GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om tvångsarbete och uigurernas situation i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang
16.12.2020 - (2020/2913(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
B9‑0432/2020 (Verts/ALE)
B9‑0433/2020 (S&D)
B9‑0434/2020 (ECR)
B9‑0435/2020 (Renew)
B9‑0436/2020 (PPE)
Michael Gahler, Miriam Lexmann, Isabel Wiseler‑Lima, David McAllister, Radosław Sikorski, Paulo Rangel, Andrzej Halicki, Peter van Dalen, Tomáš Zdechovský, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Vladimír Bilčík, Inese Vaidere, David Lega, Christian Sagartz, Krzysztof Hetman, Romana Tomc, Magdalena Adamowicz, Ivan Štefanec, Benoît Lutgen, Janina Ochojska, Eva Maydell, Luděk Niedermayer, Jiří Pospíšil, Stanislav Polčák, Stelios Kympouropoulos, Michaela Šojdrová, Peter Pollák, Loránt Vincze
för PPE-gruppen
Kati Piri
för S&D-gruppen
Engin Eroglu, Malik Azmani, Petras Auštrevičius, Izaskun Bilbao Barandica, Olivier Chastel, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Svenja Hahn, Karin Karlsbro, Moritz Körner, Ilhan Kyuchyuk, Javier Nart, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Ramona Strugariu, Hilde Vautmans, Marie‑Pierre Vedrenne
för Renew-gruppen
Reinhard Bütikofer, Hannah Neumann
för Verts/ALE-gruppen
Ryszard Antoni Legutko, Anna Fotyga, Adam Bielan, Assita Kanko, Elżbieta Kruk, Elżbieta Rafalska, Bert‑Jan Ruissen, Bogdan Rzońca, Hermann Tertsch, Valdemar Tomaševski, Witold Jan Waszczykowski, Charlie Weimers, Jadwiga Wiśniewska
för ECR-gruppen
Fabio Massimo Castaldo
Europaparlamentets resolution om tvångsarbete och uigurernas situation i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Kina, särskilt de av den 19 december 2019 om situationen för uigurerna i Kina (”China Cables”)[1], den 18 april 2019 om Kina, särskilt situationen för religiösa och etniska minoriteter[2], den 4 oktober 2018 om utbredda godtyckliga frihetsberövanden av uigurer och kazaker i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang[3], den 12 september 2018 om läget i förbindelserna mellan EU och Kina[4], den 15 december 2016 om fallen med det tibetanska buddhistinstitutet Larung Gar och med Ilham Tohti[5], den 10 mars 2011 om situationen och kulturarvet i Kaxgar (Uiguriska autonoma regionen Xinjiang, Kina)[6] samt den 26 november 2009 om Kina: minoriteters rättigheter och tillämpningen av dödsstraff[7],
– med beaktande av sin resolution av den 26 november 2020 om översynen av EU:s handelspolitik[8],
– med beaktande av att 2019 års Sacharovpris tilldelades Ilham Tohti, en uigurisk ekonom som kämpar på fredlig väg för Kinas uiguriska minoritets rättigheter,
– med beaktande av rådets förordning (EU) 2020/1998[9] och rådets beslut (Gusp) av den 7 december 2020 om restriktiva åtgärder mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna[10],
– med beaktande av uttalandet av kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borell, efter rådets (utrikes frågor) möte den 7 december 2020,
– med beaktande av rådet slutsatser av den 1 december 2020 om mänskliga rättigheter och anständigt arbete i globala leveranskedjor,
– med beaktade av kommentarerna av Europeiska rådets ordförande Charles Michel efter mötet mellan EU:s och Kinas ledare den 14 september 2020,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av ordförande Michel och ordförande von der Leyen om försvar av EU:s intressen och värderingar i ett komplext och viktigt partnerskap efter det 22:a toppmötet mellan EU och Kina den 22 juni 2020,
– med beaktande av FN-experternas vädjan av den 26 juni 2020 om beslutsamma åtgärder för att skydda de grundläggande rättigheterna i Kina,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet från det 21:a toppmötet mellan EU och Kina den 9 april 2019,
– med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 12 mars 2019 från kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik med titeln EU och Kina – En strategisk hållning (JOIN(2019)0005),
