GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Libanon
15.9.2021 - (2021/2878(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
B9‑0465/2021 (Verts/ALE)
B9‑0467/2021 (S&D)
B9‑0468/2021 (ECR)
B9‑0469/2021 (PPE)
B9‑0470/2021 (Renew)
Michael Gahler, Tom Vandenkendelaere, David McAllister, Željana Zovko, Sandra Kalniete, Andrey Kovatchev
för PPE-gruppen
Evin Incir, Pedro Marques, Tonino Picula
för S&D-gruppen
Christophe Grudler, Petras Auštrevičius, Stéphane Bijoux, Izaskun Bilbao Barandica, Gilles Boyer, Sylvie Brunet, Olivier Chastel, Ilana Cicurel, Jérémy Decerle, Laurence Farreng, Klemen Grošelj, Sandro Gozi, Bernard Guetta, Valérie Hayer, Karin Karlsbro, Fabienne Keller, Ilhan Kyuchyuk, Nathalie Loiseau, Karen Melchior, Javier Nart, Samira Rafaela, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Michal Šimečka, Irène Tolleret, Véronique Trillet‑Lenoir, Hilde Vautmans, Marie‑Pierre Vedrenne, Stéphanie Yon‑Courtin
för Renew-gruppen
Salima Yenbou
för Verts/ALE-gruppen
Anna Fotyga, Jadwiga Wiśniewska, Elżbieta Rafalska, Ryszard Czarnecki, Ladislav Ilčić, Raffaele Fitto, Adam Bielan, Witold Jan Waszczykowski, Valdemar Tomaševski
för ECR-gruppen
Fabio Massimo Castaldo
Europaparlamentets resolution om situationen i Libanon
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Libanon, särskilt resolutionen av den 22 maj 2008 om situationen i Libanon[1],
– med beaktande av tidigare resolutioner från FN:s säkerhetsråd, särskilt 1559 (2004), 1701 (2006), 2539 (2020) och 2591 (2021),
– med beaktande av Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, å andra sidan[2],
– med beaktande av rådets beslut av den 10 december 2007 om gemenskapens makroekonomiska stöd till Libanon[3],
– med beaktande av den slutliga rapporten av den 26 september 2006 från Europeiska unionens valövervakningsuppdrag i Libanon 2018,
– med beaktande av de åtaganden som man enades om inom ramen för prioriteringarna för partnerskapet EU–Libanon i november 2016, CEDRE-konferensen den 6 april 2018, Libanons ramar för reformer, återhämtning och återuppbyggnad (3RF) i december 2020 samt mötena i den internationella stödgruppen för Libanon den 11 december 2019, 23 september 2020 och 19 maj 2021,
– med beaktande av uttalandet av den 5 augusti 2020 från Janez Lenarčič, kommissionsledamot med ansvar för krishantering, om explosionen i Beirut,
– med beaktande av den internationella konferensen om bistånd och stöd till Beirut och det libanesiska folket den 9 augusti 2020 samt konferensen till stöd för den libanesiska befolkningen den 2 december 2020, vilka anordnades av Frankrike och FN,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 23 september 2020 från den internationella stödgruppen för Libanon,
– med beaktande av uttalandet av den 28 september 2020 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, på EU:s vägnar, om Libanons nominerade premiärministers avgång,
– med beaktande av rapporten om Libanons ramar för reformer, återhämtning och återuppbyggnad (3RF), som antogs av EU, FN och Världsbanken i december 2020,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 7 december 2020 om Libanon,
– med beaktande av Världsbankens ekonomiska översikt om Libanon (LEM) av den 1 juni 2021 och den snabba bedömning av skador och behov (RDNA) i Beirut som utarbetats av Världsbanksgruppen i samarbete med EU och FN,
– med beaktande av uttalandena och kommentarerna av den 19 juni 2021 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (vice ordföranden/den höga representanten), Josep Borrell, under hans besök i landet,
– med beaktande av uttalandet av den 16 juli 2021 från vice ordföranden/den höga representanten, Josep Borrell, om att den nominerade premiärministern Saad Hariri avgått,
– med beaktande av uttalandet av den 16 juli 2021 från ordföranden för utskottet för utrikes frågor, David McAllister, och ordföranden för delegationen för förbindelserna med Mashriqländerna, Isabel Santos, där Libanons politiska ledning uppmanades bryta det dödläge som uppstått efter den nominerade premiärministerns avgång,
– med beaktande av Unicefs pressmeddelande av den 23 juli 2021 Lebanon: Public water system on the verge of collapse, UNICEF warns (”Libanon: vattenförsörjningen på randen till kollaps, varnar Unicef”),
– med beaktande av uttalandet av den 26 juli 2021 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om regeringsbildningsprocessen,
– med beaktande av uttalandet av den 28 juli 2021 från medordförandena för det andra mötet i den rådgivande gruppen om 3RF,
– med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2021/1277 av den 30 juli 2021 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Libanon[4],
