GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Syrienkonflikten – 10 år efter revolten
10.3.2021 - (2021/2576(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
B9‑0177/2021 (S&D)
B9‑0178/2021 (ECR)
B9‑0179/2021 (Renew)
B9‑0181/2021 (PPE)
Michael Gahler, Lukas Mandl, Antonio López‑Istúriz White, Isabel Wiseler‑Lima, Tom Vandenkendelaere, David Lega, Adam Jarubas, Janina Ochojska
för PPE-gruppen
Marek Belka, Isabel Santos, Tonino Picula
för S&D-gruppen
Nathalie Loiseau, Barry Andrews, Olivier Chastel, Klemen Grošelj, Bernard Guetta, Urmas Paet, María Soraya Rodríguez Ramos, Michal Šimečka, Nicolae Ştefănuță, Ramona Strugariu, Hilde Vautmans
för Renew-gruppen
Ryszard Antoni Legutko, Anna Fotyga, Karol Karski, Adam Bielan, Ryszard Czarnecki, Angel Dzhambazki, Assita Kanko, Elżbieta Rafalska, Jadwiga Wiśniewska, Veronika Vrecionová, Bogdan Rzońca, Ruža Tomašić, Hermann Tertsch, Elżbieta Kruk
för ECR-gruppen
Nikolaj Villumsen, Fabio Massimo Castaldo
Europaparlamentets resolution om Syrienkonflikten – 10 år efter revolten
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien, särskilt resolutionen av den 15 mars 2018 om situationen i Syrien[1], av den 18 maj 2017 om EU:s strategi för Syrien[2], av den 4 juli 2017 om bekämpande av människorättskränkningar mot bakgrund av krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, däribland folkmord[3], av den 24 oktober 2019 om Turkiets militära operationer i nordöstra Syrien och konsekvenserna av dessa[4], av den 26 november 2019 om barnets rättigheter med anledning av 30-årsjubileet för konventionen om barnets rättigheter[5], och av den 17 november 2011 om EU:s stöd till Internationella brottmålsdomstolen[6],
– med beaktande av rådets (utrikes frågor) uttalande av den 6 mars 2020, och av rådets senaste slutsatser om Syrien av den 14 oktober 2019, av den 16 april 2018 och av den 3 april 2017,
– med beaktande av de tidigare uttalandena om Syrien från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, däribland uttalandet från februari 2020 om humanitärt tillträde i Idlib, av den 13 januari 2020 och den 26 september 2019 om Syrien, och av den 9 oktober 2019 om utvecklingen i nordöstra Syrien,
– med beaktande av rådets genomförandebeslut (Gusp) 2021/30 av den 15 januari 2021 om genomförande av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien[7], genom vilket Syriens nya utrikesminister lades till i EU:s förteckning över sanktioner mot de ansvariga för det våldsamma förtrycket i Syrien,
– med beaktande av EU:s strategi för Syrien, som antogs den 3 april 2017, och av rådets slutsatser om EU:s regionala strategi för Syrien och Irak och mot hotet från Daish, som antogs den 16 mars 2015,
– med beaktande av den gemensamma förklaringen från Förenta nationerna och Europeiska unionen, i egenskap av medordförande för den fjärde givarkonferensen i Bryssel den 30 juni 2020 för Syriens och dess grannländers framtid,
– med beaktande av FN:s generalsekreterares tidigare uttalanden om Syrien, däribland de uttalanden som hans talesperson gjorde den 1 och 18 februari 2020,
– med beaktande av det senaste uttalandet från FN:s särskilda sändebud till Syrien, Geir O. Pedersen, adresserat till FN:s säkerhetsråd den 22 januari 2021,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Syrien sedan 2011, särskilt resolution 2254 (2015) om antagande av en färdplan för fredsprocessen i Syrien, resolution 2249 (2015) om Islamiska staten i Irak och Syrien och resolution 2533 (2020) om förlängning av tillståndet för gränsövergången vid Bab al-Hawa till och med den 10 juli 2021 för humanitärt bistånd,
– med beaktande av de senaste rapporterna från den oberoende internationella undersökningskommissionen för Syrien, som överlämnades till FN:s råd för mänskliga rättigheter den 1 mars 2021,
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 71/248 av den 21 december 2016 om inrättande av en internationell, opartisk och oberoende mekanism för stöd till utredningar och åtal av dem som är ansvariga för de, enligt internationell rätt, allvarligaste brott som begåtts i Syrien sedan mars 2011,
– med beaktande av Unicefs uttalande av den 28 februari 2021 om säker återanpassning och repatriering av alla barn i al-Hol-lägret och i nordöstra Syrien, samt av Unicefs rapport av den 2 februari 2021 om den humanitära situationen i hela Syrien 2020,
– med beaktande av inrättandet 2011 av sekretariatet för EU:s nätverk av kontaktpunkter med avseende på personer som har gjort sig skyldiga till folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser (nätverket mot folkmord), med Eurojust som värd,
– med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt 2003/444/Gusp av den 16 juni 2003 om den internationella brottmålsdomstolen[8], av dess handlingsplan för brottmålsdomstolen från 2004 för att uppnå universell ratificering och genomförande, och av EU:s reviderade handlingsplan från 2011,
– med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,
– med beaktande av FN-stadgan och FN:s konventioner som Syrien har anslutit sig till, däribland FN-konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,
– med beaktande av de FN-stödda Genèvekommunikéerna från 2012 och 2014,
– med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dessa,
– med beaktande av FN:s konvention om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring,
– med beaktande av FN:s konvention av den 9 december 1948 om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord,
– med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I slutet av februari 2011 greps, fängslades och torterades syriska barn i Dara av den syriska regimen för att ha klottrat graffiti med kritik mot president Bashar al-Asad på väggar längs stadens gator. Den 15 mars 2011 begav sig tusentals syrier ut på gatorna i Dara och Damaskus i rekordantal för att kräva demokratiska reformer, frisläppande av politiska fångar och ett slut på tortyren, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, anordnandet av fria och rättvisa val och ett slut på korruptionen. Dessa folkliga protester spred sig över hela landet under flera år, från större städer såsom Homs, Hama, Idlib och populära områden i Aleppo och Damaskus, till mindre städer såsom Hasaka i den nordöstra delen och Kafr Nubl i den nordvästra delen av landet.