– med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religions- och trosfrihet, som antogs av rådet (utrikes frågor) den 24 juni 2013,
– med beaktande av uttalandet av den 26 oktober 2018 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om situationen i Xinjiang,
– med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 12 mars 2019 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik med titeln EU och Kina – En strategisk hållning (JOIN(2019)0005),
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där det anges att ”ingen får hållas i slaveri eller träldom” och att ingen får tvingas att utföra tvångsarbete eller påtvingat arbete,
– med beaktande av EU:s nya strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati av den 25 juni 2012, som sätter skyddet och övervakningen av de mänskliga rättigheterna i centrum för all EU-politik,
– med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraff, om tortyr och annan grym behandling, om yttrandefrihet online och offline och om människorättsförsvarare,
– med beaktande av artikel 36 i Folkrepubliken Kinas konstitution, som garanterar alla medborgare rätten till religionsfrihet, och artikel 4, som värnar om nationella minoriteters rättigheter,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966, som Kina undertecknade 1998 men aldrig har ratificerat,
– med beaktande av 2014 års protokoll till Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om tvångsarbete från 1930, som inte har undertecknats av Kina,
– med beaktande av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter från 2011,
– med beaktande av rapporterna från Australiens institut för strategisk politik (ASPI) Uyghurs for sale – ’Re-education’, forced labour and surveillance beyond Xinjiang och Cultural raasure – Tracing the destruktion of Uyghur and Islamic spaces in Xinjiang, som offentliggjordes 2020, samt dess Xinjiang Data Project,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Främjandet av och respekten för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen bör fortsätta att stå i fokus för de mångåriga förbindelserna mellan EU och Kina, i överensstämmelse med EU:s åtagande att upprätthålla dessa värden i sin externa verksamhet och Kinas visade intresse för att respektera dem i sin egen utveckling och sitt internationella samarbete.
B. Situationen i Xinjiang, där det bor över 10 miljoner muslimska uigurer och kazaker, har snabbt försämrats, särskilt sedan den kinesiska ledningen 2014 drog igång sin kampanj ”Krafttag mot våldsterror”. Uigurer och andra primärt muslimska etniska minoriteter i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang har utsatts för godtyckliga frihetsberövanden, tortyr, upprörande begränsningar av religionsutövning och kultur samt ett digitaliserat övervakningssystem som är så genomgripande att alla aspekter av det dagliga livet övervakas – med hjälp av kameror med ansiktsigenkänning, skanningar av mobiltelefoner, storskalig olaglig insamling, sammanställning och behandling av personuppgifter och en omfattande och påträngande polisnärvaro. Den kinesiska regimen har rent allmänt stärkt sitt grepp och blivit tuffare i behandlingen av minoriteter, särskilt uigurer, tibetaner och mongoler, i syfte att assimilera dem genom att pådyvla dem den kinesiska majoritetsbefolkningens livsstil och den kommunistiska ideologin. Plattformar för prediktivt polisarbete, såsom plattformen för integrerade gemensamma operationer, har använts brett av polisen för att spåra misstänkta individer baserat på helt lagliga och fredliga vardagshandlingar.
C. Det finns trovärdiga rapporter om att över en miljon människor sitter eller har suttit frihetsberövade i vad som kallas ”politiska omskolningsläger” inom ramen för det i dag största massfängslandet av en etnisk minoritet i världen. Interneringslägersystemet i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang är under utbyggnad; över 380 misstänkta förvarsenheter har byggts upp eller byggts ut sedan 2017 och minst 61 förvarsanläggningar har byggts upp eller byggts ut under perioden juli 2019–juli 2020.
