GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Myanmar

9.2.2021 - (2021/2540(RSP))

i enlighet med artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
B9‑0116/2021 (The Left)
B9‑0117/2021 (Verts/ALE)
B9‑0120/2021 (S&D)
B9‑0122/2021 (Renew)
B9‑0125/2021 (ECR)
B9‑0128/2021 (PPE)

Michael Gahler, Seán Kelly, Isabel Wiseler‑Lima, Daniel Caspary, Miriam Lexmann, Tom Vandenkendelaere
för PPE-gruppen
Kati Piri, Marianne Vind
för S&D-gruppen
Urmas Paet, Izaskun Bilbao Barandica, Olivier Chastel, Vlad Gheorghe, Svenja Hahn, Moritz Körner, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Michal Šimečka, Dragoş Tudorache, Nicolae Ştefănuță
för Renew-gruppen
Heidi Hautala, Hannah Neumann
för Verts/ALE-gruppen
Anna Fotyga
för ECR-gruppen
Marisa Matias
för The Left-gruppen

Europaparlamentets resolution om situationen i Myanmar

(2021/2540(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Myanmar och om situationen för rohingyafolket, särskilt resolutionerna av den 22 november 2012[1], den 20 april 2012[2], den 20 maj 2010[3], den 25 november 2010[4], den 7 juli 2016[5], den 15 december 2016[6], den 14 september 2017[7], den 14 juni 2018[8], den 13 september 2018[9] och den 19 september 2019[10],

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 februari 2018 och den 10 december 2018 om Myanmar/Burma,

–  med beaktande av rådets beslut av den 23 april 2020 om att förlänga de befintliga restriktiva åtgärderna mot Myanmar med ytterligare tolv månader,

–  med beaktande av den sjätte människorättsdialogen mellan Europeiska unionen och Myanmar, som hölls per videokonferens den 14 oktober 2020,

–  med beaktande av uttalandet av den 1 februari 2021 om Myanmar från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,

–  med beaktande av uttalandet av den 2 februari 2021 om Myanmar från den höga representanten på Europeiska unionens vägnar,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds rapport från generalsekreteraren om konfliktrelaterat sexuellt våld, som offentliggjordes den 23 mars 2018 (S/2018/250),

–  med beaktande av rapporterna från FN:s människorättsråd om Myanmar och människorättssituationen för rohingyamuslimer och andra minoriteter,

–  med beaktande av rapporten från UNIFFM av den 22 augusti 2019 om sexuellt och könsrelaterat våld i Myanmar och de könsspecifika konsekvenserna av landets etniska konflikter (A/HRC/42/CRP.4),

–  med beaktande av rapporterna från den särskilda rapportören för situationen för de mänskliga rättigheterna i Myanmar, kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och rapporterna från ILO:s övervakningsmekanism,

–  med beaktande av föreläggandet av den 23 januari 2020 från Internationella domstolen med anledning av Republiken Gambias begäran om information om provisoriska åtgärder i fallet om tillämpning av konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (Gambia mot Myanmar),

–  med beaktande av Genèvekonventionen från 1949 och tilläggsprotokollen till denna,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga ställning och det tillhörande protokollet från 1967,

–  med beaktande av FN:s konvention från 1948 om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord,

–  med beaktande av artikel 25 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 29 januari 2021 från diplomatiska beskickningar i Myanmar om stöd till landets övergång till demokrati och insatser för att främja fred, mänskliga rättigheter och utveckling i landet,

–  med beaktande av uttalandet av den 1 februari 2021 om Myanmar från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,

–  med beaktande av G7-utrikesministrarnas uttalande av den 3 februari 2021 där de fördömde statskuppen i Myanmar,

–  med beaktande av pressmeddelandet av den 5 februari 2021 från FN:s säkerhetsråd om situationen i Myanmar,

–  med beaktande av pressmeddelandet av den 4 februari 2021 från FN:s generalsekreterare António Guterres,

–  med beaktande av uttalandet av den 1 februari 2021 från ordföranden för Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) om utvecklingen i Myanmar,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av uttalandena av Tom Andrews, FN:s särskilda rapportör för Myanmar,

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

 

