GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om åtal av oppositionen och gripanden av fackföreningsledare i Belarus
17.5.2022 - (2022/2664(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
B9‑0270/2022 (PPE)
B9‑0274/2022 (Verts/ALE)
B9‑0275/2022 (Renew)
B9‑0276/2022 (S&D)
B9‑0277/2022 (ECR)
Sandra Kalniete, Michael Gahler, Rasa Juknevičienė, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Siegfried Mureşan, Paulo Rangel, Andrius Kubilius, Jerzy Buzek, Traian Băsescu, Vladimír Bilčík, Vasile Blaga, Daniel Buda, Deirdre Clune, Tomasz Frankowski, Andrzej Halicki, Arba Kokalari, Ewa Kopacz, David Lega, Miriam Lexmann, Antonio López‑Istúriz White, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Aušra Maldeikienė, Lukas Mandl, Marian‑Jean Marinescu, Liudas Mažylis, Luděk Niedermayer, Gheorghe‑Vlad Nistor, Janina Ochojska, Stanislav Polčák, Christian Sagartz, Radosław Sikorski, Michaela Šojdrová, Eugen Tomac, Inese Vaidere, Isabel Wiseler‑Lima, Milan Zver
för PPE-gruppen
Pedro Marques, Tonino Picula, Thijs Reuten, Juozas Olekas
för S&D-gruppen
Petras Auštrevičius, Lucia Ďuriš Nicholsonová, Olivier Chastel, Vlad Gheorghe, Bernard Guetta, Karin Karlsbro, Georgios Kyrtsos, Urmas Paet, Frédérique Ries, Nicolae Ştefănuță, Hilde Vautmans, Nathalie Loiseau, Dragoş Tudorache, María Soraya Rodríguez Ramos, Dragoş Pîslaru
för Renew-gruppen
Viola Von Cramon‑Taubadel, Hannah Neumann
för Verts/ALE-gruppen
Raffaele Fitto, Ryszard Czarnecki, Tomasz Piotr Poręba, Valdemar Tomaševski, Veronika Vrecionová, Witold Jan Waszczykowski, Zbigniew Kuźmiuk, Carlo Fidanza, Adam Bielan, Alexandr Vondra, Angel Dzhambazki, Anna Fotyga, Assita Kanko, Beata Kempa, Bogdan Rzońca, Dominik Tarczyński, Elżbieta Kruk, Elżbieta Rafalska, Jacek Saryusz‑Wolski, Jadwiga Wiśniewska, Jan Zahradil, Joanna Kopcińska, Nicola Procaccini
för ECR-gruppen
Nikolaj Villumsen, Fabio Massimo Castaldo
Europaparlamentets resolution om åtal av oppositionen och gripanden av fackföreningsledare i Belarus
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Belarus,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 21–22 oktober 2021,
– med beaktande av de senaste uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Belarus, särskilt uttalandena av den 10 november 2021 om situationen vid gränsen till Europeiska unionen och av den 28 februari 2022 om den konstitutionella folkomröstningen,
– med beaktande av rapporten av den 4 mars 2022 från FN:s råd för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Belarus före och efter presidentvalet 2020,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och av alla människorättskonventioner som Belarus är part i,
– med beaktande av ingressen i Internationella arbetsorganisationens (ILO) stadgar om behovet av att erkänna principen om föreningsfrihet, av ILO:s konvention angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten och av ILO:s konvention angående tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten,
– med beaktande av artiklarna 36 och 41 i Republiken Belarus författning om föreningsfrihet och rätten att bilda fackföreningar,
– med beaktande av uttalandet av den 29 april 2022 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om nya repressiva åtgärder i Belarus som utvidgar möjligheterna till användning av dödsstraff,
– med beaktande av rapporten av den 4 maj 2021 från FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Belarus, Anaïs Marin, till FN:s råd för mänskliga rättigheter,
– med beaktande av G7-gruppens uttalande av den 14 maj 2022 om Rysslands krig mot Ukraina,
– med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Lukasjenkaregimen i Belarus möjliggör direkt den ryska militära aggressionen mot Ukraina, bland annat genom att tillåta Ryssland att attackera Ukraina exempelvis genom uppskjutning av ballistiska missiler från belarusiskt territorium, genom att möjliggöra stationering och transport av rysk militär personal, lagring och transport av militär utrustning och vapen, inbegripet tunga vapen, genom att tillåta ryska militärflygplan att flyga över belarusiskt luftrum till Ukraina och genom att tillhandahålla tankstationer.