– med beaktande av uttalandet av den 3 augusti 2021 från vice ordföranden/den höga representanten, Josep Borrell, om årsdagen för explosionen i Beiruts hamn,
– med beaktande av konferensen till stöd för Libanons befolkning, som ägde rum via videokonferens den 4 augusti 2021, och uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten, Josep Borrell, under konferensen,
– med beaktande av FN:s generalsekreterares skrivelse av den 4 augusti 2021 till FN:s säkerhetsråds ordförande om förlängning av uppdraget för FN:s interimstyrka i Libanon (Unifil),
– med beaktande av uttalandet av den 4 augusti 2021 från Europeiska rådets ordförande vid den tredje internationella konferensen till stöd för Libanons befolkning, som hölls på gemensam inbjudan av FN:s generalsekreterare och Frankrikes president,
– med beaktande av uttalandet av den 7 augusti 2021 från utrikestjänstens talesperson om fördömande av avfyrandet av raketer från södra Libanon,
– med beaktande av uttalandet av den 26 augusti 2021 från FN:s generalsekreterare António Guterres om den försämrade socioekonomiska situationen i Libanon,
– med beaktande av beslut nr 1/2016 från mötet i associeringsrådet EU–Libanon av den 11 november 2016, Överenskommelse om prioriteringarna för partnerskapet EU–Libanon, och av förslaget till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i det associeringsråd som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, å andra sidan, vad gäller en förlängning av prioriteringarna för partnerskapet EU–Libanon fram till dess att nya uppdaterade gemensamma dokument antas av EU och Libanon (COM(2021)0406),
– med beaktande av incidenterna i augusti och september 2019 samt den 14 april 2020, 17 april 2020, 27 juli 2020 och i maj 2021, den 20 juli 2021 och den 4 till 6 augusti 2021, vilka utspelade sig tvärs över den blå linjen,
– med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 9 februari 2021 Förnyat partnerskap med det södra grannskapet – En ny agenda för Medelhavsområdet (JOIN(2021)0002),
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Dagens situation i Libanon är ytterst alarmerande och djupt oroväckande till följd av den politiska, ekonomiska, sociala, finansiella och hälsorelaterade krisen och landets institutionella sammanbrott. Libanon är en nära och viktig partner till Europeiska unionen. Detta partnerskap bygger på gemensamma intressen, långvariga historiska och kulturella band, regelbunden politisk och social dialog och omfattande direkta personkontakter.
B. Libanon har ett dynamiskt civilsamhälle med många aktivister, företrädare för lokalsamhället, akademiker, konstnärer och ungdomsgrupper som mobiliserar sig och efterlyser brådskande reformer.
C. Situationen i Libanon var kritisk och utmynnade i en finanskris mot utgången av 2019. Massprotester ägde rum redan den 17 oktober 2019 med krav på sociala och ekonomiska rättigheter, ansvarsutkrävande, ett slut på korruptionen och samtliga politiska företrädares avgång. Protesterna kom att kallas Libanons oktoberrevolution. Den 29 oktober 2019 tillkännagav Libanons f.d. premiärminister Saad Hariri regeringens avgång.
D. Den 4 augusti 2020 krävde en förödande explosion av en stor mängd ammoniumnitrat i Beiruts hamn mer än 200 dödsoffer, sårade mer än 6 500 personer och skadade över 74 000 hem, vilket direkt drabbade 300 000 personer. Under den efterföljande händelseutvecklingen avgick den tidigare premiärministern Hassan Diab. Ett år efter explosionen har utredningen av orsakerna ännu inte slutförts – till stor del på grund av korruptionen – och de ansvariga har inte identifierats eller ställts till svars. I en rapport från Human Rights Watch av den 3 augusti 2021 framkom belägg för att tjänstemän varit medskyldiga till explosionen. Den 4 augusti 2021 ägde ytterligare en massprotest rum på gatorna i Beirut med krav på utkrävande av ansvar för explosionen i hamnen. Läckta officiella dokument visar att libanesiska tull-, militär- och säkerhetsmyndigheter samt rättsväsendet vid minst tio tillfällen under sex års tid hade varnat flera regeringar för de farliga lagren med explosiva kemikalier i hamnen i Beirut, men trots detta vidtogs inga åtgärder. Framträdande politiker i Libanon har hindrat den lokala utredningen av den efterföljande explosionen, och myndigheterna avskedade den första undersökningsdomaren efter att han kallat politiker till förhör och har avvisat den andra undersökningsdomarens begäran om att upphäva misstänkta parlamentsledamöters immunitet och förhöra högt uppsatta medlemmar av säkerhetsstyrkorna.