1. Den 1 februari 2021 grep Myanmars militärer (Tatmadaw) i ett tydligt brott mot landets konstitution president Win Myint och statskansler Aung San Suu Kyi samt ledande regeringsmedlemmar och tog genom en statskupp kontrollen över den lagstiftande, dömande och verkställande makten samt utlyste ett ettårigt undantagstillstånd.
2. Som en reaktion på statskuppen bröt protester ut i flera städer i Myanmar. Den 7 februari 2021 deltog omkring 100 000 människor i en fredlig demonstration i Yangon. Sedan den 1 februari 2021 har omkring 164 politiker, regeringstjänstemän, företrädare för det civila samhället, munkar och författare olagligen gripits eller satts i husarrest. Som svar på de fortsatta protesterna utlyste militären den 8 februari undantagstillstånd i landets största städer, och införde ett nattligt utegångsförbud och förbjöd alla sammankomster med mer än fem personer.
3. Partiet National League for Democracy (NLD) vann parlamentsvalet som hölls i Myanmar den 8 november 2020 och tilldelades 396 av 476 mandat (ungefär 83 procent av alla platser). Detta var det andra valet med flera kandidater efter nästan 50 år av militärdiktatur, och det Tatmadaw-stödda USDP-partiet (Union Solidarity and Development Party) fick endast 33 mandat. NLD-partiet ökade ytterligare sina röster i valet 2015, då det första demokratiska valet i Myanmar sedan 1990 anordnades och då NLD fick 360 platser och USDP 41 platser i parlamentet. Redan 1990 hade militären vägrat att erkänna valet då NLD fick 392 av de 492 mandaten.
4. Valdeltagandet i alla demokratiska val har konstant legat kring 70 procent, vilket visar på stödet för demokrati bland Myanmars befolkning.
5. Det nya parlamentet skulle samlas för första gången den dag då kuppen gjordes. Militärkuppen ignorerar folkets demokratiskt uttryckta vilja i Myanmar, och återspeglar Tatmadaws avsikt att än en gång skaffa sig total makt över landet, precis som armén gjorde under militärstyret, som officiellt avslutades 2012, men i verkligen aldrig upphört. Tatmadaw har förklarat att ett nytt val ska hållas efter det ettåriga undantagstillstånd som nu införts, vilket innebär att det inte finns någon parlamentarisk representation under hela denna period.
6. Trots militärkuppen avlade 70 valda parlamentsledamöter den 4 februari 2021 sin ämbetsed och lovade att fortsätta att fullgöra parlamentets funktion och utöva sina mandat som företrädare för folket.
7. Tatmadaw, som är tydligt medveten om sitt låga stöd bland befolkningen, har vägrat att acceptera valresultatet och hänvisat till omfattande valfusk utan att lägga fram några bevis. Valkommissionen och valobservatörerna i Myanmar har inte bekräftat Tatmadaws anklagelser. Tatmadaw och dess politiska ombud, USDP-partiet, ökade anklagelserna om oegentligheter i samband med val under de senaste veckorna, och uppmanade Myanmars valkommission att ingripa. Militären anordnar demonstrationer till stöd för sig själv. Uppskattningsvis 1,5 miljoner väljare från etniska minoriteter i konfliktdrabbade områden, de flesta av dem rohingyer, fick inte delta i valet. I Myanmars medborgarskapslag anges att rohingyafolket är ”icke-medborgare” eller ”utländska medborgare”, vilket berövar dem medborgarskap.
8. Denna statskupp utgör ett tydligt brott mot Myanmars konstitution från 2008. I Myanmars konstitution föreskrivs att endast presidenten i praktiken kan upphäva det civila styret. Militärkuppen den 1 februari var därför inte författningsenlig, särskilt som president Win Myint olagligen greps.
9. Tatmadaw har installerat general Myint Swe som interimspresident. Överbefälhavaren för militären, general Min Aung Hlaing, som står på internationella sanktionslistor på grund av sin medverkan i förföljelserna av den muslimska minoriteten, kommer sannolikt att förbli den viktigaste beslutsfattaren.
10. Alltsedan statskuppen har Tatmadaw kraftigt begränsat utrymmet för det civila samhället och beslutat om allvarliga restriktioner för medierna, bland annat med fullständiga nedsläckningar av internet och plattformar för sociala medier. Internationella observatörer anklagar Tatmadaw för att använda falska nyheter i syfte att manipulera den allmänna opinionen i fråga om statskuppen. Landsomfattande begränsningar har införts för de sociala medierna och den enda kanal som sänds på televisionen är den militärägda tv-kanalen Myawaddy.
11. Militären har gjort till en vana att slå undan benen för sina politiska rivaler och kritiker genom att anklaga dem för svårbegripliga brott. Aung San Suu Kyi greps och blev sedan åtalad för olaglig import av minst tio walkie-talkies. Den avsatte presidenten Win Myint greps den 1 februari 2021 för att ha brutit mot nödbestämmelserna avseende coronaviruset, och står nu anklagad för att ha hälsat på en bil full av anhängare under valkampanjen förra året. Om de befinns skyldiga riskerar både Aung San Suu Kyi och Win Myint upp till tre års fängelse, och om de finns med i belastningsregistret kan detta komma att hindra dem från att återfå ett offentligt ämbete.