B. Den 27 februari 2022 genomförde Belarus, i en atmosfär av förtryck, en så kallad folkomröstning som godkände en ny författning som inskränker landets neutralitet, upphäver dess ställning som kärnvapenfritt land och beviljar presidenten livslång immunitet mot åtal när han har lämnat sitt ämbete.
C. Den 2 december 2021 antog EU det femte paketet med sanktioner mot Belarus till följd av fortsatta kränkningar av de mänskliga rättigheterna och instrumentalisering av migranter.
D. EU antog en rad olika åtgärder under 2022 som svar på Belarus inblandning i Rysslands oprovocerade, omotiverade och olagliga aggressionskrig mot Ukraina, inbegripet individuella och ekonomiska sanktioner.
E. Den 4 maj 2022 godkände den belarusiska nationalförsamlingens första kammare en ändring av artikel 289 i strafflagen som införde dödsstraff för ”försök till terroristhandlingar”, vilket går emot den världsomfattande trenden att avskaffa dödsstraffet, samtidigt som över 30 politiska fångar har åtalats eller dömts till långa fängelsestraff enligt samma bestämmelse i strafflagen och andra företrädare för den demokratiska oppositionen eller politiska aktivister är efterlysta på grund av anklagelser om ”terrorism”. Belarus är det enda land i Europa som fortfarande verkställer dödsstraff.
F. De belarusiska myndigheterna har stängt ner minst 275 civilsamhälles- och människorättsorganisationer och blockerat flera oberoende mediekanaler på grund av krigsrapportering, med hänvisning till spridningen av ”extremistiskt material” och ”falsk information”. Den 5 april 2022 meddelade Belarus riksåklagare att webbplatsen för Human Rights Watch hade blockerats. Aljaksandr Lukasjenka har intensifierat sin kampanj mot människorättsaktivister och journalister genom att fängsla Andrzej Poczobut, en framstående journalist och polsk minoritetsaktivist som fallit offer för en propagandakampanj baserad på falsk historiebeskrivning. Över 60 medierepresentanter står åtalade för brott och 26 stycken har fängslats.
G. Den 6 juli 2021 dömdes presidentkandidaten Viktar Babaryka till 14 års fängelse, och chefen för hans presidentkampanj, som också var mottagare av Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2020, Maryja Kalesnikava, och hennes advokat Maksim Znak dömdes till 11 respektive 10 års fängelse.
H. Den 14 december 2021 dömdes de belarusiska oppositionsledarna Siarhej Tsichanouski och Mikola Statkevitj, mottagare av Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2020, samt lhar Losik, Artsiom Sakau, Uladzimir Tsyhanovitj och Dzmitryj Papou till långa fängelsestraff efter falska anklagelser om att de försökt ta makten och uppviglat till hat och social oro samt anklagelser om extremism. Siarhej Tsichanouski, som greps i maj 2020 efter att ha meddelat sin avsikt att ställa upp som presidentkandidat mot Belarus diktator sedan lång tid, Aljaksandr Lukasjenka, och som har suttit häktad sedan dess, har dömts till 18 års fängelse. Mikola Statkevitj, en veteran inom politiken som leder det oregistrerade politiska partiet Narodnaja Hramada och som deltog i presidentvalet 2010, dömdes till 14 års fängelse. lhar Losik, Artsiom Sakau, Uladzimir Tsyhanovitj och Dzmitryj Papou dömdes till 15, 16, 15 respektive 16 års fängelse efter liknande falska anklagelser.