D. Uigurernas lidande når också den yngre generationen. Det finns rapporter om att småbarn har sänts till statliga barnhem även om bara en av deras föräldrar hålls frihetsberövad i interneringsläger. Enligt nya forskningsresultat hade över 880 000 uiguriska barn placerats i barnhem i slutet av 2019. Trovärdig forskning visar att de kinesiska myndigheterna har infört ett officiellt system med riktade åtgärder mot barnafödande bland uiguriska kvinnor i ett försök att minska de uiguriska födelsetalen. Som ett led i detta system utsätter de kinesiska myndigheterna systematiskt uiguriska kvinnor i fertil ålder för tvångsaborter, intrauterina injektioner och sterilisering. 80 % av alla nya inlägg av intrauterina spiraler i Kina 2018 gjordes i den uiguriska regionen, trots att befolkningen där bara utgör 1,8 % av hela den kinesiska befolkningen. Sådana åtgärder, som syftar till att förhindra födslar i den uiguriska befolkningen, kan uppfylla kriterierna för att räknas bland de värsta brotten mot mänskligheten.
E. I augusti 2018 invände FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering mot den kinesiska regeringens övergrepp i Xinjiang, bland annat inrättandet av massinterneringsläger för godtyckligt frihetsberövade. I september 2018 noterade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, under sitt allra första tal i denna roll, de ”djupt oroande påståendena om storskaliga godtyckliga frihetsberövanden av uigurer och andra muslimska grupper i så kallade omskolningsläger i Xinjiang”.
F. De nya religionsbestämmelserna i Kina, som började gälla den 1 februari 2018, är mer restriktiva gentemot religiösa grupper och verksamheter och tvingar dem att i högre grad följa partiets politik. Religionsfriheten och samvetsfriheten har nått ett nytt lågvattenmärke sedan de ekonomiska reformerna inleddes och Kina började öppna upp i slutet av 1970-talet. Kina hör till de länder som har flest personer fängslade på religiösa grunder. Trovärdiga rapporter har avslöjat en avsiktlig och systematisk förstörelse av moskéer, kyrkor och andra helgedomar, mestadels sedan 2017, vars antal nu är det lägsta sedan kulturrevolutionen.
G. Kina har ännu inte ratificerat fyra av ILO:s grundläggande konventioner, nämligen konvention nr 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, konvention nr 98 om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, konvention nr 29 om tvångsarbete och konvention nr 105 om avskaffande av tvångsarbete. Kina har ratificerat konvention nr 111 om diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning och konvention nr 100 om lika lön. WHO:s avtal medger åtgärder avseende produkter tillverkade av fångar.
H. Parallellt med kampanjen ”Krafttag mot våldsterror” har programmen för arbetskraftsförflyttning byggts ut sedan 2014, vilket tyder på att de har blivit en politisk prioritering för det kinesiska styret som ett verktyg för fattigdomsminskning i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang. Det finns flera trovärdiga rapporter om uiguriska tvångsarbetare i produktionskedjorna inom beklädnads-, teknologi- och bilindustrin, t.ex. ASPI:s rapport från mars 2020, som pekade ut 27 fabriker i 9 kinesiska provinser som använder minst 80 000 uiguriska arbetstagare som förflyttats från Xinjiang mellan 2017 och 2019. Dessa fabriker levererar till minst 82 globala märken, bland annat sådana som ägs av många europeiska multinationella bolag.
I. Kina är en av världens största bomullsproducenter, och Uiguriska autonoma regionen Xinjiang står för över 20 % av den globala bomullsproduktionen. Kina är den största producenten och exportören av garn och den största producenten och exportören av textilier och kläder. Det kinesiska styret planerar att fördubbla tillverkningskapaciteten i Uigurregionen till 2025, och i den planen är kläder och textilier ett av nyckelinslagen. Enbart under 2018 hade tre uiguriska regioner minst 570 000 personer sysselsatta inom bomullsplockning genom regeringens system för påtvingad arbetskraftsutbildning och -förflyttning. Den totala arbetskraftsförflyttningen till bomullsplockning bland etniska minoriteter i Xinjiang överstiger sannolikt den siffran med flera hundra tusen, vilket gör tvångsarbete till ett inneboende och allmänt kännetecken för bomullsskördandet i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang. 84 % av den kinesiska bomullen kommer från Uiguriska autonoma regionen Xinjiang, vilket innebär att det finns en utomordentligt stor risk för att garn, textilier och kläder från kinesisk bomull besudlats av tvångs- och fångarbete, vare sig tillverkningen sker i Kina eller någon annanstans i världen.