B. Den syriska revolten 2011 var en demonstration av Syriens etniska och religiösa mångfald, med deltagande av ledare från alla etniska och religiösa grupper och alla provinser i landet.
C. Den syriska regimen svarade på folkets legitima demokratiska strävanden med ren brutalitet från de syriska säkerhetsstyrkorna och allierade miliser under dess befäl. Över 500 000 människor har mist livet, och mer än en miljon har skadats. Sedan mars 2011 har, enligt det syriska nätverket för mänskliga rättigheter (SNHR), över 230 000 civila dödats: varav 88 % av den syriska regimen, 3 % av ryska styrkor, 2 % av Daish och 2 % av väpnade oppositionsgrupper. Över 15 000 civila har torterats till döds, varav 99 % i regimens fängelser. Över 150 000 civila har sedan dess försvunnit mot sin vilja och hålls frihetsberövade: varav 88 % av den syriska regimen, 6 % av Isil/Daish och 3 % av väpnade oppositionsgrupper. Över 3 400 sjukvårdsarbetare har försvunnit mot sin vilja eller gripits, varav 98 % av den syriska regimen.
D. Parterna i konflikten, inbegripet regeringsstyrkor och deras allierade, regeringsfientliga väpnade grupper och FN-listade terroristorganisationer såsom Isil/Daish, har begått de mest avskyvärda brott mot internationell humanitär rätt, inklusive krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Taktiken som använts av såväl den brutala regimen som jihadisterna har inriktats på att förinta moderata och prodemokratiska krafter. Samtliga ansvariga för dessa brott måste ställas till svars.
E. Den syriska regimen har använt kemiska vapen, Scud-missiler, konventionella artillerier och luftbomber, liksom tunnbomber, klusterbomber och brandbomber, i tätbefolkade civila områden såsom Homs, Hama och östra Aleppo. Fredliga demonstranter som skadades då de blivit beskjutna av syriska säkerhetsstyrkor förvägrades behandling och torterades till döds på militärsjukhus och förvarsenheter runtom i landet, vilket framgår av den Caesar-rapport som Frankrike lade fram för FN:s säkerhetsråd i maj 2014. Familjer har rutinmässigt förhindrats att begrava sina döda på kyrkogårdar. Hela städer har belägrats, och man har avsiktligen låtit befolkningen svälta. Kollektiva straff, utomrättsliga avrättningar och flera massakrer på hundratals män, kvinnor och barn i landsbygdsområden, såsom i maj 2012 i Houla, har ägt rum. FN:s undersökningskommission för Syrien rapporterade om de syriska regimstyrkornas och deras milisers systematiska användning av våldtäkt och andra former av sexuellt våld som ett krigsvapen.
F. FN har tagit en rad initiativ genom mandatet för FN:s särskilda sändebud för att få till stånd en vapenvila mellan alla parter, få fångar frigivna, garantera humanitärt tillträde till alla delar av landet, skydda journalister och icke-statliga organisationer och inleda en inkluderande dialog för en politisk lösning på den konflikt som uppstod efter 2011. Denna process och den FN-ledda syriska konstitutionella kommittén kommer fortfarande ingen vart.
G. Den syriska konstitutionella kommittén inrättades i oktober 2019 med uppdraget att hitta en politisk lösning på konflikten i Syrien, under överinseende av FN:s särskilda sändebud för Syrien och i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2254 (2015). Trots den konstitutionella kommitténs strukturella brister och al-Asads fortsatta motstånd mot ett konstruktivt samarbete i den, utgör den fortfarande ett mycket viktigt verktyg för att uppnå en fredlig politisk lösning på konflikten.
H. Ryssland har, med stöd av Kina, lagt in sitt veto mot sexton resolutioner från FN:s säkerhetsråd sedan 2011, bland annat mot ett hänskjutande av Syrien till Internationella brottmålsdomstolen och mot ökat tillträde för humanitärt bistånd. Iran och Hizbollah har varit direkt inblandade i att stödja den syriska regimens förtryck av civila. Ryssland har sedan 2015 anslagit logistiska, diplomatiska och ekonomiska resurser till en storskalig militär intervention av det ryska flygvapnet till stöd för den syriska regimen.
I. Turkiet har sedan 2016 ägnat sig åt direkt ingripande i Syrien i syfte att ockupera de norra delarna av landet, som främst består av syriska kurdiska enklaver., i strid med internationell rätt, bland annat genom att i oktober 2019 invadera territorier som kontrollerades av Syriens demokratiska styrkor (SDF). Som svar på Turkiets agerande har ett antal EU-medlemsstater formellt suspenderat försäljningen av vapen till Turkiet.
