GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Rysslands upptrappning av sitt anfallskrig mot Ukraina
5.10.2022 - (2022/2851(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
B9‑0430/2022 (Verts/ALE)
B9‑0432/2022 (Renew)
B9‑0433/2022 (S&D)
B9‑0438/2022 (PPE)
B9‑0446/2022 (ECR)
Michael Gahler, Andrius Kubilius, Rasa Juknevičienė, Željana Zovko, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Siegfried Mureşan, Paulo Rangel, Jerzy Buzek, Traian Băsescu, Vladimír Bilčík, Vasile Blaga, Daniel Buda, Daniel Caspary, Peter van Dalen, Gheorghe Falcă, Tomasz Frankowski, Andrzej Halicki, Mircea‑Gheorghe Hava, Sandra Kalniete, Arba Kokalari, Ewa Kopacz, Andrey Kovatchev, David Lega, Aušra Maldeikienė, Lukas Mandl, Marian‑Jean Marinescu, Gabriel Mato, Liudas Mažylis, Francisco José Millán Mon, Janina Ochojska, Radosław Sikorski, Michaela Šojdrová, Eugen Tomac, Inese Vaidere, Loránt Vincze, Isabel Wiseler‑Lima, Alexander Alexandrov Yordanov, Milan Zver, Miriam Lexmann, Antonio López‑Istúriz White, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
för PPE-gruppen
Pedro Marques, Tonino Picula
för S&D-gruppen
Petras Auštrevičius, Dita Charanzová, Olivier Chastel, Bart Groothuis, Moritz Körner, Ilhan Kyuchyuk, Nathalie Loiseau, Karen Melchior, Dragoş Pîslaru, Michal Šimečka, Nicolae Ştefănuță, Ramona Strugariu, Frédérique Ries, Dragoş Tudorache, Hilde Vautmans
för Renew-gruppen
Sergey Lagodinsky
för Verts/ALE-gruppen
Raffaele Fitto, Anna Fotyga, Roberts Zīle, Witold Jan Waszczykowski, Jadwiga Wiśniewska, Dominik Tarczyński, Kosma Złotowski, Adam Bielan, Bogdan Rzońca, Elżbieta Rafalska, Ryszard Czarnecki, Jacek Saryusz‑Wolski, Joachim Stanisław Brudziński, Tomasz Piotr Poręba, Valdemar Tomaševski, Charlie Weimers, Zbigniew Kuźmiuk, Carlo Fidanza, Patryk Jaki, Eugen Jurzyca, Beata Kempa, Elżbieta Kruk, Beata Mazurek
för ECR-gruppen
Fabio Massimo Castaldo
Europaparlamentets resolution om Rysslands upptrappning av sitt anfallskrig mot Ukraina
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina och Ryssland,
– med beaktande av FN-stadgan,
– med beaktande av Helsingforsavtalets slutakt från 1975,
– med beaktande av uttalandena av den 30 september 2022 från Europeiska rådets medlemmar och G7-ländernas utrikesministrar om Ukraina,
– med beaktande av uttalandet av den 28 september 2022 från den höga representanten på Europeiska unionens vägnar om de olagliga skenomröstningar som Ryssland genomfört i regionerna Donetsk, Cherson, Luhansk och Zaporizjzja,
– med beaktande av pressmeddelandet av den 28 september 2022 från kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om ett nytt paket med restriktiva åtgärder mot Ryssland och meddelandet av den 30 september 2022 från Europeiska rådets ordförande Charles Michel om Rysslands olagliga annektering av ukrainska regioner,
– med beaktande av uttalandena från den höga representanten på Europeiska unionens vägnar av den 22 september 2022 om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och av den 28 september 2022 om gasläckorna på Nord Stream-ledningarna,
– med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Enligt FN-stadgan och folkrättens principer åtnjuter alla stater suverän likställdhet och måste i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld mot någon stats territoriella integritet eller politiska oberoende. Varje annektering av en stats territorium av en annan stat till följd av hot om eller användning av våld utgör en överträdelse av FN-stadgan och folkrättens principer. Denna princip bekräftades nyligen av FN:s generalsekreterare António Guterres.