J. Över 80 internationella varumärkesföretag uppges ha dragit direkt eller indirekt nytta av uiguriskt tvångsarbete i sina leveranskedjor. Den rådande kontexten med förtryck förhindrar oberoende utredningar och revisioner i Uigurregionen.
K. Det finns inga tillförlitliga sätt för företag att kontrollera att någon arbetsplats i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang är fri från tvångsarbete eller att förebygga tvångsarbete på arbetsplatser i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt normerna för tillbörlig aktsamhet vad gäller mänskliga rättigheter.
L. Enligt gällande EU-lagstiftning (antingen på EU-nivå eller nationellt) har företag ingen juridisk skyldighet att agera för att förhindra att de själva bidrar till människorättskränkningar i sina leveranskedjor. EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering innehåller en rapporteringsskyldighet för företag men ålägger dem inte att agera för att förhindra skada i sina leveranskedjor och innebär inte att de kan hållas ansvariga.
M. I samband med sin utfrågning i utskottet för internationell handel sade verkställande vice ordförande Dombrovskis att kampen mot tvångsarbete är en prioritering för EU och att EU-investeringar, även inom ramen för det övergripande investeringsavtalet mellan EU och Kina, kommer att behöva vara förenliga med ILO:s konventioner om tvångsarbete.
N. Utskottet för rättsliga frågor arbetar för närvarande på ett initiativ om företagens tillbörliga aktsamhet och ansvarsskyldighet. Den 1 december 2020 offentliggjorde rådet sina slutsatser om mänskliga rättigheter och anständigt arbete i globala leveranskedjor och uppmanade där kommissionen att lägga fram ett förslag till EU-rättslig ram för hållbar företagsstyrning, som inbegriper sektorsöverskridande skyldigheter vad gäller företagens tillbörliga aktsamhet i globala leveranskedjor. Kommissionen tillkännagav att den kommer att lägga fram ett lagstiftningsförslag om hållbar företagsstyrning under andra kvartalet 2021, där behovet av tillbörlig aktsamhet vad gäller mänskliga rättigheter i globala leveranskedjor kommer att tas upp.
O. Rådet har antagit ett beslut och en förordning om inrättande av EU:s globala ordning för sanktioner avseende de mänskliga rättigheterna, som ger EU möjlighet att införa riktade restriktiva åtgärder mot individer, enheter och organ, däribland stater och icke-statliga aktörer, som ansvarar för, deltar i eller har anknytning till allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna i hela världen, däribland slaveri.
P. USA:s kongress antog 2019 lagen om en politik för uigurers mänskliga rättigheter. Den 22 september 2020 antog USA:s representanthus lagen om förebyggande av tvångsarbete för uigurer, som inför olika restriktioner gentemot Uiguriska autonoma regionen Xinjiang, bland annat genom förbud mot viss import från Xinjiang och sanktioner mot individer och enheter som ansvarar för människorättskränkningar där.
Q. Kina har gjort framsteg på de ekonomiska och sociala områdena men har sorgligt svårt att garantera grundläggande internationella normer för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
R. I sin strategiska ram för mänskliga rättigheter och demokrati har EU gjort utfästelser om att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen kommer att främjas på alla områden av EU:s yttre åtgärder och om att göra mänskliga rättigheter till en central del av sina förbindelser med alla tredjeländer, inbegripet dess strategiska partner.
1. Europaparlamentet fördömer kraftfullt det regeringsledda systemet med tvångsarbete, särskilt utnyttjandet av uiguriska, etniska kazakstanska och kirgizistanska minoritetsgrupper och andra muslimska minoritetsgrupper i fabriker både inom och utanför interneringsläger i Xinjiang, samt överföringen av tvångsarbetare till andra kinesiska administrativa avdelningar, och att välkända europeiska varumärken och företag har dragit nytta av användningen av tvångsarbete. Parlamentet uppmanar relevanta aktörer från den privata sektorn att se över sina affärsengagemang i Xinjiang, att utöva sitt företagsansvar och att genomföra oberoende granskningar av efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna genom hela leveranskedjan, och att avsluta affärsförbindelserna om detta konstateras ha koppling till kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller om det är omöjligt att fastställa om det har skett kränkningar, antingen direkt eller indirekt, genom någon av deras leverantörers verksamhet eller genom affärsförbindelser i deras värdekedja i Kina.