12. Omkring hundra grupper har anslutit sig till rörelsen för civil olydnad, som har uppmanat till strejker bland annat inom hälso- och sjukvården.
13. Myanmar har en lång historia av demokratisk kamp och militärt förtryck. Alltsedan landet blev oberoende från Storbritannien 1948, och särskilt under den långa perioden 1962–2015, har militären haft ett starkt grepp om makten och begränsat alla demokratiska framsteg, inbegripet organisationer i det civila samhället och mänskliga rättigheter, och fängslat aktivister inom oppositionen, däribland mottagaren av Nobels fredspris 1991 Aung San Suu Kyi, som hölls i husarrest under stora delar av perioden mellan 1989 och 2010.
14. Den nuvarande konstitutionen trädde i kraft 2008, och inför valet uttryckte människorättsorganisationer oro över att den garanterar Tatmadaw 25 procent av platserna i parlamentet och därmed i praktiken ger militären vetorätt över alla ytterligare konstitutionella ändringar, som kräver 75 procent av rösterna. Konstitutionen säkerställer dessutom att Tatmadaw upprätthåller full kontroll över säkerhetsstyrkorna, polisen samt inrikes-, försvars- och gränsministerierna.
15. Efter en rad protester och interna strider började landet gradvis öppna sig för demokrati i början av 2010-talet, vilket ledde till ökade medborgerliga friheter, med långsamma demokratiska framsteg, som uttrycktes i parlamentsvalet 2015 och en rad fyllnadsval, som alla till stor del vanns av oppositionen NLD.
16. Med tanke på denna övergripande svåra situation stannade Myanmar, som visserligen hade en halvdemokratisk och civil regering sedan 2015, kvar i en bräcklig och spänd situation, eftersom de prodemokratiska krafterna och Tatmadaw, trots att de delade många synsätt avseende vissa ekonomiska utvecklingsprojekt och ekonomiska reformer, hade helt olika visioner landets framtid.
17. Den demokratiska öppningen i Myanmar, som pågått sedan 2010-talet, har till stor del motiverats av behovet av att ekonomiskt utveckla landet, eftersom det varit föremål för stränga internationella sanktioner på grund av det militära styret och den förödande människorättssituationen. Till följd av de försiktiga demokratiska reformerna har sakta men säkert vissa internationella sanktioner upphävts, vilket möjliggjort ekonomisk utveckling och gynnat stora delar av befolkningen i Myanmar. Kuppen återinför läget före demokratiseringsprocesserna och undergräver villkoren för att bevilja ”Allt utom vapen”-förmånerna och dra tillbaka sanktionerna.
18. Kränkningarna av mänskliga rättigheter, särskilt mot den muslimska minoriteten i Myanmar och i synnerhet mot rohingyafolket, som Myanmars regering inte erkänt som en etnisk grupp i landet, har fortsatt även efter den demokratiska öppningen, och kulminerade tragiskt 2017 i grymheter som FN betecknade som etnisk rensning och som ledde till en massiv ström av flyktingar till grannlandet Bangladesh. Trots många uppmaningar från det internationella samfundet fortsätter rohingyaminoriteten att utsättas för förföljelse i Myanmar än idag.
19. Internationella uppmaningar att stoppa den etniska rensningen av rohingyafolket och att förbättra rohingyernas situation har mestadels ignorerats av Myanmars regering. Till följd av detta beslutade Europaparlamentet slutligen i september 2019 att stänga av Aung San Suu Kyi, dåvarande statskansler och utrikesminister i Myanmar, från deltagande i Sacharovgemenskapens verksamhet, eftersom hon inte agerat mot dessa väldokumenterade kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Internationella sanktioner på grund av kränkningar av de mänskliga rättigheterna har sedan dess utfärdats mot militären och den regerande överbefälhavaren Min Aung Hlaing, bland andra.
20. Det finns ett stort antal etniska grupper i Myanmar, däribland rohingya-, karen-, rakhine-, shan- och chinfolket. Interna konflikter har lett till att tusentals liv tragiskt gått förlorade under de senaste årtiondena. Den senaste tidens sammandrabbningar i delstaten Karen har lett till att 4 000 personer tvingats bort bara sedan december 2020. Under de senaste åren har militären anklagats för att ha begått allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och grymheter, däribland våldtäkter och krigsförbrytelser, vilket föranlett Internationella brottmålsdomstolen (ICC) att inleda en utredning med särskild inriktning på situationen för rohingyaminoriteten. UNIFFM har efterlyst utredning och lagföring av general Min Aung Hlaing för folkmord i norra delen av delstaten Rakhine samt för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i delstaterna Rakhine, Kachin och Shan.