E. Korruptionen är ett av de största problem som hämmar Libanons utveckling och välstånd och fördjupar alienationen från och misstron mot det politiska systemet. Korruptionen är utbredd och genomsyrar alla samhällsnivåer, vilket återspeglas i landets globala och genomsnittliga resultat på de flesta förvaltningsområden. Det nationella institutet mot korruption är fortfarande inte operativt, eftersom utnämningen av dess kommissarier ännu inte är avslutad.
F. Den 10 september 2021 fick Libanon äntligen en regering efter att ha haft tre nominerade premiärministrar: Mustapha Adib, Saad Hariri och Najib Mikati. Den nya regeringen kommer snarast att behöva genomföra det nödvändiga materiella politiska reformpaketet för att Libanon ska kunna bekämpa korruptionen och bevara sin stabilitet, enhet, suveränitet, politiska självständighet och territoriella integritet.
G. Kommunal-, parlaments- och presidentval planeras äga rum i Libanon i maj och oktober 2022. Det är av avgörande betydelse att samtliga politiska ledare respekterar valkalendern för 2022 och säkerställer inkluderande, öppna och rättvisa val med lika möjligheter till kampanjande för alla och möjlighet att rösta för alla libanesiska medborgare, även för dem som bor utanför landet, så som den senaste vallagen från 2017 medger och så som den libanesiska konstitutionen föreskriver. Valövervakningskommissionen saknar de medel den behöver för att utföra sitt uppdrag, vilket väcker farhågor när det gäller insyn och rättvisa i valrörelsen och de val som planeras äga rum nästa år.
H. Omedelbart efter den massiva explosionen gjorde EU tillsammans med Världsbanken och FN en snabb bedömning av skador och behov för att uppskatta konsekvenserna för befolkningen, de fysiska tillgångarna, infrastrukturen och tillhandahållandet av tjänster. Man kom bland annat fram till att skadorna uppgick till mellan 3,8 och 4,6 miljarder US-dollar i de hårdast drabbade bostads- och kultursektorerna, medan förlusterna uppgick till mellan 2,9 och 3,5 miljarder US-dollar, där bostadssektorn drabbats hårdast följt av transporter och kultur. De prioriterade behoven för återhämtning och återuppbyggnad uppgick till mellan 1,8 och 2,0 miljarder US-dollar, med de största behoven inom transporter följt av kultur och bostäder. Det huvudsakliga resultatet blev inrättandet av ramarna för reformer, återhämtning och återuppbyggnad (3RF), som förvaltas tillsammans med Libanons regering. Det har inte gjorts några framsteg med reformerna inom ramen för 3RF på grund av flera månaders dödläge i regeringsbildningen. I maj 2021 tillkännagav Libanons största elproducent, Electricité du Liban (Libanons el), att man inte längre hade råd att köpa bränsle. Libanon vänder sig nu till flera länder för att tillgodose sina omedelbara energibehov.
I. Trots upphävandet av lagen om banksekretess har det inte gjorts några framsteg när det gäller den forensiska revisionen av centralbanken. Efter rapporter från en schweizisk utredning av transaktioner som påstås involvera centralbankschefen, Riad Salameh, och dennes bror inledde den libanesiska allmänna åklagaren en utredning, och franska åklagare har inlett en förundersökning av anklagelserna om penningtvätt avseende Salameh. Centralbankschefen förnekar alla anklagelser.
J. EU har åtagit sig att stödja landets stabilitet och enhet genom ekonomiskt bistånd. EU har gett ett avsevärt bistånd för att de omedelbara konsekvenserna av och behoven efter explosionen ska kunna hanteras. Unionen har mobiliserat 33 miljoner euro i form av nödbistånd och över 250 räddningsarbetare från EU:s medlemsstater. Enbart under 2021 har EU gett Libanon 55,5 miljoner euro i humanitärt bistånd. Sommaren 2021 ställdes ytterligare 5,5 miljoner euro till förfogande för att stärka Libanons insatser mot covid-19. Sedan 2011 har EU och dess medlemsstater mobiliserat 24,0 miljarder euro.
