Gemensamt förslag till resolution - RC-B9-0482/2021Gemensamt förslag till resolution
RC-B9-0482/2021

    GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Belarus efter ett års protester som våldsamt slagits ned

    6.10.2021 - (2021/2881(RSP))

    i enlighet med artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen
    som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
    B9‑0482/2021 (PPE)
    B9‑0485/2021 (S&D)
    B9‑0488/2021 (Verts/ALE)
    B9‑0494/2021 (Renew)

    Sandra Kalniete, Michael Gahler, Paulo Rangel, David McAllister, Jerzy Buzek, Andrius Kubilius, Radosław Sikorski, Traian Băsescu, Vladimír Bilčík, Tomasz Frankowski, Andrzej Halicki, Rasa Juknevičienė, David Lega, Miriam Lexmann, Antonio López‑Istúriz White, Luděk Niedermayer, Janina Ochojska, Michaela Šojdrová, Eugen Tomac, Isabel Wiseler‑Lima, Aušra Maldeikienė, Andrey Kovatchev
    för PPE-gruppen
    Pedro Marques, Tonino Picula, Robert Biedroń
    för S&D-gruppen
    Petras Auštrevičius, Malik Azmani, Olivier Chastel, Klemen Grošelj, Nathalie Loiseau, Karen Melchior, Javier Nart, María Soraya Rodríguez Ramos, Nicolae Ştefănuță, Ramona Strugariu, Hilde Vautmans
    för Renew-gruppen
    Viola Von Cramon‑Taubadel
    för Verts/ALE-gruppen
    Veronika Vrecionová, Fabio Massimo Castaldo


    Förfarande : 2021/2881(RSP)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    RC-B9-0482/2021
    Ingivna texter :
    RC-B9-0482/2021
    Antagna texter :

    Europaparlamentets resolution om situationen i Belarus efter ett års protester som våldsamt slagits ned

    (2021/2881(RSP))

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

     med beaktande av sina tidigare resolutioner om Belarus,

     med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 24 maj 2021 och 25 juni 2021 om Belarus,

     med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 21 juni 2021 om Belarus,

     med beaktande av 2021 års tal om tillståndet i unionen av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen,

     med beaktande av uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, av den 26 mars 2021 om EU:s stöd till den internationella ansvarsskyldighetsplattformen för Belarus och av den 15 juli 2021 om tillslagen mot det civila samhället i Belarus, och av hans uttalanden på EU:s vägnar av den 30 juli 2021 om regimens utnyttjande av migranter och flyktingar och av den 8 augusti 2021 om den första årsdagen av det riggade presidentvalet i Belarus den 9 augusti 2020,

     med beaktande av uttalandena från Europeiska utrikestjänstens talesperson av den 6 juli 2021 om domarna mot Viktar Babaryka och andra politiska rättegångar, av den 7 juli 2021 om begränsning av Litauens diplomatiska närvaro, av den 30 augusti 2021 om förtrycket mot journalister och medier och av den 6 september 2021 om domarna mot Maryja Kalesnikava och Maksim Znak,

     med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och av alla människorättskonventioner som Belarus är part i,

     med beaktande av OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) Parisstadga för ett nytt Europa,

     med beaktande av rapporten av den 5 juli 2021 från Anaïs Marin, FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Belarus, till FN:s råd för mänskliga rättigheter,

     med beaktande av resolutionen från FN:s råd för mänskliga rättigheter av den 13 juli 2021 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Belarus,

     med beaktande av sin rekommendation av den 16 september 2021 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om riktningen för de politiska förbindelserna mellan EU och Ryssland[1],

     med beaktande av att Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2020 tilldelades den demokratiska oppositionen i Belarus,

     med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

    A. Mer än ett år efter det så kallade valet den 9 augusti 2020 fortsätter de belarusiska myndigheterna sitt förtryck av det belarusiska folket, och många medborgare trakasseras, grips, torteras och döms för att ha uttryckt sig mot regimen eller mot de utbredda människorättskränkningar som äger rum i Belarus. EU och dess medlemsstater har inte erkänt resultatet av presidentvalet.

    B. Man uppskattar att nästan 40 000 belarusier någon gång har frihetsberövats för att ha protesterat mot regimen. Människorättsförsvarare har dokumenterat hundratals fall av tortyr och misshandel och flera människor saknas fortfarande och andra har hittats döda. Den omänskliga behandlingen, tortyren och den avsiktliga vägran att tillhandahålla medicinsk vård fortsätter att förekomma i belarusiska häkten och fängelser, där flera demonstranter har dött. Flera fall av självmordsförsök i domstolar och fängelser har dokumenterats. Hela landets rättsväsende verkar ha förvandlats till ett verktyg för regimen och används för att säkerställa dess överlevnad. Det finns mer än 720 politiska fångar i Belarus och mer än 4 600 brottmål har inletts mot belarusiska medborgare, samtidigt som inte ett enda mål har inletts mot de personer som är ansvariga för eller har medverkat till våldet och förtrycket. Människorättsförsvarare, oppositionspolitiker, företrädare för det civila samhället, oberoende journalister och andra aktivister utsätts systematiskt för våldsamt förtryck. Tusentals belarusiska medborgare har sett sig tvingade eller på annat sätt pressats till att lämna sitt hemland och söka säkerhet utomlands.