21. Den 23 januari 2020 utfärdade Internationella domstolen ett föreläggande om provisoriska åtgärder i det mål som Gambia hade inlett mot Myanmar avseende FN:s konvention om folkmord och rohingyafolket. Myanmars regering, vars försvar leddes av Aung San Suu Kyi vid Internationella domstolen, har förklarat att anklagelserna om folkmord ger en vilseledande och ofullständig bild av situationen. Myanmars regering har vidtagit ett begränsat antal åtgärder för att motverka kränkningar av de mänskliga rättigheterna genom flera presidentdirektiv. Regeringen har ännu inte ändrat eller upphävt viktiga lagar som underlättar diskriminering av rohingyer, däribland medborgarskapslagen från 1982.
22. EU har konsekvent krävt att de ansvariga för dessa brott ska ställas till svars, och EU har stött de resolutioner som antogs av FN:s människorättsråd den 27 september 2018 och i FN:s generalförsamlings tredje utskott den 16 november 2018. De högst uppsatta militärer som övervakade angreppen mot rohingyerna har fortfarande kvar sina befattningar och deltog i statskuppen. Parlamentet har vid ett flertal tillfällen fördömt människorättskränkningarna och de systematiska och utbredda attackerna mot rohingyafolket.
23. Europeiska unionen har sedan 2013 politiskt och ekonomiskt stött Myanmars övergång till demokrati och gjort enorma ansträngningar för att främja fred, mänskliga rättigheter och utveckling i landet. I oktober 2015 undertecknade EU det nationella avtalet om eldupphör som ett internationellt vittne, vilket återspeglar dess nyckelroll i stödet till fredsprocessen. EU anslog 688 miljoner euro i utvecklingsbistånd till Myanmar under perioden 2014–2020. Myanmar omfattas av handelsförmåner inom ramen för handelsinitiativet ”Allt utom vapen”, som ger tull- och kvotfritt tillträde till EU:s inre marknad. Det utökade samarbetet inom ramen för ”Allt utom vapen”-initiativet inleddes redan 2018 med fokus på efterlevnad av människorättskonventioner och arbetstagares rättigheter.
24. Den 23 april 2020 förlängde rådet de restriktiva åtgärderna mot Myanmar med ett år, dvs. fram till och med den 30 april 2021, vilket även inbegriper frysning av tillgångar och reseförbud för 14 höga militärer, gränsvakter och poliser i Myanmar som gjort sig skyldiga till människorättskränkningar mot rohingyafolket, mot etniska minoriteter i byar och mot civila i delstaterna Rakhine, Kachin och Shan. Inga restriktiva åtgärder har införts mot general Min Aung Hlaing eller mot den biträdande överbefälhavaren, general Soe Win.
25. Omkring 600 000 rohingyer beräknas finnas kvar i delstaten Rakhine och de utsätts för ständig diskriminerande politik och praxis, systematiska kränkningar av deras grundläggande rättigheter, godtyckliga gripanden, inspärrningar i överbefolkade läger, bristande rörelsefrihet och kraftigt begränsad tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård.
26. Internationella valutafonden (IMF) hade veckan före statskuppen överfört 350 miljoner US-dollar till Myanmar för finansiering av akuta åtgärder mot coronaviruset.
27.   Många anklagelser om korruption riktas mot Tatmadaw och dess generaler, som är djupt involverade i Myanmars ekonomi genom att de äger mäktiga konglomerat, kontrollerar landets handel med värdefulla produkter som jade och timmer, förvaltar infrastruktur såsom hamnar och dammar, driver bank- och försäkringsverksamhet samt förvaltar sjukhus, gyminrättningar och medier. Militärkuppen innebär en risk att denna inblandning i internationella investeringar, turism och finans fortsätter.
28.   Kuppen har mötts med fördömanden, kritik och oro av ett brett spektrum av internationella aktörer såsom Förenta staterna, Förenade kungariket, Japan, Indien, Australien och Kanada. Aseans ordförande har gjort ett uttalande som uppmanar till ”dialog, försoning och återgång till det normala”. Den 5 februari 2021 efterlyste den indonesiska presidenten Joko Widodo och Malaysias premiärminister Muhyiddin Yassin ett särskilt Asean-möte i frågan.
29.   FN:s generalsekreterare Guterres kallar statskuppen ”absolut oacceptabel”, och FN:s säkerhetsråd har utfärdat ett pressmeddelande där man uttrycker ”djup oro” över det militära maktövertagandet i Myanmar och kräver att landets valda ledare Aung San Suu Kyi och president Win Myint omedelbart friges. Kina och Ryssland har hindrat antagandet av en starkare text i FN:s säkerhetsråd. FN:s särskilde rapportör för Myanmar, Tom Andrews, publicerade den 7 februari 2021 ett uttalande där han uppmanade FN:s människorättsråd och andra parter att omedelbart sammankalla en särskild session.
30.   Internationella brottmålsdomstolens tredje förundersökningskammare beslutade den 14 november 2019 att tillåta en utredning av brottet att utvisa rohingyer från Myanmar till Bangladesh. Enligt den senaste rapporten från UNIFFM av den 16 september 2019 är de åtgärder som vidtas av regeringen i Myanmar fortfarande en del av ett omfattande och systematiskt angrepp mot de rohingyer som fortfarande lever i delstaten Rakhine, vilket utgör förföljelser och andra brott mot mänskligheten.