K. Covid-19-pandemin har förvärrat den redan pågående och allmänt utbredda krisen i Libanon, där korruptionen är utbredd på alla nivåer i samhället. Både sårbara och icke sårbara grupper har drabbats hårt. Sedan pandemins utbrott har mer än 610 000 fall av coronaviruset och 8 150 dödsfall registrerats i Libanon. De stadsdelar som drabbades hårdast av den förstörelse av bostäder som orsakades av explosionen var Gemmayze Ashrafiedh, Mar Mikhael Bnabil och Rmeil Medawar, och bristen på alternativa bostäder i dag för dem vars hus förstördes kan komma att påverka den traditionella samhällsstrukturen och sammanhållningen i Libanon.
L. Genom rådets beslut av den 30 juli 2021 fastställdes en ram för riktade sanktioner mot personer och enheter som är ansvariga för att undergräva demokratin eller rättsstaten i Libanon. Sanktionerna inbegriper ett EU-reseförbud och frysning av tillgångar som en följd av att personen eller enheten konsekvent förhindrat bildandet av en regering eller allvarligt undergrävt anordnandet av val, förhindrat eller undergrävt genomförandet av planer som godkänts av myndigheterna och som stöds av EU för att förbättra ansvarsskyldigheten och goda styrelseformer, även inom bank- och finanssektorn, eller gjort sig skyldig till allvarlig ekonomisk misskötsamhet som rör offentliga medel, handlingar som omfattas av FN:s konvention mot korruption och otillåten export av kapital.
M. FN:s ekonomiska och sociala kommission för Västasien har kommit fram till att andelen fattiga personer ökade språngvis redan mellan 2019 och 2020, från 28 % till 55 %. Nivån av multidimensionell fattigdom i Libanon har ökat med nästan det dubbla, från 42 % 2019 till 82 % 2021, och i dag är 34 % av befolkningen drabbad av ”extrem multidimensionell fattigdom”. Arbetslösheten har ökat till över 40 % av arbetskraften och en ökande andel hushåll har svårt att få tillgång till grundläggande tjänster som livsmedel, vatten och hälso- och sjukvård. Världsbanken rapporterade i sin ekonomiska översikt om Libanon (Lebanon Economic Monitor) från juni 2021 att landet genomgår en allvarlig och utdragen ekonomisk depression som sannolikt kommer att rankas bland de allvarligaste kriserna globalt sedan mitten av 1800-talet.
N. Kriget i grannlandet Syrien har tvingat många att fly till Libanon, som tagit emot uppskattningsvis 1,5 miljoner syriska flyktingar, och till detta kommer ytterligare omkring 15 800 flyktingar från Etiopien, Irak, Sudan och andra länder, vilka registrerats hos FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), och cirka 207 700 palestinska flyktingar. Enligt Världslivsmedelsprogrammet var livsmedelsförsörjningen 2021 osäker för 22 % av de libanesiska medborgarna, för 50 % av flyktingarna från Syrien och för 33 % av flyktingarna av andra nationaliteter. Libanon är ett av två länder i Mellanöstern som hyser ett stort antal migranter som är hushållsarbetare och omfattas av kafala-systemet. Sedan 2011 har EU bidragit med 2,4 miljarder euro för att hjälpa de syriska och palestinska flyktingarna genom olika instrument, såsom EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien och det europeiska grannskapsinstrumentet.
O. I april 2020 godkände den libanesiska regeringen en ekonomisk plan och begärde ett IMF-program på grundval av nödvändiga reformer. Diskussionerna med IMF pågår fortfarande. Enligt IMF måste Libanon snabbt sätta i gång med omfattande reformer för att få ordning på de offentliga finanserna, omstrukturera den offentliga skulden, återställa bankväsendet, utvidga det sociala skyddsnätet, reformera statsägda företag och förbättra samhällsstyrningen. IMF har anslagit särskilda dragningsrättigheter till ett värde av 860 miljoner US-dollar såsom kassaförstärkning till landets uttömda reserver och hjälp med de många akuta behoven. Det libanesiska parlamentets finansutskott avvisade regeringens plan på en skuldnedskrivning som skulle ha gjort det möjligt för 98 % av befolkningen att bevara sina besparingar genom att man hade garanterat kontoinnehav på mindre än 500 000 US-dollar. Inför parlamentsledamöternas kritik mot återhämtningsplanen offentliggjorde Internationella valutafonden (IMF) tre uttalanden till stöd för regeringens förslagna plan. De parlamentsledamöter som förkastade återhämtningsplanen har ett egenintresse av att skydda de libanesiska bankernas intressen mot bakgrund av sin roll som eller förbindelse med aktieägare i dessa banker.