    C. Den belarusiska regimen bedriver en förtryckarkampanj mot det civila samhället och människorättsförsvarare i syfte att tysta alla återstående oberoende röster i Belarus. Nästan 250 organisationer i det civila samhället har avvecklats eller håller på att avvecklas, däribland människorättscentrumet Vjasna, som drabbades på ett aldrig tidigare skådat sätt då dess ledning, personal och frivilligarbetare greps och åtalades, däribland Ales Bjaljatski, Vjasnas ordförande, Valjantsin Stefanovitj, ledamot av Vjasnas styrelse och vice ordförande för Internationella federationen för mänskliga rättigheter, Marfa Rabkova, samordnare för Vjasnas nätverk av frivilliga, Andrej Tjapjuk, Leanid Sudalenka, Tatsiana Lasitsa, Maryja Tarasenka, Uladzimir Labkovitj och andra anställda och frivilligarbetare på Vjasna.

    D. De belarusiska domstolarna har avkunnat över 120 orättvisa och godtyckliga domar i politiskt motiverade rättegångar, ofta bakom stängda dörrar och utan ett korrekt rättsförfarande. Den belarusiska oppositionspolitikern Viktar Babaryka har dömts till 14 års fängelse, och de belarusiska oppositionsledarna och politiska fångarna Maryja Kalesnikava, mottagare av Sacharovpriset för tankefrihet och av priset International Women of Courage Award, och den framstående advokaten Maxim Znak, till 11 respektive 10 års fängelse, anklagade för att ha planerat en kupp. Nästan 500 journalister har gripits och de belarusiska myndigheterna fortsätter med sina tillslag mot och trakasserier av oberoende belarusiska journalister och gör medvetna försök att hindra en objektiv rapportering. Den 27 augusti 2021 beordrade den belarusiska regimen att det belarusiska journalistförbundet, den största oberoende journalistorganisationen i landet som 2004 tilldelades Sacharovpriset för tankefrihet, skulle stängas. Två Belsatjournalister, Jekaterina Andrejeva och Darja Tjuultsova, fortsätter att avtjäna sina straff i en straffkoloni i Belarus.

    E. Trycket på de belarusiska fackföreningarna har ökat dramatiskt de senaste veckorna, och ledare och medlemmar av den belarusiska oberoende fackföreningen (BITU) och den belarusiska kongressen för demokratiska fackföreningar (BKDP) har gripits, bötfällts och utsatts för KGB:s husrannsakningar. Belarus är ett av de sämsta länderna för arbetstagare i Internationella fackliga samorganisationens (IFS) globala rättighetsindex för 2021.

    F. Aljaksandr Lukasjenka fortsätter sin kampanj mot den polska minoriteten och har fängslat Andżelika Borys och Andrzej Poczobut, två ledare inom den polska gemenskapen, attackerat polskspråkiga skolor och genomfört propagandakampanjer baserade på falska historiebeskrivningar.

    G. Det finns inget som tyder på att de belarusiska myndigheterna utreder de tusentals rapporter om polisbrutalitet som lämnats in sedan augusti 2020, eller morden på demonstranter. Den utbredda straffriheten för människorättskränkningar befäster det belarusiska folkets desperata situation. Frånvaron av rättsstatliga principer är ett hinder för deras rätt till en rättvis rättegång. Belarus är det enda land i Europa som fortfarande verkställer dödsstraff.

    H. Den 23 maj 2021 omdirigerades Ryanairs flyg FR4978, ett internationellt passagerarflyg mellan två EU-huvudstäder (Aten och Vilnius), och tvingades landa i Minsk på order av Aljaksandr Lukasjenka som använde ett bombhot som svepskäl. Detta skedde i strid med internationella konventioner och innebar att säkerheten för de över 170 passagerarna såväl som för planets besättning äventyrades. I Minsk grep de belarusiska myndigheterna passageraren Raman Pratasevitj, en belarusisk journalist och aktivist, och hans flickvän Sofia Sapega.