J. Enligt medordförandeländerna för OSSE:s Minskgrupp har Turkiet fört över syriska legosoldater till Nagorno-Karabach.
K. Den globala koalitionen fortsätter sina ansträngningar i Irak, Syrien och globalt för att motverka Isil/Daishs ambitioner och hindra verksamheten inom dess filialer och nätverk.
L. EU och dess medlemsstater avbröt sina diplomatiska förbindelser med den syriska regimen 2012. EU stängde sin delegation i Damaskus i december 2012 efter stängningen av medlemsstaternas ambassader i början av 2012.
M. Rådet antog sanktioner mot personer och enheter som var inblandade i förtrycket av civila, vilka antogs 2011 och därefter har utvidgats, i syfte att nå en förhandlad politisk lösning. Dessa sanktioner har humanitära undantag.
N. Den syriska regimens svar på revolten har lett till att Syriens ekonomiska och sociala struktur har förstörts. Det syriska pundets kollaps har förstärkts av den libanesiska ekonomins kollaps 2019 och de globala ekonomiska återverkningarna av covid‑19‑pandemin sedan mars 2020. Kostnaden för basvaror har ökat med över 100 % sedan 2019.
O. Syrien undertecknade och ratificerade, under hårda internationella påtryckningar, konventionen om kemiska vapen i oktober 2013 efter att ha utfört sina största kemiska attacker hittills mot ett civilt bostadsområde öster om Damaskus, i östra al-Ghuta. Organisationen för förbud mot kemiska vapens (OPCW) utrednings- och identifieringsgrupp fann den syriska regimen ansvarig för att ha använt kemiska vapen mot civila flera gånger sedan dess. OPCW:s verkställande råd begärde än en gång i juli 2020 formellt att den syriska regimen skulle tillkännage sina anläggningar för kemiska vapen.
P. Konflikten har resulterat i nästan 7 miljoner flyktingar och över 13 miljoner människor som är beroende av humanitärt bistånd i Syrien, varav 6 miljoner kvinnor och barn, 6,8 miljoner internflyktingar och över 3 miljoner människor som bor i svårtillgängliga belägrade områden. De humanitära behoven har ökat med en femtedel enbart under det senaste året, och ytterligare 4,5 miljoner syrier har hamnat i en osäker livsmedelsförsörjning, medan 90 % av syrierna lever under fattigdomsgränsen. Humanitärt tillträde till alla behövande befolkningsgrupper är fortfarande mycket viktigt, och 40 % av den syriska befolkningen bor i icke-regeringskontrollerade områden. Förutom den allmänna hälso- och sjukvården för befolkningen har covid‑19‑pandemin visat hur viktigt det fortsätter att vara med gränsöverskridande tillträde till nordvästra och nordöstra Syrien. Vintern och de översvämningar den förde med sig, vilka drabbade omkring 121 000 personer på 304 platser för internflyktingar i nordvästra Syrien, vållade ytterligare lidanden för den redan mycket sårbara befolkningen. Den syriska regeringen har fortsatt att införa stränga restriktioner för tillhandahållandet av humanitärt bistånd i regeringskontrollerade områden i Syrien och på andra håll i landet.
Q. Omkring 12 000 utländska medborgare, de flesta av dem misstänka för att ha direkta eller indirekta kopplingar till Isil/Daish, hålls i sju SDF-drivna fängelser i nordöstra Syrien. 9 000 av dem hålls i al-Hol-lägret, Syriens största, som hyser totalt 64 000 personer, främst familjer med anknytning till Isil/Daish, varav 94 % är kvinnor och barn, däribland EU-medborgare. De nuvarande förhållandena är mycket oroväckande, särskilt efter de senaste morden sedan början av året.
R. Konflikten har slagit särskilt hårt mot barnens liv och mänskliga rättigheter i Syrien. Över 29 500 barn har dödats: varav 78 % av den syriska regimen och iranska milisgrupper, 7 % av ryska styrkor och 3 % av Isil/Daish, enligt SNHR. Över 2,6 miljoner flickor och pojkar har blivit internflyktingar, eftersom de jagats bort från sina hem, och den psykiska hälsan hos många syriska barn har drabbats och kommer att fortsätta drabbas hårt av brutaliteten i konflikten. Eftersom barn i Syrien inte kan få födelseattester och identitetshandlingar riskerar de att bli statslösa. Miljoner barn har gått miste om åratals undervisning, och i dag går 2,8 miljoner inte i skola i Syrien.
S. De fortsatta attackerna mot hälso- och sjukvårdsinrättningar har decimerat Syriens hälso- och sjukvårdssystem och gjort det oerhört svårt för syrierna att klara av de utmaningar som covid-19-krisen medför. Mindre än 64 % av sjukhusen och 52 % av primärvårdscentrumen i Syrien har fungerande verksamhet. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har 70 % av hälso- och sjukvårdspersonalen flytt landet.
T. Regelbundna attacker mot hälso- och sjukvårdsinrättningar har varit utmärkande för den syriska konflikten ända sedan början, i uppenbar strid med internationell humanitär rätt, och har fortsatt under 2020 trots pandemin. Under de senaste tio åren har det internationella erkännandet av den systematiska karaktären hos attackerna mot hälso‑ och sjukvården i Syrien ökat, men det har visat sig svårt att utkräva ett tydligt ansvar, trots FN:s säkerhetsråds resolutioner 2139 (2014) och 2286 (2016). FN:s generalsekreterare inrättade en intern FN-undersökningskommission som undersökte ett begränsat antal incidenter i nordvästra Syrien mellan september 2019 och april 2020.