I. Fackföreningar spelar en grundläggande roll för att säkerställa att demokratin fungerar väl, att medborgare och arbetstagare företräds och att deras rättigheter försvaras.
J. Minst 18 fackföreningsledare och företrädare för Belarus oberoende fackföreningsrörelse greps den 19 april 2022 och åtalades enligt artikel 342 i strafflagen för organisering och förberedelse av handlingar som grovt kränker den allmänna ordningen eller för aktivt deltagande i sådana handlingar, vilket leder antingen till gripande, frihetsberövande i två till fem år eller fängelse i upp till fyra år. Bland de gripna återfinns Aljaksandr Jarasjuk, ordförande för Belarus kongress för demokratiska fackföreningar (BKDP), vice ordförande för Internationella fackliga samorganisationen och medlem av ILO:s styrelse, Siarhej Antusevitj, vice ordförande för BKDP, Aleh Padalinski, BKDP:s internationella sekreterare, Alena Jaskova, advokat för BKDP, och Mikalaj Sjarach, ordförande för Belarus fria fackförening.
K. Under de senaste två månaderna har attackerna mot fackföreningsaktivister och fackföreningsledare intensifierats, främst i samband med att många av dem har motsatt sig Belarus stöd för det ryska aggressionskriget mot Ukraina och på grund av deras långvariga stöd för demokrati och opposition mot Lukasjenkaregimen. Den senaste attacken mot den oberoende fackföreningsrörelsen ägde rum den 19 april 2022. Husrannsakningar genomfördes på BKDP:s kontor och dess anslutna föreningars kontor – Belarus fria fackförening (SPB), Metallarbetarnas fria fackförening (SPM) och Belarus fackförening för arbetare inom radioelektronikindustrin ((REP) – i Minsk och omkringliggande regioner, samt i fackföreningsledares och fackföreningsaktivisters privata bostäder.
L. Förföljelsen av oberoende fackföreningar och fackföreningsledare har på senaste tiden varit systematisk, och är ett exempel på den pågående kampanjen mot facklig verksamhet i Belarus, vilket parlamentet också underströk i sin resolution av den 7 oktober 2021.
M. Flera fackföreningsmedlemmar sitter fortfarande frihetsberövade, bland dem ordföranden och vice ordföranden för sammanslutningen av ledande oberoende fackförbund BKDP, utan information om den rättsliga grunden för gripandena och utan tillgång till sina advokater, familjemedlemmar eller fackliga kolleger. De frihetsberövade personerna får inte träffa sina familjer eller fackliga kolleger, och deras säkerhet, hälsa och psykiska välbefinnande är fortfarande en stor källa till oro.
N. Den oberoende fackföreningsrörelsen i Belarus är sedan många år tillbaka under kraftig attack. Fackföreningars lokaler övervakas, arbetsrättsaktivister utsätts för trakasserier, olagliga avskedanden och gripanden, och fackföreningsmedlemmar trakasseras tills de säger upp sig. Husrannsakan har gjorts i ledares och medlemmars privata bostäder, och vissa fackföreningar har nyligen av KGB (Komitet Gosudarstvennoy Bezopasnosti – den belarusiska statens säkerhetskommitté) kallats ”extremistgrupper”, däribland REP den 7 april 2022.
O. De belarusiska myndigheterna har återkallat den rättsliga ställningen för fackklubbar som är anslutna till Belarus oberoende fackförening Bitu (medlem av BKDP) och som verkar vid oljeraffinaderierna Grodno Azot, Naftan och Mozyr, vilket ytterligare har försämrat arbetstagarnas representation och skydd av rättigheter. Ordföranden för den oberoende fackföreningen vid oljeraffinaderiet OJSC Naftan, Olga Britikova, har dömts för femte gången i rad.