    I. Som vedergällningsåtgärd för de EU-sanktioner som infördes som en reaktion på den påtvingade omdirigeringen av Ryanairs flyg FR4978 hotade Lukasjenka offentligt med att låta EU, särskilt grannländerna Litauen och Polen, svämmas över av migranter och narkotika. Detta hot genomfördes genom att migranter utnyttjades för politiska ändamål: Lukasjenkaregimen utformade ett system för att forsla migranter från Irak, Turkiet och andra länder till Minsk och underlättade, med hjälp av belarusiska gränsbevakningstjänstemän, deras olagliga gränspassage till Europeiska unionen. Detta ledde till att omkring 4 000 olagliga migranter kom in i Litauen, mer än 1 400 till Polen och omkring 400 till Lettland. Litauen, Lettland och Polen förklarade undantagstillstånd vid sina gränser till Belarus. Antalet irreguljära gränspassager till EU är fortsatt högt och försöken att ta sig in på olaglig väg fortsätter. Den belarusiska regimen använder våld för att tvinga in migranter på EU:s territorium och sprider propaganda och desinformation som anklagar EU:s medlemsstater för att underlätta olaglig migration till Belarus. Lukasjenka har föreslagit att Belarus skyldighet att godta återvändande migranter ska upphöra att gälla och har lagt fram ett lagförslag om ett sådant upphävande för det belarusiska parlamentet. Minst fem migranter har dött av nedkylning och utmattning, och flera migranter har suttit fast i veckor vid Eu:s yttre gräns till Belarus. Polen har begränsat tillträdet för det civila samhällets organisationer och medier till det gränsområde där undantagstillståndet infördes. Situationen vid EU:s gräns mot Belarus är fortfarande spänd, och det har förekommit många provokationer från belarusiska officerares och soldaters sida.

    J. I sitt tal om tillståndet i unionen den 15 september 2021 kallade kommissionens ordförande utnyttjandet av migranter en hybridattack från Belarus sida med syfte att destabilisera EU.

    K. Den 3 augusti 2021 hittade man Vital Sjysjou, grundare av det belarusiska huset i Ukraina (en grupp som hjälpt dem som lämnat Belarus), hängd i en park i Kiev.

    L. Den 17 september 2021 avbröt den belarusiska åklagarmyndigheten en utredning av Raman Bandarenkas död.

    M. Efter den nyligen inträffade skjutningen med dödlig utgång i Minsk som kostade Andrej Zeltser och en KGB-agent livet grep regimen över hundra personer som kommenterade händelsen på sociala medier och tvingade dem till erkännanden.

    N. Efter att ha kritiserat sina tränare tvingades den belarusiska friidrottaren, Krystsina Tsimanouskaja, att lämna OS i Tokyo i förtid, och på grund av rädsla för sin egen säkerhet bad hon om polisskydd på Tokyos flygplats och accepterade ett humanitärt visum utfärdat av Polen. Internationella olympiska kommittén utvisade de belarusiska tränarna Artur Sjimak och Jurij Majsevitj från OS i Tokyo och startade en utredning.

    O. I ett redan spänt klimat genomförde Ryssland och Belarus i september 2021 den storskaliga gemensamma militärövningen Zapad 2021 med 200 000 personer, vilket satte ytterligare press på EU:s gränser. Ryssland och Belarus har inrättat ett gemensamt utbildningscentrum för flygvapen och luftförsvar i Hrodna, mindre än 15 kilometer från gränsen till Polen. Den 9 september 2021 möttes Lukasjenka och Vladimir Putin i Moskva och tillkännagav att de godkänt ytterligare 28 integrationsprogram på ekonomisk och finanspolitisk nivå och att de inrättat en ”gemensam försvarssfär”, som utgör ytterligare ett steg mot att slå samman de belarusiska och ryska väpnade styrkorna och en eventuell permanent utplacering av ryska trupper i Belarus. Lukasjenka har aviserat planer på att förvärva vapen till ett värde av 1 miljard US-dollar från Ryssland fram till 2025, inklusive S-400-robotsystem. Den 9 september 2021 enades Lukasjenka och Putin också om att skapa en gemensam olje- och gasmarknad och att fördjupa den ekonomiska integrationen, vilket ökar risken för att Lukasjenka kommer fortsätta att förhandla bort Belarus suveränitet i utbyte mot mer stöd från Ryssland.

    P. Den 28 juni 2021 avbröt den belarusiska regimen sitt deltagande i det östliga partnerskapet.

    Q. Under det senaste året har Lukasjenkaregimen beordrat flera diplomater och ambassadpersonal från EU och medlemsstaterna att lämna landet, vilket har inneburit att ännu fler diplomatiska kommunikationskanaler har stängts.

    R. Internationella valutafonden (IMF) har beslutat att ge Belarus tillgång till nästan 1 miljard US-dollar i nya särskilda dragningsrättigheter som en del av en större tilldelning på 650 miljarder US-dollar till alla IMF-medlemmar.

    S. Belarus har startat den kommersiella driften av det belarusiska kärnkraftverket i Astravjets utan att beakta alla säkerhetsrekommendationer i EU:s stresstestrapport från 2018. Det är oklart vad man gör från belarusisk sida och man ger ingen tillförlitlig information om vad som händer vid kärnkraftverket, vilket är ännu ett bevis för att det belarusiska kärnkraftverket inte är säkert och utgör ett allvarligt säkerhetshot.