P. Den 30 juni 2021 godkände det libanesiska parlamentet en lag om undantagskrediter på 556 miljoner US-dollar, som ska bekosta ett system med ransoneringskort som kommer att ge kontantstöd till de mest utsatta familjerna och ersätta det nuvarande bidragssystemet. Införandet av systemet med ransoneringskort bör ske med respekt för principen om icke-diskriminering.
Q. Europa–Medelhavsavtalet bygger på respekt för demokratiska principer och grundläggande mänskliga rättigheter i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, och den förklaringen är en väsentlig del av avtalet.
R. I FN:s säkerhetsråds senaste resolution om Libanon, nämligen resolution 2591 (2021), som enhälligt antogs den 30 augusti 2021, förlängdes Unifils mandat med ytterligare ett år och man påminde om behovet av ett stadigvarande eldupphör, i enlighet med principerna och innehållet i resolution 1701 (2006).
S. Libanons neutralitet är nyckeln till landets framtida stabilitet. Ett stabilt och till fullo suveränt, enat och demokratiskt Libanon är av avgörande betydelse för stabiliteten, säkerheten och den fredliga utvecklingen i hela Mellanöstern. Den nybildade regeringen och dess ministrar måste nå fram till politiskt oberoende och motsätta sig all utländsk inblandning från länder i Libanons grannskap eller från mer avlägsna länder. Utländsk inblandning är till skada för Libanons utveckling och stabilitet. Hizbollah kontrollerar fortfarande viktiga ministerier i den libanesiska regeringen. Flera av EU:s medlemsstater har stämplat Hizbollah som en terrororganisation. Hizbollah har upprepade gånger visat sin starka ideologiska lojalitet med Iran, vilket destabiliserar den libanesiska regeringen och undergräver dess välbehövliga sammanhållning.
1. Europaparlamentet anser att Libanons nuvarande situation är en av människan skapad katastrof och att de skyldiga är en handfull män som tillhör den regerande politiska klassen. Parlamentet konstaterar att det nyligen bildats en regering, efter 13 månaders politiskt dödläge. Parlamentet beklagar att det endast finns en kvinna bland de nya ministrarna. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Libanons ledare att hålla sina löften och bli en fungerande regering som sköter sitt uppdrag, är trovärdig och ansvarsfull, bortser från splittringen inom parlamentet och är fri från utländskt inflytande. Parlamentet anser att verkställandet av ansvarsskyldighet, upprätthållandet av fria och rättvisa val och tillhandahållandet av grundläggande offentliga tjänster måste väga tyngre än alla personliga hänsynstaganden inom Libanons politiska klass. Parlamentet påminner om att valet i maj 2022, med hänsyn till det politiska dödläget och de allt sämre fungerande statliga institutionerna, under inga omständigheter får senareläggas, och att valet måste förrättas med respekt för internationella demokratiska normer för frihet, rättvisa och transparens.
2. Europaparlamentet uppmanar Libanons myndigheter att begära att vice ordföranden/den höga representanten ett antal månader före valet sänder ut ett valövervakningsuppdrag till Libanon eller, om det anses nödvändigt, ett valexpertuppdrag. Parlamentet uppmanar den nya libanesiska regeringen att till fullo genomföra rekommendationerna från EU:s valobservatörsuppdrag 2018. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla allt tekniskt och finansiellt bistånd som behövs för att valet ska kunna hållas under bästa möjliga förhållanden och att sträva efter att garantera att hela processen är rättvis och transparent. Den nya libanesiska regeringen uppmanas eftertryckligen att förse valövervakningskommissionen med alla medel, all den personal och all den utrustning som krävs för att den ska kunna utföra sitt uppdrag fullt ut. Parlamentet begär dessutom att det inrättas en internationell humanitär insatsstyrka under FN:s överinseende, med uppgift att stödja genomförandet av det humanitära biståndet och övervaka utnyttjandet av medlen. Parlamentet påminner om att FN har utvecklat en ram för att stödja kvinnor som kandidater och väljare och därmed främja ett ökat deltagande av kvinnor i den politiska processen, och begär att denna ram integreras fullt ut i planerna för valreformer.