P. Belarus oberoende fackföreningsrörelse har under lång tid varit ledande i kampen för demokrati och dialog i Belarus. Frihetsberövandet av fackföreningsledare kommer att påverka utövandet av fackliga rättigheter i Belarus och ha en hämmande effekt på arbetstagarna.
Q. Regimen i Minsk åtalar ständigt medborgare på politiska grunder, bland annat för protester mot kriget, fredliga demonstranter fortsätter att frihetsberövas, och personer som visar vit-röd-vita symboler, även i privata bostäder och på privat mark, frihetsberövas godtyckligt. I maj 2022 anses Belarus ha omkring 1 200 politiska fångar, enligt människorättscentrumet Viasna. Sedan augusti 2020 har över 40 000 personer frihetsberövats, och åtal har väckts mot fler än 5 500 belarusiska medborgare, medan inte ett enda åtal har väckts mot de personer som är ansvariga för eller har medverkat till de systematiska kränkningarna av de mänskliga rättigheterna.
R. Straffrättsliga ingripanden är en allvarlig form av förtryck som fortfarande tillämpas urskillningslöst och utbrett i Belarus. Rättsväsendet har blivit ett effektivt instrument för att undertrycka rättigheter och friheter i Belarus, och domare deltar aktivt i förtrycket. Falska bevis genomgår inte någon objektiv kritisk utvärdering, odemokratisk lagstiftning tillämpas blint och de åtalade döms selektivt till det strängaste möjliga straffet. Den utbredda straffriheten för människorättskränkningar befäster det belarusiska folkets desperata situation.
S. Den undersökning som kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter gjorde visade att enskilda personer utses till måltavlor och utsätts för ett konsekvent mönster av onödig eller oproportionerlig användning av maktmedel, gripanden, frihetsberövanden – även frihetsberövande under isolering – tortyr eller misshandel, våldtäkt och sexuellt och könsrelaterat våld, och en systematisk vägran att ge dem ett korrekt rättsförfarande och rättvisa rättegångar. Tusentals belarusiska medborgare har tvingats eller på annat sätt pressats till att lämna sitt hemland och söka säkerhet utomlands.
T. Den 6 maj 2022 dömde en belarusisk domstol Sofja Sapega, studerande vid European Humanities University och rysk medborgare, som häktades när det kommersiella flyg som hon flög med mellan två huvudstäder i EU tvingades landa i Belarus förra året, till sex års fängelse för uppvigling till socialt hat.
U. Belarus har inlett den kommersiella driften av det belarusiska kärnkraftverket i Astravjets utan att beakta alla säkerhetsrekommendationer i EU:s stresstestrapport från 2018. Från belarusisk sida vägrar man ge insyn och tillförlitlig information om händelser vid kärnkraftverket, vilket bekräftar att det belarusiska kärnkraftverket är osäkert och utgör ett allvarligt kärnsäkerhetshot mot befolkningen i Belarus, grannländerna och hela Europa.
1. Europaparlamentet bekräftar sin solidaritet med befolkningen i Belarus, som fortsätter att kämpa för ett suveränt, fritt och demokratiskt Belarus och riskera sin frihet och allt oftare sina liv, och begär ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla politiska fångar och alla personer som godtyckligen har frihetsberövats, gripits eller dömts på politiskt motiverade grunder, och att alla åtalspunkter mot dem ska dras tillbaka, och att de ska få fullständig upprättelse och ekonomisk ersättning för skador som har uppstått på grund av deras olagliga frihetsberövande. Parlamentet kräver ett slut på det statliga våldet.