    T. Rådet antog det fjärde paketet med restriktiva åtgärder mot belarusiska personer och enheter den 21 juni 2021 efter den påtvingade och olagliga landningen av Ryanairs flyg FR4978 i Minsk. Den 4 juni 2021 beslutade rådet att införa ett förbud för belarusiska lufttrafikföretag av alla slag att gå in i EU:s luftrum och få tillträde till EU:s flygplatser. EU har hittills infört sanktioner mot 166 personer och 15 enheter, däribland Aljaksandr Lukasjenka, samt infört riktade ekonomiska sanktioner mot flera sektorer av den belarusiska ekonomin. Under 2020 uppvisade den belarusiska ekonomin en nedgång i BNP på 0,9 %, och prognosen för 2021 tyder på ännu en minskning av BNP på 2,7 %. Kina fortsätter att samarbeta med och investera i Belarus, särskilt i den kinesisk-belarusiska industriparken Great Stone.

    1. Europaparlamentet fortsätter att kraftfullt uttrycka sin solidaritet med det belarusiska folket och med de fredliga demonstranter som fortsätter att stå upp för ett fritt och demokratiskt Belarus. Parlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater inte erkände resultatet av presidentvalet 2020 på grund av omfattande valfusk och riggning, och att de inte erkänner Aljaksandr Lukasjenka som Belarus president.

    2. Europaparlamentet fortsätter att fördöma förtrycket, tortyren och misshandeln av Belarus fredliga befolkning, tystandet av medier och internet samt misshandeln, gripandena och trakasserierna av journalister, bloggare och andra oberoende röster i Belarus. Parlamentet fortsätter att kräva ett omedelbart och villkorslöst frigivande av och tillbakadragande av alla anklagelser mot alla politiska fångar och godtyckligt frihetsberövade personer och kräver ett omedelbart slut på våldet och förtrycket.

    3. Europaparlamentet betonar att grundläggande friheter och mänskliga rättigheter, respekt för rättsstaten och ett fungerande oberoende rättsväsende i Belarus måste säkerställas, att alla typer av förtryck, förföljelser, misshandel, sexuellt och könsrelaterat våld, påtvingade försvinnanden och tortyr måste upphöra samt att dödsstraffet måste avskaffas omedelbart och definitivt. Parlamentet vill se ett slut på diskrimineringen av kvinnor och utsatta grupper, däribland personer med funktionsnedsättning och hbtqi-personer.

    4. Europaparlamentet fördömer de politiska rättegångarna och de hårda och orättvisa domar som nyligen avkunnats mot oppositionsledarna Maryja Kalesnikava och Maxim Znak samt andra politiska fångar och frihetsberövade. Parlamentet beklagar djupt att domstolsförhandlingarna hölls bakom stängda dörrar och utan korrekta rättsförfaranden och att diplomater från EU och medlemsstaterna hindrades från att närvara.

    5. Europaparlamentet fortsätter att fördöma myndigheternas repressalier mot människorättscentrumet Vjasna och kräver att Ales Bjaljatski, Valiantsin Stefanovitj, Marfa Rabkova, Andrej Tjapjuk, Leanid Sudalenka, Tatsiana Lasitsa, Maryja Tarasenka, Uladzimir Labkovitj och andra anställda och frivilliga på Vjasna omedelbart och villkorslöst ska friges och att alla åtal mot dem läggs ned.

    6. Europaparlamentet fördömer myndigheternas förtryck och fientliga handlingar mot företrädare för den polska minoriteten och mot polskspråkiga skolor i Belarus. Parlamentet begär i detta sammanhang att Andżelika Borys, journalisten Andrzej Poczobut och andra politiska fångar omedelbart och villkorslöst ska friges.

    7. Europaparlamentet fördömer det uppträdande som de belarusiska tränarna Artur Sjimak och Jurij Majsevitj uppvisade vid OS i Tokyo. Parlamentet påminner om åtalen mot de belarusiska idrottare som deltog i fredliga protester och om den påstådda kopplingen mellan det belarusiska ishockeyförbundet och mordet på Raman Bandarenka. Parlamentet uppmanar Internationella olympiska kommittén och andra internationella idrottskommittéer och idrottsförbund att följa sina etiska regler och uppförandekoder i sina kontakter med den belarusiska sidan.

    8. Europaparlamentet uppmanar återigen Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och EU-medlemsstaternas nationella diplomatiska representationer i Belarus att noga övervaka situationen för enskilda politiska fångar i Belarus, att rapportera till parlamentet om denna övervakning, att erbjuda dem stöd och att arbeta för att se till att de friges.

    9. Europaparlamentet efterlyser ett entydigt stöd till den belarusiska demokratiska oppositionen när det gäller anordnandet av fria och rättvisa val, under internationell övervakning av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), underbyggda av oberoende och fria medier och ett starkt civilsamhälle.

    10. Europaparlamentet betraktar kapningen och tvångslandningen av Ryanairs flyg FR4978 i Minsk som statsterrorism, och uppmanar därför EU att vidta restriktiva åtgärder mot de personer eller enheter i Belarus och Ryssland som är ansvariga för detta, i syfte att bekämpa terrorism.