 

1. Europaparlamentet uttrycker sin medkänsla och sitt stöd till befolkningen i Myanmar i dess fredliga och legitima kamp för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.
2. Europaparlamentet fördömer med kraft det militära maktövertagandet den 1 februari 2021, som organiserades av Tatmadaw under ledning av general Min Aung Hlaing, och anser det vara en statskupp, och uppmanar Tatmadaw att fullt ut respektera resultatet av det demokratiska valet i november 2020, och att, för att inte äventyra alla demokratiska framsteg som uppnåtts under de senaste åren, omedelbart återinstallera den civila regeringen, upphäva undantagstillståndet och låta alla valda parlamentsledamöter ta sig an sina mandat för att återupprätta konstitutionell ordning och demokratiska normer. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater samt det internationella samfundet att inte erkänna Myanmars militära ledning, däribland general Min Aung Hlaing, general Soe Win och landets tillförordnade president Myint Swe, och att agera i enlighet med detta.
3. Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av president Win Myint, statskansler Aung San Suu Kyi och alla andra som olagligen gripits under förevändning av valfusk eller felaktiga valresultat eller andra ogrundade anklagelser. Parlamentet påminner Tatmadaw om att denna typ av anklagelser ytterligare minskar militärens inhemska och internationella trovärdighet. Parlamentet understryker att militären i Myanmar måste klargöra på vilken rättslig grund de gripna har frihetsberövats och även garantera att rättigheterna för dem som gripits respekteras fullt ut, att de behandlas väl och har tillgång till advokater som de själva valt och till sina familjer.
4. Europaparlamentet fördömer Tatmadaws tillslag mot oberoende aktivister, medier och organisationer i det civila samhället efter kuppen. Parlamentet kräver att alla fängslade aktivister inom det civila samhället, munkar och journalister som gripits enbart för att ha uttryckt avvikande åsikter omedelbart ska friges, och insisterar på att deras rätt att fredligt protestera mot denna olagliga kupp inte får hindras och att civila inte får utsättas för repressalier i någon form.
5. Europaparlamentet välkomnar anordnandet av det andra demokratiska parlamentsvalet i Myanmar den 8 november 2020, och uppmanar alla berörda parter att strikt respektera folkets vilja i Myanmar. Parlamentet uppmanar alla parter att återuppta övergången till demokrati i Myanmar. Parlamentet insisterar på att båda kamrarna i landets nationalförsamling omedelbart ska sammankallas för att möjliggöra invigningen och utnämningen av landets högsta ledning, inbegripet presidenten, vicepresidenterna och den nya civila regeringen, på ett fullständigt transparent och demokratiskt sätt. Parlamentet upprepar erbjudandet från vice ordföranden/den höga representanten om att Europeiska unionen är redo att stödja en dialog med alla centrala aktörer som med ärligt uppsåt vill lösa situationen och återgå till den konstitutionella ordningen i Myanmar.
6. Europaparlamentet uppmanar Tatmadaw att respektera resultatet från parlamentsvalet den 8 november 2020, att omedelbart upphäva undantagstillståndet och att överlämna makten till de folkvalda myndigheterna. Parlamentet påminner om att alla anklagelser om oegentligheter i samband med valet måste underbyggas med bevis och utredas via lämpliga demokratiska kanaler, med full respekt för de legitima myndigheternas beslut. Parlamentet anser att den nuvarande valkommissionen, som utsågs av Tatmadaw den 3 februari 2021, är olaglig och har ingen möjlighet att bestyrka tidigare och framtida valresultat. Parlamentet insisterar på att den förra valkommissionen omgående måste återinrättas.
7. Europaparlamentet uppmanar med kraft militären och Myanmars rättmätigt valda regering under president Win Myint att inleda en fri och rättvis process för att utarbeta och implementera en ny konstitution tillsammans med befolkningen i Myanmar, i syfte att upprätta en verklig demokrati och en stat som arbetar för välbefinnande och välstånd för alla människor i Myanmar, i synnerhet genom att garantera ett erkännande och representation av alla etniska grupper i Myanmar, däribland rohingyafolket, och som säkerställer säkerhet, frihet, harmoni och fred för alla.
8. Europaparlamentet kritiserar skarpt inskränkningen av de medborgerliga och mänskliga rättigheterna och av yttrande- och mötesfriheten, och fördömer även i detta sammanhang den inskränkning som gjorts av mediefriheten genom nedsläckningen av internet och begränsningen samt blockeringen av sociala medieplattformar som Facebook och Twitter.