2. Europaparlamentet är djupt oroat över den allt mer förtryckande regim som de många religiösa och etniska minoriteterna utsätts för, i synnerhet uigurer och kazaker, som kränker deras människovärde och deras rätt till kulturella uttryck, religionsfrihet, samt yttrandefrihet, frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet. Parlamentet beklagar djupt den försämrade människorättssituationen på hela det kinesiska fastlandet och i Hongkong, och kräver att de kinesiska myndigheterna respekterar de grundläggande friheterna.
3. Europaparlamentet beklagar djupt de pågående förföljelserna och de allvarliga och systematiska människorättskränkningar som utgör brott mot mänskligheten. Parlamentet uppmanar med kraft Kinas regering att omedelbart upphöra med godtyckliga frihetsberövanden utan åtal, rättegång eller fällande dom för brott, av personer som tillhör uiguriska och andra muslimska minoriteter, att stänga alla läger och förvarsenheter, och att omedelbart och villkorslöst frige de personer som har frihetsberövats. Parlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att upphöra med statsunderstödda program för tvångsarbete och massterilisering. Parlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna i den uiguriska autonoma regionen Xinjiang att lämna information om var de frihetsberövade befinner sig och om deras medicinska tillstånd samt att omedelbart frige dem om det inte finns bevis för faktiskt brottslig verksamhet.
4. Europaparlamentet fördömer skarpt den omfattande användningen av digital övervakningsteknik för att övervaka och kontrollera befolkningen i Xinjiang och de senast avslöjade testerna av programvara för ansiktsigenkänning som skulle kunna sända ”uigurlarm” till statliga myndigheter när dess kamerasystem identifierar personer som hör till den uiguriska minoriteten. Parlamentet beklagar att Kina inte uppfyller sina egna åtaganden som den ingått genom att följa Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD:s principer om människocentrerad artificiell intelligens, och genom att ansluta sig till G20-förklaringen från juni 2019, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att uppmana Kina att leva upp till sina egna åtaganden i detta avseende.
5. Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att tillåta fritt, meningsfullt och obehindrat tillträde till Xinjiangprovinsen och obegränsat tillträde till interneringslägren för journalister och internationella observatörer, även för EU-tjänstemän, efter president Xi Jinpings inbjudan vid toppmötet mellan EU och Kina den 14 september 2020 till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och mandatinnehavarna för särskilda förfaranden inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsätta att insistera på att det inrättas ett FN-undersökningsuppdrag i Xinjiang och att ett särskilt sändebud utses.
6. Europaparlamentet uppmanar Kina att tillåta en tjänsteresa från Europaparlamentet till Xinjiang, och ge delegationen fritt och obegränsat tillträde, samtidigt som man garanterar lokalbefolkningens sekretess och säkerhet.
7. Europaparlamentet fördömer skarpt det kinesiska kommunistpartiets rapporterade massiva kampanj för att sänka födelsetalen för uigurer i Xinjiang, och uppmanar de kinesiska myndigheterna att omedelbart upphöra med alla åtgärder som syftar till att förhindra födslar bland den uiguriska befolkningen, inbegripet påtvingade steriliseringar, aborter eller sanktioner mot kränkningar av födelsekontrollen.
