Zaki, vars beslut om frihetsberövande förlängdes med ytterligare 45 dagar den 6 december 2020. Parlamentet begär att Patrick George Zaki omedelbart och villkorslöst friges och att alla åtal mot honom läggs ned. Parlamentet anser att det behövs en kraftfull, snabb och samordnad diplomatisk reaktion från EU:s sida på gripandet och det förlängda frihetsberövandet av honom.

4. Europaparlamentet upprepar sitt krav på att de personer som godtyckligt frihetsberövats och dömts för att de utövat sitt legitima och fredliga människorättsarbete omedelbart och villkorslöst ska friges, i synnerhet Mohamed Ibrahim, Mohamed Ramadan, Abdelrahman Tarek, Ezzat Ghoneim, Haytham Mohamadin, Alaa Abdel Fattah, Ibrahim Metwally Hegazy, Mahienour el-Massry, Mohamed el-Baqer, Hoda Abdelmoniem, Ahmed Amasha, Islam el-Kalhy, Abdel Moneim Aboul Fotouh, Esraa Abdel Fattah, Ramy Kamel, Ibrahim Ezz el-Din, Zyad el-Elaimy, Hassan Barbary, Ramy Shaath, Sanaa Seif, Solafa Magdy, Hossam al-Sayyad, Mahmoud Hussein och Kamal el-Balshy.

5. Europaparlamentet betonar att de pågående gripandena och frihetsberövandena ingår i ett bredare mönster av trakasserier mot organisationer som försvarar de mänskliga rättigheterna, liksom de ökande begränsningarna av yttrandefriheten, både på och utanför nätet, föreningsfriheten och friheten att delta i fredliga sammankomster i Egypten. Parlamentet kräver att allt detta får ett slut. Parlamentet beklagar djupt Egyptens fortsatta användning av lagstiftning mot terrorism, det godtyckliga uppförandet av människorättsförsvarare på landets terroristförteckningar och frihetsberövande före rättegång i syfte att angripa och kriminalisera människorättsförsvararnas arbete, vilket är oförenligt med rättsstatens principer och Egyptens skyldigheter enligt internationell människorättslagstiftning. De egyptiska myndigheterna uppmanas kraftfullt att ändra eller upphäva all oskälig lagstiftning, särskilt lagen om icke-statliga organisationer från 2019 och lagen om terrorismbekämpning. Parlamentet uppmanar återigen de egyptiska myndigheterna att avsluta ärende 173/2011 (”utländsk finansiering”) och att häva alla reseförbud och frysningar av tillgångar som minst 31 människorättsförsvarare och medarbetare vid människorättsorganisationer blivit föremål för inom ramen för detta ärende.

6. Europaparlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att se till att behandlingen av alla frihetsberövade uppfyller villkoren i ”samtliga principer om skydd av alla personer som på något sätt är frihetsberövade eller fängslade”, som antogs av FN:s generalförsamling i dess resolution 43/173 av den 9 december 1988, enligt vilka de i avvaktan på att de friges ska ges full tillgång till sina familjer, advokater efter eget val och lämplig medicinsk vård, och trovärdiga utredningar ska göras av alla anklagelser om misshandel eller tortyr.

7. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över vad som hänt frihetsberövade och fångar i överfulla fängelser, under katastrofala förhållanden under covid-19-pandemin, och uppmanar myndigheterna att snarast minska trängseln i fängelserna. Parlamentet uppmanar myndigheterna att ge en oberoende organisation obegränsad tillgång till högsäkerhetsfängelset Tora för att övervaka fängelseförhållandena. Parlamentet fördömer de godtyckliga gripandena av och trakasserierna och repressionen mot sjukvårdspersonal och journalister för att de uttalat sig om covid-19-situationen eller den egyptiska statens reaktion 2020. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att upphöra med detta och att frige all sjukvårdspersonal som fortfarande är godtyckligt frihetsberövad.