9. Europaparlamentet understryker att nedsläckning av telekommunikation utgör ytterligare ett hot mot befolkningen, utöver den pågående covid-19-pandemin, precis som den pågående interna konflikten med väpnade grupper som utsätter civila för risker i flera delar av landet. Parlamentet betonar därför att fullständiga telefon- och internettjänster omedelbart måste återupprättas.
10. Europaparlamentet understryker uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten där han sade att Europeiska unionen förväntar sig att medborgarnas säkerhet alltid garanteras, såväl Myanmars som EU-medlemsstaternas, och att EU kommer att överväga alla alternativ som står till dess förfogande för att säkerställa att demokratin segrar.
11. Europaparlamentet hyllar folket i Myanmar, som utstått årtionden av militärt styre och som trots att det endast åtnjutit begränsade demokratiska friheter fortsätter sin strävan efter ett demokratiskt Myanmar, och lovordar invånarna för det imponerande valdeltagandet på omkring sjuttio procent i valet 2020, vilket är en tydlig indikator på medborgarnas önskan att medverka i det demokratiska styret av landet.
12. Europaparlamentet upprepar sitt starka stöd till civilsamhällets och demokratins förespråkare i Myanmar, och uppmanar EU och dess institutioner att fortsätta sina ansträngningar för att hjälpa det civila samhället framåt, trots nuvarande och eventuellt fortsatta begränsningar som dagens militärregim inför.
13. Europaparlamentet bekräftar sin grundläggande övertygelse att demokrati, rättssäkerhet och respekt för de mänskliga rättigheterna är avgörande för att uppnå hållbar och verkligt inkluderande ekonomisk tillväxt och välstånd.
14. Europaparlamentet upprepar att Aung San Suu Kyi, trots att hon inte adekvat fördömt kränkningarna av de mänskliga rättigheterna för minoriteterna i Myanmar, fortsätter att vara folkets symbol i Myanmar när det gäller demokratiska strävanden och ambitioner för en mer rättvis och demokratisk framtid.
15. Europaparlamentet uttrycker sin oro över den ökande mängden förfalskad och manipulerad information som Tatmadaw sprider i Myanmar, och anser att den allt större förekomsten av sådana falska nyheter i landet är en oroande trend.
16. Europaparlamentet påminner om att Myanmar måste fullgöra sina skyldigheter och åtaganden när det gäller demokratiska principer och mänskliga rättigheter, vilket är en väsentlig del av handelsinitiativet ”Allt utom vapen”. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inleda en undersökning i enlighet med artikel 19.1 a i GSP-förordningen i syfte att upphäva de handelsförmåner som Myanmar, och särskilt företag som tillhör medlemmar av militären, omfattas av inom specifika sektorer, och att hålla parlamentet vederbörligen informerat. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att öka trycket på Tatmadaw och vidta alla åtgärder som står till deras förfogande för att se till att de valda myndigheterna kan återvända till makten. Parlamentet uppmanar kommissionen att, utan att utesluta några åtgärder, däribland eventuella sanktioner mot de ansvariga för kuppen, utforma gradvisa straffåtgärder för att på lämpligt sätt reagera på befintliga kränkningar och eventuella framtida kränkningar, samtidigt som de positiva konsekvenserna av tidigare beviljade handelspreferenser för det civila samhället och den civila ekonomin inte får glömmas bort.
17. Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att brådskande tillhandahålla rådgivning till EU-baserade företag för att varna dem för riskerna vad gäller mänskliga rättigheter och anseende liksom de rättsliga riskerna med att göra affärer med Myanmars militär. Parlamentet uppmanar med kraft EU-baserade företag att iaktta tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och att säkerställa att de inte har några kopplingar till Myanmars säkerhetsstyrkor, deras enskilda medlemmar eller enheter som ägs eller kontrolleras av dem, och att de inte direkt eller indirekt bidrar till militärens tillslag mot demokratin och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar EU-baserade företag, både moder- och dotterbolag, att skyndsamt se över sina affärskontakter i Myanmar och avbryta alla förbindelser med företag som har koppling till militären. Parlamentet uppmärksammar de pågående lagstiftningsinitiativen i fråga om företagens tillbörliga aktsamhet som ålägger EU-företag och företag som är verksamma på den inre marknaden skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter, och som säkerställer att företag som bidrar eller har kopplingar till kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt i Myanmar hålls ansvariga i enlighet med nationell rätt.
18. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och andra internationella finansorganisationer att noggrant granska Tatmadaws och dess medlemmars finansiella verksamhet, och att fundera på vilken typ av lämpliga åtgärder som skulle kunna vidtas om situationen i Myanmar inte förbättras, eller rentav förvärras ytterligare.
19. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att främja internationell samordning för att förhindra olaglig export av varor från Myanmar som specifikt gynnar militären ekonomiskt, och att stoppa produktionen av olagliga varor, särskilt utnyttjandet av naturresurser såsom olagligt avverkat timmer.
20. Europaparlamentet uppmanar rådet att se över och eventuellt ändra EU:s vapenembargo mot Myanmar för att säkerställa att övervakningsutrustning och produkter med dubbla användningsområden som kan användas av militären vid tillslagen mot rättigheter och oliktänkande omfattas av embargot.
21. Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta med program som hjälper landets medborgare, och att vid behov öka stödet mot bakgrund av den rådande krisen, inbegripet initiativ för humanitärt bistånd och demokratistöd. Parlamentet lovordar det beslut som antogs den 1 juli 2020 av Finland, Frankrike, Nederländerna, Polen, Tyskland och Österrike om att avbryta Myanmars skuldåterbetalning på 98 miljoner US-dollar för att hjälpa landet att hantera de allvarliga konsekvenserna av covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att se till att utvecklingsbiståndet inte distribueras via Myanmars regeringskanaler, som nu ligger i händerna på Tatmadaw.
22. Europaparlamentet anser att Asean vid behov kan fungera som en kanal för det internationella samfundets bistånd till Myanmar, precis som när cyklonen Nargis ödelade Myanmar 2008. Parlamentet uppmuntrar vidare Asean att påta sig en aktiv medlarroll i den pågående krisen i Myanmar. Parlamentet anser att valobservatörsuppdrag kan vara ett effektivt verktyg för Asean för att stödja konsolideringen av demokratin i dess medlemsstater, eftersom dessa uppdrag ger valprocessen ytterligare legitimitet.
23. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att nära samverka med likasinnade partner, såsom Förenta staterna, Förenade kungariket, Japan, Indien, Australien, Kanada och i synnerhet medlemmarna i Asean, med ett nära samarbete för att samordna ståndpunkter och initiativ i syfte att arbeta för att en civil regering snarast möjligt ska kunna återinstalleras i Myanmar.
24. Europaparlamentet begär att internationella humanitära observatörer, däribland EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Myanmar och människorättsrådets särskilda förfaranden, ska beviljas omedelbart och obehindrat tillträde till hela Myanmars territorium. Parlamentet välkomnar det nära samarbetet mellan EU och FN och andra internationella organisationer om Myanmar.
25. Europaparlamentet välkomnar uttalandet från FN:s säkerhetsråd med uppmaningen att alla som frihetsberövats omedelbart ska friges. Parlamentet uppmanar FN:s säkerhetsråd att snarast möjligt anta en resolution för att fördöma Tatmadaws kupp och fastställa tydliga, bindande och verkställbara konsekvenser om Tatmadaw skulle fortsätta att kränka demokratiska processer.
26. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att främja antagandet av en resolution om Myanmar vid nästa möte i FN:s människorättsråd.
27. Europaparlamentet uppmanar dessutom Kina och Ryssland att aktivt engagera sig i internationell diplomati och leva upp till sitt ansvar som ständiga medlemmar av FN:s säkerhetsråd, och förväntar sig att de ska spela en konstruktiv roll i granskningen av situationen i Myanmar.
28. Europaparlamentet lovordar FN:s generalsekreterare António Guterres för hans kraftfulla uttalanden om militärens agerande i Myanmar, och välkomnar uttalandet av Aseans ordförande om utvecklingen i Myanmar, i vilket man betonar betydelsen av anslutning till principerna för demokrati, rättsstatlighet och god samhällsstyrning samt respekt för och skydd av grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.
29. Europaparlamentet påminner om Myanmars multietniska karaktär och uppmanar Tatmadaw att fullt ut respektera varje etnisk grupps oförytterliga rättigheter, samt understryker att Europeiska unionen kommer att fortsätta att noga övervaka den militära ledningens agerande när det gäller landets minoriteter, särskilt avseende rohingyafolket, som redan tidigare utsatts för enorma grymheter. Parlamentet uttrycker i detta avseende sin tacksamhet till och respekt för regeringen och befolkningen i Bangladesh, som har välkomnat och fortsätter att ta emot omkring en miljon rohingyaflyktingar från Myanmar. Parlamentet understryker med kraft att Myanmar i slutändan bär ansvaret för dessa flyktingar och måste se till att de kan återvända och återintegreras i Myanmar på ett säkert, humant och ordnat sätt. Parlamentet efterlyser ett fullständigt och obehindrat humanitärt tillträde till Myanmar.
30. Europaparlamentet upprepar sitt kraftiga fördömande av alla tidigare och nuvarande kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och de systematiska och utbredda angreppen, inbegripet mord, trakasserier, våldtäkter och förstörelse av egendom, som enligt UNIFFM och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (UNHCHR) utgör folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, och utförs av försvarsmakten mot rohingyafolket. Parlamentet betonar att Tatmadaw ständigt har underlåtit att respektera internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.
31. Europaparlamentet välkomnar att rådet (utrikes frågor) återinfört och förlängt sanktionerna från 2018 mot militärer och tjänstemän inom Tatmadaw, gränsbevakningen och polisen som gjort sig skyldiga till allvarliga människorättskränkningar mot rohingyafolket, och förväntar sig att dessa personer blir föremål för en kontinuerlig granskning inom sanktionssystemet.
32. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för beslutet av ICC:s chefsåklagare att inleda en preliminär utredning av brott som begåtts mot rohingyafolket och för alla lämpliga initiativ som bidrar till att ställa de ansvariga för grymheterna till svars, däribland general Min Aung Hlaing och General Soe Wen.
33. Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att ändra mandatet för det nuvarande systemet med restriktiva åtgärder så att det inkluderar brott mot demokratin, och att utvidga de riktade sanktionerna till att omfatta Myanmars hela militära ledning, inbegripet alla dem som varit involverade i kuppen.
34. Europaparlamentet välkomnar starkt det ledarskap EU visade i samband med inrättandet av FN:s oberoende utredningsmekanism för Myanmar, som ska samla in, konsolidera, bevara och analysera bevis avseende de allvarligaste internationella brott och kränkningar som begåtts i Myanmar sedan 2011. Parlamentet uppmanar bestämt Myanmar att samarbeta med internationella insatser för att säkerställa ansvarsskyldighet, bland annat genom att slutligen bevilja den oberoende utredningsmekanismen för Myanmar fullt tillträde till landet. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och det internationella samfundet att se till att mekanismen får det stöd som behövs, även ekonomiskt, för att den ska kunna utföra sitt uppdrag.
35. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och EU-medlemsstaterna att noga följa situationen i Myanmar, och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att regelbundet rapportera till Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor för att säkerställa en adekvat parlamentarisk dialog om denna viktiga och oroande situation.
36. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Myanmars legitima president och regering, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, regeringarna och parlamenten i EU:s medlemsstater, regeringarna och parlamenten i Förenta staterna, Förenade kungariket, Japan, Indien, Australien, Kanada och medlemsstaterna i  Asean, Aseans generalsekreterare, Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda rapportör för situationen för mänskliga rättigheter i Myanmar, FN:s flyktingkommissarie och FN:s människorättsråd samt nationalförsamlingen Pyidaungsu Hluttaw, presidenten, statskanslern och militären i Myanmar.

 

 

• [1] EUT C 419, 16.12.2015, s. 189.
• [2] EUT C 258E, 7.9.2013, s. 79.
• [3] EUT C 161E, 31.5.2011, s. 154.
• [4] EUT C 99E, 3.4.2012, s. 120.
• [5] EUT C 101, 16.3.2018, s. 134.
• [6] EUT C 238, 6.7.2018, s. 112.
• [7] EUT C 337, 20.9.2018, s. 109.
• [8] EUT C 28, 27.1.2020, s. 80.
• [9] EUT C 433, 23.12.2019, s. 124.
• [10] Antagna texter P9_TA(2019)0018.