2. Europaparlamentet fördömer Lukasjenkaregimens systematiska förtryck av civila som sedan det riggade valet den 9 augusti 2020 har tvingat tusentals belarusier att fly landet. Parlamentet upprepar att det systematiska förtrycket och tvångsförflyttningarna av civila utgör allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
3. Europaparlamentet begär att nya fria och rättvisa val ska hållas under internationell övervakning av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. Parlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater inte erkände resultatet av presidentvalet 2020 på grund av omfattande valfusk och riggning, och att de inte erkänner Aljaksandr Lukasjenka som Belarus president.
4. Europaparlamentet påminner Belarus om landets skyldigheter enligt internationell människorättslagstiftning och insisterar på behovet av att säkerställa grundläggande friheter och mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och ett fungerande oberoende rättsväsende i Belarus. Parlamentet uppmanar med kraft de belarusiska myndigheterna att samarbeta fullt ut med relevanta internationella organ såsom kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, OSSE och ILO, bland annat genom att bevilja obehindrat tillträde och genomföra rekommendationer, och att fullgöra sina skyldigheter enligt nationell och internationell rätt. Parlamentet insisterar på att allt förtryck, all förföljelse och misshandel, allt sexuellt och könsrelaterat våld, alla påtvingade försvinnanden och all tortyr måste upphöra. Parlamentet vill se ett slut på diskrimineringen av kvinnor och utsatta grupper, däribland personer med funktionsnedsättning och hbtqi-personer.
5. Europaparlamentet fördömer politiskt motiverade rättegångar som i strid med landets internationella skyldigheter och åtaganden hålls bakom stängda dörrar utan korrekta rättsförfaranden, och som leder till hårda och omotiverade domar mot oppositionsledare, särskilt Siarhej Tsichanouskij, Mikola Statkevitj, Viktar Babaryka, Maryja Kalesnikava, Maksim Znak, Ihar Losik, Artsiom Sakau, Uladzimir Tsyhanovitj och Dzmitryj Papou. Parlamentet noterar de omänskliga förhållandena i belarusiska interneringsanläggningar, med bland annat fysiska och psykiska övergrepp samt överfulla och ohygieniska celler.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge stöd och skydd till människorättsförsvarare och det civila samhället i Belarus, som kommer att utsättas för allvarliga repressalier, bland annat genom att vid behov utfärda nödvisum så att de kan lämna Belarus.
7. Europaparlamentet uppmanar de belarusiska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst frige alla fackföreningsledare och fackliga företrädare som har frihetsberövats och att dra tillbaka alla åtalspunkter mot dem. Parlamentet kräver ett stopp på hotelserna mot oberoende fackföreningsledare och fackföreningsaktivister och på störningarna av oberoende fackföreningars arbete i Belarus. Parlamentet insisterar på att de belarusiska myndigheterna måste undanröja alla hinder, både rättsliga och praktiska, för organiserandet av och deltagandet i oberoende fackföreningar. Parlamentet uppmanar de belarusiska myndigheterna att anpassa landets lagstiftning till dess internationella åtaganden om arbetsrätt, relevanta slutsatser från ILO:s expertkommitté om tillämpning av konventioner och ILO:s kommitté för föreningsfrihet, och att samarbeta med ILO för att fullt ut och utan dröjsmål genomföra undersökningskommissionens rekommendationer.
8. Europaparlamentet fördömer de belarusiska myndigheternas gripande och frihetsberövande av fackföreningsledare och fackliga företrädare nyligen, och det angrepp som detta innebär på både de mänskliga rättigheterna och de grundläggande rättigheter som fastställs i internationella konventioner, däribland ILO:s konventioner avseende arbetstagares rätt att organisera sig och delta i offentliga åtgärder.
9. Europaparlamentet uppmanar de belarusiska myndigheterna att ge tydlig information om vistelseort och hälsosituation för dem som gripits på politiska grunder, att omedelbart frige dem och att säkerställa deras tillgång till oberoende rättslig prövning.
10. Europaparlamentet upprepar att demonstrations- och strejkrätten är en grundläggande rättighet, och uppmanar Belarus att slopa alla begränsningar i lag och praxis som hindrar dessa friheter, och att omedelbart återinföra den rättsliga ställningen för de oberoende fackföreningar som nyligen har fråntagits denna ställning i flera företag, bland annat i oljeraffinaderierna Grodno Azot, Naftan och Mozyr, och att inte längre klassificera REP som en extremistorganisation.
11. Europaparlamentet uppmuntrar fackföreningar i medlemsstaterna att ytterligare stärka kontakterna med sina belarusiska motparter, utbyta information om utvecklingen av situationen för fackföreningsaktivister i Belarus och om regimens förtryck, underlätta samarbetet och ge dem materiellt och psykologiskt stöd.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka kapacitetsuppbyggnadsstödet till Belarus oberoende fackföreningar, fria medier, det civila samhället och demokratiaktivister både i Belarus och i exil.
13. Europaparlamentet betonar att de belarusiska myndigheternas åtgärder mot oberoende fackföreningar bryter mot landets nationella lagstiftning och internationella skyldigheter. Parlamentet uppmanar ILO att suspendera medlemskapet för de belarusiska regeringsvänliga fackföreningarna, eftersom de varken företräder arbetstagarnas oberoende eller skyddar deras rättigheter.
14. Europaparlamentet framhåller den viktiga samordnande roll som BKDP spelar när det gäller att företräda medlemmar av oberoende belarusiska fackföreningar i nationella och internationella institutioner, och uppmanar de belarusiska myndigheterna att upphöra med sitt förtryck och skapa en fungerande relation till demokratiska och oberoende fackföreningar baserad på social dialog, som ett sätt att bygga upp en dialog mellan myndigheter, statliga institutioner, arbetsgivare och arbetstagare samt det civila samhället i allmänhet.
15. Europaparlamentet uttrycker djup oro över riskerna med att Belarus överger sin neutralitet, tar emot ryska väpnade styrkor och genomför gemensamma militära övningar. Parlamentet noterar Rysslands ökade roll i Belarus, inbegripet dess ekonomiska inflytande, vilket väcker allvarliga tvivel om Belarus förmåga att fatta suveräna beslut.
16. Europaparlamentet är bestört över Lukasjenkaregimens stöd till Rysslands oprovocerade krig i Ukraina, bland annat genom den så kallade folkomröstningen som återinför landets kärnvapenstatus, men också genom att tillåta förflyttning av trupper och vapen, användning av landets luftrum, tankning och lagring av militär ammunition.
17. Europaparlamentet fördömer skarpt den ryska militärens användning av belarusiskt territorium. Parlamentet fördömer stödet från Belarus och från dess väpnade styrkor och underrättelsetjänster i samband med inledandet av Rysslands olagliga, omotiverade och oprovocerade aggressionskrig mot Ukraina. Parlamentet anser att Belarus är medansvarigt för attacken och måste bli föremål för alla de rättsliga konsekvenser som följer av internationell rätt.
18. Europaparlamentet betonar att den konstitutionella folkomröstningen den 27 februari 2022, som administrerades av de illegitima belarusiska myndigheterna i ett sammanhang av utbredda kränkningar av de mänskliga rättigheterna, brutalt förtryck och avsiktlig användning av desinformation, varken kan betraktas som ett legitimt demokratiskt uttryck för det belarusiska folkets vilja eller legitimera Aljaksandr Lukasjenkas fortsatta lagstridiga presidentskap. Parlamentet uppmanar de belarusiska myndigheterna att genomföra rekommendationerna från det oberoende expertuppdraget inom Moskvamekanismen.
19. Europaparlamentet fördömer desinformationskampanjerna och spridningen av Kremls krigspropaganda i Belarus.
20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att nödvändiga åtgärder vidtas för att stärka motståndskraften mot alla former av utländsk inblandning som Lukasjenkaregimen skulle kunna göra sig skyldig till, inbegripet men inte begränsat till cyberattacker och desinformation i samband med Rysslands pågående aggression mot Ukraina.