3. Europaparlamentet uppmanar EU att erbjuda Libanon att EU ska sända ut ett mångsidigt rådgivningsuppdrag för administrativa frågor, för att tillgodose det akuta behovet av motåtgärder mot det allt snabbare sammanbrottet för den offentliga förvaltningen och de grundläggande tjänsterna. Den nya regeringen uppmanas eftertryckligen att skyndsamt genomföra viktiga förvaltningsreformer och ekonomiska reformer som kommer att säkerställa politisk och ekonomisk återhämtning, inbegripet en trovärdig reglering av centrala ekonomiska sektorer, såsom elsektorn.
4. Europaparlamentet påminner om att en transparent, oberoende, neutral och verkningsfull utredning av explosionen i Beiruts hamn är en prioriterad fråga och att det måste säkerställas att en sådan utredning blir av. Parlamentet uppmanar kraftfullt de libanesiska myndigheterna att respektera de rättsliga förfarandena och rättsväsendets oberoende, och att bistå alla insatser som skulle göra det möjligt att göra en ordentlig utredning och ställa till svars de personer som var ansvariga för de beslut som ledde till explosionen i hamnen i Beirut. Parlamentet efterlyser ett oberoende internationellt informationsuppdrag till Libanon för att, inom ramen för FN, utreda explosionen i Beirut. Parlamentet håller fast vid att de som befinns vara direkt eller indirekt ansvariga måste ställas till svars för de människoliv som gått förlorade och de skador som åsamkats Libanons folk.
5. Europaparlamentet uppmanar, med tanke på de svåra förhållandena på plats, kommissionen och medlemsstaterna att ställa ytterligare humanitärt bistånd till förfogande, framför allt livsmedelsbistånd, sjukhusmaterial och läkemedel, och att tillhandahålla alternativa källor till energi, bland annat solpaneler till alla skolor och sjukhus, vilka inte bör föras in i landet via offentliga organ, utan via andra enheter såsom välkända icke-statliga organisationer, civilsamhällesorganisationer och trosbaserade organisationer i Libanon som kan genomföra reformer. Parlamentet insisterar på att man behöver inkludera lokala civilsamhällesorganisationer i utformningen, planeringen, samordningen, genomförandet och utvärderingen av biståndsprogram för Libanon. Parlamentet uppmanar kommissionen att finna mekanismer som på ett strategiskt och flexibelt sätt tillämpar kriterier för att organisationerna snabbt ska kunna få tag på biståndsmedel för att åtgärda de omedelbara behoven, samtidigt som man alltid respekterar det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd och internationell humanitär rätt. Parlamentet understryker behovet av en kraftfull övervakning av EU:s bistånd för att se till att det överförs direkt till de behövande. Parlamentet beklagar djupt den extremt höga nivån av misskötsel och bristen på finansiell tillsyn över de medel som tillhandahållits tidigare.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EU:s medlemsstater att samarbeta konstruktivt med den nya libanesiska regeringen om genomförandet av de strukturella och sektoriella reformer som krävs för att låsa upp det betydande makroekonomiska stödet från EU och stärka våra handelsförbindelser, som är villkorade mot konkreta framsteg om genomförandet av de reformer som krävs inom de så kallade 3RF-ramarna (reformer, återhämtning och återuppbyggnad).
7. Europaparlamentet uppmanar Libanons myndigheter att så fort som möjligt återuppta diskussionerna med IMF, för att konkreta reformer ska kunna vidtas för människorna i Libanon i deras utsatta situation. Parlamentet uppmanar kraftfullt Libanons myndigheter att genomföra de åtaganden man gjorde vid den ekonomiska konferensen för utveckling genom reformer tillsammans med den privata sektorn (CEDRE) i april 2018 med stöd från den internationella stödgruppen för Libanon och i enlighet med vad alla politiska ledare i Libanon kommit överens om. Detta förutsätter meningsfulla och djupgående reformer av ekonomin och styrelseformerna, bland annat genom att den ekonomiska stabiliteten och finanssektorns trovärdighet återställs, rättsväsendets oberoende garanteras, respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatlighet garanteras och korruptionen bekämpas. Parlamentet uppmanar de libanesiska myndigheterna att stödja de mest utsatta samhällena i Libanon, genom bland annat sociala skyddsnät. Dessutom uppmanas de libanesiska myndigheterna att godkänna budgeten för 2021 och förbereda en budget för 2022, inklusive ett kraftfullt program för socialt skydd där man omsätter det sociala nödskyddsnätet och det nationella programmet för fattigdomsbekämpning. Parlamentet uppmanar kraftfullt de libanesiska myndigheterna att avsätta en tillräckligt stor budgetpost inför valet 2022.