8. Europaparlamentet beklagar djupt ökningen av antalet avrättningar i Egypten och avvisar tillämpningen av dödsstraffet. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att tillkännage ett moratorium för dödsstraffet i syfte att avskaffa det och att vidta alla åtgärder för att säkerställa ett strikt iakttagande av garantier för ett korrekt rättsförfarande och alla tillgängliga skyddsåtgärder för att säkerställa en rättvis rättegång. Egypten uppmanas att omedelbart frige alla ungdomar som har dömts till döden och att ändra artikel 122 i sin barnlag.

9. Europaparlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att anta en heltäckande lag om våld mot kvinnor och en nationell strategi för att verkställa de antagna lagarna mot sexuellt våld. Myndigheterna uppmanas kraftfullt att använda tillgängliga FN-riktlinjer, såsom FN:s handbok för lagstiftning mot våld mot kvinnor, för att ange medel för bekämpning av våld mot kvinnor, inbegripet skydd av överlevande och vittnen som tillhandahålls av utbildade tjänstemän och leverantörer. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att upphöra med alla typer av förföljelser mot kvinnor med hänvisning till ”sedlighetsbrott”, såsom skett mot den kvinnliga människorättsförsvararen Amal Fathy. Myndigheterna uppmanas att omedelbart upphöra med att gripa och åtala hbti-personer eller andra personer enbart på grundval av deras verkliga eller uppfattade sexuella läggning, såsom i fallet Seif Bedour.

10. Europaparlamentet beklagar djupt de egyptiska myndigheternas försök att vilseleda och sätta käppar i hjulet för utredningen av bortförandet och tortyren av samt mordet på den italienske forskaren Giulio Regeni 2016. Parlamentet beklagar de egyptiska myndigheternas envisa vägran att förse de italienska myndigheterna med alla handlingar och all information som behövs för en snabb, transparent och opartisk utredning av mordet på Regeni i enlighet med Egyptens internationella åtaganden. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att kraftfullt uppmana de egyptiska myndigheterna att fullt ut samarbeta med de italienska rättsliga myndigheterna och att upphöra med sin vägran att uppge bostadsadresserna, så som italiensk lag kräver, till de fyra misstänkta som pekats ut av de italienska åklagarna i Rom efter att utredningen avslutats, så att de formellt kan åtalas i en rättvis rättegång i Italien. Parlamentet varnar de egyptiska myndigheterna för att hämnas på vittnen eller Egyptens kommission för rättigheter och friheter (ECRF) och dess advokater.

11. Europaparlamentet uttrycker starkt politiskt och mänskligt stöd till Giulio Regenis familj för deras oupphörliga och värdiga sökande efter sanningen. Parlamentet påminner om att sökandet efter sanningen om bortförandet och tortyren av och mordet på en EU‑medborgare inte bara är familjens angelägenhet, utan en absolut skyldighet för nationella institutioner och EU-institutioner och kräver att alla nödvändiga diplomatiska åtgärder vidtas.

12. Europaparlamentet konstaterar att Egypten är en viktig partner för EU och dess medlemsstater på en rad områden, bland annat handel, säkerhet, kampen mot internationell terrorism och direkta personkontakter. Parlamentet stöder det egyptiska folkets strävan efter ett fritt, stabilt, välmående, inkluderande och demokratiskt land som respekterar nationell och internationell lagstiftning när det gäller skydd och främjande av mänskliga rättigheter.

13. Europaparlamentet påminner de egyptiska myndigheterna om att respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna utgör en väsentlig beståndsdel i förbindelserna mellan EU och Egypten och att tillhandahållandet av utrymme för det civila samhället är ett gemensamt åtagande som fastställs i prioriteringarna för partnerskapet EU–Egypten, i enlighet med den egyptiska konstitutionen. Parlamentet betonar att ingen människorättsförsvarare bör utsättas för ekonomiska restriktioner, kriminalisering, reseförbud eller borgensvillkor eller fängslas för sitt legitima människorättsarbete. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas kraftfullt att offentligt, och vid alla högnivåmöten med de egyptiska myndigheterna, uttrycka oro över människorättssituationen i Egypten.