U. Människorättsförsvarare och biståndsarbetare fortsätter att uttrycka oro över säkerheten för och skyddet av återvändande och fördrivna personer med hänsyn till förhållandena i många delar av landet och frågor om den syriska regeringens strategi för politisk försoning.
V. EU och dess medlemsstater har sedan 2011 mobiliserat 20 miljarder euro i humanitärt bistånd, stabiliseringsbistånd och återhämtningsbistånd till syrier som befinner sig i landet och i grannländerna. EU har varit drivkraften bakom Syriens givarkonferenser, vilka ägt rum i Bryssel under 4 år i rad (2017–2020), och den femte Brysselkonferensen är planerad att äga rum den 29–30 mars 2021.
W. FN:s säkerhetsråds resolution 2533 (2020) av den 11 juli 2020 om gränsöverskridande bistånd förlängde endast tillståndet för gränsövergången vid Bab al-Hawa med ytterligare ett år, till och med den 10 juli 2021, och innebar att gränsövergångarna vid Bab al-Salam, al Yarubiyah och al-Ramtha stängdes.
X. Sedan 2011 har miljontals syrier fråntagits sin egendomsrätt genom nya syriska lagar om egendom som riktar sig mot dem som vägrar militärtjänst eller flyr landet utan förhandstillstånd.
Y. Golanhöjderna är syriskt territorium och har varit ockuperat av staten Israel sedan 1967.
Z. Under den tid konflikten varat har olika parter förövat ett antal angrepp på kulturarvet, bland annat genom att Isil/Daish skövlat och plundrat arkeologiska fyndplatser, och Syriens nationalarmé i Afrin med schaktbladstraktor ramponerat arkeologiska fyndplatser samt yazidiers helgedomar och gravar och plundrat och skövlat dem.
AA. I Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, som har undertecknats och ratificerats av alla medlemsstater, fastslås att de allvarligaste brott som angår hela det internationella samfundet, i synnerhet folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, inte får förbli ostraffade.
AB. Sedan 2009 har samtliga medlemsstater ratificerat Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Rådet inrättade 2011 sekretariatet för EU:s nätverk av kontaktpunkter med avseende på personer som har gjort sig skyldiga till folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser (nätverket mot folkmord), med Eurojust som värd, I EU:s strategi för Syrien uppmanas EU att främja ansvarsskyldighet för krigsförbrytelser som begåtts i Syrien, i syfte att underlätta en nationell försoningsprocess och övergångsrättvisa.
AC. 2018 inrättades för första gången en gemensam utredningsgrupp under ledning av brottsbekämpande och rättsliga myndigheter i Frankrike och Tyskland för att underlätta gripandet och lagföringen av syriska krigsförbrytare efter offentliggörandet av Caesar‑rapporten om den systematiska svälten och tortyren av tiotusentals kvinnor och män i Syriens förvarsenheter sedan 2011.
1. Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för de demokratiska strävandena hos det syriska folket, som för tio år sedan, den 15 mars 2011, fredligt demonstrerade för demokratiska reformer i Dara, Damaskus och resten av landet. Parlamentet hyllar de 500 000 människor som har fallit offer för förtrycket och konflikten i Syrien sedan folkupproret inleddes. Parlamentet anser att Syriens framtid bör ligga i det syriska folkets händer. Parlamentet uttrycker sitt stöd för den syriska statens och dess folks enhet, suveränitet och territoriella integritet.
2. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över det ihållande politiska dödläget, och lovordar de ansträngningar som FN:s särskilda sändebud, Geir O. Pedersen, har gjort för att finna en politisk lösning på konflikten. Parlamentet delar det särskilda sändebudets oro över bristen på framsteg. Parlamentet bekräftar att en hållbar lösning på konflikten i Syrien inte kan uppnås med militära medel. Parlamentet är också oroat över den ekonomiska kollaps och den katastrofala humanitära kris som har drabbat Syrien.
3. Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för FN:s säkerhetsråds resolution 2254 (2015) om inrättande av en syriskledd konstitutionell reformprocess. Parlamentet beklagar djupt den syriska regimens bristande engagemang trots upprepade kontakter och beredvillighet från företrädare för den syriska oppositionen att förhandla med den syriska regimen i samband med utarbetandet av en ny konstitution för Syrien. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att inrätta en FN-ledd mekanism för att övervaka, kontrollera och rapportera om vapenvilor.
4. Europaparlamentet motsätter sig en normalisering av de diplomatiska förbindelserna med den syriska regimen så länge som det inte har gjorts några väsentliga framsteg på plats i Syrien med ett tydligt, varaktigt och trovärdigt engagemang för en inkluderande politisk process. Parlamentet anser att det kommande presidentvalet i Syrien 2021 i den rådande situationen saknar all trovärdighet i det internationella samfundets ögon. Parlamentet fördömer skarpt parlamentsledamöters besök hos den syriska regimen, och betonar att dessa ledamöter inte företräder Europaparlamentet.
5. Europaparlamentet beklagar att vissa aktörer ytterligare har splittrat en fragmenterad syrisk opposition och hindrat Genèveprocessen.
6. Europaparlamentet fördömer skarpt alla grymheter och kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, särskilt av Assadregimen, men även av ryska, iranska och turkiska aktörer, och uppmanar Ryssland, Iran och Hizbollah att dra tillbaka alla egna styrkor och inofficiella styrkor som står under deras befäl, med undantag för dem som deltar i en internationell fredsbevarande styrka eller stabiliseringsstyrka inom ramen för ett mandat från FN:s säkerhetsråd. Parlamentet beklagar djupt den roll som Ryssland och Iran spelar genom att stödja den syriska regimens fullständiga förtryck av dess civilbefolkning, och genom att ta över Syriens politiska process och ekonomiska resurser.
7. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att dra tillbaka sina trupper från norra Syrien, som landet olagligen ockuperar utan ett FN-mandat. Parlamentet fördömer Turkiets olagliga överföringar av kurdiska syrier från det ockuperade norra Syrien till Turkiet för frihetsberövande och lagföring i strid med Turkiets internationella skyldigheter enligt Genèvekonventionerna. Parlamentet kräver att alla syriska fångar som har överförts till Turkiet omedelbart ska återbördas till de ockuperade områdena i Syrien. Parlamentet är oroat över att Turkiets pågående fördrivningar kan utgöra etnisk rensning mot den kurdiska befolkningen i Syrien. Parlamentet betonar att Turkiets ingripande har försvagat de internationella insatserna mot Isil/Daish. Parlamentet fördömer kraftfullt Turkiets användning av syriska legosoldater i konflikter i Libyen och Nagorno‑Karabach, i strid med internationell rätt.
8. Europaparlamentet tror fullt och fast på nyttan av Syriens religiösa och etniska mångfald. Parlamentet beklagar djupt den syriska regimens långvariga diskriminering av kurdiska syrier. Parlamentet fördömer den syriska regimens riktade angrepp mot kritiska röster, såsom mottagaren av Europaparlamentets Sacharovpris, Ali Ferzat, för hans kritik mot president Bashar al-Asad, liksom den syriska regimens attacker mot 124 kristna kyrkor, som har dokumenterats av det syriska nätverket för mänskliga rättigheter (SNHR). Parlamentet fördömer med kraft de mord på religiösa minoriteter som Isil/Daish har begått, särskilt folkmorden på yazidier, shiamuslimer och kristna 2014–2018. Parlamentet beklagar djupt väpnade oppositionsgruppers förföljelse av minoriteter.
9. Europaparlamentet påminner det internationella samfundet om allvaret i och omfattningen av de kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Syrien som har begåtts av olika parter i konflikten. Parlamentet pekar på den syriska regimens oerhörda ansvar, genom att den beslutade att bemöta fredliga protester med ett fullständigt förtryck med avskyvärda medel. Parlamentet påminner om betydelsen av Caesar-rapporten och den bekräftelse som Frankrike lade fram för FN:s säkerhetsråd 2014 av trovärdigheten hos fotografierna av de 11 000 identifierade fångar som svältes och torterades till döds i förvarsenheter och militärsjukhus runt Damaskus mellan 2011 och 2013. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja FN:s undersökningskommissions rekommendation från mars 2021 om att underlätta inrättandet av en oberoende mekanism med ett internationellt mandat och en strategi som fokuserar på offren för att finna saknade personer eller deras kvarlevor, inbegripet de som har påträffats i massgravar.
10. Europaparlamentet fördömer kraftfullt att den syriska regimen har dödat 550 internationella och syriska journalister, och att Isil/Daish och andra väpnade grupper har dödat dussintals. Parlamentet uppmanar den syriska regimen att omedelbart frige de 400 journalister som enligt SNHR är frihetsberövade.
11. Europaparlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag användningen av våldtäkt som ett krigsvapen mot kvinnor, såväl av den syriska regimen och dess miliser, enligt vad FN:s oberoende internationella undersökningskommission har dokumenterat, som av Daish, mot yazidiska och shiamuslimska kvinnor. Parlamentet påminner om den roll som kvinnor spelade under revolten 2011 och den grundläggande betydelsen av att inkludera kvinnor på alla nivåer i Syriens politiska, ekonomiska och rättsliga maktstrukturer, även i övergångsrättvisa. Parlamentet upprepar vikten av att inkludera kvinnor och unga i konfliktlösningsprocessen.
12. Europaparlamentet upprepar sitt starkaste fördömande av ryska luftangrepp som dödade totalt mer än 6 900 civila, däribland 2 000 barn, med klustervapen, termobariska bomber och långdistansrobotar riktade mot oberoende mediecentrum, sjukhus, humanitär infrastruktur, däribland mer än 207 sjukvårdsinrättningar, enligt SNHR, och syriska civilförsvarsenheter, såsom medlemmar i den humanitära organisationen Vita hjälmarna. Parlamentet fördömer Rysslands försök att skada Vita hjälmarnas anseende i västerländska medier genom en aggressiv och ihållande desinformationskampanj på sociala medier. Parlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag ryska stridsflygplans deltagande i den syriska regimens attacker med kemiska vapen, såsom i massakern med kemiska vapen i Khan Shaykun i april 2017, varefter ryska stridsflygplan omedelbart bombade det enda sjukhus där offren vårdades.
13. Europaparlamentet uppmanar med kraft den syriska regimen att omedelbart frige de 130 000 politiska fångar som orättmätigt har frihetsberövats, däribland kvinnor, män och barn som har fallit offer för påtvingade försvinnanden av syriska säkerhetsstyrkor. Parlamentet fördömer med kraft den systematiska användningen av tortyr, omänsklig behandling och sexuellt våld under de fruktansvärda förhållanden under vilka de hålls fängslade, utan möjlighet att få tillgång till en civil domstol eller träffa en advokat, läkare eller sin familj. Parlamentet betonar att de nekas sin grundläggande rätt till en rättvis rättegång, inbegripet undanhållande av information om deras gripande och tortyr för att tvinga fram falska erkännanden. Parlamentet uppmanar med kraft de syriska myndigheterna att utan undantag ge erkända internationella humanitära icke-statliga organisationer och övervakningsorganisationer omedelbart och obehindrat tillträde till förvarsanläggningar utan föregående anmälan.
14. Europaparlamentet betonar att Isil/Daish fortfarande är aktiva i regionen och att de inte har besegrats. Parlamentet uttrycker sin oro över de svårigheter man stöter på för att bevara och få tillgång till bevis för brott som har begåtts av Isil/Daish, och för att upptäcka vad som hänt de som har blivit kidnappade. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja insatser på plats för att dokumentera och bevara bevis för dessa brott. Parlamentet välkomnar lagföringen av EU-medborgare och tredjelandsmedborgare som har anslutit sig till Isil/Daish.
15. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att Isil/Daish åter har fått fotfäste i nordöstra Syrien. Parlamentet lovordar de insatser som gjorts av den internationella koalitionen mot Isil/Daish. Parlamentet betonar vikten av att Förenta staterna fortsätter att engagera sig långsiktigt i koalitionen. Parlamentet bekräftar sitt stöd för de insatser som görs av den globala koalitionen mot Isil/Daish, och framhåller det viktiga bidrag som Syriens demokratiska styrkor (SDF) står för som en allierad i kampen mot Isil/Daish.
16. Europaparlamentet uttrycker sin oro över de ökande spänningarna i irakiska Kurdistan, där situationen under de senaste åren har varit stabilare än i Syrien, och som varit en fristad för syriska flyktingar.
17. Europaparlamentet bekräftar att de personer som är ansvariga för centrala internationella brott måste åtalas på vederbörligt sätt, även av EU:s medlemsstater i avsaknad av andra internationella eller nationella processer för övergångsrättvisa. Parlamentet betonar att det är ytterst viktigt att alla parter i konflikten tillsammans löser frågan om personer som har frihetsberövats och försvunnit, som en grundläggande del av en övergångsprocess i syfte att uppnå fred.
18. Europaparlamentet påminner om att Internationella brottmålsdomstolen även i fortsättningen bör vara den främsta jurisdiktionen för internationell rättskipning när det gäller folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Parlamentet anser att bristen på ansvarsutkrävande utgör en grogrund för ytterligare grymheter och förvärrar offrens lidande. Parlamentet insisterar därför på att alla förövare måste ställas till svars, främst genom tillämpning av principen om universell jurisdiktion, och att offren ska gottgöras. Parlamentet betonar att införandet av åtgärder för reparativ rättvisa inte kan vänta tills konflikten är slut, och uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att öka sitt stöd för processer som leds av representativa grupper av syrier. Parlamentet fördömer kraftfullt Rysslands 16 veton i FN:s säkerhetsråd, med stöd av Kina, mot att hänskjuta Syrien till Internationella brottmålsdomstolen.
19. Europaparlamentet välkomnar den första domen någonsin mot en säkerhetstjänsteman i den syriska regimen för deltagande i brott mot mänskligheten, som utdömdes vid domstolen i Koblenz i Tyskland den 24 februari 2021.
20. Europaparlamentet lovordar EU-medlemsstaternas insatser sedan 2019, för att säkra ett brett internationellt stöd för att säkerställa långsiktig finansiering inom ramen för FN:s allmänna budget för FN:s internationella, opartiska och oberoende mekanism för stöd till utredningar och åtal av dem som är ansvariga för de allvarligaste brotten enligt internationell rätt som begåtts i Syrien sedan mars 2011.
21. Europaparlamentet välkomnar den fransk-tyska gemensamma utredningsgruppen som ska stödja lagföringen av de brott mot mänskligheten som dokumenterats i Caesar‑rapporten. Parlamentet välkomnar de internationella arresteringsorder som båda länderna utfärdade 2018 för att gripa tre högt uppsatta säkerhetstjänstemän. Parlamentet lovordar den roll som lokala syriska icke-statliga organisationer spelar när det gäller att kontrollera, dokumentera, samla in och skydda bevis för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, liksom den kompletterande roll som spelas av icke-statliga organisationer, såsom kommissionen för internationellt ansvarstagande och rättvisa, när det gäller att hjälpa europeiska brottsbekämpande och rättsliga myndigheter att effektivt lagföra krigsförbrytare som befinner sig på EU-medlemsstaternas territorium. Parlamentet uppmanar EU att erbjuda syrier mer juridisk utbildning så att de kan spela en roll i kampen mot straffrihet.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en EU-handlingsplan mot straffrihet, med ett särskilt kapitel om Syrien. Parlamentet betonar att denna handlingsplan bör syfta till att bättre samordna och harmonisera medlemsstaternas insatser och resurser för att lagföra krigsförbrytare i EU. Parlamentet anser att övergångsrättvisa spelar en grundläggande roll för att trygga freden på lång sikt. Parlamentet uppmanar EU att inrätta en särskild europeisk fond för offer för brott mot mänskligheten i Syrien.
23. Europaparlamentet stöder medlemsstaternas insatser för att förbättra samordningen av rättsliga och polisiära resurser och migrationsresurser genom att utveckla gemensamma jurisdiktioner för att göra sina rättsliga befogenheter ömsesidiga och underlätta lagföring. Parlamentet betonar att bättre utrustade medlemsstater bör dela med sig av sina experter och tolkar för att underlätta effektiva och ändamålsenliga utredningar, samtidigt som varje medlemsstat bör sträva efter att utse en utsedd åklagare för sådana brott för att påskynda den rättsliga samordningen.
24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att automatiskt utbyta information på EU-nivå om misstänkta krigsförbrytare enligt artikel 1F i Genèvekonventionen. Parlamentet anser också att det behövs ett närmare samarbete mellan migrationsmyndigheter och åklagare om misstänkta krigsförbrytare på nationell nivå.
25. Europaparlamentet uppmanar med kraft alla EU-medlemsstater att utan undantag samarbeta fullt ut i kampen mot straffrihet. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över att vissa medlemsstater inte samarbetar för att lagföra syriska krigsförbrytare.
26. Europaparlamentet stöder till fullo de europeiska insatserna under Nederländernas ledning sedan september 2020 för att inleda rättsliga förfaranden mot Syrien vid Internationella domstolen för landets överträdelse av FN:s konvention mot tortyr.
27. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att begära att Syrien utesluts från OPCW för förfalskning av bevis på användning av kemiska vapen, vid OPCW:s kommande vårkonferens 2021. Parlamentet upprepar sin chock över och sitt fördömande av den syriska regimens 336 dokumenterade kemiska attacker, där klorgas, sarin och svavelsenapsgas har använts mot civila.
28. Europaparlamentet fördömer skarpt alla parters angrepp på biståndsarbetare, särskilt de angrepp som den syriska regimen och Isil/Daish ligger bakom. Parlamentet pekar på den syriska regimens särskilda ansvar för det riktade dödandet av biståndsarbetare sedan 2011. Parlamentet understryker Rysslands överväldigande ansvar för attacker mot biståndsarbetare, särskilt för dess bombattentat mot MSF:s 21 fältsjukhus i oktober 2015.
29. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över det syriska folkets fortsatta lidande, tio år efter det att konflikten började. Parlamentet är särskilt oroat över att de humanitära behoven i Syrien har ökat med en femtedel enbart under det senaste året, och att ytterligare 4,5 miljoner syrier har hamnat i en osäker livsmedelsförsörjning, medan 90 % lever under fattigdomsgränsen. Parlamentet anser att tillträde för humanitärt bistånd måste fortsätta att vara en central prioritering för EU i Syrien, och att ökade behov kräver större finansiella och politiska insatser från EU:s sida. Parlamentet noterar att FN:s säkerhetsråds resolution 2533 om gränsövergången vid Bab al-Hawa är föremål för förlängning i juli 2021. Parlamentet beklagar att Ryssland och Kina lade ner sina röster i den senaste omröstningen i stället för att rösta för resolutionen. Parlamentet anser inte att man kan förlita sig på leveranser av humanitärt bistånd över skiljelinjer för att ge bistånd till dem som för närvarande är beroende av gränsöverskridande leveranser. Parlamentet påminner om att 2,4 miljoner syrier är beroende av denna gränsövergång för sin överlevnad, och att om man inte förlänger tillståndet för denna gränsövergång med minst 12 månader kommer det att få allvarliga och livshotande konsekvenser. Parlamentet fördömer agerandet hos de medlemmar av FN:s säkerhetsråd som har strävat efter att begränsa tillträdet för humanitärt bistånd av politiska skäl. Parlamentet uppmanar med kraft alla medlemmar i FN:s säkerhetsråd att stödja förnyandet av resolutionen om gränsöverskridande tillträde för humanitärt bistånd, för att undvika en förvärrad humanitär kris och säkerställa en utvidgning av och stöd till insatser över skiljelinjer som genomförs i enlighet med humanitära principer. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa ett omedelbart förnyat godkännande av gränsövergångarna vid Bab al-Salam och al-Yarubiyah i enlighet med FN:s generalförsamlings resolution 74/169, för att se till att biståndet når behövande befolkningsgrupper både i nordväst och nordöst via de mest direkta rutterna. Parlamentet understryker vikten av att se till att humanitärt bistånd riktas enbart till de mest behövande.
30. Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att snarast ta itu med det syriska folkets rekordstora humanitära behov i och utanför Syrien. Parlamentet uppmuntrar EU, som sammankallare till den femte givarkonferensen för Syrien som äger rum i Bryssel, att samla de andra internationella givarna kring att öka stödet till hälso- och sjukvårdssektorn i åtgärdsplanen för humanitärt bistånd till Syrien genom ökad, flexibel och flerårig finansiering som täcker befolkningens behov på lång sikt. Parlamentet uppmanar internationella givare att särskilt investera i program som reparerar, återställer och stärker skadade eller förstörda hälso- och sjukvårdsinrättningar, liksom annan civil infrastruktur som har lidit skada.
31. Europaparlamentet uppmanar med kraft FN:s säkerhetsråd att uttryckligen efterlysa skydd av hälso- och sjukvårdspersonal i kommande FN-resolutioner och officiella diskussioner. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU:s medlemsstater att erbjuda politiskt stöd och operativt stöd till FN-ledda initiativ och utredningar för ansvarsskyldighet för att upprätthålla internationell humanitär rätt.
32. Europaparlamentet betonar, inför den femte givarkonferensen i Bryssel den 29−30 mars 2021, vikten av att inte bara upprätthålla utfästelserna om humanitärt bistånd utan även öka dem för syrier, internflyktingar och flyktingar samt för de folkgrupper som har drabbats av krisen i regionen. Parlamentet påpekar att EU och dess medlemsstater är de största givarna av humanitärt bistånd till den humanitära krisen i Syrien, med donationer sedan 2011 på 20 miljarder euro. Parlamentet är djupt oroat över den brittiska regeringens påstådda planer på att avsevärt minska sina biståndsbidrag, inbegripet minskningar på 67 % för Syrien och 88 % för Libanon.