8. Europaparlamentet betonar att Libanon, på grund av Assadregimens totala förtryck av Syriens folkuppror 2011, är det land i världen som har tagit emot den största andelen syriska flyktingar. Parlamentet påpekar att den syriska regimen har ett särskilt ansvar för denna fortsatt dramatiska humanitära situation. Parlamentet påminner om att tillräcklig långsiktig finansiering och programplanering är avgörande för att stödja internflyktingar och flyktingar utanför den humanitära programcykeln, för att vi ska kunna nå fram till hållbara lösningar för fördrivna personer. Parlamentet påminner om den utsatta situationen för syriska och palestinska flyktingar i Libanon och understryker att det behövs en vederbörlig, förutsägbar och mångskiktad finansiering till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) och andra aktörer som arbetar med flyktingar för att säkerställa att flyktingana i landet ges full tillgång till grundläggande tjänster. Parlamentet betonar behovet av utökat samarbete och en djupare dialog med icke-statliga organisationer och andra som hjälper flyktingarna i landet.
9. Europaparlamentet uppmanar med kraft Libanons nya regering och president att dels vidta alla nödvändiga åtgärder för att få bort korruptionen, också den korruption som tar formen av försnillning av allmänna medel och skatteflykt, dels säkerställa att de framtida ledamöterna av den nationella korruptionsbekämpande institutionen är fullständigt oberoende och dels anhålla om tekniskt stöd från det internationella samfundet via FN:s mekanismer och FN:s konvention mot korruption, för att Libanons folk ska garanteras både öppenhet och fullständigt ansvarsutkrävande. Parlamentet påminner om att EU, Världsbanken och FN har krävt att det ska inrättas ett oberoende och öppet rättsväsende samt antas en modern lag om offentlig upphandling och en strategi mot korruption, samt fördömer bristen på åtgärder från de olika libanesiska regeringarnas sida under de senaste åren.
10. Europaparlamentet betonar det särskilda ansvar som bärs av Hizbollah och andra fraktioner i undertryckandet av den libanesiska folkrörelsen 2019 och i Libanons politiska och ekonomiska kris. Parlamentet uppmanar alla utomstående makter att låta bli att blanda sig i Libanons angelägenheter och kräver att landets suveränitet och politiska självständighet ska respekteras. Parlamentet uppmanar med kraft alla politiska grupperingar inom regeringen att få slut på sekterismen och genomföra reformer för alla som bor i Libanon, utan någon diskriminering på religiös eller etnisk grund.
11. Europaparlamentet uttrycker djup oro över att det fortfarande inte gjorts några framsteg, vare sig i riktning mot ett permanent eldupphör eller mot andra nyckelinslag i FN:s säkerhetsråds resolution 1701 (2006), mot bakgrund av den senaste tidens spänningar vid Libanons gräns i söder. Parlamentet bekräftar än en gång sitt starka stöd till Libanons territoriella integritet, suveränitet och politiska självständighet, i linje med FN:s säkerhetsråds nyligen antagna resolution 2591 (2021). Parlamentet påminner om EU:s ståndpunkt om att FN:s säkerhetsråds relevanta resolutioner 1559 (2005) och 1701 (2006) måste respekteras till fullo.
12. Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att tillhandahålla det ekonomiska stöd som krävs för att de libanesiska väpnade styrkorna och de interna säkerhetsstyrkorna ska kunna fullgöra sin viktiga roll när det gäller att förhindra ytterligare sammanbrott inom statliga institutioner, säkra humanitärt bistånd och upprätthålla säkerhet och stabilitet, samtidigt som man respekterar demonstrationsfriheten och yttrandefriheten. Parlamentet upprepar att det är mycket viktigt med ansvarsskyldigheten hos statstjänstemän och fördömer allt våld mot demonstranter.
13. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att, i samarbete med medlemsstaterna, föreslå en förteckning över ansvarsskyldiga myndigheter i Libanon. Parlamentet efterlyser riktade sanktioner inom den ram som rådet antog den 30 juli 2021 mot alla personer eller enheter som uppfyller kriterierna i den ramen. Parlamentet betonar att riktade sanktioner mot dem som har hindrat eller undergrävt den demokratiska politiska processen fortfarande är en möjlighet som skulle kunna vidtas om de ansvariga aktörerna i Libanon fortsätter att blockera reformerna och kampen mot korruption. Parlamentet uppmanar alla EU-medlemsstater utan undantag att samarbeta fullt ut med och stärka EU:s nya riktade sanktioner mot korrupta ledare och mot dem som är ansvariga för att undergräva demokratin och rättsstaten, samt deras närstående enheter, i Libanon. Utrikestjänsten och rådet uppmanas med kraft att snarast avsätta tillräckliga resurser för att effektivt utveckla den nya mekanismen. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och deras partner, såsom Storbritannien och Schweiz, att samarbeta i kampen mot ett antal libanesiska tjänstemäns påstådda förskingring av offentliga medel. Parlamentet föreslår att medlemsstaterna ska inleda rättsliga förfaranden i sina nationella jurisdiktioner mot ägare av orättmätigt förvärvade tillgångar som förvaras på deras territorium samt att påskynda arbetet med att återlämna olagliga medel till den libanesiska befolkningen.
14. Europaparlamentet påminner om att associeringsavtalet mellan EU och Republiken Libanon föreskriver en politisk dialog mellan Europaparlamentet och Libanons parlament, på grundval av att det upprättas ett politiskt samarbete mellan de båda institutionerna, vilket på begäran av Libanons myndigheter kan tjäna som en ytterligare ram till stöd för den nybildade regeringen och bryta den institutionella stagnationen.
15. Europaparlamentet påminner om sitt starka stöd för alla människorättsförsvarare i Libanon och deras arbete. Parlamentet uppmuntrar civilsamhället, arbetsmarknadens parter och de ekonomiska partnerna att spela sina respektive roller i den nationella dialogen genom att ge uttryck för sina strävanden och framlägga förslag om fred, utveckling och landets framtid, samt lovordar lokalsamhällenas och civilsamhällets initiativ. Parlamentet är ytterst oroat över att allt fler av Libanons invånare flyttar utomlands, vilket leder till en kunskapsflykt som drabbar de mänskliga resurser som är livsnödvändiga för Libanons återuppbyggnad och återhämtning samt dess demokratiska livskraft.
16. Europaparlamentet uppmanar Libanon att säkerställa skyddet mot tvångsarbete, såsom fastställs i nationell arbetsrätt, internationella människorättsstandarder, inklusive de grundläggande principerna och rättigheterna i arbetslivet, och Internationella arbetsorganisationens konvention om hushållsarbete (nr 189 från 2011) för att ta itu med det utnyttjande som kafalasystemet innebär.
17. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för EU:s insatser för att bistå Libanon i dess ekonomiska omstrukturering och återuppbyggnaden av infrastrukturen. Parlamentet uppmanar kommissionen att, med stöd av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, reformera de långsiktiga anslagen till Libanon och omformulera strategin och återhämtningsplanen för Libanon, som ett led i prioriteringarna för partnerskapet EU–Libanon, och att överväga finansiering av ytterligare potentiella partner, framför allt för att finna brådskande lösningar på energibristen med hjälp av förnybar energi, såsom solpaneler.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sitt stöd till vaccinationskampanjen i Libanon, som behöver internationellt stöd, och att lindra hälsokrisen i landet. Parlamentet efterlyser stöd till sjukhusanställda och upphandling av halvmedicinska produkter.
19. Europaparlamentet bekräftar än en gång sitt starka partnerskap med Libanon och dess folk, förankrat i de gemensamma värdena demokrati, pluralism, rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet upprepar sitt stöd för EU:s insatser för att bistå Libanon i landets ekonomiska omstrukturering. Parlamentet uttrycker sitt djupa deltagande med offren för explosionen i Beiruts hamn. Parlamentet bekräftar än en gång sin solidaritet med och sitt stöd till civilsamhället i Libanon, framför allt till journalister och visselblåsare. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortsätta sina insatser till stöd för återuppbyggnaden och den ekonomiska återhämtningen i Libanon, samt att inrätta ett närmare samarbete med civilsamhällesorganisationerna och att förbättra finansieringen av dem.
20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, Arabförbundets generalsekreterare, ordföranden för Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet samt till Libanons regering och parlament.