14. Europaparlamentet uppmuntrar företrädare för EU:s delegation och medlemsstaterna i Kairo att närvara vid rättegångarna mot egyptiska och utländska journalister, bloggare, fackföreningsmedlemmar, människorättsförsvarare och aktivister från det civila samhället i landet och att besöka dem i fängelset.

15. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att på ett enat och beslutsamt sätt, även i samordning med andra likasinnade partner, reagera på tillslagen och människorättskränkningarna i Egypten, och att använda alla verktyg som står till deras förfogande för att säkra konkreta framsteg i människorättssituationen i Egypten. Parlamentet uppmanar särskilt EU och dess medlemsstater att vid det kommande mötet i FN:s människorättsråd gå i täten för inrättandet av en mekanism för övervakning och rapportering av allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Egypten, något som borde ha gjorts för länge sedan. Parlamentet välkomnar rådets antagande av en global ordning för sanktioner avseende mänskliga rättigheter/EU:s Magnitskijlag, och upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att överväga riktade restriktiva åtgärder mot högt uppsatta egyptiska tjänstemän som är ansvariga för de allvarligaste kränkningarna i landet.

16. Europaparlamentet upprepar sin begäran om en djupgående och omfattande översyn av EU:s förbindelser med Egypten. Parlamentet anser att människorättssituationen i Egypten kräver en genomgripande revidering av kommissionens budgetstödinsatser och kräver att EU:s bistånd begränsas till att främst stödja demokratiska aktörer och det civila samhället. Parlamentet efterlyser mer insyn i alla former av ekonomiskt stöd eller utbildning som EU, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Europeiska investeringsbanken tillhandahåller Egypten. Parlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater inte får ge utmärkelser till ledare som är ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

17. Europaparlamentet uppmanar EU att, med avseende på förhandlingar om nya partnerskapsprioriteringar, fastställa tydliga riktmärken som gör ytterligare samarbete till en central del av våra förbindelser, i syfte att åstadkomma framsteg i arbetet med att reformera de demokratiska institutionerna, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna, och att integrera människorättsfrågor i alla samtal med egyptiska myndigheter. Kommissionen och utrikestjänsten uppmanas kraftfullt att sätta behovet av konkreta förbättringar av människorättssituationen, särskilt frigivningen av godtyckligt frihetsberövade människorättsförsvarare och journalister, i centrum för nästa möte i associeringsrådet EU–Egypten. Parlamentet upprepar att samarbete på områdena migrationshantering eller terrorismbekämpning, men även geopolitiska överväganden, inte får ses som viktigare än fortsatta påtryckningar för respekt för de mänskliga rättigheterna och ansvarsutkrävande för människorättskränkningar.

18. Europaparlamentet upprepar sina senaste uppmaningar till medlemsstaterna att följa upp slutsatserna från rådets (utrikes frågor) möte den 21 augusti 2013 om tillfälligt upphävande av exportlicenser för all utrustning som kan användas för internt förtryck i enlighet med den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp[2], och fördömer medlemsstaternas fortsatta bristande efterlevnad av dessa åtaganden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stoppa all export till Egypten av vapen, övervakningsteknik och annan säkerhetsutrustning som kan underlätta angrepp på människorättsförsvarare och aktivister inom det civila samhället, inbegripet sociala medier, liksom alla andra former av internt förtryck. Parlamentet uppmanar EU att till fullo tillämpa sina exportkontroller gentemot Egypten med avseende på varor som kan användas för förtryck, tortyr eller dödsstraff.

19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar, Egyptens regering och parlament samt Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter.

[1] Antagna texter, P9_TA(2019)0043.

[2] EUT L 335, 13.12.2008, s. 99.

Senaste uppdatering: 16 december 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy