Gemensamt förslag till resolution - RC-B9-0482/2022Gemensamt förslag till resolution
RC-B9-0482/2022

    GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om kategorisering av Ryska federationen som statlig sponsor av terrorism

    21.11.2022 - (2022-2896(RSP))

    i enlighet med artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen
    som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
    B9‑0482/2022 (Renew)
    B9‑0483/2022 (PPE)
    B9‑0487/2022 (ECR)

    Andrius Kubilius, Michael Gahler, Rasa Juknevičienė, David McAllister, Peter van Dalen, Isabel Wiseler-Lima, Siegfried Mureşan, Vangelis Meimarakis, Ewa Kopacz, Jerzy Buzek, Vladimír Bilčík, Gheorghe Falcă, Tomasz Frankowski, Andrzej Halicki, Sandra Kalniete, Andrey Kovatchev, David Lega, Miriam Lexmann, Antonio López-Istúriz White, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Aušra Maldeikienė, Lukas Mandl, Liudas Mažylis, Janina Ochojska, Radosław Sikorski, Michaela Šojdrová, Eugen Tomac, Inese Vaidere, Alexander Alexandrov Yordanov, Milan Zver
    för PPE-gruppen
    Petras Auštrevičius, Vlad Gheorghe, Bernard Guetta, Nathalie Loiseau, Javier Nart, Urmas Paet, Nicolae Ştefănuță, Ramona Strugariu
    för Renew-gruppen
    Anna Fotyga, Charlie Weimers, Zbigniew Kuźmiuk, Kosma Złotowski, Witold Jan Waszczykowski, Dominik Tarczyński, Ryszard Czarnecki, Elżbieta Rafalska, Bogdan Rzońca, Jacek Saryusz-Wolski, Joachim Stanisław Brudziński, Eugen Jurzyca, Beata Kempa, Hermann Tertsch, Ryszard Antoni Legutko, Roberts Zīle, Elżbieta Kruk, Alexandr Vondra, Veronika Vrecionová, Assita Kanko, Anna Zalewska, Beata Mazurek, Adam Bielan, Beata Szydło, Patryk Jaki, Grzegorz Tobiszowski, Zdzisław Krasnodębski, Jadwiga Wiśniewska, Joanna Kopcińska
    för ECR-gruppen
    Włodzimierz Cimoszewicz, Juozas Olekas, Łukasz Kohut, Marina Kaljurand, Sven Mikser, Raphaël Glucksmann, Thijs Reuten


    Förfarande : 2022/2896(RSP)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    RC-B9-0482/2022
    Ingivna texter :
    RC-B9-0482/2022
    Debatter :
    Antagna texter :

    Europaparlamentets resolution om kategorisering av Ryska federationen som statlig sponsor av terrorism

    (2022-2896(RSP))

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

     med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina, däribland resolutionerna av den 6 oktober 2022 om Rysslands upptrappning av sitt anfallskrig mot Ukraina[1], av den 19 maj 2022 om kampen mot straffrihet för krigsförbrytelser i Ukraina[2] och av den 25 november 2021 om människorättskränkningar begångna av privata militära företag och säkerhetsföretag, särskilt Wagner-gruppen[3],

     med beaktande av Förenta nationernas stadga, konventionen av den 9 december 1948 om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide) och den fjärde Genève-konventionen av den 12 augusti 1949 angående skydd för civilpersoner under krigstid,

     med beaktande av den internationella rättsliga ramen för att förebygga och bekämpa terrorism, inbegripet FN:s säkerhetsråds resolution 2341 om skydd av kritisk infrastruktur mot terroristhandlingar, som antogs den 13 februari 2017,

     med beaktande av den europeiska konventionen om bekämpande av terrorism av den 27 januari 1977 och de internationella konventioner som följde på denna,

     med beaktande av EU:s rättsliga ram mot terrorism, inbegripet rådets gemensamma ståndpunkt 2001/931/Gusp av den 27 december 2001 om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism[4] och rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism[5],

     med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC),

     med beaktande av resolution 2463 av den 13 oktober 2022 från Europarådets parlamentariska församling om den ytterligare upptrappningen av Ryska federationens aggression mot Ukraina,

     med beaktande av uttalandet av den 10 oktober 2022 från Europeiska rådets ordförande Charles Michel om Rysslands våldsamma attacker mot Kiev och andra städer i Ukraina,

     med beaktande av uttalandet av den 22 september 2022 från den höga representanten på Europeiska unionens vägnar om Rysslands anfallskrig mot Ukraina,

     med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 14 november 2022 med en rekommendation om inrättande av ett register för att dokumentera skador som orsakats av Ryska federationens aggression mot Ukraina,

     med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

    A. Sedan den 24 februari 2022, då Ryssland återupptog det olagliga, oprovocerade och orättfärdiga anfallskriget mot Ukraina, har dess styrkor utfört urskillningslösa attacker mot bostadsområden och civil infrastruktur, dödat tusentals ukrainska civila och utfört terrordåd i hela landet mot olika delar av civil infrastruktur, såsom bostadsområden, skolor, sjukhus, järnvägsstationer, teatrar och vatten- och elnät. Dessa brutala och omänskliga handlingar orsakar död, lidande, förstörelse och tvångsförflyttningar.

    B. De ryska väpnade styrkorna och deras proxyaktörer har utfört summariska avrättningar, bortföranden, sexuellt våld, tortyr och andra grymheter i nyligen och tidigare ockuperade områden i Ukraina, däribland massakrerna på civila i städer som Butja, Irpin, Izium och Lyman, den avsiktliga attacken mot en teater i Mariupol som dödade hundratals människor och attacken mot järnvägsstationen i Kramatorsk som dödade 60 civila.

    C. Tusentals civila har mördats i Ukraina, däribland hundratals barn, och många fler har torterats, trakasserats, utsatts för sexuella övergrepp, kidnappats eller tvångsförflyttats av de ryska väpnade styrkorna och deras proxyaktörer, eller försvunnit på grund av dem. Människorättsgrupper och internationella observatörsuppdrag har utförligt dokumenterat de många grymheter som begåtts av de ryska väpnade styrkorna och deras proxyaktörer mot ukrainska civila, såsom summariska avrättningar, tortyr, våldtäkt och storskaliga frihetsberövanden i så kallade filtreringscentrum, samt tvångsadoptioner av ukrainska barn och tvångsdeporteringar. Antalet dokumenterade krigsförbrytelser i Ukraina närmar sig 40 000 och förväntas öka efter dokumenteringen av krigsförbrytelserna i de nyligen befriade delarna av oblasten Cherson. Enligt övervakningsdata som samlats in av Ukrainas institut för massinformation har Ryska federationen begått 457 brott mot journalister och medier i Ukraina och de ryska ockupanterna har dödat mer än 40 ukrainska och utländska journalister sedan anfallskriget inleddes.

    D. Ryska federationen fortsätter att ständigt bryta mot FN-stadgans principer genom sina aggressionshandlingar mot Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet, och att flagrant och grovt kränka internationell humanitär rätt, bland annat genom att avsiktligt rikta in sig på civil egendom som inte får ”utsättas för anfall” i enlighet med artikel 52.1 i 1977 års tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna från 1949. Dessa brott återspeglar en grotesk likgiltighet för de krigsregler och krigslagar som begränsar utövandet av militär makt, vilket till exempel ses i den omänskliga behandlingen av krigsfångar, den utbredda användningen av tortyr mot och summariska avrättningar av ukrainska krigsfångar, samt nekat tillträde för internationella humanitära organisationer såsom Internationella rödakorskommittén.

    E. Ryssland har redan avfyrat mer än 4 000 missiler mot Ukraina och beskjutit landet mer än 24 000 gånger, även från belarusiskt territorium. Rysslands robot-, drönar- och artilleriangrepp har hittills skadat eller förstört 60 982 civila infrastrukturanläggningar i Ukraina, däribland 42 818 bostadshus, 1 960 utbildningsinstitutioner, 396 medicinska institutioner, 392 kulturella byggnader och 87 religiösa byggnader samt 5 315 vatten- och elektricitetsanläggningar. Avsiktliga missil- och drönarattacker som avfyrats av Ryska federationen, bland annat med iranska drönare, har skadat eller förstört omkring 40 % av Ukrainas kritiska energiinfrastruktur.

    F. Under belägringen av Mariupol skapade Ryska federationens myndigheter en storskalig humanitär kris som ledde till att tiotusentals civila dog och förstörde 95 % av staden.

    G. Sedan oktober 2022 har ryska styrkor avsiktligt riktat in sig på kritisk infrastruktur i hela Ukraina i syfte att terrorisera befolkningen och stoppa dess tillgång till gas, el, vatten, internet och andra grundläggande varor och tjänster, vilket är särskilt förödande inför den kommande vintern. Syftet med dessa attacker är att terrorisera Ukrainas befolkning, att undertrycka dess motstånd och beslutsamhet att fortsätta att försvara sitt land samt att tvinga dem att acceptera ockupationsmakten och samtycka till det olagliga försöket att annektera flera delar av Ukraina. Polens territorium har drabbats under dessa attacker och två polska medborgare har dödats.

    H. Ryssland är ansvarigt för den globala livsmedelskrisen till följd av sitt anfallskrig mot Ukraina och sin blockad av ukrainska kusthamnar. Sedan krigets första början har Ryssland använt mat och svält som vapen. Genom sina avsiktliga handlingar, bland annat att förstöra lager, störa produktionen och införa kvoter på den egna exporten av livsmedel och gödselmedel, har Ryssland förvärrat den globala livsmedelskrisen.

    I. Ryssland har olagligt annekterat den ukrainska autonoma republiken Krim och staden Sevastopol samt oblasterna Donetsk, Cherson, Luhansk och Zaporizjzja i Ukraina. Rysslands ockupation av kärnkraftverket Zaporizjzja är ett allvarligt hot mot anläggningens säkerhet och trygghet. Ryssland har kidnappat arbetstagarna vid kärnkraftverket och tvingat dem att arbeta, lagrat militär utrustning på platsen och öppnat eld mot mål i dess omedelbara närhet. Ryssland har också äventyrat säkerheten vid kärnkraftverket i Tjernobyl.

    J. Ryssland utgör en risk för säkerheten och tryggheten på hela den europeiska kontinenten och för den regelbaserade världsordningen genom sina försök att undergräva skyddet och säkerheten vid Ukrainas kärntekniska anläggningar och sina hot om användning av kärnvapen. Ryska befattningshavare har vid flera tillfällen hotat europeiska länder, bland annat genom ”militära och tekniska åtgärder”, på grund av deras stöd till Ukraina och/eller deras strävanden att ansluta sig till Nato. Rysslands försök att utnyttja energiexporten som ett verktyg för geopolitiskt tvång innebär att energiförsörjningen används som vapen. Skadorna på gasledningarna Nord Stream 1 och 2 den 26 september 2022 ledde till stora gasläckor i Östersjön, vilket också utgör en miljöattack mot EU.

    K. Ryska väpnade styrkor eller grupper som kontrolleras av ryska staten och proxyaktörer såsom Wagner-gruppen har upprepade gånger riktat in sig på civila på flera andra platser, bland annat under det andra Tjetjenienkriget, kriget mellan Ryssland och Georgien 2008 och det syriska inbördeskriget, samt i Libyen, Centralafrikanska republiken och Mali. Wagner-gruppen får betydande politiskt, ekonomiskt och logistiskt stöd från de ryska myndigheterna, särskilt från det ryska försvarsministeriet.

    L. Ryssland har under många år stött och finansierat terroristregimer och terroristorganisationer, särskilt Assad-regimen i Syrien, till vilken Ryssland har levererat vapen och för vars försvar Ryssland har utfört avsiktliga attacker mot den syriska civilbefolkningen, städer och civil infrastruktur. Ryssland har utfört attacker i andra suveräna länder och på sitt eget territorium, bland annat förgiftningen med nervmedel av familjen Skripal i Förenade kungariket, förgiftningen av Alexander Litvinenko, Vladimir Kara-Murza, Aleksej Navalnyj m.fl. och bombningen 2014 av ammunitionsdepåer i Tjeckien. Den nuvarande ryska regimens systematiska förtryck av sitt eget folk har fått en totalitär karaktär och regimen har en lång historia av att använda våld mot sina politiska motståndare.

    M. Den 15 november 2022 dömde en nederländsk domstol två ryssar och en Moskvatrogen ukrainsk separatist i sin frånvaro för morden på 298 personer vid nedskjutningen av Malaysia Airlines flyg 17. Den ryska staten fortsätter att förneka sitt ansvar för nedskjutningen av Malaysia Airlines flyg 17 och vägrar att samarbeta med internationella rättsliga organ. På samma sätt fortsätter Ryska federationen att vägra att återlämna vrakdelar och svarta lådor från det polska regeringsflygplanet TU-154 som kraschade nära Smolensk i Ryska federationen i april 2010.

    N. Ryssland för också ett aktivt informationskrig, sprider desinformation om Ukraina, Europa och liberala demokratiska värden, och genomför särskilda operationer för att destabilisera samhället i Ukraina och misskreditera förbindelserna med Ukrainas internationella partner.

    O. EU upprätthåller en förteckning över personer, grupper och enheter som deltar i terroristhandlingar som är föremål för sanktioner, men den nuvarande rättsliga ramen, till skillnad från länder som Förenta staterna och Kanada, har ingen grundval för att kategorisera en stat som sponsor av terrorism.

    P. De åtgärder som vidtas av ryska styrkor och proxystyrkor stämmer överens med den definition av terrorism som godtagits av EU, FN:s säkerhetsråd och FN:s generalförsamling i FN:s säkerhetsråds resolution 1566 från 2004, FN:s generalförsamlings resolution 49/60 av den 9 december 1994 och rådets gemensamma ståndpunkter 2001/931/Gusp och 2009/468/Gusp[6].

    Q. Under de senaste månaderna har parlamenten eller vissa kamrar i parlamenten i Litauen, Lettland, Estland, Polen och Tjeckien, Europarådets parlamentariska församling och Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor vid Europeiska unionens parlament (Cosac) antagit resolutioner där Ryssland förklaras vara en terroriststat eller en statlig sponsor av terrorism, eller där den nuvarande ryska regimen kategoriseras som terroristregim. I resolutionerna av den 27 juli 2022 från Förenta staternas senat och av den 12 maj 2022 från representanthuset uppmanades det amerikanska utrikesministeriet att kategorisera Ryssland som statlig sponsor av terrorism.

    R. Europeiska rådets ordförande Charles Michel förklarade i sina kommentarer vid parlamentets extra debatt den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina att Rysslands aggression är ”ren och skär geopolitisk terrorism”. Charles Michel förklarade den 23 september 2022 i sitt tal till FN:s 77:e generalförsamling om Ryska federationen att när en permanent medlem av säkerhetsrådet inleder ett oprovocerat och oberättigat krig som har fördömts av generalförsamlingen bör dess avstängning från säkerhetsrådet ske automatiskt.

    S. I sitt uttalande den 14 mars 2022 betecknade Zbigniew Rau, tjänstgörande ordförande för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Ryska federationens regerings attacker mot oskyldiga civila och civil infrastruktur i Ukraina som ”statlig terrorism”,

    1. Europaparlamentet upprepar sitt orubbliga stöd för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser. Parlamentet upprepar sitt fördömande av Rysslands olagliga, oprovocerade och orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet kräver att Ryssland och dess proxystyrkor upphör med alla militära handlingar, särskilt attackerna mot bostadsområden och civil infrastruktur, och att Ryssland drar tillbaka alla militära styrkor, proxystyrkor och militär utrustning från hela Ukrainas internationellt erkända territorium, upphör med tvångsdeporteringen av ukrainska civila och påtvingade adoptioner av ukrainska barn, friger alla personer som fängslats i Ukraina och permanent upphör med att kränka eller hota Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet.

    2. Europaparlamentet understryker att Ryska federationens avsiktliga attacker och grymheter mot Ukrainas civilbefolkning, förstörelsen av civil infrastruktur och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt inte är något annat än terrordåd mot den ukrainska befolkningen och utgör krigsförbrytelser. Parlamentet uttrycker sin totala bestörtning över och fördömer dessa attacker och grymheter och de andra handlingar som Ryssland har begått för att uppnå sina destruktiva politiska mål i Ukraina och på andra länders territorium. Mot bakgrund av ovanstående kategoriserar parlamentet Ryssland som en statlig sponsor av terrorism och som en stat som tillämpar terroristmetoder.

    3. Europaparlamentet bekräftar sin orubbliga solidaritet med Ukrainas folk, som fortsätter att visa anmärkningsvärt mod och motståndskraft under oupphörliga hot och attacker sedan den 24 februari 2022 och under de senaste nio åren av rysk aggression, samt med andra offer för Rysslands aggression på andra håll i världen. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med familjerna till offren för missilincidenten den 15 november 2022 i Polen och sitt stöd till Polen.

    4. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utveckla en EU-rättslig ram för att kategorisera stater som sponsorer av terrorism och stater som tillämpar terroristmetoder, vilket skulle utlösa ett antal betydande restriktiva åtgärder mot dessa länder och få djupgående restriktiva konsekvenser för EU:s förbindelser med dessa länder. Parlamentet uppmanar rådet att därefter överväga att lägga till Ryska federationen på en sådan EU-förteckning över statliga sponsorer av terrorism. Parlamentet uppmanar EU:s partner att vidta liknande åtgärder.

    5. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta åtgärder för att inleda en omfattande internationell isolering av Ryska federationen, även när det gäller Rysslands medlemskap i internationella organisationer och organ såsom FN:s säkerhetsråd, och att inte anordna några formella evenemang på Ryska federationens territorium. Parlamentet begär att de diplomatiska förbindelserna med Ryssland ska minskas ytterligare och att kontakterna med landets officiella företrädare på alla nivåer ska hållas till ett absolut minimum. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stänga ned och förbjuda ryska statsanknutna institutioner, såsom de ryska vetenskaps- och kulturcentrumen och ryska diasporaorganisationer och föreningar som verkar under överinseende och ledning av ryska diplomatiska beskickningar och främjar rysk statspropaganda runt om i världen.

    6. Europaparlamentet uppmanar rådet att föra upp Wagner-gruppen och det 141:a särskilda motoriserade regementet, även känt som kadyroviterna, samt andra ryskfinansierade väpnade grupper, miliser och proxyaktörer, såsom de som är verksamma på de ockuperade territorierna i Ukraina, på EU:s förteckning över personer, grupper och enheter som deltar i terroristhandlingar (EU:s terroristförteckning). Parlamentet välkomnar EU:s beslut av den 13 december 2021 att bestraffa själva Wagner-gruppen, liksom åtta personer och tre enheter med anknytning till den, inom ramen för fyra olika EU-sanktionsordningar. Parlamentet uppmanar med kraft alla länder att avsluta sina förbindelser med företag som har en koppling till Wagner‑gruppen och att uppfylla sina skyldigheter enligt folkrätten genom att kräva att alla som gjort sig skyldiga till allvarliga brott mot och kränkningar av de mänskliga rättigheterna och brott mot internationell humanitär rätt på deras territorium ska ställas till svars.

    7. Europaparlamentet uppmanar rådet att beakta Ryska federationens ökande terrordåd mot Ukrainas befolkning och att därför snabbt slutföra sitt arbete med ett nionde sanktionspaket. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett snabbt genomförande och en fullständig efterlevnad av alla sanktioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt förebygga, utreda och lagföra varje kringgående av sanktionerna. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att stå enade i sitt svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och uppmanar alla EU-kandidatländer och potentiella kandidatländer att ansluta sig till EU:s sanktionspolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga möjliga åtgärder mot länder som försöker hjälpa Ryssland att kringgå införda sanktioner. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att säkerställa att nationella påföljder för överträdelser av EU:s sanktioner är effektiva, proportionerliga och avskräckande.

    8. Europaparlamentet uppmanar rådet att utvidga förteckningen över personer som omfattas av sanktionerna så att den omfattar personer som är inblandade i tvångsdeportationer, påtvingade adoptioner av ukrainska barn, de olagliga ”folkomröstningarna” i regionerna Luhansk, Cherson, Zaporizjzja och Donetsk och de olagliga ”valen” i Krim och Sevastopol, liksom alla medlemmar av partier i statsduman som innehar ämbeten i valda parlament på alla nivåer, även på regional och kommunal nivå. Parlamentet efterlyser ett förbud mot direkt eller indirekt import, inköp eller överföring av diamanter, i obearbetad eller bearbetad form, som har sitt ursprung i Ryska federationen. Parlamentet kräver att Ryssland och Belarus förs upp på EU:s förteckning över tredjeländer med hög risk när det gäller bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att åtgärda kryphål i genomförandet av sanktioner, exempelvis när det gäller kryptotillgångar och professionella möjliggörare som brister i efterlevnaden av reglerna för penningtvättsbekämpning, och att avbryta allt automatiskt utbyte av skatteinformation och alla dubbelbeskattningsavtal med både Ryssland och Belarus. Parlamentet kräver ett omedelbart och fullständigt EU-embargo mot import av ryska fossila bränslen och uran, och att ledningarna Nord Stream 1 och 2 helt ska tas ur bruk, i syfte att sluta finansiera Rysslands anfallskrig. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att förbjuda offentlig användning och visning av symboler med koppling till Rysslands militära aggression och krigsförbrytelser på ett sätt som uttrycker stöd för eller rättfärdigar denna verksamhet.

    9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag) genom att utvidga dess tillämpningsområde till att omfatta korruption, så att riktade sanktioner kan antas snabbt mot personer som är ansvariga för korruption på hög nivå i Ryssland och Belarus, samt mot deras EU-baserade möjliggörare och förmånstagare.

    10. Europaparlamentet efterlyser ett fortsatt stöd för de pågående oberoende utredningarna av krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begåtts av Ryssland, vilket bör säkerställa att de som varit inblandade i planering, organisation, utförande och underlättande av dessa brott hålls individuellt ansvariga. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att tillhandahålla lämpligt stöd för att inrätta en särskild tribunal för att hantera Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att inkludera aggressionsbrott i sin nationella lagstiftning. Parlamentet stöder till fullo den utredning som Internationella brottsmålsdomstolens åklagare inlett av situationen i Ukraina, det arbete som utförs av undersökningskommissionen under kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, samt de insatser som görs av oberoende organisationer i det civila samhället i syfte att samla in och bevara bevis på krigsförbrytelser. Parlamentet uppmuntrar EU:s medlemsstater att i ännu större utsträckning utnyttja principen om universell jurisdiktion och att öka sitt stöd för internationella insatser för att utreda och lagföra alla förövare som gjort sig skyldiga till och personer som är ansvariga för krigsförbrytelser i Ukraina. Parlamentet betonar att EU måste säkerställa att ett könsperspektiv tas med i dessa utredningar, däribland lagföring av sexuellt våld mot kvinnor, vilket också kan utgöra krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

    11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för inrättandet av en övergripande internationell kompensationsmekanism, inbegripet ett internationellt skaderegister, och att aktivt samarbeta med de ukrainska myndigheterna i denna fråga. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlagstiftarna att fullborda den rättsliga ordning som gör det möjligt att förverka ryska tillgångar som frysts av EU och att använda dem för att åtgärda de olika konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina, inbegripet återuppbyggnaden av Ukraina och ersättning till offren för Rysslands aggression.

    12. Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att skyndsamt och avsevärt öka sitt politiska, ekonomiska, finansiella, militära, tekniska och humanitära stöd till Ukraina för att hjälpa Ukraina att försvara sig mot det ryska aggressionskriget och mot ryska försök att destabilisera ukrainska statliga institutioner, undergräva landets makroekonomiska stabilitet och förstöra kritisk infrastruktur för energi, kommunikation, vatten och transport liksom civil infrastruktur för utbildning, hälsa och kultur.

    13. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag av den 9 november 2022 om ett aldrig tidigare skådat stödpaket på 18 miljarder EUR till Ukraina under 2023 för att säkerställa landets makroekonomiska stabilitet, återställa kritisk infrastruktur och upprätthålla viktiga offentliga tjänster, och bekräftar sitt stöd för ett snabbt antagande av förslaget. Parlamentet betonar vikten av ett snabbt genomförande av åtagandena om finansiellt och tekniskt bistånd, särskilt med tanke på den kommande vintern där ett betydande antal ukrainska medborgare riskerar att inte ha tillgång till grundläggande tjänster såsom vatten, värme och el.

    14. Europaparlamentet fördömer den ryska ockupationen av kraftverket i Zaporizjzja som syftar till att terrorisera den ukrainska befolkningen, och fördömer Ryssland för att göra kraftverk till militära mål.

    15. Europaparlamentet vädjar till alla ryska medborgare att inte bara vägra att dras in i detta krig, utan också att protestera mot de fruktansvärda krigsförbrytelserna mot det ukrainska folket som Ryska federationen begått i det ryska folkets namn. Parlamentet uttrycker sitt stöd för alla ryska medborgare som protesterar mot och bekämpar den nuvarande regimen inifrån eller utanför Ryssland eller som stöder flyktingar från Ukraina. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att öka stödet till och samarbetet med civilsamhället och de fria medierna från Ryssland och att fortsätta att ge stöd och tillfälligt skydd till de ryssar som förföljs på grund av sitt motstånd mot regimen. Parlamentet lovordar det arbete som utförts av ukrainska och internationella journalister, som ger världen sanningen om kriget i Ukraina, ofta med risk för sina egna liv. Parlamentet kräver en utredning av Rysslands brott mot journalister i Ukraina och av den verksamhet som bedrivs av dem som deltar i kriminella desinformationskampanjer som utgör en integrerad del av det fullskaliga kriget mot Ukraina.

    16. Europaparlamentet framhåller att Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina belyser behovet av en grundlig historisk och rättslig utvärdering av och en transparent offentlig debatt om den sovjetiska regimens brott, framför allt i själva Ryssland, eftersom bristande ansvarsskyldighet och rättvisa endast leder till att liknande brott upprepas.

    17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s flyktingkommissariat, Internationella rödakorskommittén, Internationella brottmålsdomstolen, Ryska federationens president, regering och parlament samt Ukrainas president, regering och parlament.

    Senaste uppdatering: 22 november 2022
    Rättsligt meddelande - Integritetspolicy