B. Som ständig medlem av FN:s säkerhetsråd har Ryska federationen ett särskilt ansvar för att upprätthålla fred och säkerhet i världen, men har gång på gång brutit mot FN‑stadgans principer genom sina aggressiva handlingar mot Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet, och har öppet trotsat det internationella samfundet genom att tillkännage sina olagliga handlingar i strid med FN-stadgan under FN:s generalförsamlings sessioner.
C. Ryska federationen har fortsatt sitt olagliga, oprovocerade och oberättigade anfallskrig mot Ukraina under de senaste månaderna. En framgångsrik ukrainsk kontraoffensiv som inleddes i början av september 2022 ledde till att Ryssland förlorade en betydande del av de territorier som landet hade ockuperat i den ukrainska Charkivregionen och andra regioner i östra och södra Ukraina. I samband med denna befrielse upptäcktes nya bevis för de allvarliga människorättskränkningar och krigsförbrytelser som begåtts av ryska styrkor och deras proxyaktörer, såsom massgravar med mer än 440 kroppar i Izium.
D. Tusentals civila har redan mördats och många fler torterats, trakasserats, utsatts för sexuella övergrepp, kidnappats eller tvångsförflyttats. Detta omänskliga beteende från de ryska styrkornas och deras proxyaktörers sida strider helt mot internationell humanitär rätt.
E. De ryska styrkorna har förlorat tiotusentals personer som antingen dödats i strid eller försvunnit sedan invasionen inleddes, och fått sin militära utrustning förstörd.
F. Det internationella samfundet fortsätter att stödja Ukraina med modern utrustning, ammunition, utbildning och utbyte av underrättelser, och den senaste stödinsatsen var den amerikanska kongressens nyligen antagna lagförslag som kommer att ge mer än 12,3 miljarder US-dollar i bistånd.
G. Enligt ukrainska regeringstjänstemän behöver den ukrainska armén moderna huvudstridsvagnar, fler yta-till-luft-system och yta-till-yta-system, pansarvagnar samt fler utbildningscentrer och ytterligare bidrag i form av ammunition.
H. Den 9–11 september 2022 hölls regionala och lokala val i Ryssland och även i den olagligt annekterade ukrainska autonoma republiken Krim och staden Sevastopol, vilka EU inte erkänner.
I. Dessa hastigt anordnade skenfolkomröstningar ägde rum den 23–27 september 2022 i de delvis ryskockuperade territorierna i Ukraina i oblasterna Donetsk, Cherson, Luhansk och Zaporizjzja och bland tvångsförflyttade ukrainare i Ryssland, och de ryska myndigheterna kungjorde på förhand fastställda och orealistiskt höga procentsatser för valdeltagandet och stödet för Rysslands annektering. Röstningsförfarandet innebar systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna och hot, särskilt i form av beväpnade ryska soldaters närvaro. Skenfolkomröstningarna var en upprepning av den folkomröstning som Ryssland anordnade i Krim efter det att landet ockuperade halvön i början av 2014. Ryssland tillkännagav den formella olagliga annekteringen av dessa territorier den 30 september 2022, vilket följdes av ett enhälligt godkännande av statsduman och federationsrådet.
J. Den 21 september 2022 tillkännagav Vladimir Putin Rysslands första mobilisering sedan andra världskriget. Enligt medierapporter berör mobiliseringen mellan 300 000 och 1,2 miljoner militära reservister som kallas in till de väpnade styrkorna. I motsats till det officiella tillkännagivandet om att myndigheterna skulle värva medborgare som nyligen hade tjänstgjort i armén och hade stridserfarenhet, tyder rapporter på att vissa personer utan någon militär erfarenhet också håller på att värvas, särskilt från fattigare och avlägsna regioner och etniska minoriteter, och att människor håller på att värvas som en repressiv åtgärd, såsom i det ockuperade Krim, där över 1 500 krimtatarer inkallas. Det finns också rapporter om tvångsmobilisering från de nyligen olagligt annekterade oblasterna i Ukraina. Det finns rapporter om att nyrekryterade soldater nästan omedelbart skickas till fronten.
K. Tillkännagivandet av Rysslands mobilisering har lett till protester, och de ryska myndigheterna har hittills gripit över 2 400 demonstranter. Sedan tillkännagivandet av mobiliseringen har hundratusentals ryssar flytt från Ryssland för att undvika att bli inkallade. De ryska myndigheterna har inrättat värvningsenheter vid flera gränsövergångsställen för att kunna ta fram inkallelseorder på plats och avskräcka medborgare från att lämna landet.
L. Ryska styrkor fortsätter att ockupera kärnkraftverket Zaporizjzja (ZNPP). Ihor Murasjov, generaldirektör för ZNPP, fördes bort av ryska styrkor den 30 september. ZNPP är Europas största kärnkraftverk och dess sista reaktor stängdes ned i början av september på grund av strider i och kring anläggningen. Risken för en kärnkraftskatastrof kvarstår dock.
M. I ett tv-sänt tal den 21 september varnade Vladimir Putin för att Ryssland, om landets territoriella integritet hotas – och menade då de olagligt annekterade territorierna i Ukraina – säkerligen skulle ”använda alla tillgängliga medel för att skydda Ryssland och vårt folk.” Orden ”alla tillgängliga medel” är tunt förtäckt utpressning med kärnvapen.
N. Den 26 och 27 september observerades en dramatisk minskning av trycket i gasledningarna Nord Stream 1 och 2 på grund av läckor som misstänktes vara resultatet av avsiktliga undervattensexplosioner som troligtvis orkestrerats av en statlig aktör. Även om den exakta volymen metan som släppts ut i atmosfären är svår att mäta är mängden sannolikt betydande och kommer att ha en negativ inverkan på miljön.
O. Den 30 september meddelade president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina officiellt hade ansökt om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato).
1. Europaparlamentet påminner om Europeiska unionens orubbliga stöd för Ukraina och för landets suveränitet, självständighet och territoriella integritet inom internationellt erkända gränser. Parlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Rysslands oberättigade, oprovocerade och olagliga anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet påminner om att Ryssland bär fullt ansvar för kriget och att landet omedelbart måste stoppa kriget och dra tillbaka alla sina styrkor och proxystyrkor från alla internationellt territorier som tillhör Ukraina.
2. Europaparlamentet lovordar det stora modet hos det ukrainska folket, som gör enorma uppoffringar för att försvara sitt land och europeiska värden, såsom frihet, värdighet och demokrati. Parlamentet påminner om Ukrainas legitima rätt, i enlighet med artikel 51 i FN-stadgan, att försvara sig mot Rysslands anfallskrig för att återfå fullständig kontroll över hela sitt territorium inom landets internationellt erkända gränser. Parlamentet lovordar de ukrainska väpnade styrkornas mod och deras mycket effektiva insatser både på fältet och ur moralisk synvinkel, och erkänner deras betydande bidrag till den europeiska säkerheten.
3. Europaparlamentet uppmanar alla länder och internationella organisationer att otvetydigt fördöma Rysslands anfallskrig och landets försök att med våld och genom skenfolkomröstningar tillskansa sig territorium. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt samarbeta med de många regeringar som har antagit en neutral ståndpunkt om Rysslands aggression mot Ukraina, i syfte att bygga upp ett starkt internationellt motstånd mot alla ändringar av Ukrainas gränser med våld och försvara folkrätten.
4. Europaparlamentet fördömer skarpt de massiva och allvarliga människorättskränkningar och krigsförbrytelser som begåtts av ryska väpnade styrkor, proxyaktörer och de ockupationsmyndigheter som Ryssland inrättat i Ukraina. Parlamentet insisterar på att ansvariga regeringstjänstemän och militära ledare samt förövare av krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, inbegripet folkmord, måste ställas till svars.
5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och andra länder som stöder Ukraina att kraftigt öka sitt militära bistånd, särskilt i de områden där den ukrainska regeringen begär det, för att Ukraina ska kunna återfå full kontroll över hela sitt internationellt erkända territorium och framgångsrikt försvara sig mot ytterligare angrepp från Rysslands sida. Parlamentet begär att möjligheten till en lån-leasing-baserad militär biståndsfacilitet för Ukraina övervägs. Parlamentet uppmanar framför allt tvekande medlemsstater att tillhandahålla sin skäliga andel av det militära bistånd som behövs för att bidra till att förkorta kriget. Parlamentet påminner om att tveksamhet bland dem som stöder Ukraina endast förlänger kriget och skördar oskyldiga ukrainares liv. Parlamentet vädjar till EU:s ledare att skapa varaktig enighet mellan medlemsstaterna och likasinnade länder att fullt ut och villkorslöst stödja Ukraina mot det ryska anfallskriget.
6. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att samordna vapenleveranserna genom Europeiska utrikestjänstens clearing house-mekanism, inbegripet ett EU-initiativ för leverans av avancerade vapensystem såsom Leopard-stridsvagnar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omedelbart börja utbilda ukrainska soldater i detta avseende.
7. Europaparlamentet fördömer otvetydigt de skenfolkomröstningar som genomfördes under vapenhot för att annektera de ockuperade oblasterna Donetsk, Cherson, Luhansk och Zaporizjzja såsom olagliga och illegitima. Parlamentet påminner om att folkomröstningarna genomfördes i strid med FN-stadgan och folkrätten. Parlamentet förkastar och erkänner inte de påhittade resultaten av folkomröstningarna och det efterföljande införlivandet av dessa territorier i Ryssland. Parlamentet betraktar resultaten som helt ogiltiga. Parlamentet anser att den aviserade annekteringen utgör en farlig och oansvarig upptrappning och en flagrant kränkning av folkrätten och FN‑stadgan som garanterar internationell fred, säkerhet, territoriell integritet och alla staters suveränitet, och att detta inte kan och inte kommer att lämnas obesvarat av det internationella samfundet.
8. Europaparlamentet fördömer det ryska presidentdekretet av den 29 september 2022 om erkännande av ”självständigheten” för de ukrainska oblasterna Cherson och Zaporizjzja samt de olagliga fördrag om integration i Ryska federationen som undertecknades den 30 september 2022. Parlamentet uttrycker sitt orubbliga stöd för EU:s politik att inte erkänna Rysslands olagliga handlingar mot Ukraina, inbegripet annektering, och uppmanar därför rådet att anta ytterligare stränga sanktioner som svar på dessa handlingar.
9. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till ett åttonde sanktionspaket mot Ryssland. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att snabbt godkänna sanktionspaketet, undvika förseningar till följd av egenintresse och grundligt genomföra sanktionerna. Parlamentet begär att sanktionerna utvidgas till att omfatta nya områden, bland annat att Gazprombank, Alfa Bank, Rosbank, Tinkoff Bank, Sankt Petersburg Bank, den ryska regionala utvecklingsbanken RRDB och Far Eastern Bank utestängs från Swift, samtidigt som sanktionerna mot kryptotillgångar och kryptovalutor skärps ytterligare. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att upprätthålla EU:s enighet och öka trycket på Kreml, bland annat genom ytterligare sanktionspaket, inbegripet ett exportförbud för högteknologiska produkter och strategiska varor och andra sanktioner som syftar till att strategiskt försvaga den ryska ekonomin och den industriella basen, särskilt det militärindustriella komplexet. Parlamentet stöder antagandet av individuella sanktioner mot personer och enheter som är direkt inblandade i tvångsdeporteringen och adoptionen av ukrainska barn och i anordnandet och övervakningen av de olagliga skenfolkomröstningarna samt mot alla medlemmar av dumapartierna som innehar ämbeten i valda parlament på alla nivåer, även på regional och kommunal nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt förebygga, utreda och lagföra varje kringgående av sanktionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlagstiftarna att arbeta snabbt för att fullborda den rättsliga ordningen för förverkande av tillgångar som frysts genom sanktionerna.
10. Europaparlamentet upprepar sitt krav på ett omedelbart och fullständigt embargo mot import från Ryssland av fossila bränslen och uran, och på att gasledningarna Nord Stream 1 och 2 helt ska tas ur bruk, i syfte att stoppa finansieringen av Putins krigsmaskin med EU-pengar. Parlamentet kräver ytterligare förbud mot inköp, import eller transport av titan, aluminium, koppar, nickel, palladium, rodium samt råa och slipade diamanter som härrör från Ryssland eller forslas genom Ryssland till EU, och import av järn- och stålprodukter som har sitt ursprung i Ryssland eller som exporteras från Ryssland, inbegripet järnmalm och halvfabrikat, i syfte att minska Rysslands inkomster. Parlamentet begär att Rysslands tillgång till grundläggande industriella resurser, tekniker och tjänster ska minimeras, särskilt sådana som behövs av den militära industrin i den angripande staten.
11. Europaparlamentet varnar Aleksandr Lukasjenkos regim för att hjälpa Ryssland i dess anfallskrig mot Ukraina, bland annat när det gäller mobiliseringsinsatserna och mottagandet av värnpliktiga på belarusiskt territorium. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inkludera Belarus i den nya vågen av sanktioner i förbindelse med mobiliseringen.
12. Europaparlamentet fördömer mobiliseringen i Ryssland och begär ett omedelbart slut på ofrivilliga värvningar. Parlamentet fördömer de åtgärder som tvingar invånarna i de ockuperade territorierna i Ukraina att tjänstgöra i Rysslands väpnade styrkor eller hjälptrupper, vilket är förbjudet enligt den fjärde Genèvekonventionen. Parlamentet vädjar till alla ryska medborgare att vägra dras in i detta krig, som strider mot folkrätten och därför fördömdes av flertalet länder, och som endast utkämpas för att hävda en icke-demokratisk kleptokratisk regim i Ryssland och som i slutändan kommer att förstöra den ryska ekonomin och det ryska folkets utsikter till en säker och välmående framtid. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utfärda humanitära visum till ryska medborgare i behov av skydd, såsom de som utsätts för politisk förföljelse.
13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra kommissionens riktlinjer om allmänt utfärdande av viseringar för ryska sökande och kontroller av ryska medborgare vid de yttre gränserna, i full överensstämmelse med EU-rätten och folkrätten, och att se till att varje asylansökan från bland annat oliktänkande, desertörer, värnpliktsvägrare och aktivister behandlas individuellt, med beaktande av värdmedlemsstatens säkerhetssituation och i enlighet med EU:s asylregelverk. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att noga övervaka situationen när det gäller ryska viseringar.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att öka stödet till länder i Sydkaukasien och Centralasien som tar emot ett betydande antal migranter, särskilt Georgien, Kazakstan, Uzbekistan, Armenien och Kirgizistan, för att upprätthålla stabiliteten i dessa regioner.
15. Europaparlamentet kräver att rysk militär personal omedelbart dras tillbaka från och runt ZNPP och att det inrättas en demilitariserad zon runt anläggningen. Parlamentet påminner om att striderna kring anläggningen kan leda till en stor katastrof med oförutsebara konsekvenser.
16. Europaparlamentet fördömer de senaste ryska kärnvapenhoten som oansvariga och farliga. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och internationella partner att förbereda en snabb och beslutsam reaktion om Ryssland skulle genomföra en kärnvapenattack mot Ukraina. Parlamentet uppmanar Ryssland att omedelbart upphöra med sina hot om en kärnvapenupptrappning, med tanke på de globala konsekvenserna av en eventuell kärnkatastrof för människors liv och miljön under de kommande årtiondena. Parlamentet påminner om att alla försök från Rysslands sida att betrakta attacker mot ockuperade territorier som en attack mot Ryssland och därmed som grund för en kärnvapenattack är olagliga och grundlösa och inte kommer att avskräcka Europeiska unionen från att ge ytterligare bistånd till Ukraina i dess självförsvar.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att öka stödet till och samarbetet med det civila samhället och de fria medierna i Ukraina och Ryssland, att fortsätta att tillhandahålla tillfälligt skydd i EU för dem som flyr kriget och att hjälpa till med utfärdandet av tillfälliga resehandlingar som gör det möjligt för ukrainska medborgare som sitter fast i Ryssland utan identitets- eller resehandlingar att lämna landet om de så önskar. Parlamentet fördömer de systematiska försöken från den ryska sidan att bromsa ukrainska flyktingars inresa till EU vid Estlands och Lettlands gränser, vilket snart skulle kunna leda till en allvarlig humanitär kris. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras gränskontroller att inte hindra sådana flyktingar från att komma in i EU.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för ett omfattande återhämtningspaket för Ukraina, som bör inriktas på landets omedelbara, medellångsiktiga och långsiktiga bistånd, återuppbyggnad och återhämtning och ytterligare bidra till att stärka ekonomins tillväxt, med början omedelbart när så är lämpligt. Parlamentet påminner om att återhämtningspaketet bör ledas gemensamt av EU, internationella finansinstitutioner och likasinnade partner. Parlamentet begär att återhämtningspaketet ska stödjas av den EU-budgetkapacitet som behövs.
19. Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning för de ryska medborgare som fördömer kriget. Parlamentet fördömer de ryska myndigheternas gripande av tusentals fredliga demonstranter och kräver att de friges omedelbart.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att börja fundera över hur man kan samarbeta med Ryssland i framtiden och hur man kan bistå Ryssland i en framgångsrik övergång från en auktoritär regim till ett demokratiskt land som avstår från revisionistisk och imperialistisk politik. Parlamentet anser att ett första steg skulle vara att EU-institutionerna samarbetar med ryska demokratiska ledare och det civila samhället och mobiliserar stöd för deras agenda för ett demokratiskt Ryssland. Parlamentet stöder inrättandet av ett demokratinav för Ryssland, med Europaparlamentet som värd.
21. Europaparlamentet påminner om att undervattensexplosionen vid Nord Stream‑ledningarna ägde rum när den nya Baltic Pipe, som förbinder Norge med Polen via Danmark, invigdes. Parlamentet anser att undervattensexplosionerna vid Nord Stream-ledningarna inte är en slump och spekulationen ökar om att de var resultatet av en samordnad och avsiktlig handling från en statlig aktör. Parlamentet anser att explosionerna i Nord Stream-ledningarna visar hur farlig politiken med ett ökat beroende av ryska fossila bränslen var och att användningen av energi som vapen har nått en ny nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka och prioritera skyddet av kritisk europeisk infrastruktur, inbegripet offshore-ledningar och -kablar, och att öka dess motståndskraft mot yttre angrepp och ytterligare stödja motståndskraften hos EU:s partner i Östeuropa och på västra Balkan. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra en undersökning av sabotaget av Nord Stream-gasledningarna. Parlamentet anser att de avsiktliga undervattensexplosionerna utgör en miljöattack mot EU.
22. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta med internationella organ för att samla in bevis och stödja Internationella brottmålsdomstolens utredning av krigsförbrytelser som begåtts på Ukrainas territorium sedan den 20 februari 2014.
23. Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en särskild internationell domstol för aggressionsbrott som begåtts mot Ukraina, där Putin och alla ryska civila och militära tjänstemän och deras proxyaktörer som är ansvariga för att planera, inleda och föra kriget i Ukraina skulle åtalas.
24. Europaparlamentet fördömer Rysslands flerdimensionella strategi att skapa, förstärka och sprida falska och snedvridna narrativ runt om i världen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att bestraffa de ryska enheter, enskilda individer och andra proxyaktörer som sprider rysk desinformation och att vidta ytterligare åtgärder för att hantera Rysslands användning av information som vapen.
25. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s flyktingkommissariat, Internationella organisationen för migration, Internationella rödakorskommittén, Internationella brottmålsdomstolen, Ukrainas president, regering och parlament, Ryska federationens president, regering och parlament samt de belarusiska myndigheterna.