8. Europaparlamentet uppmanar den kinesiska regeringen att ratificera och genomföra ILO:s konvention nr 29 om tvångsarbete, ILO:s konvention nr 105 om avskaffande av tvångsarbete, ILO:s konvention nr 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten och ILO:s konvention nr 98 om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten. Parlamentet uppmanar med kraft Kina att ratificera den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
9. Europaparlamentet uttrycker stor oro över rapporterna om de kinesiska myndigheternas trakasserier av uigurer utomlands, som har till syfte att tvinga dem att fungera som informanter gentemot andra uigurer, att återvända till Xinjiang eller att tiga om situationen där, i vissa fall genom att hålla deras familjemedlemmar frihetsberövade. Parlamentet uppmanar kommissionen och alla EU:s medlemsstater att skyndsamt undersöka dessa rapporter för att säkerställa skyddet av personer i Xinjiang-diasporan, och att skynda på asylförfarandena för uigurer och andra turkmuslimer. Parlamentet välkomnar Tysklands och Sveriges beslut att skjuta upp återsändandet av alla etniska uigurer, kazaker eller andra turkmuslimer till Kina med tanke på risken för godtyckliga frihetsberövanden, tortyr eller annan misshandel.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inleda en dialog med stater där uigurerna riskerar att utvisas till Kina för att förhindra sådana utvisningar. Parlamentet uppmanar rådets medlemmar att upphäva sina utlämningsavtal med Folkrepubliken Kina för att förhindra att uigurer, Hongkongbor, tibetaner eller kinesiska dissidenter i Europa utlämnas och ställs inför rätta för en politisk rättegång i Folkrepubliken Kina.
11. Europaparlamentet uppmanar EU att proaktivt arbeta för en oberoende FN-utredning om Kina i syfte att säkerställa ansvarsskyldighet för de brott som begåtts.
12. Europaparlamentet uttrycker djup oro över den kinesiska statens åtgärder för att säkerställa omfattande övervakning av Xinjiang genom installationen av det elektroniska övervakningssystem ”Skynet” i större stadsområden, installationen av GPS-spårare i alla motorfordon, användningen av skannrar för ansiktsigenkänning vid kontrollpunkter, tågstationer och bensinstationer med hjälp av programvara som bygger på kamerasystem för artificiell intelligens för att identifiera uigurer och andra personer som tillhör etniska minoritetsgrupper, samt den kampanj som polisen i Xinjiang genomför för att samla in blod i syfte att utöka Kinas DNA-databas ytterligare. Parlamentet uttrycker djup oro över de senaste avslöjandena som gäller en förteckning över mer än 2 000 uigurfångar som hölls i prefekturen Aksu mellan 2016 och 2018. Parlamentet oroas över att Kina exporterar sådan teknik till auktoritära regimer runt om i världen. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att övervaka förvärv och utveckling av denna teknik och deras leverantörers verksamhet, och att avstå från att ge dem tillträde till EU-finansiering och nationell offentlig finansiering samt offentlig upphandling.
13. Europaparlamentet kritiserar parlamentets och kommissionens upphandling av värmekameror från Hikivision. Parlamentet insisterar på att det införs en genomtänkt upphandlingspolitik som tar vederbörlig hänsyn till människorättsfrågor. Parlamentet uppmanar med kraft parlamentets administration och talman att omedelbart bryta alla direkta eller indirekta affärsförbindelser med Hikivision, och att förbättra transparensen i sin upphandlingsverksamhet.
14. Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst frige den uiguriska akademikern och 2019 års Sacharovpristagare Ilham Tohti, och att under tiden se till att han har regelbunden och obegränsad tillgång till sin familj och de advokater han valt och att han inte utsätts för tortyr eller annan misshandel. Parlamentet kräver en omedelbar, effektiv och opartisk utredning av påståendena om att Ilham Tohti torterats och att de ansvariga ställs inför rätta.
15. Europaparlamentet välkomnar införandet i kommissionens arbetsprogram för 2021 av ett lagstiftningsinitiativ som gäller lagstiftning om obligatorisk tillbörlig aktsamhet vad gäller mänskliga rättigheter i leveranskedjan. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta relevanta lagstiftningsförslag senast under andra kvartalet 2021, som planerat, bestående av tre separata men ömsesidigt förstärkande förslag om direktörernas skyldigheter och hållbar företagsstyrning, om tillbörlig aktsamhet för företag när det gäller mänskliga rättigheter och miljö, samt om reformen av direktivet om icke-finansiell rapportering. Parlamentet anser att för att på ett effektivt sätt ta itu med frågan om tvångsarbete och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna i företagens leveranskedjor bör sådan lagstiftning även innehålla ett förbud mot utsläppande av sådana varor på EU-marknaden. Parlamentet påminner i detta avseende om sin ståndpunkt i sin nyligen antagna resolution om översynen av EU:s handelspolitik, där man efterlyste kompletterande åtgärder, såsom förbud mot import av produkter som är kopplade till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, såsom tvångsarbete eller barnarbete.