21. Europaparlamentet noterar med oro den fortsatta integrationen mellan Ryssland och Belarus på flera områden, inte minst den gradvisa militariseringen av Belarus och regionen i stort, vilket utgör en utmaning för säkerheten och stabiliteten på den europeiska kontinenten, särskilt för länder i EU:s östra grannskap med vilka Ryssland redan befinner sig i konflikt.
22. Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning och sitt stöd för de belarusiska medborgare som har gått ut på gatorna, med risk för sin egen säkerhet, för att fördöma det krig som inletts av Ryssland och som ges stöd av Belarus illegitima diktator, och för dem som genomfört sabotage för att förhindra och störa rysk militär logistik på belarusiskt territorium.
23. Europaparlamentet beklagar djupt att Belarus fortfarande, som enda land i Europa, tillämpar dödsstraffet och dessutom har utvidgat möjligheterna att använda det. Parlamentet fördömer den ändring av den belarusiska strafflagen som innebär att dödsstraff införts för ”försök till terroristhandlingar”. Parlamentet anser att detta lätt kan missbrukas av regimen för att likvidera politiska motståndare. Parlamentet påminner om att ett antal politiska fångar har åtalats eller redan dömts till långa fängelsestraff enligt den belarusiska strafflagens bestämmelser om terrorism. Parlamentet uppmanar de belarusiska myndigheterna att omedelbart avskaffa dödsstraffet för all framtid.
24. Europaparlamentet betonar vikten av att ta itu med de säkerhetshot som Belarus kärnkraftverk i Astravjets utgör. Parlamentet vidhåller att Belarus med full transparens måste engagera sig i frågan om kärnsäkerheten vid det belarusiska kärnkraftverket och åta sig att fullt ut genomföra rekommendationerna från den expertbedömning av anläggningen som den europeiska högnivågruppen för kärnsäkerhet och avfallshantering har gjort. Parlamentet stöder, fram till dess, ett förbud mot import av energi från det belarusiska kärnkraftverket till EU:s marknad och vill att denna ståndpunkt ska återspeglas i EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränserna. Parlamentet kräver effektiva skyddsåtgärder för att förhindra att belarusisk el som produceras i kärnkraftverket Astravjets säljs, direkt eller indirekt, till EU:s marknader, samt att EU-medlemsstaternas investeringar i energiinfrastrukturprojekt i Belarus upphör.
25. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om ett sjätte sanktionspaket mot Ryssland och Belarus och uppmanar rådet att se till att det genomförs på ett heltäckande och snabbt sätt. Parlamentet begär att alla sanktioner som utfärdas mot Ryssland utan undantag riktas även mot Belarus och genomförs på lämpligt sätt, också under alla kommande sanktionsomgångar.
26. Europaparlamentet understryker behovet av en ingående utredning av Lukasjenkaregimens brott mot det belarusiska folket. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt tillämpa principen om universell jurisdiktion och förbereda domstolsärenden mot belarusiska tjänstemän som är ansvariga för eller delaktiga i våld och förtryck, däribland Aljaksandr Lukasjenka.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och utrikestjänsten att samarbeta med internationella partner, såsom OSSE:s Moskvamekanism och FN:s råd för mänskliga rättigheter, samt med människorättsförsvarare och civilsamhället på plats för att se till att människorättskränkningar övervakas, dokumenteras och anmäls och att det därefter utkrävs ansvar samt rättvisa för offren.
28. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att vidta alla nödvändiga åtgärder i internationella institutioner och förfaranden och vid Internationella brottmålsdomstolen eller andra lämpliga internationella tribunaler eller domstolar för att, i samband med Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, stödja utredning av och åtal för de handlingar som den politiska ledningen i Belarus, i synnerhet Aljaksandr Lukasjenka, gör sig skyldig till som krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
29. Europaparlamentet lovordar det systematiska och konsekventa arbete som utförs i och utanför landet av de belarusiska demokratiska krafterna, särskilt av ledaren för den demokratiska oppositionen, Svjatlana Tsichanouskaja, samordningsrådet och det nationella krishanteringsrådet. Parlamentet understryker på nytt det akuta behovet av att upprätthålla och utöka kontakterna och samarbetet med dessa krafter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja den demokratiska politiska oppositionen i Belarus genom att ge det stöd som behövs för att stärka deras kapacitet.
30. Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte gått till väga på ett enhetligt och samordnat sätt när de återkallat sina diplomatiska beskickningar från Belarus.
31. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, utrikestjänsten och EU:s medlemsstater att öka det direkta stödet till den belarusiska oppositionen, det civila samhället, människorättsförsvarare, fackliga företrädare och oberoende medieorganisationer i och utanför Belarus. Parlamentet understryker vikten av att upprätthålla förbindelserna med dessa personer, övervaka situationen för och rättegångarna mot enskilda politiska fångar på plats, lätta på viseringskraven, förbättra asylförfarandena och tillhandahålla tillfälligt skydd i EU:s medlemsstater för dem som söker skydd från Belarus. Parlamentet åtar sig att intensifiera sin egen demokratistödjande verksamhet. Parlamentet upprepar sitt krav på ett riktat EU-stödprogram för att hjälpa det civila samhället, oberoende medier, den akademiska världen – bland annat genom att ge kontinuerligt stöd till European Humanities University, som en utbildningsbas för belarusiska studenter och den belarusiska oppositionen i exil – liksom offer för politiskt förtryck och polisvåld samt dem som flyr den förtryckande regimen.
32. Europaparlamentet stöder förberedelserna för en EU-ledd internationell givarkonferens i syfte att bistå de belarusiska demokratiska krafterna. Parlamentet uppmanar EU att på operativ nivå samarbeta med företrädarna för de belarusiska demokratiska krafterna för att slutföra arbetet med att anta en färdplan för genomförandet av det paket för investeringar och ekonomiskt stöd på 3 miljarder euro som kommissionen redan har planerat som ett sätt att anamma det belarusiska folkets demokratiska strävanden. Parlamentet efterlyser en politisk dialog mellan EU och de belarusiska demokratiska krafterna för att nå en gemensam vision om denna stödplan. Parlamentet betonar behovet av en ingående offentlig diskussion för att bygga upp allmänhetens stöd för ett betydande engagemang från EU:s sida.
33. Europaparlamentet upprepar vikten av att det inrättas belarusiska folkambassader runt om i världen och uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att öka sitt stöd för att skydda belarusiska medborgares rättigheter och intressen utomlands och intressena för ett demokratiskt Belarus, till exempel genom att undersöka olika sätt att finansiera belarusiska folkambassader.
34. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra samarbetet i fråga om gränsförvaltning, kampen mot människohandel och andra säkerhetsutmaningar som den belarusiska regimen gett upphov till eller förvärrat.
35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet, vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att fortsätta att ta upp situationen i Belarus i alla relevanta europeiska och internationella organisationer, särskilt OSSE, FN och dess specialiserade organ samt ILO, i syfte att stärka den internationella granskningen av kränkningarna av mänskliga rättigheter, stärka internationella åtgärder med avseende på situationen i Belarus och övervinna Rysslands och andra länders obstruktion av sådana åtgärder.
36. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att anordna regelbundna toppmöten med högt uppsatta företrädare för de belarusiska demokratiska krafterna. Parlamentet är av uppfattningen att detta skulle bidra till antagandet av gemensamma politiska riktlinjer för EU:s framtida förbindelser med ett demokratiskt Belarus.
37. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, myndigheterna i Republiken Belarus samt företrädarna för den belarusiska demokratiska oppositionen.