    11. Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska rådet att vid sitt nästa möte den 21−22 oktober 2021 enas om en övergripande och strategisk strategi för sanktioner mot den belarusiska regimen, som bör inbegripa en övergång från ett stegvis tillvägagångssätt till en mer beslutsam sanktionsstrategi baserad på den systematiska karaktären av förtryck och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

    12. Europaparlamentet välkomnar rådets beslut att anta det fjärde paketet med restriktiva åtgärder och uppmanar det med kraft att som högsta prioritet gå vidare med det femte sanktionspaketet genom att fokusera på de personer och enheter som är inblandade i kraftåtgärderna och förtrycket i Belarus och på de personer och enheter som är inblandade i människohandel, och att ta itu med de kringgåenden av åtgärderna som redan sker.

    13. Europaparlamentet beklagar att de ekonomiska sanktioner som införts endast delvis har påverkat Lukasjenkaregimen och inte haft någon större effekt på viktiga sektorer, såsom sektorerna för kaliumkarbonat- och oljeprodukter. Parlamentet uppmanar rådet att ytterligare skärpa EU:s riktade ekonomiska sanktioner, med fokus på viktiga belarusiska ekonomiska sektorer och offentliga och privata företag som stöder och finansierar Lukasjenkaregimen, att inkludera ytterligare sektorer såsom stål-, trä- och kemikaliesektorerna samt alla återstående statsägda banker och nyckelföretag såsom Belaruskali och Beltelecom i paketet med ekonomiska sanktioner, och att förbjuda import av produkter som i många fall produceras av fångar i straffkolonier. Parlamentet välkomnar de ytterligare sanktioner som införts av Förenta staterna, Förenade kungariket och Kanada på den första årsdagen av Belarus riggade presidentval. Parlamentet uppmanar därför EU att samordna sina åtgärder med USA, G7-partnerna och andra likasinnade demokratier.

    14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att gemensamt förklara tjänstemän från belarusiska KGB på Europeiska unionens mark för persona non grata. Parlamentet upprepar att EU bör ägna särskild uppmärksamhet åt finansiella flöden från Belarus och uppmanar EU-institutionerna att rapportera till parlamentet om tillgångar som tillhör Lukasjenkas medarbetare och de tillgångar som är kopplade till Lukasjenkas korrupta oligarker. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU att samordna dessa åtgärder med USA, G7-partnerna och andra likasinnade länder.

    15. Europaparlamentet beklagar djupt att diplomater från EU och medlemsstaterna utvisats från Belarus, särskilt chefen för EU:s delegation i Belarus samt ambassadörer och diplomater från Litauen, Lettland och Polen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att kalla hem sina ambassadörer från Minsk för konsultation, som en politisk signal till Lukasjenkaregimen och att inte bevilja belarusiska diplomater ackreditering i EU. Parlamentet understryker att belarusiska parlamentsledamöter och tjänstemän inte bör bjudas in till internationella eller bilaterala evenemang. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten att se över sina arbetsmetoder och säkerställa en aktiv roll för chefen för EU:s delegation till Belarus, som för närvarande har kallats hem till Bryssel, och att vidta ytterligare åtgärder för att garantera en säker arbetsmiljö för EU‑diplomater och EU-delegationernas personal i Minsk, och att framför allt skydda dem från Lukasjenkaregimens propagandaattacker.

    16. Europaparlamentet uttrycker sin starka solidaritet med Litauen, Polen och Lettland samt andra EU-medlemsstater som den belarusiska regimen har siktet inställt på. Parlamentet fördömer skarpt Lukasjenkaregimens utnyttjande av människor för att främja politiska mål, i strid med internationella normer och Belarus bilaterala avtal med sina grannländer i EU. Parlamentet understryker att Belarus statssponsring av olagliga gränspassager vid EU:s yttre gränser, tillsammans med en desinformationskampanj, är en form av hybridkrigföring som syftar till att skrämma och destabilisera EU. Parlamentet upprepar att de värst drabbade länderna effektivt måste skydda EU:s yttre gränser, i överensstämmelse med relevant internationell rätt, särskilt Genève‑konventionen.

    17. Europaparlamentet välkomnar stödet från medlemsstaterna, Norge och EU:s institutioner och byråer, särskilt Europol, Frontex och Europeiska stödkontoret för asylfrågor, till de medlemsstater som drabbats av den migrationskris som den belarusiska regimen har skapat, och uppmuntrar dem att fortsätta med sitt stöd, bland annat genom ytterligare tilldelning av EU:s katastrofbistånd, och uppmanar dem som ännu inte har utnyttjat det att göra det. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU‑institutionerna att snarast ta itu med den multidimensionella krisen vid den belarusiska gränsen, hjälpa migranter som fastnar vid EU:s gränser med Belarus och ge dem det stöd de behöver. Parlamentet uttrycker oro över bristen på transparens vid gränsen mellan Polen och Belarus och uppmanar med kraft de polska myndigheterna att på ett transparent sätt se till att all lagstiftning, politik eller praxis vid gränsen mellan Polen och Belarus är förenlig med EU-rätten och säkerställa tillträde till gränsregionen för det civila samhällets organisationer och medierna samt att samarbeta med Frontex för att gemensamt lösa den pågående krisen. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och internationella organisationer att öka sina ansträngningar för att upplösa dessa statligt beordrade människohandelsflöden, bland annat genom att utöva diplomatiska påtryckningar på migranternas ursprungsländer och genom att införa sanktioner mot belarusiska tjänstemän, enskilda personer och enheter som är inblandade samt mot internationella kriminella nätverk som är verksamma på EU:s territorium och som ansvarar för transporter till slutdestinationer. Parlamentet framhåller att Belarus nyligen upphävde sina viseringskrav för Pakistan, Jordanien, Egypten och Sydafrika, vilket nu möjliggör viseringsfria resor från dessa länder till Belarus.

    18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att anta en gemensam strategi för denna situation på grundval av relevant EU-rätt och internationell rätt samt principerna om solidaritet, transparens, ansvarsskyldighet och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram riktade lagstiftningsförslag som ger medlemsstaterna de garantier som krävs för att snabbt och effektivt reagera och svara på tredjeländers kampanjer för utnyttjande av migration för politiska syften, särskilt genom att säkerställa ett starkt och effektivt skydd av EU:s yttre gränser och genom att tillhandahålla effektiva åtgärder för att förhindra irreguljära gränspassager och ta fram metoder för att sätta stopp för fientliga tredjeländers eller kriminella nätverks missbruk av asylsystemet.

    19. Europaparlamentet är bekymrat över att människor omkommit vid gränsen mellan Belarus och EU och uttrycker sin medkänsla med de avlidnas familjer och släktingar. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Polen, Lettland, Litauen och andra berörda medlemsstater att se till att EU:s asyl- och återvändandelagstiftning och internationell människorättslagstiftning respekteras fullt ut även i denna nödsituation, inbegripet tillgång till asyl och största möjliga tillträde för medier och organisationer i det civila samhället och juridiska rådgivare till gränsområdet, och att beakta riktlinjerna från FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Europarådets organ. Parlamentet uppmanar kommissionen att i egenskap av fördragens väktare säkerställa efterlevnad av relevant EU-rätt.

    20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra gränsförvaltningssamarbetet, kampen mot människohandel, cigarettsmuggling och andra säkerhetsutmaningar som den belarusiska regimen skapat eller förvärrat. Parlamentet stöder kommissionens förslag om att tillfälligt upphäva vissa artiklar i avtalet mellan EU och Belarus om förenklade viseringsförfaranden som inriktar sig på särskilda kategorier av tjänstemän kopplade till Lukasjenkaregimen, utan konsekvenser för vanliga belarusiska medborgare. Parlamentet begär att förteckningen över berörda personer breddas och att man redan nu överväger att inkludera kategorier av personer som kan bli föremål för individuella restriktiva åtgärder som en del av framtida sanktionspaket.

    21. Europaparlamentet beklagar IMF:s tilldelning utan villkor av särskilda dragningsrätter på 910 miljoner US-dollar, vilket inte kommer att gagna det belarusiska folket utan snarare intressena hos landets illegitima ledare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samordna med internationella partner i multilaterala organisationer såsom IMF för att begränsa utbetalningen av medel till Lukasjenkaregimen och frysa allt samarbete med denna. Parlamentet noterar de fortsatta investeringarna i Belarus från icke‑demokratiska länder, särskilt Ryssland och Kina.

    22. Europaparlamentet upprepar hur brådskande det är att avslöja Rysslands stöd till Lukasjenkas brutala kraftåtgärder mot det belarusiska folket, samt landets inblandning i Lukasjenkaregimens hybridaktioner mot EU, inbegripet användningen av migranter i politiska syften, och håller Kreml ansvarig för sådana handlingar.

    23. Europaparlamentet noterar med oro hur aggressivt militärövningen Zapad 2021 genomfördes och att möjligheterna att observera den var få. Parlamentet upprepar att denna övning, liksom andra liknande storskaliga övningar, understryker Rysslands offensiva hållning och beslutsamhet att använda sina resurser på ett fientligt sätt. Parlamentet upprepar sitt krav på strategiskt oberoende för EU och en genuin europeisk försvarsunion som en del av ett förstärkt Nato.

    24. Europaparlamentet beklagar djupt det fortsatta samarbetet mellan Lukasjenka och Vladimir Putin när det gäller att utarbeta färdplaner för ökad integration mellan Belarus och Ryssland, inklusive den gradvisa militariseringen av Belarus, och ser detta som en kränkning av Belarus suveränitet, eftersom det belarusiska folket berövas sin rätt att bestämma över sitt lands framtid. Parlamentet framhåller att Lukasjenkas styre är olagligt och avvisar alla avtal som Lukasjenka har ingått på den belarusiska statens vägnar, särskilt efter det att hans presidentmandat löpte ut den 5 november 2020. Parlamentet upprepar att EU måste klargöra att om Ryssland fortsätter sin nuvarande politik gentemot Belarus måste EU införa ytterligare åtgärder för att begränsa och avskräcka Ryssland. Parlamentet begär att EU:s institutioner regelbundet rapporterar till parlamentet om Kremls inblandning i Belarus, inbegripet dess utnyttjande av situationen i syfte att fördjupa den politiska, militära och ekonomiska kontrollen över Belarus.