33. Europaparlamentet lovordar den roll som grannländerna har spelat genom att visa solidaritet och ge stöd till syriska flyktingar i Libanon, Jordanien, Turkiet och Irak. Parlamentet uppmanar med kraft EU:s medlemsstater att fortsätta att finansiera humanitära biståndsprogram i värdländer för flyktingar, och för internflyktingar i Syrien. Parlamentet uppmanar med kraft EU:s medlemsstater att tillhandahålla all finansiering och allt stöd som behövs för att se till att alla syriska flyktingbarn i värdländerna inte bara har tillgång till primärutbildning utan även till sekundärutbildning. Parlamentet uppmanar med kraft alla värdländer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppnå detta, och att undanröja alla administrativa och rättsliga hinder. Parlamentet uppmuntrar värdländerna att fokusera på tillgång till sysselsättning, hälso- och sjukvård och utbildning samt medborgardokumentation, vilket kommer att främja flyktingars förmåga att arbeta sig fram till en ställning där de klarar sig själva.
34. Europaparlamentet noterar att EU:s Madad-fond för insatser med anledning av krisen i Syrien kommer att löpa ut i slutet av 2021. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa finansiella medel för EU:s humanitära insatser mot krisen i Syrien inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, och att säkerställa en obehindrad drift av dess projekt.
35. Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att stödja principbaserat humanitärt bistånd, utan att normalisera förbindelserna med den syriska regimen. Parlamentet varnar för att investera EU:s finansiella tillgångar, antingen direkt eller indirekt, i den allmänna återuppbyggnaden av Syrien, om den syriska regimen inte genomför en trovärdig politisk process. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att, som en del av den långsiktiga planeringen av insatserna i Syrien, utarbeta en kraftfull strategi för tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter för framtida återuppbyggnadsinsatser i nära samarbete med det syriska civilsamhället, inbegripet en övervakningsram med specifika indikatorer för människorättsnormer. Parlamentet beklagar Rysslands, Irans, Kinas och Turkiets affärsplaner för att dra nytta av Syriens förstörelse.
36. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att behålla sanktionerna mot personer och enheter som är inblandade i förtrycket i Syrien. Parlamentet betonar vikten av att undvika oavsiktliga negativa konsekvenser av sanktioner genom humanitära undantag för principbaserade humanitära insatser, och vikten av att tillsammans med Förenta staterna ta itu med problemet med överreglering av banker.
37. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att förnya och utöka förteckningen över personer som är föremål för riktade sanktioner enligt EU:s globala ordning för sanktioner avseende de mänskliga rättigheterna, inbegripet de syriska, ryska och iranska civila och militära befälhavare som enligt tillförlitliga källor är inblandade i krigsförbrytelser.
38. Europaparlamentet är fast beslutet att anta en effektiv EU-lagstiftning om företagens tillbörliga aktsamhet som ålägger EU-företag och företag som är verksamma på den inre marknaden skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter.
39. Europaparlamentet påminner alla EU-medlemsstater om att Syrien inte är ett säkert land att återvända till. Parlamentet anser att varje återvändande bör vara säkert, frivilligt, värdigt och välinformerat, i linje med EU:s uttalade ståndpunkt. Parlamentet uppmanar alla EU-medlemsstater att avstå från att ändra den nationella politiken så att vissa kategorier av syrier fråntas sin skyddade status, och att vända denna trend om de redan har tillämpat en sådan politik. Parlamentet uppmanar med kraft Libanon, Turkiet och alla länder i regionen att tillfälligt stoppa utvisningarna av syrier tillbaka till Syrien mot deras vilja.
40. Europaparlamentet fördömer den irreparabla skada som al-Asad genom sin brända jordens taktik har åsamkat kulturplatser, och jihadisternas plundring och smuggling av artefakter för att finansiera sin roll i konflikten.
41. Europaparlamentet är extremt oroat över den försämrade humanitära, sanitära och säkerhetsmässiga situationen i lägren i nordöstra Syrien, framför allt al-Hol- och al‑Roj‑lägren, som fortfarande är grogrund för radikalisering. Parlamentet anser att EU‑medborgare som misstänks tillhöra terroristorganisationer och som hålls frihetsberövade i dessa läger bör ställas inför rätta. Parlamentet uttrycker sin chock över mordet på en medarbetare i Läkare utan gränser, som arbetade i al-Hol-lägret, den 24 februari 2021, vilket ytterligare visar vilket mänskligt lidande våldet och de osäkra levnadsförhållandena i lägret medför.
42. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skydda barn som är medborgare i medlemsstaterna och som kan hållas i förvar på grund av säkerhetsrelaterade brott eller samröre med väpnade grupper.
43. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta för barnet att återvända till sitt ursprungsland för rehabilitering, återanpassning och/eller lagföring, beroende på vad som är lämpligt, i full överensstämmelse med internationell rätt.
44. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Iraks regering och representantråd, Kurdistans regionala regering samt till Ryska federationens regering och parlament.
- [1] EUT C 162, 10.5.2019, s. 119.
- [2] EUT C 307, 30.8.2018, s. 117.
- [3] EUT C 334, 19.9.2018, s. 69.
- [4] Antagna texter, P9_TA(2019)0049.
- [5] Antagna texter, P9_TA(2019)0066.
- [6] EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 115.
- [7] EUT L 12I, 15.1.2021, s. 3.
- [8] EUT L 150, 18.6.2003, s. 67.