16. Europaparlamentet uppmanar medlemsländerna att, i enlighet med sina befogenheter och nationella förhållanden, öka sina insatser för att effektivt genomföra FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, bl.a. genom nya eller uppdaterade nationella handlingsplaner bestående av en blandning av frivilliga och obligatoriska åtgärder.
17. Europaparlamentet anser att det övergripande avtalet om investeringar med Kina måste innehålla lämpliga åtaganden om att respektera internationella konventioner mot tvångsarbete. Parlamentet anser i synnerhet att Kina därför bör ratificera ILO-konventionerna 29 och 105.
18. Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som medlagstiftarna nyligen nådde om reformen av EU:s förordning om produkter med dubbla användningsområden med hänsyn till nationell säkerhet och mänskliga rättigheter.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förmå den kinesiska regeringen att stänga lägren och att upphöra med alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Xinjiang och på andra platser, såsom Tibet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att upprepa detta budskap till den kinesiska regeringen vid varje tillfälle som ges och på högsta nivå. Parlamentet beklagar att EU:s tillvägagångssätt och redskap hittills inte har resulterat i några konkreta framsteg med avseende på mänskliga rättigheter i Kina, utan att situationen bara har blivit sämre under det senaste decenniet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta och genomföra en helhetsstrategi för EU i syfte att säkerställa verkliga framsteg med mänskliga rättigheter i Kina. Parlamentet uppmanar med kraft de kinesiska myndigheterna att fortsätta genomföra de nationella reformer som behövs för att landet ska kunna ratificera den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, vilken undertecknades av Kina 1998, och att genomföra rekommendationerna från FN:s människorättsorgan.
20. Europaparlamentet välkomnar antagandet av det globala EU-systemet för sanktioner avseende de mänskliga rättigheterna den 7 december 2020. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att snabbt utvärdera antagandet av sanktioner mot kinesiska tjänstemän och statsledda enheter, såsom Xinjiang Production and Construction Corporation, som ansvarar för att utforma och genomföra politiken för massgripanden av uigurer och andra turkmuslimer i Xinjiang, för användningen av tvångsarbete och för att orkestrera den allvarliga kränkningen av religionsfriheten, den fria rörligheten och av andra grundläggande rättigheter i regionen och på andra platser, såsom Tibet.
21. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att genomföra det åtgärdspaket som man enades om i juli, inbegripet inrättandet av ett ”livbåtssystem” för förtryckta personer i Kina, efter den fortsatta försämringen av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
22. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för den kommande dialogen mellan EU och Förenta staterna om Kina, och kräver att mänskliga rättigheter ska stå högt på dagordningen. Parlamentet efterlyser större samordning mellan demokratierna vid genomförandet av sanktioner och andra åtgärder för att ta itu med kränkningar av de mänskliga rättigheterna på det kinesiska fastlandet och i Hongkong samt Folkrepubliken Kinas geopolitiska utmaningar.
23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Folkrepubliken Kinas regering och parlament.
- [1] Antagna texter, P9_TA(2019)0110.
- [2] Antagna texter, P8_TA(2019)0422.
- [3] EUT C 11, 13.1.2020, s. 25.
- [4] EUT C 433, 23.12.2019, s. 103.
- [5] EUT C 238, 6.7.2018, s. 108.
- [6] EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 185.
- [7] EUT C 285 E, 21.10.2010, s. 80.
- [8] Antagna texter, P9_TA(2020)0337.
- [9] EUT L 410I, 7.12.2020, s. 1.
- [10] EUT L 410I, 7.12.2020, s. 13.