    25. Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över att EU hittills inte har lyckats utveckla en övergripande strategi gentemot den belarusiska regimen, och uppmanar med kraft rådet, kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att utarbeta en enhetlig och övergripande strategi gentemot Belarus, baserad på det nuvarande krisstödet till offer för förtryck, strategiskt och långsiktigt politiskt, tekniskt och finansiellt stöd till det belarusiska civila samhället, människorättsförsvarare, oberoende medier, fackföreningar och demokratiska krafter i landet och utomlands, samarbete med grannländer avseende akuta humanitära frågor, nära samordning med internationella partner och relevanta multilaterala organisationer (t.ex. FN, OSSE) samt internationella givare, och gemensamma internationella åtgärder för att komma till rätta med straffriheten. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att inta en ledande roll i samordningen av en sådan konsekvent politik med medlemsstaterna och andra EU‑institutioner.

    26. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, rådet, vice ordföranden/den höga representanten och EU:s medlemsstater att fortsätta att ta upp situationen i Belarus i alla relevanta europeiska och internationella organisationer, särskilt OSSE och FN och dess specialiserade organ, i syfte att säkerställa internationella åtgärder mot situationen i Belarus och övervinna Rysslands och andra länders hinder för sådana åtgärder.

    27. Europaparlamentet ger sitt fortsatta stöd till det belarusiska folket i dess legitima krav på och strävan efter fria och rättvisa val, grundläggande friheter och mänskliga rättigheter, demokratisk representation och politiskt deltagande i ett fritt och suveränt Belarus.

    28. Europaparlamentet lovordar det systematiska och konsekventa arbete som de belarusiska demokratiska krafterna utför i och utanför landet, särskilt ledaren av den demokratiska oppositionen, Svjatlana Tsichanouskaja, samordningsrådet och det nationella krishanteringsrådet. Parlamentet upprepar det akuta behovet av att upprätthålla och utöka kontakterna och samarbetet med dessa krafter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang Litauens beslut att bevilja den belarusiska demokratiska representationen officiell ackreditering i Vilnius och uppmanar de återstående medlemsstaterna att följa detta exempel. Parlamentet uppmanar EU att tillhandahålla sina goda tjänster för att stödja inrättandet av ett demokratiskt belarusiskt representationskontor i Bryssel.

    29. Europaparlamentet uppmanar EU att på operativ nivå samarbeta med företrädarna för de demokratiska krafterna i Belarus för att slutföra arbetet med antagandet av en färdplan som syftar till att genomföra en övergripande plan för ekonomiskt stöd på 3 miljarder euro till ett framtida demokratiskt Belarus på områden som kapacitetsuppbyggnad för opinionsbildning, reformer och investeringsförvaltning och statsstyrning för Belarus demokratiska krafter. Parlamentet uppmanar EU att inleda de förberedelser som krävs för dialogen med Belarus demokratiska krafter och att regelbundet rapportera till parlamentet om de framsteg som gjorts, bland annat om antagandet av en EU-strategi för sina framtida förbindelser med ett demokratiskt Belarus och om en omfattande uppsättning åtgärder för att förbereda de demokratiska krafterna i Belarus för genomförandet av denna plan.

    30. Europaparlamentet upprepar sin begäran att företrädare för demokratiska Belarus ska bjudas in officiellt till det kommande toppmötet inom det östliga partnerskapet och att de ska få delta i bilaterala och förberedande högnivåmöten på EU-nivå och nationell nivå samt i parlamentssessioner och interparlamentariska sammanträden med Europaparlamentet och nationella parlament. Parlamentet upprepar vikten av att inrätta officiella grupper för Belarus i alla nationella parlament i EU:s medlemsstater, i det östra grannskapet och i G7-länderna. Parlamentet efterlyser större samarbete med och närvaro av företrädare för det belarusiska civila samhället och den demokratiska oppositionen i de multilaterala organen inom det östliga partnerskapet, särskilt forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet och den parlamentariska församlingen Euronest.

    31. Europaparlamentet påminner om sitt tidigare initiativ till ett högnivåuppdrag, med deltagande av tidigare högt uppsatta europeiska tjänstemän, för att utforska alla tänkbara sätt som skulle kunna stoppa våldet och få politiska fångar frigivna och som skulle kunna bidra till att skapa en gynnsam miljö för en inkluderande inhemsk politisk dialog i Belarus. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att tillsammans med internationella partner anordna en internationell högnivåkonferens på temat ”Ett framtida demokratiskt Belarus” om hur krisen i Belarus ska lösas och om ett finansieringspaket på flera miljarder euro för att stödja framtida reformansträngningar och en omstrukturering av den belarusiska ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om framstegen med att uppnå detta.

    32. Europaparlamentet understryker behovet av en omfattande utredning av Lukasjenkaregimens brott mot det belarusiska folket, däribland mordet på Raman Bandarenka och andra belarusiska medborgare. Parlamentet inväntar resultatet från de ukrainska myndigheternas utredning av Vital Sjysjous död. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att aktivt tillämpa principen om universell jurisdiktion och förbereda domstolsärenden mot belarusiska tjänstemän som är ansvariga för eller delaktiga i våld och förtryck, däribland Aljaksandr Lukasjenka.

    33. Europaparlamentet åtar sig att se till att Europaparlamentets plattform för bekämpning av straffrihet i Belarus fungerar ändamålsenligt och att samordna en snabb internationell reaktion på utvecklingen i Belarus. Parlamentet uppmanar plattformen att vid sitt kommande möte redogöra för hur EU ska kunna bidra till en rättegångsstrategi och tillsammans med olika partner delta i den internationella rättegången, inbegripet universell jurisdiktion, för att döma Aljaksandr Lukasjenka och medlemmar av hans regim personligen för de brott som i mycket stor omfattning har begåtts mot det belarusiska folket. Parlamentet uppmanar särskilt plattformen att överväga att väcka talan mot Belarus vid Internationella domstolen på grundval av de överträdelser av Chicagokonventionen, Montrealkonventionen och FN:s konvention mot tortyr som Lukasjenkas regim gjort sig skyldig till.

    34. Europaparlamentet påminner om sin uppmaning till alla EU-företag med verksamhet i Belarus att uppvisa särskild aktsamhet och ta sitt ansvar för att respektera de mänskliga rättigheterna i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar dem att avstå från nya investeringar och att offentligt protestera hos de belarusiska myndigheterna mot det fortsatta förtrycket av arbetstagare och medborgare i allmänhet.

    35. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och EU:s medlemsstater att öka det direkta stödet till den belarusiska oppositionen, det civila samhället, människorättsförsvarare och oberoende medieorganisationer i och utanför Belarus. Parlamentet understryker vikten av att förbindelserna upprätthålls med dessa personer och organisationer trots att den belarusiska regimen meddelat att den kommer att dra sig ur det östliga partnerskapet. Parlamentet åtar sig att intensifiera sin egen demokratistödjande verksamhet. Parlamentet upprepar sitt krav på ett riktat EU‑stödprogram för att hjälpa det civila samhället, oberoende medier, den akademiska världen och den belarusiska oppositionen i exil, liksom offer för politiskt förtryck och polisvåld samt dem som flyr den förtryckande regimen.

    36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och utrikestjänsten att samarbeta med internationella partner såsom OSSE:s Moskvamekanism och FN:s råd för mänskliga rättigheter, samt människorättsförsvarare och civilsamhället på plats för att se till att människorättskränkningar övervakas, dokumenteras och anmäls och att det därefter utkrävs ansvar samt rättvisa för offren. Parlamentet välkomnar och stöder inrättandet av den internationella ansvarighetsplattformen för Belarus och uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att stödja plattformens verksamhet, liksom verksamheten i FN:s människorättsråd och andra internationella initiativ som ställer förövarna till svars. Parlamentet stöder ytterligare diskussioner om en eventuell internationell domstol för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Belarus som skulle inrättas i Haag.

    37. Europaparlamentet framhåller den enorma betydelsen av att det inrättas belarusiska folkambassader runt om i världen och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sitt stöd för att skydda belarusiska medborgares rättigheter och intressen utomlands och intressena för ett demokratiskt Belarus, till exempel genom att undersöka olika sätt att finansiera belarusiska folkambassader.

    38. Europaparlamentet uppmuntrar EU:s medlemsstater att ytterligare förenkla förfarandena för att erhålla viseringar och uppehållstillstånd för personer som flyr Belarus av politiska skäl och för personer som behöver läkarvård till följd av det våld de har utsatts för, samt att erbjuda dem och deras familjer det stöd som krävs. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att erbjuda stipendier till belarusiska studenter och forskare som stängts av från universitet och fängslats för sin prodemokratiska hållning.

    39. Europaparlamentet betonar vikten av att ta itu med de säkerhetshot som Belarus kärnkraftverk i Astravjets utgör. Parlamentet insisterar på att Belarus på ett fullständigt transparent sätt tar itu med kärnsäkerheten vid det belarusiska kärnkraftverket och åtar sig att fullt ut genomföra rekommendationerna från den inbördes utvärderingen av anläggningen som den europeiska högnivågruppen för kärnsäkerhet och avfallshantering har gjort. Fram till dess stöder parlamentet ett förbud mot import av energi från det belarusiska kärnkraftverket till EU-marknaden och vill att denna ståndpunkt ska återspeglas i EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränserna.

    40. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, myndigheterna i Belarus och Ryska federationen, samt till företrädarna för den belarusiska demokratiska oppositionen.

     

    Senaste uppdatering: 6 oktober 2021
    Rättsligt meddelande - Integritetspolicy